Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, med förordning angående en särskild stämpelafgift vid köp och lyte af fondpapper.

1908-05-22 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:135, Skrifvelse till Konungen, med förordning angående en särskild stämpelafgift vid köp och lyte af fondpapper.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

1

N:o 135.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 22 maj 1908.

~ — — Andra Kammaren den 21 — _

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förordning angående

en särskild stämpelafgift vid köp och lyte af fondpapper.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 29.)

Till Konungen.

O

I proposition n:o 152 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att antaga ett propositionen bifogadt förslag till förordning angående

en särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper.

Detta förslag kan i stort sedt sägas ansluta sig till de grunder

som Riksdagen i skrifvelse den 23 maj 1906 angifvit såsom lämpade för en

fondaflarsskatt. Visserligen är det i förslaget införda begreppet fondpapper

Sill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 58 Höft. (N:o 135.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

eller de värdepapper, hvilkas öfverlåtande skulle medföra stämpelplikt, betydligt

mera omfattande än hvad år 1906 tänktes skola utgöra föremål fölen

dylik skatt. Bland fondpapperen ingå nämligen, utom aktier och

banklotter, jämväl obligationer. Emot en dylik utsträckning af skattskyldigheten

har Riksdagen emellertid så mycket mindre att erinra, som

en sådan utsträckning står i full öfverensstämmelse med skattens karaktär

af skatt å det rörliga fonderade kapitalet. Tvärtom skulle Riksdagen,

på sätt nedan vidare utvecklas, vilja ifrågasätta, huruvida icke skattens

räckvidd borde än mer utvidgas.

Stämpelskatten — öfverlåtelsestämpeln — skall utgå vid köp i

förhållande till köpeskillingen samt vid byte efter det vid tiden för

bytesaftalet i allmänhet gällande värdet å de öfverlåtna fondpapperen. Beträffande

denna anordning finnes visserligen ej något att erinra vid köp

af obligationer. Enligt här i riket rådande praxis ingår ej i köpeskillingen

för obligation ersättning för upplupen, men icke betald ränta.

Likviden i detta afseende uträknas efter fullt objektiva grunder särskildt

för sig, och det i’äntebelopp, som enligt denna likvid skall af köparen

till säljaren utgifvas, kan och bör ej på något sätt inverka på beräkningen

af stämpelbeloppet vid obligationens öfverlåtande. 1 fråga om

utdelning å aktier borde förhållandet vara enahanda, i det att en förväntad

utdelning, som ju höjer priset på aktien, rätteligen ej heller skulle

läggas till grund för stämpelplikten. Såsom i statsrådsprotokollet angifvits,

kan en dylik oegentlighet, som i allt fall är af jämförelsevis liten

betydelse, svårligen undvikas. En särskild uträkning af det belopp,

hvarmed den förväntade utdelningen ingår i köpeskillingen för aktien,

låter sig näppeligen göra.

Rörande den föreslagna skattens anordning i öfrigt må erinras,

hurusom skatten, hvilken utgöres i form af dubbla beläggningsstämplar,

lägges å en afräkningsnota, hvaraf köpare och säljare bekomma hvar

sitt exemplar. Skatten kan sägas utgå med fullt stämpelbelopp vid

direkt öfverlåtelse från säljare till köpare samt med två halfva stämpelbelopp,

då öfverlåtelsen sönderfaller i två transaktioner, d. v. s. då en

kommissionär inträder mellan säljare och köpare. Transaktionen mellan

säljaren och kommissionären drager ena hälften af stämpelbeloppet och

transaktionen mellan kommissionären och köparen drager andra hälften.

Skulle åter flera kommissionärer inträda såsom mellanhänder i öfverlåtelsen,

blir transaktionen mellan kommissionärerna (d. v. s. sådana

kommissionärer, som tillika äro fondhandlare) skattefri. Om öfverlåtelsestämpeln

ock kan i viss mån tjäna till hämsko på de alltför talrikt före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

kommande osunda aktieaffärerna, skulle det dock icke stå i god öfverensstämmelse

med stämpelns natur af skatt å kapitalet, att densamma

träffade andra transaktioner än sådana, där kapital visades eller den ene

kontrahenten, såsom vid terminsspekulationer, åtminstone formellt måste

anses hafva köpt eller sålt omhandlade fondpapper.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen i hufvudsak kunnat

lämna utan erinran.

Mot skattens egentliga anordning har Riksdagen sålunda icke haft

något att anmärka, om icke dit bör räknas en i så måtto förändrad

affattning af afräkningsnoteblankettböckerna, att hvarje blankett bör

innehålla, förutom de två äfräkningsnotorna, eu talong. Sistnämnda

anordning har sin betydelse vid den egentliga förmedlingen af fondaffärer.

Förmedlaren behåller nämligen icke något exemplar af afräkningsnotan,

men skulle, genom införande af talong, å denna kunna

gorå anteckning om hvarje särskild affär, en anteckning, som enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag eljest skulle återfinnas allenast i förmedlarens

handelsböcker.

1 detta sammanhang må anmärkas, att Riksdagen ansett behöflig!;,

att formulär till blanketter utfärdas af Eders Kungl. Maj:t,

ett formulär, som lärer komma att vid utfärdandet af en författning

i ämnet åtfölja författningen såsom bilaga. Och synes det tillika

lämpligt, att efter sådant formulär upprättade blankettböcker varda

för fondhandlare och allmänhet utan svårighet tillgängliga.

Vidkommande kontroll föreskrifterna har Riksdagen, såsom framgår

af den beslutade ändrade lydelsen af 11 § i författningen velat

inskränka tillsyningsman granskningsrätt till fondhandlares "blankettböcker

samt andra handlingar och räkenskaper, såvidt de angå fondhandlarens

handel med fondpapper. Eders Kung!. Maj:ts förslag, enligt

hvilket fondhandlare skulle vara skyldig att utan undantag för granskning

förete sina räkenskaper och handlingar, synes vara mera omfattande

än ur kontrollsynpunkt är nödigt. Vidare har Riksdagen, likaledes i 11 §,

infört stadgande om tillsyningsman tystnadsplikt med afseende å hvad

han vid granskning af fondhandlares räkenskaper inhämtat och om ansvar

för brott däremot. Från sagda tystnadsplikt har emellertid undantag måst

göras. Att denna tystnadsplikt icke bör utesluta möjlighet för tillsyningsman

att anmäla fondhandlare till åtal för bristande stämpelbeläggning af

afräkningsnota m. in. eller att vid domstol bidraga till utredning af mål af

ifrågavarande beskaffenhet, är ju helt naturligt. Men tillika synes det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

erforderligt, att tillsyningsman berättigas lämna annan tillsyningsman

upplysningar, hvaraf denne för fullgörande af sitt uppdrag kan vara

i behof. Det får nämligen icke förbises, att eu och samma affär i fondpapper,

såsom dessa affärer numera utvecklat sig, ofta nog går genom

liera fondhandlare såsom mellanhänder, och att förty i tvifvelaktiga fall eu

transaktions beskaffenhet af kommissionsaffär kan tillförlitligen konstateras

först genom undersökning hos mer än eu fondhandlare. Då man måste

förutsätta, att alltemellanåt de samverkande fondhandlarna stå under

tillsyn af skilda tillsyningsman, hvilket gifvetvis i regel måste blifva förhållandet

vid transaktioner mellan landsort och hufvudstad, torde ett

samarbete mellan tillsyningsmännen alltsomoftast vara af omständigheterna

påkalladt.

Den sålunda ändrade lydelsen af 11 § har föranledt införandet

i 15 § af ett stadgande angående ordningen för tillämpningen af de

straffbestämmelser för brott mot tystnadsplikten, som gifvas i förstnämnda

§.

Angående författningsförslagets omfattning eller dess definition af

fondpapper har Riksdagen redan antydt, att densamma skulle kunna

synas väl snäf. Till en början vill Riksdagen sålunda framhålla, att

redan nu gällande bestämmelser rörande emissionsstämpeln med afseende

å obligationer, livilka bestämmelser återfinnas i förordningen angående

stämpelafgift en, sakna nödig effektivitet. Enligt hvad Riksdagen erfarit,

lärer man nämligen i ganska stor utsträckning anse sig kunna undgå

stämpelplikten, hufvudsakligen därigenom att lånets skilda delar icke

erhålla namn af obligationer utan af reverser, förskrifningar eller dylikt.

Sådana förskrifningar förekomma af mycket olika slag, dels sådana

som endast till namnet skilja sig från hvad man i dagligt tal menar

med obligationer, och livilka otvifvelaktigt borde draga stämpel, dels

sådana, som mera närma sig vanliga skuldförbindelser och livilka äro

af beskaffenhet att det kan vara tvifvelaktigt, huruvida de böra beläggas

med stämpel eller ej. Riksdagen har sig emellertid bekant, att Eders

Kungl. Maj:ts uppmärksamhet är fäst på detta förhållande. För den

händelse att ett förtydligande i nu ifrågavarande afseende af gällande

bestämmelser angående emissionsstämpeln skulle visa sig vara af behofvet

påkalladt, lärer Eders Kungl. Maj:t icke underlåta att i sammanhang

med förslag om dylikt förtydligande äfven förelägga Riksdagen

förslag till en motsvarande jämkning af de nu till Riksdagens pröfning

framlagda bestämmelserna angående öfverlåtelsestämpel. I det outredda

skick, hvari frågan om emissionsstämpel å så kallade förskrifningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 135. 5

för det närvarande befinner sig, har Riksdagen icke ansett sig böra vidtaga

någon förändring af 1 § i syfte att närmare angifva hvad som bör

förstås med uttrycket obligationer.

Vidare har ifragasatts, huruvida icke öfverlåtelse af lotter i kommanditbolag,

grufbolag, rederibolag m. m, borde liksom öfverlåtelse

af aktier och banklotter draga öfverlåtelsestämpel. Det torde emellertid

med skattskyldighetens utsträckning till öfverlåtelse af kommanditlotter

m. m. böra tills vidare anstå för att tagas under öfvervägande i

sammanhang med införande af emissionsstämpel å dylika värdepapper.

I hvarje fall lärer ett afgörande af frågan om beskattning af kapitalplacering

i dessa papper böra föregås af särskild utredning. Med hänsyn

till angelägenheten häraf och då en dylik utredning lämpligen torde

böra verkställas af Eders Kungl. Maj:t, har framställning i sådant afseende

synts böra af Riksdagen göras.

I ett annat afseende torde emellertid redan nu en komplettering

af 1 § i författningsförslaget böra ske. Teckningsrätten i fråga om

aktier och banklotter samt interimsbevis, interimskvitton och liknande

bevis om verkställd inbetalning i fråga om fondpapper i allmänhet äro

som bekant föremål för omsättning likaväl som de redan utfärdade värdepapperen.

Att i skatteafseende göra åtskillnad mellan de utfärdade

värdepapperen och teckningsrätter, interimskvitton och dylika handlingar

förefinnes, synes. Riksdagen ingen skälig anledning. Riksdagen har

däriör beslutit viss ändrad lydelse af sagda § i syfte att med öfverlåtelse

af fondpapper likställa öfverlåtelse af interimskvitton och dylika

handlingar samt af rätt till teckning af omförmälda slags värdepapper.

Riksdagen,, som sålunda beslutit en viss utsträckning af öfverlåtelsestämpelns

räckvidd, har tillika funnit sig böra vidtaga eu jämkning i

skattesatserna.

En skatt af nu ifrågavarande natur måste själffallet i viss män

verka hämmande på allmänna rörelsen. Såsom i statsrådsprotokollet

angifves, intaga med hvarje dag transaktioner af ifrågavarande slag ett

allt ^betydelsefullare rum i det ekonomiska lifvet. Häraf följer ock, att

en åtgärd, som verkar såsom hämsko på denna rörelsegren, måste mer

ellei mindre ofördelaktigt återverka på andra grenar af näringslifvet.

Om redan på grund af nu angifna förhållanden synnerlig försiktighet

vid bestämmandet af skattens belopp bör iakttagas, mana skattens

nyhet och dess natur ännu mer därtill. Skatten är ju af beskaffenhet

att icke enbart beröra vissa i sin verksamhet mera kontrollerbara näringsidkare

utan jämväl och helt säkert i växande utsträckning den kapital
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

placerande liksom ock den spekulerande allmänheten. Denna omständighet

torde, med afseende å förevarande skatt, kanske mera än eljest komma

att bestyrka den ofta uttalade meningen, att försöken att undgå skattskyldigheten

till staten stå i ett visst förhållande till skattebördans

storlek. Och då härtill kommer, att, oafsedt skattebeloppet, ny eller

ökad skattskyldighet i allmänhet innebär en lockelse till kringgående

af skattebestämmelserna, böra under alla förhållanden skattesatserna

i förevarande fall till en början hållas så pass låga, att desamma icke

alltför mycket verka hämmande på rörelsen och ej heller fresta till

mer eller mindre illojala försök att undgå densamma. Skatten, som enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle utgå med 1.5 0 kronor på 1,000

kronor vid direkt öfverlåtelse af aktier och banklotter samt med 1 krona

på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse af obligationer, har emellertid och

säkerligen icke utan skäl ansetts alltför hög, särskildt såsom begynnelsebelopp.

Det torde äfven få anses bestyrkt af det förhållandet, att i Tyskland

enligt där gällande stämpellagstiftning, som i stort sedt fått tjäna till

mönster vid upprättandet af ifrågavarande författriingsförslag, öfverlåtelsestämpeln

utgår med afsevärdt lägre belopp, nämligen då vid öfverlåtelse

mellanhänderna icke uppgått till flera än två till 60 pfennig på

1,000 marks värde vid öfverlåtelse af aktier och till 40 pfennig på 1,000

marks värde vid öfverlåtelse af obligationer. Riksdagen har också funnit

sig böra bestämma skatten till 1 krona för 1,000 kronor vid köp och

försäljning af aktier och banklötter samt till 50 öre för 1,000 kronor

vid köp och försäljning af obligationer. I anslutning till Eders Kungl.

Maj:ts förslag har skatten angifvits för 200 kronors värde eller till 20

öre i förstnämnda fall samt till 10 öre vid köp och försäljning af obligationer.

En dylik reduktion af skattesatserna måste visserligen inverka på

beräkningen af inflytande öfverlåtelsestämpelmedel för år 1909. Men

då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar med afseende å skattens

ekonomiska resultat synas mycket försiktiga och då skatten i allt fall

icke beräknats ens till 5 procent af den inkomsttitel, därunder skatten

förts, eller stämpelmedlen, håller Riksdagen före, att de af Riksdagen

i afseende å skattesatserna beslutade ändringarna icke behöfva föranleda

till reduktion af det under nyssnämnda inkomsttitel uppförda totalbelopp.

öfriga af Riksdagen beslutade ändringar torde icke behöfva någon

vidare motivering eller allenast i korthet kunna af Riksdagen angifvas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

I 12 § af författningsförslaget hafva föreslagits fixa straff såväl i

allmänhet för underlåtenhet att fullgöra stämpelplikten som ock särskildt,

då till grund därför ligger hos den försumlige en medveten oriktig

uppgift i afräkningsnota. Mot det i senare fallet bestämda straffet

eller böter af femtio gånger det stämpelbelopp, som genom det oriktiga

förfarandet undandragits, dock minst femtio kronor, har Riksdagen icke

något att anmärka. Att å andra sidan bestämma ett fixt bötesstraff af

tjugu gånger det felande stämpelbeloppet, dock minst tio kronor, då

af annan än nu angifven anledning afräkningsnota icke blifvit behörigen

stämpelbelagd, synes mindre lämpligt. Riksdagen kan nämligen icke

förbise, att, allrahelst under öfverlåtelsestämpelns första tillämpningstid,

underlåtenhet i nu ifrågavarande afseende kan bero af så vidt

skilda orsaker som än ren okunnighet om skatteplikten eller svårighet

att beräkna stämpelskattens belopp i det särskilda fallet, och än afsiktligt

undandragande af skattskyldigheten. Riksdagen har därför vid underlåtenhet

af omförmälda slag bestämt eu strafflatitud, nämligen böter

från och med fem gånger till och med trettio gånger det felande stämpelbeloppet,

dock minst 10 kronor.

I 13 § af författningsförslaget stadgas straff bland annat för brott

emot vissa i författningen lämnade ordningsföreskrifter. Dock bär därunder

icke inbegripits försummelse att upprätta afräkningsnota samma

dag, som köp- eller bytesaftal afslutas, en föreskrift, som återfinnes i

4 § 1 mom. af förslaget. Då det emellertid för kontrollens skull är

af synnerlig vikt, att sagda föreskrift, särskildt af fondhandlare, efterlefves,

har Riksdagen beslutit sådan ändrad lydelse af förstnämnda

paragraf, att brott mot nämnda stadgande skall anses lika med brott

mot öfriga i paragrafen omförmälda ordningsföreskrifter.

Slutligen vill Riksdagen framhålla, hurusom en författning af

ifrågavarande slag skulle i viss män komma i strid med af Eders Kungl.

Maj:t utfärdade förordningar angående mäklare samt fondmäklare i

Stockholm, men att Riksdagen tillika erfarit, att detta förhållande icke

undgått Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har alltså icke kunnat

oförändrad bifallas, utan har Riksdagen i stället antagit en förordning

angående en särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper af

den lydelse, härvid fogade bilaga utvisar.

Tillika får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Magt måtte låta

utreda, om och i livad mån omförmälda stämpelafgift jämväl bör utgå

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

vid köp och byte af lotter i kommanditbolag, rederibolag, grufbolag

och andra liknande sammanslutningar, samt för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill en sådan utredning kan föranleda.

Stockholm den 22 maj 1908.

Med undersåtlig vördnad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

9

Förordning

angående eu särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper.

1 Kap.

Allmänna grunder för stämpel af giftens utgörande.

1 §•

Vid öfverlåtelse af fondpapper genom köp eller byte skall erläggas

eu särskild afgift till belopp och i den ordning här nedan sägs.

Med fondpapper förstås i denna förordning aktier i inländska och

utländska aktiebolag, lotter i inländska solidariska bankbolag (banklotter)

samt obligationer.

Lika med öfverlåtelse af fondpapper anses öfverlåtelse af rätt till

teckning af sådana värdepapper eller, där teckning skett, öfverlåtelse af

den därpå grundade rätt.

2 §.

När fondpapper öfverlåtes genom köp eller byte, skall afräkningsnota

upprättas.

Afslutas dylikt aftal i kommission, d. v. s. handlar kontrahent i

aftal et för annans räkning men i eget namn (kommissionär), skall ändock

anses såsom en särskild öfverlåtelse ej mindre uppgörelsen mellan

kommissionären och den person, för hvars räkning kommissionären

handlar (kommittenten), än äfven uppgörelsen mellan kommissionären

och tredje man.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 58 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Biksdagens Skrifvelse N:o 135.

3 §•

1. Afräkningsnota, hvarom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan,

annorlunda stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp,

nämligen:

a) vid köp af aktier och banklotter 20 öre, då de öfverlåtna aktiernas

eller banklotternas sammanlagda värde icke öfverstiger 200 kronor, och

därutöfver 20 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor,

b) vid köp af obligationer 10 öre, då de öfverlåtna obligationernas

sammanlagda värde ej öfverstiger 200 kronor, och därutöfver 10 öre

för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och aftalet

afslutas icke för dennes egen räkning utan i kommission, afräkningsnotan

skall förses

c) vid köp af aktier och banklotter med stämpel af 10 öre, då

de öfverlåtna aktiernas eller banklotternas sammanlagda värde icke öfverstiger

200 kronor, och därutöfver 10 öre för hvarje påbörjadt belopp

af 200 kronor, samt

d) vid köp af obligationer med stämpel af 5 öre, då de öfverlåtna

obligationernas sammanlagda värde ej öfverstiger 200 kronor, och

därutöfver 5 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor.

Äfvenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, afräkningsnota

vid byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen

e) vid byte af aktier och banklotter 10 öre, då det värde, som

enligt 4 § 4 mom. skall i afräkningsnotan upptagas, ej öfverstiger 200

kronor, och därutöfver 10 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200

kronor, samt

f) vid byte af obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 §

4 mom. skall i afräkningsnotan upptagas, ej öfverstiger 200 kronor,

och därutöfver 5 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor.

Med fondhandlare förstås i denna förordning solidariskt bankbolag,

bankaktiebolag och fondmäklare äfvensom annan, som drifver

sådan rörelse med fondpapper, att han på grund däraf är pliktig förahandelsböcker.

2. Afslutas aftal om köp eller byte af fondpapper i utlandet,

och är den ene kontrahenten bosatt i utlandet, utgöres stämpeln med

hälften af det belopp, hvarmed afräkningsnotan enligt de i 1 mom.

gifna bestämmelser eljest skolat förses, i hvarje fall dock minst 5 öre.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

Såsom afslutadt i utlandet anses ock sådant aftal, som kommit till

stånd medelst post, telefon eller telegraf mellan ort i Sverige och ort

i utlandet.

3. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och aftalet å hvardera

sidan afslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie eller banklott utan mellangift utbytes mot annan eller

andra aktier eller banklotter i samma bolag och till enahanda eller

lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra

obligationer af samma utgifvare samt med samma räntefot och till enahanda

eller lägre belopp;

d) då vid öfverlåtelse af aktie eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, Riksdagens verk eller Sveriges allmänna hypoteksbank,

samt slutligen

e) i fråga om obligation vid sådan öfverlåtelse, då enligt förordningen

angående stämpelafgiften obligationen skall före utlämnandet eller före

öfverlåtelsen förses med särskild stämpel.

4. Värdet å de öfverlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara

köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det

vid tiden för bytesaftalet i allmänhet gällande.

2 Kap.

Om afräkning snota.

4 §•

1. Afräkningsnota skall upprättas samma dag, som köp- eller

bytesaftal afslutas.

2. Vid köp skall afräkningsnota upptaga kontrahenternas (säljarens

och köparens eller kommissionärens och kommittentens eller kommissionärens

och tredje mans) namn och bostad, ort och dag för köpets afslutande,

föremålet för öfverlåtelsen äfvensom den öfverenskomma köpeskillingen.

Skyldigheten att upprätta afräkningsnota åligger, där ej nedan

annorlunda sägs, säljaren, vare sig denne handlar för egen räkning

eller såsom kommissionär.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

År fondhandlare köpare vare sig för egen räkning eller i egenskap

af kommissionär, och är den andra kontrahenten ej fondhandlare,

skall köparen upprätta afräkningsnotan.

Där vid öfverlåtelse af fondpapper någon, utan att själf uppträda

vare sig som säljare eller köpare, förmedlat aftalet mellan kontrahenterna,

åligger det förmedlaren att upprätta afräkningsnotan, som därvid skall

upptaga, utom kontrahenternas, jämväl förmedlarens namn.

Då fondhandlare afslutar köpeaftal, icke för egen räkning utan

såsom kommissionär, skall han förse afräkningsnota med påskrift: i

kommission (afräkningsnota i kommission).

Afräkningsnota behöfver icke vara underskrifven.

3. Då köpeaftal afslutas mellan kontrahenter, livilka bägge äro

fondhandlare, skall kontrahent, som köper i kommission, öfver uppgörelsen

mellan fondhandlarna upprätta särskild ostämplad afräkningsnota i

kommission.

4. I fall, där bytesaftal afslutas mellan, å ena sidan, kommissionär,

som är fondhandlare, och, å andra sidan, kontrahent, som icke är dylik

kommissionär, upprättas afräkningsnota endast af fondhandlaren. Afslutas

bytesaftalet genom förmedlare, skall denne upprätta särskild afräkningsnota

för enhvar af kontrahenterna. Vid bytesaftal i andra än

nu nämnda fall skall hvardera kontrahenten upprätta afräkningsnota,

I afräkningsnota vid bytesaftal upptages värdet allenast å de

fondpapper, som öfverlåtas af den kontrahent, hvilken själf har att upprätta

notan eller för hvilkens räkning sådant åligger förmedlaren. År vid

bytesaftal fondhandlare kontrahent, och har aftalet afslutats icke för dennes

egen räkning utan i kommission, skall i afräkningsnotan upptagas värdet å

de fondpapper, som öfverlåtas af den andre kontrahenten (kommittent

eller tredje man). Skall vid byte kontrahent utgifva mellanafgift, tilllägges

denna afgift värdet å de fondpapper, samma kontrahent öfverlåter.

Rörande afräkningsnotas innehåll i öfrigt gäller hvad i 2 mom.

sägs med afseende å afräkningsnota vid köp.

5. Afräkningsnota upprättas i två lika lydande exemplar. Då den,

hvilken det åligger att upprätta afräkningsnotan, handlar för egen

räkning eller såsom kommissionär, skall det ena exemplaret af notan

stanna i förvar hos upprättaren och det andra sist å tredje dagen, etter

det aftalet kommit till stånd, afsändas till kontrahenten. År aftalet åter

slutet genom förmedlare, skall denne inom nämnda tid afsända båda

exemplaren, ett till hvardera kontrahenten.

6. Då fondpapper säljas å exekutiv auktion, anses auktionsförrättaren

såsom förmedlare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

13

5 §.

Då fondhandlare utfärdar afräkningsnota, skall notan tagas ur en

för ändamålet inrättad bok, hvari blanketterna äro inhäftade och försedda

med nummer i fortlöpande följd. Hvarje blankett skall bestå af

talong och afräkningsnota, den senare delad i två lika lydande hälfter.

Talong samt afräkningsnotans båda hälfter skola genom perforering

vara från hvarandra skilda samt försedda med samma nummer. Kungl.

Maj:t fastställer formulär till blanketter.

Fondhandlare, som vid köp eller byte mottagit ostämplad afräkningsnota

i kommission, skall bilägga densamma det hos honom förvarade

exemplaret af den utaf honom själf öfver köpet eller bytet utfärdade

notan.

Blankettbok med tillhörande exemplar af upprättade afräkningsnotor

äfvensom vid köp- eller bytesaftal bekomna afräkningsnotor skola

af fondhandlare bevaras i två år.

3 Kap.

Om den, hvilken stämpelplikten åligger, och sättet för dess fullgörande m. m.

6 §.

Den, som enligt 4 § 2 och 4 mom. är pliktig upprätta afräkningsnota,

är skyldig att belägga densamma med föreskrifven stämpel.

För utgörandet af föreskrifven stämpel svare likväl i hvarje fall

såväl hvardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning

att, om köp- eller bytesaftalet afslutats i utlandet, ansvaret

ligger endast å här i riket bosatt kontrahent och förmedlare.

^ §•

1. För stämpelbeläggning af afräkningsnota skall användas dubbel

beläggningsstämpel (öfverlåtelsestämpel). Öfverlåtelsestämplar skola vara

att tillgå af följande slag, nämligen å 5, 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50,

60 och 75 öre samt 1, 1.20, 1.50, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 15,

20, 25, 30, 50, 75, 100, 200 och 500 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

De två exemplaren af afräkningsnotan förses med hvar sin hälft

af stämpeln, därvid iakttages, att den med n:o 1 märkta hälften anbringas

å det exemplar af notan, som skall förblifva i upprättarens förvar, eller,

där afräkningsnotan upprättas af förmedlare, å det exemplar af notan,

som öfversändes till öfverlåtaren.

Öfverlåtelsestämpeln fästes å afräkningsnota med hela den limmade

sidan och skall, med angifvande af datum, makuleras genom lämplig

påteckning, färg eller svartstämpling.

2. När till afräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än

en stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet

utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes eller hvartill flera

stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det

lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas, med iakttagande dock

af hvad i 3 § 2 mom. stadgas.

3. Förmedlare, som drifver sådan rörelse med värdepapper, att

han på grund däraf är pliktig föra liandelsböcker, åligger att å vederbörande

blanketts talong göra anteckning om beloppet af den stämpel,

som blifvit åsatt afräkningsnota, hvars båda exemplar afsändts till

kontrahenterna.

4. För stämpel, som af förmedlaren åsatts afräkningsnota, äger

denne utbekomma ersättning hos hvilken af kontrahenterna som helst.

Stämpel å afräkningsnota, som, efter försäljning af fondpapper å exekutiv

auktion, af auktionsförrättare!! upprättas, skall gäldas på sätt i

164 § utsökningslagen om kostnad för utmätt egendoms försäljningstadgas.

8 §•

Fullgör ej den, som det jämlikt 4 § 2 och 4 mom. åligger att

upprätta och till kontrahent afsända afräkningsnota, denna skyldighet,

skall kontrahent, som svarar för stämpelafgiftens utgörande, inom fjorton

dagar efter köpets eller bytets afsilande upprätta och till den andra

kontrahenten afsända sådan nota, vederbörligen stiimpelbelagd. Har

kontrahent, som svarar för stämpelafgiftens utgörande, emottag^ afräkningsnota,

hvilken icke blifvit försedd med föreskrifven stämpel, åligger

det honom att inom sagda tid förse notan med felande stämpel.

Där, vid aftal om köp eller byte mellan fondhandlare, den ene,

som utfärdat ostämplad afräkningsnota i kommission, icke från kontrahenten

mottagit dylik eller ock vederbörligen stämpelbelagd afräkningsnota

öfver samma köp eller byte, åligger det den förre att inom nyssnämnda

tid förse det hos honom förvarade exemplaret af den utaf

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

honom utfärdade afräkningsnotan med stämpel till det belopp, som

skolat för köpet eller bytet utgå, om kontrahenten icke varit kommissionär.

Då i fall, hvarom i denna § förmäles, stämpelbeläggningen äger

rum utan att afräkningsnotans bägge exemplar äro för den, som utför

stämpelbeläggningen, tillgängliga, åligger det denne att belägga det för

honom tillgängliga exemplaret med den med n:o 1 märkta delen af stämpeln

och en afskrift af samma exemplar med den andra delen af samma

stämpel; börande denna afskrift omedelbarligen öfversändas till kontrahent.

4 Kap.

Kon trollföreskri fter.

9 §‘

Bolag, förening eller enskild person, som, i eller utan samband

med annan rörelse eller näring, ämnar drifva handel med fondpapper

vare sig för egen räkning eller i kommission, skall därom, innan handel

af sådant slag börjas, göra särskild anmälan, om handeln skall idkas i

Stockholm, hos öfverståthållarämbetet och eljest hos Konungens befallningshafvande

i det län, där rörelsen skall drifvas.

Anmälan om handel med fondpapper, som redan drifves, när denna

författning träder i kraft, skall i enahanda ordning ske inom en månad

efter nämnda tidpunkt.

Anmälningsskyldighet, hvarom i denna § förmäles, åligger dock

icke af handels- och sjöfartsnämnd antagen fondmäklare samt ej heller

solidariskt bankbolag eller bankaktiebolag, såvidt angår banks hufvudkontor.

10 §.

Tillsyn öfver efterlefnaden af de i denna förordning gifna föreskrifter

tillkommer öfverståthållarämbetet och Konungens befallningshafvande

i länen.

Sådan tillsyn utöfvas, hvad angår annan fondhandlare än solidariskt

bankbolag och bankaktiebolag, genom särskilda tillsyningsmän, som

utses af öfverståthållarämbetet för rörelse, som drifves inom Stockholm,

och eljest af Konungens befallningshafvande i vederbörande län. Nämnda

tillsyningsmän äga uppbära dels särskild! arfvode, som på förslag af

öfverståthållarämbetet eller Konungens befallningshafvande fastställes

af Konungen, dels ock vid resor i och för uppdragets fullgörande rese
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

kostnads- och traktamentsersättning- enligt tredje klassen i gällande

resereglemente.

Beträffande de solidariska bankbolagen och bankaktiebolagen utöfvas

tillsynen genom de af öfverståthållarämbetet och Konungens befallningshafvande

jämlikt gällande banklagar utsedda allmänna ombud,

dock att Konungen vill, där så finnes lämpligt, förordna, att å viss

ort, där handel med fondpapper drifves vid banks afdelningskontor,

tillsynen äfven öfver sådan rörelse skall utöfvas af tillsyningsman,

hvarom ofvan förmäles.

11 §.

Fondhandlare, som står under tillsyn af tillsyningsman, är skyldig

att, när helst så påfordras, för tillsyningsmannen förete sina blankettböcker

samt andra handlingar och räkenskaper, såvidt de angå fondhandlarens

handel med fondpapper. Efter därom af allmänna ombudet vid

bank gjord tillsägelse åligger bank att till hufvudkontoret för granskning

införskaffa bankens vid afdelningskontor förefintliga blankettböcker

samt andra handlingar och räkenskaper, såvidt de angå bankens handel

med fondpapper å ort, där icke på grund af Konungens förordnande

tillsynen öfver dylik rörelse skall utöfvas af tillsyningsman.

Tredskas bank eller annan fondhandlare att fullgöra hvad honom

sålunda åligger, äge öfverståthållarämbetet eller Konungens befallningshafvande

förelägga den tredskande vite och till sådant vite fälla.

Tillsyningsman vare pliktig att, då annan tillsyningsman för fullgörande

af sin granskningsplikt äskar upplysning om visst angifvet

förhållande, meddela hvad han i sådant hänseende vid granskning af

fondhandlares handlingar inhämtat. Hvad tillsyningsman sålunda eller

vid granskning af fondhandlares handlingar inhämtat må tillsyningsman

yppa allenast i fall, då sådant erfordras för anmälan till åtal för förseelse

mot denna förordning eller ock för utredning vid domstol i mål

af dylik beskaffenhet.

Yppar tillsyningsman i andra än nu sagda fall hvad sålunda hemligt

hållas bör, straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra

kronor och vare därjämte skyldig att till fullo godtgöra skada,

som af förseelsen kan hafva uppkommit.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

17

5 Kap.

Ansvarsbestämmelser.

12 §.

Den, som enligt 4 eller 8 § är pliktig upprätta afräkningsnota

öfver köp eller byte af fondpapper, men underlåter att sådant fullgöra

eller att förse upprättad nota med föreskrifven stämpel, böte från

och med fem. till och med trettio gånger det felande stämpelbeloppet,

dock minst tio kronor. Hade afräkningsnotan ej skolat förses med

stämpel, böte tio kronor.

Har .någon i afräkningsnota, som af honom upprättats, mot bättre

vetande lämnat oriktig uppgift och därigenom föranleda att stämpelafgift

icke till behörigt belopp blifvit utgjord, böte från och med tjugu

till och med femtio gånger det stämpelbelopp, som genom det oriktiga

förfarandet undan dragits, dock minst femtio kronor.

13 §.

Har någon, som är skyldig förse afräkningsnota med stämpel,

försummat, att makulera stämpel, hvarmed sådan handling blifvit belagd

vare påföljden böter fem kronor.

Den, som bryter mot de i 4 § 1 eller 5 inom., 5 § eller 7 § 1 eller

3 mom. meddelade ordningsföreskrifter, straffes, där ej i 12 § annan

påföljd blifvit för förseelsen utsatt, med böter från och med fem till

och med femhundra kronor.

14 §.

Föisummas anmälan, som i 9 § föreskrifves, straffes den försumlige

med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

15 §.

... De 1.12> 13 och 14 §§ omförmälda förseelser åtalas af allmän

åklagare vid allmän domstol.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 58 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

Åtal för förseelse, som i sista stycket af 11 § omförmäles, anhängiggöres

ock vid allmän domstol, men må ej af allmän åklagare åtalas,

där ej målsägande densamma till åtal angifvit.

Varder kontrahent i aftal om köp eller byte af fondpapper ställd

under tilltal för det han icke fullgjort honom åliggande skyldighet att

upprätta eller stämpelbelägga afräkningsnota, vare till fredande från

ansvar pliktig förete afräkningsnotan, där han icke i annan ordning

gitter förete bevisning därom, att han fullgjort hvad honom i berörda

afseende ålegat.

16 §.

Böter enligt denna förordning förvandlas vid bristande tillgång

efter allmän lag.

U §.

Af böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfaller hälften

åklagaren och hälften kronan. Finnes särskild angifvare, tage han

hälften af åklagarens andel.

6 Kap.

Öfriga bestämmelser.

18 §.

Statskontoret skall genom därtill antagna försäljningsman låta tillhandahålla

allmänheten stämplar af de särskilda slag, som enligt denna

författning skola vara att tillgå.

Sådana försäljnings män utses, för Stockholm af statskontoret, och

för hvarje annan stad äfvensom, till erforderligt antal, för landet af

Konungens befallningshafvande.

Ett exemplar af denna författning bör tillställas försäljningsman;

och åligger det honom att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp,

som erfordras för en viss afräkningsnota, utan ersättning meddela sådan

upplysning.

Den myndighet, som förordnat försäljningsman, äger, när så pröfvas

skäligt, entlediga honom. Däröfver må klagan ej föras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

19

19 §.

Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen

godkänd borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med därom

gällande föreskrifter; ägande försäljningsman att efter rekvisition hos

statskontoret få stämplar sig tillställda inom det belopp, för hvilket

säkerhet sålunda blifvit ställd.

För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till försäljningen

afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söckendag

å tid, som bestämmes af den myndighet, hvilken förordnat försälj

ningsm annen.

20 §.

Då försäljningsman af Konungens befallningshafvande antages

eller entledigas, göre Konungens befallningshafvande ofördröjligen därom

anmälan hos statskontoret. Detsamma galle ock, ifall den säkerhet,

som af sådan försäljningsman blifvit ställd, undergått förändring.

21 §.

Beträffande uppbörd och redovisning för öfverlåtelsestämplar skall

i tillämpliga delar iakttagas hvad som finnes föreskrifvet i förordningen

angående stämpelafgiften, dock att försäljningsman i redovisning för

öfverlåtelsestämplar icke äger att såsom ersättning för besvär och kostnader

räkna sig till godo mer än eu procent af det belopp, för hvilket

öfverlåtelsestämplar under året försålts.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.