Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Majds i statsverkspropositionen under andra hufvudtitelns stat upptagna förslag om anslag för inrättande af ett jordregister.

1908-05-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:133, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Majds i statsverkspropositionen under andra hufvudtitelns stat upptagna förslag om anslag för inrättande af ett jordregister.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

1

N:o 133.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren deri 20 maj 1908.

— — — — Ändra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl.

Majds i statsverkspropositionen under andra hufvudtitelns

stat upptagna förslag om anslag för inrättande

af ett jordregister.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande N:o 7.)

I statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag har Eders

Kungl. Maj:t under andra hufvudtitelns stat föreslagit Riksdagen att för

inrättande af ett jordregister i hufvudsaklig öfverensstämmelse med utsedde

kommitterades förslag till förordning angående jordregister med de häruti

vid omarbetning inom justitiedepartementet gjorda förändringar och i enlighet

med de närmare föreskrifter, som af Eders Kungl. Maj:t komme att meddelas,

bevilja ett reservationsanslag af 750,000 kronor och häraf på extra stat

för år 1909 anvisa 150,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

under innevarande år förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad som

kan finnas erforderligt.

Under Riksdagens behandling af detta ärende hafva några synpunkter

gjorts gällande, hvilka Riksdagen ansett vara af beskaffenhet att här

böra finna uttryck.

Den ordning och reda i jordförhållandena, som jordregistret afser

att bereda, har man i de större kulturländerna sökt ernå genom det s. k.

katastersystemet, som förutsätter, förutom register öfver fastigheterna,

förteckning öfver hvarje fastighets särskilda parceller jämte efter moderna

mätningsmetoder upprättade kartor, som ständigt öfverensstämma med

Bill. till Riksd. Prat 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 50 Höft. (N:o 133.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

förhållandena på marken. Det kunde måhända ligga nära till hands att i

jordregistret se en öfvergångsform till den moderna katastern. Lämpligheten

ur den synpunkten af jordregistrets anordnande har under ärendets föregående

behandling också betonats, särskildt af kommittén för revision af

skiftesstadgan. Med hänsyn till de uttalanden, som sålunda blifvit gjorda

om förhållandet mellan jordregistret och katastern, har Riksdagen dock ansett

sig icke kunna undgå att uttryckligen betona, att det för en längre framtid

torde vara omöjligt att tänka på införandet af katastersystemet i vårt

land. De kommitterade, som utarbetat det ursprungliga förslaget till förordning

angående jordregister m. in., hafva på ett öfvertygande sätt belyst

de hinder, som i förevarande hänseende möta.

I den mån jordregistret afser att direkt tjäna allmänhetens intressen

är det, enligt Riksdagens åsikt, af synnerlig vikt att de bestämmelser,

som reglera detsamma, göras så enkla som möjligt. Det är öfver

hufvud taget härvid ett oeftergifligt önskemål, att den enskildes besvär

och kostnader för ordnande af rättsliga angelägenheter med afseende å

fast egendom icke varda ökade genom jordregistrets införande. Hvad beträffar

de kostnader, som komma att orsakas staten genom jordregistrets

införande, äro de att hänföra dels till registrets uppläggande och dels

till dess förande. I propositionen är endast fråga om de förra. Med afseende

å dessa har Riksdagen icke något att erinra.

I fråga om kostnaderna för jordregistrets förande finnes i propositionen

icke någon beräkning gjord. Chefen för justitiedepartementet

har emellertid i ~ sitt yttrande till statsrådsprotokollet gifvit antydan om

åtminstone en statens utgiftspost, hvars ökning blir en nödvändig följd af

registrets förande. Efter erinran om att jord registret skulle uppläggas och

föras af förste landtmätaren, framhåller departementschefen nämligen, att

detta förutsatte en sådan ändring i förste landtmätarens ställning och

löneförhållanden, att han komme att uteslutande ägna sin arbetstid åt

statens tjänst. Men dessutom talar departementschefen om utgifterna för

förstärkning af arbetskrafterna i landtmäteristyrelsen, hvars arbete uppenbarligen

komme att, särskildt under tiden för jordregistrets uppläggande, ej

oväsentligt ökas. Sistnämnda uttalande synes gifva vid handen, att en ökning

af arbetskrafterna i landtmäteristyrelsen utöfver de nuvarande jämväl är att

förvänta såsom en följd af landtmäteristatens befattning med registrets förande.

I anledning af hvad departementschefen anfört i fråga om de två

utgiftsposter, som här vidrörts och till hvilka kostnaderna för jordregistrets

förande naturligtvis icke komma att begränsas, anser sig Riksdagen böra

betona angelägenheten af att jordregistret icke anordnas på sådant sätt, att

arbetet med detsamma kräfver inrättandet af nya tjänster. Något sådant

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

3

har heller icke blifvit ifrågasatt i propositionen, och hvarje antydan om

att behof af nya tjänstemän, åtminstone med uppgift att taga omedelbar

befattning med jordregistrets förande, skulle göra sig gällande för framtiden,

saknas jämväl i propositionen.

Om, såsom propositionen förutsätter, jordregistrets förande kommer

att anförtros åt förste landtmätarne, varder dessa tjänstemäns ställning till

sin karaktär väsentligen förändrad. De nya uppgifter som tilläggas

tjänsterna måste gifvetvis på dessas innehafvare ställa nya kraf. Dessa

hänföra sig närmast till erfarenheter och personliga egenskaper, som man

under nuvarande förhållanden icke alltid ansett sig behöfva fordra af förste

landtmätarne och som väl icke heller nu förefinnas hos en del af dem. Det

är därför själffallet, att vid besättandet af förste landtmätareplatserna hänsyn

i framtiden måste tagas jämväl till de särskilda egenskaper, som befattningen

med jordregistret kräfver.

Under framhållande af dessa synpunkter får Riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t tillkännagifva,

att Riksdagen för inrättande af ett jordregister i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det propositionen bifogade förslag till förordning angående

jordregister och i enlighet med de närmare föreskrifter, som af Eders

Kungl. Maj:t meddelas, beviljat ett reservationsanslag af 750,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1909 anvisat 150,000 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att under innevarande år förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna hvad som kan finnas erforderligt:

Stockholm flen 20 maj 1908.

Med undersåtligaste vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.