Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 35 och SO §§ i gällande väglag samt en med föranledande af propositionen väckt motion.

1908-05-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:136, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 35 och SO §§ i gällande väglag samt en med föranledande af propositionen väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 136.

1

N:o 136.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 maj 1908.

— — — — Andra Kammaren den 23 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af

35 och SO §§ i gällande väglag samt en med föranledande

af propositionen väckt motion.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n;o 11 och memorial n:o 12.)

Till Konungen.

Genom proposition af den 6 mars 1908 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förelag till lagom

ändrad lydelse af 35 och 80 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Detta förslag har af Riksdagen icke i oförändradt skick antagils.

I fråga om förslaget rörande efterbesiktning af länsman och två

nämndemän har enskild motionär föreslagit den förändringen, att förrättningen

skulle verkställas af länsman allenast. Efterbesiktning förekommer

nu enligt praxis i skilda delar af landet.

Den verkställes på olika sätt i olika landsändar, sålunda i vissa

vägdistrikt —- särskild! i de södra provinserna — med biträde af

nämndemän, i andra distrikt af länsmannen ensam eller af fjärdingsman.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 59 Höft. (N:o 136.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 136.

Denna olikhet, som är en naturlig följd af skillnaden i klimatiska förhållanden

i olika delar af vårt land, sträcker sig jämväl till sättet och

tiden för vägarnes lagning samt väglagningsmaterialet. Ehuru det sålunda

för vissa delar af landet visat sig erforderligt, att nämndemän

biträda äfven vid efterbesiktning, synes det Riksdagen dock ej vara

nödvändigt att göra en sådan efterbesiktning obligatorisk äfven för de

vägdistrikt, där den hittills hållits utan biträde af nämndemän, och

ingen olägenhet häraf försports. Det har därför synts lämpligt, att åt

stadgandet beträffande efterbesiktning gifves en sådan affattning, att

det endast vinner tillämpning i de orter, där det anses erforderligt, och

har Riksdagen därför för sin del beslutat att för de vägdistrikt, som

anse det nödvändigt att nämndemän biträda vid efterbesiktning, det

skall ankomma på vägstämma att härom besluta.

Då de sålunda af Riksdagen antagna bestämmelserna om efterbesiktning

endast under vissa förhållanden skulle komma att tillämpas,

har detta föranledt dels omarbetning och dels jämkningar i fråga om

formuleringen af 35 §. Det har synts Riksdagen lämpligt, att efterbesiktningen

benämnes formlig efterbesiktning till skillnad från den

efterbesiktning, som, ehuru ej i väglagen omnämnd, väl ändå i någon

form kommer att bibehållas. Som en följd häraf hafva ändringar äfven

vidtagits i 80 §.

Riksdagen har alltså för sin del antagit följande

Lag

om ändrad lydelse af 35 och 80 §§ i lagen den 23 oktober 1891

angående väghållning sbesvärets utgörande på landet.

Härigenom förordnas, att 35 och 80 §§ i lagen den 23 oktober

1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet skola erhålla

följande ändrade lydelse:

35 §.

Årligen skall vägsyn hållas af länsman med biträde af två nämndemän.

Sådan sjm bör förrättas tidigt på våren eller sent på hösten å

tid, som antingen redan är eller med afseende på skiljaktiga förhållanden

varder, efter landstingets hörande, af Konungens befallningshafvande

bestämd för hela länet eller delar häraf.

På vägstämma ankommer att besluta, att, till utrönande af huruvida

vid vägsynen befunna brister blifvit afhjälpta, formlig efterbesikt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 136.

ning skall äga rum. Sådan besiktning förättas af länsmannen med

samma antal nämndemän som förut sagts.

Kungörelse om vägsyn skall minst åtta dagar före syneförrättningen

och, där så ske kan, å två på hvarandra följande söndagar offentliggöras,

och bör därvid bestämmas ej mindre dagen och timmen, då

den på hvarje ställe tager sin början, än äfven huru stor del af vägen

hvarje dag kommer att besiktigas.

Vid vägsyn föres protokoll, hvari antecknas för hvarje väglott

befinna brister i vägunderhållet med angifvande af det sätt för deras

afknipande, som synemännen finna lämpligast, och det penningbelopp,

hvartill kostnaden för bristernas afhjälpande uppskattas; dock att, där

formlig efterbesiktning skall äga rum, protokollet vid vägsynen allenast

skall innehålla anteckning om bristerna och om lämpligaste sättet för

deras afhjälpande.

Underrättelse om de vid vägsynen befunna bristerna och de föreslagna

åtgärderna för deras afhjälpande meddelas de väghållningsskyldige

genom kungörelse, som skall uppläsas sist å andra söndagen efter syneförrättningens

slut eller, om gudstjänst då ej hålles, å först infallande

med gudstjänst förenad söndag samt därefter vara tillgänglig å det

ställe inom socknen, som för sådant ändamål af kommunalstämma utses;

skolande länsmannen därjämte inom samma tid tillställa vägstyrelsen

utdrag af kungörelsen, i hvad den rör vid synen befunna brister i det

vägunderhåll, som åligger vägkassan. I kungörelsen utsättes viss dag,

ej tidigare än åtta dagar från kungörelsens uppläsande, då det åligger

väghållare eller vägfogde att hafva bristerna botade vid äfventyr, om

sådant underlåtes, af böter enligt 77 §§ samt påföljd därjämte att bristerna

emot lega afhjälpas.

Skall formlig efterbesiktning äga rum, intages i kungörelsen föreläggande

för väghållare eller vägfogde att till dagen för denna förrätthafva

bristerna botade vid äfventyr, som nyss är sagdt.

Vid formlig efterbesiktning föres protokoll, hvari antecknas för

hvarje väglott kvarstående brister i vägunderhåll och det penningbelopp,

hvartill kostnaden för deras afhjälpande uppskattas.

Kan ej för kostnad, som vid vägsyn eller formlig efterbesiktning

beräknats, lega af länsmannen under hand åstadkommas, varde arbetet

utbjudet på offentlig auktion, som hålles af länsmannen och kungöres i

sockenkyrkan minst fyra dagar förut. Göres då ej anbud, som af länsmannen

pröfvas antagligt, äge han på annat lämpligt sätt besörja om

arbetets utförande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrivelse N:o 136.

Stanna vid vägsyn eller formlig efterbesiktning förrättningsmännen

i olika meningar, galle hvad de flesta säga. Har hvar sin särskilda

mening, galle länsmannens.

Nämndeman, som biträder vid vägsyn eller formlig efterbesiktning,

skall för förrättningen åtnjuta ersättning enligt gällande resereglemente,

dock att dagtraktamente ej må beräknas. Den sålunda utgående ersättningen

bestrides till hälften ur vägkassan och till andra hälften af statsmedel.

Tillfälliga emellan de årliga vägsyuerna uppkomna brister skola,

där saken sådant uppskof tåla kan, väghållare eller vägfogde anmanas

att inom viss kort tid afhjälpa vid äfventyr som ofvan är nämndt.

Försittes den tid, eller är bristen af beskaffenhet att dröjsmål med dess

afhjälpande kan medföra våda för vägfarande, läte länsmannen ofördröjligen

på lämpligt sätt bota skadan.

Kostnad för väglagning, som enligt denna paragraf genom länsmannens

föranstaltande utföres, äge han hos vederbörande väghållare

eller vägfogde omedelbart uttaga; dock, hvad angår botande af tillfälliga

brister, ej till större belopp, än kronofogden, efter granskning

af kostnadsberäkningen, godkänner.

80 §.

Den, som med vägstämmans beslut ej nöjes, äge däröfver anföra

besvär hos Konungens befallningshafvande inom tid, som nedan sägs;

och varde den tid räknad från det sådant tillkännagifvande, att stämma

hållits, hvarom i 52 § förmärs, blifvit i väghållningsdistriktets kyrkor

uppläst.

I enahanda ordning och inom nedan angifna tid må klagan föras

öfver vägdelning och särskilda nämndens uppskattning; skolande besvärstiden

räknas, där fråga är om vägdelning enligt 45 §, från det klaganden

erhållit sådan underrättelse, hvarom i samma paragraf stadgas, samt

där besvären afse annan vägdelning eller särskilda nämndens uppskattning,

i förra fallet från det kungörelsen om vägdelningens afslutande

och i senare fallet från det den i 51 § omförmälda länskungörelse

blifvit i distriktets kyrkor uppläst.

I alla ofvannämnda fall skola besvären, vid talans förlust, ingifvas,

i mål från Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

län inom fyrtiofem dagar och i mål från öfriga orter inom riket inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 136.

trettio dagar, dock att menighet, som klagar, äger åtnjuta femton dagars

längre besvärstid.

Finner för pröfning af besvär öfver vägdelning Konungens befallningshafvande

nödigt låta anställa syn, äge Konungens befallningshafvande

förordna ojäfvig landtmätare eller annan lämplig person att

med biträde af två tillkallade jämväl ojäfvige gode män sådan syn hålla.

Kostnaden för förrättningen skall förskjutas af vägkassan, men stannar

på den, som vid sakens slut därtill skyldig pröfvas.

Väghållare, som är missnöjd med åläggande vid vägsyn eller med

beslut vid formlig efterbesiktning, hvarigenom han förklarats icke hafva

ställt sig till efterrättelse honom meddeladt föreläggande att bota brist,

äge däröfver föra klagan hos Konungens befallningshafvande, i förra

fallet inom femton dagar från den dag, underrättelse om åläggandet

blifvit, på sätt i 35 § sägs, i socknens kyrka uppläst, och i senare

fallet inom samma tid från den dag, då efterbesiktningen förrättats. Ej

må klagan, hvarom nyss är sagdt, verka uppehåll med verkställigheten

af åläggande vid vägsyn eller hindra uttagande af kostnad för väglagning

i den ordning, hvarom i 35 § sista stycket förmäles, med mindre

Konungens befallningshafvande annorlunda förordnar.

Har beslut vid vägsyn eller formlig efterbesiktning fattats i strid

mot länsmannens mening, äger denne underställa detsamma Konungens

befallningshafvandes pröfning.

Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i fråga, som i denna

lag omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadgad.

Stockholm den 23 maj 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sciml. 1 Afd. 1 Band, 59 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.