Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts ‘proposition angående den af staten utöfvade egnahenxslanerörelse.

1908-05-28 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:187, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts ‘proposition angående den af staten utöfvade egnahenxslanerörelse.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

1

N:o 187.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 28 maj 1908.

_ — — — Andra Kammaren den 28 — —

Biksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

‘proposition angående den af staten utöfvade egnahenxslanerörelse.

(Statsutskottets utlåtande n:o 111.)

Till Konungen.

Uti en den 6 mars innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 96) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen att

l:o)

medgifva, att till egnahemslånefonden finge under hvart och ett af

åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar

å från fonden utlämnade lån;

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 74 Höft. (N:o 187). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

2:o)

bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,

till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad

Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranledde,

ett belopp af högst 800,000 kronor än äfven för hvart och ett

af åren 1909—1913 medel till så stort belopp, som fnnnes erforderligt

för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar

å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida

den i punkten 3:o) härnedan omförmälda ränteutgift och, under

år 1909, det i punkten 7:o) härnedan omförmälda förvaltningsbidrag,

som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

3:o)

besluta, att riksgäldskontoret måtte af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för

riksgäldskontoret förorsakades;

4:o)

medgifva, att såväl förberörda för år 1908 afsedda 800,000 kronor

som ock för hvart och ett af åren 1909—1913 ett belopp af 5 millioner

kronor finge af Kungl. Maj:t disponeras att såsom statslån tilldelas de

hushållningssällskap, aktiebolag och föreningar (låneförmedlare), hvilka

ville genom utlämnande af egnahemslån bereda mindre bemedlade arbetare

eller med dem likställda personer tillfälle att förvärfva egna hem å landsbygden

eller å till stad hörande område, för livilket stadsplan icke blifvit

fastställd, dock att, hvad beträffade aktiebolag och föreningar, dylikt

statslån finge tilldelas endast sådana, hvilka hade till uppgift att befrämja

förvärfvandet af egna hem samt af Kungl. Maj:t, vid pröfning i hvarje

särskild! fall, funnes vara såsom mellanhänder vid lånerörelsen lämpliga

och bereda tillräcklig trygghet för, att egna liems förvärfvande af

mindre bemedlade personer blefve på ett oegennyttigt och ändamålsenligt

sätt befrämjadt, och livilkas bolagsordningar eller stadgar vore

upprättade i öfverensstämmelse med af Kungl. Maj:t särskildt föreskrifna

grunder;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

5: o)

besluta, att för ifrågavarande lånerörelse skulle gälla följande allmänna

villkor och bestämmelser:

Mom. 1. Egnahemslån må, med det i mom. 15 här nedan stadgade

imdantag, utgå för bildande endast af sådant eget hem, där låntagaren

äger såväl jordområdet som därå uppförda byggnader, och kan

beviljas för förvärfvande af lägenhet, afsedd för idkande af jordbruk

(jordbrulcslägenhet), eller lägenhet, där bostaden är det väsentliga (bostadslägenhet).

Dylikt egnahemslån må ej tilldelas annan person, man eller kvinna,

än den, som är svensk medborgare, minst 21 år gammal, äger god

frejd, är känd för sparsamhet, nykterhet och hedrande vandel samt

visserligen ej saknar medel att i någon mån bidraga till bildande af

eget hem, men är i behof af kraftigt bistånd för dess förvärfvande;

börande egnahemslån i regeln ej utlämnas till den, som är öfver 50 år

gammal.

Mom. 2. Egnahemslån skall utgå, då fråga är om jordbrukslägenhet,

med minst hälften och högst fem sjättedelar af det med

ledning af uppgjord t köpeaftal, värderingsinstrument, brandförsäkringshandlingar,

kostnadsförslag eller andra tillgängliga handlingar beräknade

och af låneförmedlaren godkända värdet å jorden jämte därå befintliga

eller för uppförande afsedda byggnader samt, då fråga är om

bostadslägenhet, med minst hälften och högst tre fjärdedelar af samma

värde.

Egnahemslån må ej utgå, där det beräknade värdet öfverstiger:

för jordbrukslägenhet 6,000 kronor och för bostadslägenhet 4,000 kronor.

Mom. 3. Låneförmedlare, som önskar erhålla statslån för att däraf

utlämna egnahemslån, skall inom tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,

därom hos Kungl. Maj:t göra underdånig ansökning, uti hvilken skall

uppgifvas, huru stor del af lånet är afsedd för jordbrukslägenheter och

huru stor del för bostadslägenheter.

Lån till förvärfvande af jordbrukslägenheter skola, där ej särskilda

omständigheter föranleda undantag, äga företräde framför lån till förvärfvande

af bostadslägenheter.

Mom. 4. Af Kungl. Maj: t beviljadt statslån må af vederbörande

låneförmedlare efter, ingången af det år, för hvithet lånet anvisats, och

före den 1 november samma år på en gång eller i skilda delar lyftas

i statskontoret emot aflämnande af en utaf låneförmedlaren till stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

kontoret eller order ställd, af statskontoret godkänd skuldförbindelse,

som skall innefatta låneförmedlarens åtagande att återbetala lånet i den

ordning, bär nedan stadgas. Statslånebelopp, som nämnda dag kvarstår

outtaget, återfaller till fonden.

Annan låneförmedlare än hushållningssällskap skall därjämte, innan

någon del af statslånet må utbekommas, till statskontoret aflämna af

statskontoret godkänd säkerhet för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Låneförmedlare må icke förvägras att under lånetiden utbyta

aflämnad säkerhet mot annan, som kan af statskontoret godkännas.

Därest statskontoret under lånetiden skulle finna ställd säkerhet

icke vidare vara nöjaktig, skall låneförmedlaren inom af statskontoret

förelagd tid, dock minst tre månader, aflämna nya säkerhetshandlingar,

som af statskontoret godkännas.

Mom. 5. Statslån, som af Kungl. Maj:t anvisats till beredande

af egnahemslån, förräntas efter tre och sex tiondedels procent om året.

Hvad af dylikt statslån icke vid utgången af det år, under hvilket

lånet i statskontoret lyfts, blifvit till egnahemslån utlämnadt eller eljest

disponerad^ skall till statskontoret inbetalas före utgången af januari

månad nästpåföljande år, där ej Kungl. Maj:t, på ansökning, medgifver

låneförmedlaren rätt att ytterligare ett år för afsedt ändamål innehafva

statslånebeloppet i fråga. Ränta å belopp, som sålunda återbetalas, skall

erläggas i den ordning, sista stycket i detta mom. stadgar.

Finnes statslånebelopp vara af låneförmedlare genom, aftal, upprättadt

i annan ordning, än i mom. 8 och 9 sägs, eller i strid mot

föreskrifterna i mom. 1 och 2, såsom egnahemslån disponerad!., äge

Kungl. Maj:t föreskrifva, att sådant statslånebelopp skall, där ej låneförmedlaren

inom af Kungl. Maj:t förelagd tid förmår styrka, att behörigt

lånekontrakt angående ifrågavarande egnahemslån uppgjorts,

omedelbart därefter jämte ränta till statskontoret inbetalas.

Af låneförmedlare utbekommet statslån skall, i den mån detsamma

icke bör inbetalas i sådan ordning, som här ofvan i detta moment sagts,

med afseende å återbetalningen delas i två lika stora delar: en amorteringsdel

och en stående del.

Å amorteringsdelen erlägges, intill dess densamma blifvit till fullo

gulden, vid statslån, som utlämnats till beredande af egnahemslån för

jordbrukslägenheter, en annuitet af fem procent och vid statslån, som

utlämnats till beredande af egnahemslån för bostadslägenheter, en

annuitet af sju procent, hvarvid i hvartdera fallet såsom ränta räknas

tre och sex tiondedels procent å det oguldna kapitalbeloppet af amorteringsdelen.

Amorteringsshyldigheten inträder med fjärde året efter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

utgången af det kalenderår, under hvilket lånet från statskontoret utbekommits.

Intill dess kapitalafbetalningen börjar, erlägges endast

föreskrifven ränta å statslånets hela belopp. Därefter erlägges, jämte

annuiteten å amorteringsdelen, ränta å statslånets stående del, intill

dess jämväl denna lånedel till fullo inbetalts.

Statslånets stående del kan, där ej sådant förhållande, hvarom i

mom. 7 bär nedan sägs, mellankommer, från statens sida icke uppsägas,

förrän amorteringsdelen till fullo gnidits, och åtnjuter låneförmedlaren

därvid sex månaders uppsägning. I hvarje fall skall likväl

den stående delen vara gulden inom fem år, från det sista inbetalningen

å amorteringsdelen bort fullgöras.

Ränta och amortering å statslån skall för hvarje år af låneförmedlare

till statskontoret inbetalas före utgången af mars månad nästpåföljande

år; skolande alltså den första amorteringen verkställas under

det femte året från utgången af det år, då statslånet lyfts.

Mom. 6. Varder, sedan lånekontrakt, hvarom i mom. 8 sägs,

blifvit angående beviljadt egnahemslån upprättadt, rätten till utbekommande

af lånet eller del däraf af låntagaren förverkad, eller varder redan

utlämnadt egnahemslån till låneförmedlaren återbetaldt i annan ordning

än såsom årlig kapitalafbetalning å amorteringsdelen, skall det lånebelopp,

till hvars utbekommande rätten förverkats eller som till låneförmedlaren

återbetalts, före utgången af mars månad året efter det,

då förverkandet skedde eller återbetalningen ägde rum, jämte ränta till

statskontoret inbetalas.

Mom. 7. Ställer sig låneförmedlare icke till efterrättelse bär ofvan

meddelade bestämmelser i fråga om rånte- och kapitalafbetalning, eller

underlåter låneförmedlare, som af statskontoret erhållit föreläggande

att aflämna nya säkerhetshandlingar, att inom föreskrifven tid sådant

fullgöra, äger statskontoret att därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t,

som bestämmer, huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall

anses vara till återbetalning genast förfallet.

Mom. 8. Rörande hvarje egnahemslån skall, innan någon del

däraf må af låntagaren uppbäras, mellan låneförmedlaren och låntagaren

upprättas fullständigt lånekontrakt, hvaruti bestämmelser i följande afseenden

skola finnas intagna, nämligen:

beträffande belägenheten, storleken och värdet af den lägenhet,

för hvars förvärfvande lånet lämnas, samt densammas egenskap af jordbrukslägenhet

eller bostadslägenhet;

rörande lånets belopp, säkerheten och villkoren i fråga om ränta

och återbetalning;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

huruvida lånet må på en gång- eller i särskilda terminer lyftas,

samt angående sättet och villkoren för lånets utbekommande;

angående viss tid, inom hvilken lånet skall vara till fullo uttaget, vid

äfventyr att rätten till utbekommande af ej lyft belopp skall vara förverkad;

beträffande hvilka byggnader böra å lägenheten uppföras och tiden,

inom hvilken de böra vara fullbordade;

rörande låntagarens skyldigheter i fråga om lägenhetens häfdande

och underhållande samt byggnadernas brandförsäkrande;

angående den kontroll från låneförmedlarens sida, som låntagaren

skall vara skyldig underkasta sig; samt

därom, att möjligen uppkommande tvister mellan låneförmedlare och

låntagare beträffande tillämpningen af lånekontraktets bestämmelser skola

afgöras af skiljemän i enlighet med lagen om skiljemän den 28 oktober

1887, samt att klander mot skiljemännens beslut icke må äga rum.

Mom. 9. Vid uppgörandet af det i mom. 8 omförmälda lånekontrakt

skall lända till efterrättelse:

1) att tiden för vare sig lånets uttagande till fullo eller i kontraktet

bestämda byggnaders fullbordande icke må bestämmas senare

än till början af det år, med hvilket amorteringsskyldigheten inträder;

2) att låneförmedlaren ej äger att — utom i fall, hvarom i mom.

15 här nedan sägs — för egnahemslånet betinga sig annan säkerhet

än första inteckning i lägenheten, dock att sådana inteckningar för

annat än fordran, hvilka icke hafva afsevärd betydelse för egnahemslägenhetens

värde, må kunna få kvarstå med bättre förmånsrätt; ägande

tillika låneförmedlare, utan hinder af dessa bestämmelser, att, sedan

lånekontrakt upprättats, såsom förskott å beviljadt egnahemslån utbetala

större eller mindre del häraf mot säkerhet, som låneförmedlaren pröfvar

tillfredsställande, i hvilket fall emellertid inteckningssäkerhet, som ofvan

sagts, skall vara för hela egnahemslånet ställd senast före början af det

år, med hvilket amorteringsskyldigheten inträder, vid äfventyr att frågan

om egnahemslånet anses hafva förfallit och hvad i förskott utbetalts

jämte ränta genast skall till låneförmedlaren återbetalas; och

3) att andra villkor icke må betingas i fråga om ränta och. återbetalning,

än i mom. 5 här ofvan angående statslån stadgats, dock med

undantag i följande afseenden, nämligen:

att uppsägningstiden för egnahemslånets stående del må kunna

bestämmas till fem månader;

att låneförmedlare och egnaliemslåntagare må äga att öfverenskomma

angående tid och sätt för erläggande af de årliga rånte- och

kapitalafbetalningarna;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 187. 7

att låntagaren skall äga att, därest lian så önskar, ej mindre under

amorteringstiden på eu gång infria återstoden af amorteringsdelen än

älven före laneticlens utgång inbetala egnahemslånets stående del i dess

helhet eller delvis; samt

att låneförmedlaren må kunna förbehålla sig rätt att under nedan

ängdun förutsättningar uppsäga egnahemslånet till inbetalning å tid, som

lanetörmedlaren bestämmer, nämligen:

a) om låntagaren ej fullgör hvad i kontraktet föreskrifvits i fråga

om lägenhetens bebyggande;

b) om låntagaren visar sig försumlig i att erlägga föreskrifven

rånte- och kapitalafbetalning;

.... c) °m låntagare!^ försummar att erlägga brandförsäkringsafgift

föi lägenheten eller eljest åsidosätter för brandförsäkringens giltighet

stadgade villkor; ö

d) om fastigheten vanvardas till jord och byggnad eller om byggnad

nedrifves eller bortflyttas och värdet å lägenheten därigenom så minskas,

att säkerheten för egnahemslånet ej vidare kan anses fullt betryggande;

e) oni äg andel ätten eller — beträffande de lägenheter, som i

inom. 15 här nedan afses — besittningsrätten till lägenheten i dess

helhet eller del däraf genom köp eller annat fång från låntagaren öfvergår

i andra fall, än då lägenheten i dess helhet öfvertages antingen af

efterlefvande make eller af bröstarfvinge eller af efterlefvande make

och af bröstarfvinge, Indika behålla lägenheten oskiftad, eller ock af

annan person, hvilken är till egnahemslåns erhållande behörig;

f) om låntagaren genom bedräglig uppgift föranledt: egnahemslånets

beviljande;

g) om låntagaren afflytta!’ från lägenheten under sådana omständigheter,

att det kan skäligen antagas, att han eller hans familj icke

vidare ämna bebo densamma, eller eljest sådana förhållanden inträffat,

att låntagaren,. med hänsyn till det med egnahemslånet afsedda ändamål,

uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta detsamma.

i Mom. 10. Lånekontrakt skall upprättas i två exemplar, af hvilka

Hvardera kontrahenten skall taga ett; och skall afskrift af kontraktet

genom låneförmedlarens försorg ofördröjligen efter detsammas affattande

insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, där lägenheten

är belägen.

Mom. 11. Laneförmedlare vare obetaget att under lånetiden medgifva

låntagare de lindringar i afseende å egnahemslånets återbetalning

eller låntagarens skyldigheter i öfrigt, hvilka icke strida mot föreskrif
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

terna uti mom. 1 och 2 eller eljest äro oförenliga med egnahemslånets

ändamål, dock att tiden för egnahemslånets uttagande till fuHo eiler

kontraktet bestämda byggnaders fullbordande icke ma utsträckas lång ,

''Mom 12. Inkomna lånekontrakt skola af Kungl. Maj :ts befallningshafvande

granskas. Finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande damd

lånekontrakt ej vara upprättadt i enlighet med bestämmelserna i mom.

8 och 9 samt med iakttagande af föreskrifterna i inom. 1 och 2, har

Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, med bifogande af infordrad o - Id äring från vederbörande låneförmedlare, därom gorå anmälan hos

Kungh^Maj .1^3 Låneförmedlare skall årligen före april månads uta-åno-

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i hvarje lan, inom hviiket

fåneförmedlaren8 förmedlar egnahemslån, afgifva redogörelse enligt fastställdt

formulär för lånerörelsen under det nästföregående aret, hvilka

redogörelser det åligger Kungl. Maj:ts befallningshafvande att inom påföljande

mai månad till landtbruksstyrelsen öfversända.

Mom. 14. Därest hushållningssällskap sa önskar och hos Kun0 .

Makts befallningshafvande i länet i ämnet gör framställning, ager Kung .

Mai-ts befallningshafvande ombesörja, att räntor och afbetalmngai a ,

sällskapet utlämnade egnahemslån varda i samband med kronans arrenden

eUer Inan under våren infallande uppbörd genom vederborandes försorg

debiterade, uppburna och redovisade. , ... •.

g Mom, 15. Till förvärfvande af bostadslägenhet, för hvilken med

ständig och oinskränkt besittningsrätt upplåtits mark, tillhörande Kung^

och Hvitfeldtska stipendieinrättnmgen, ma egnahemslån ribs ^dare

uto-å utan hinder däraf att låntagaren icke har aganderatt till lagen

hetens tomtområde; ägande låneförmedlare att for dylika egnahemslån

antaga den säkerhet, de pröfva lämplig.

Dessa villkor och bestämmelser skola galla saval for lan, som bevilias

från de medel till belopp af högst 800,000 kronor, som Riksdage

bemyndio-at Kungl. Maj:t att för år 1908 ytterligare disponera såsom

Ltsttn Ir egnahemslånefonden, som ock för alla lön som bevjjas för

år 1909 eller senare år, samt skola från och med ar 1909, savidt angar

förhållandet mellan staten och låneförmedlarna, galla äfven sadana stats
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

lan, som beviljats före den 1 mars 1908, dock att hvad i mom. 5,

femte stycket, stadgas därom, att å amorteringsdelen vid statslån, som

utlämnats till beredande af egnahemslån för jordbrukslägenheter, skall

erläggas en annuitet af allenast fem procent, icke afser dylika lån.

6: q)

medgifva, att Kung!. Maj:t må äga meddela de ytterligare föreskrifter,

som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunna finnas erforderliga;
7:o)
medgifva,

att Kung!. Maja må under år 1909 af egnahemslånefondens

medel anvisa såsom bidrag till låneförmedlare för betäckande

af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga

förluster ett belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare en half

procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren

på grund af från fonden utbekomna statslån vid samma års

början häftat till staten.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag får Riksdagen

erinra om, att statsutskottet vid nästlidet års riksdag afstyrkte af Eders

Kling!. Magt framlagdt förslag om förändrade grunder för den af staten

utöfvade egnahemslånerörelsen och därvid anförde, bland annat, att utskottet

icke ansåg tillrådligt att redan då, innan denna rörelse hunnit

vinna någon större omfattning och innan någon tillförlitlig erfarenhet

om dess förutsättningar och verkningar kunnat vinnas, besluta ändringar

i grunderna för densamma. Genom kamrarnes öfver utskottets hemställan

fattade olika beslut förföll frågan. Under tiden efter nästlidet

års riksdag hafva emellertid sådana förhållanden inträdt, att Riksdagen

nu icke tvekar att godkänna egnahemslånerörelsens af omständigheterna

påkallade reformerande och utveckling. Enligt hvad i ofvan omförmälda

statsrådsprotokoll meddelas, hafva de förslag, som innefattades i Eders

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1907 års Riksdag, blifvit, såvidt de anginge

hushållningssällskapens låneförmedling, förordade af representanter

för rikets hushållningssällskap, hvilka under december månad år 1907

varit samlade i Stockholm för öfverläggning angående egnahemslånerörelsen.

Af statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att elfva inom olika

delar af landet bildade aktiebolag och föreningar med uppgift att främja

förvärfvandet af egna hem i skrifvelser till Eders Kungl. Maj:t framställt

önskemål rörande dylika låneförmedlares verksamhet, hvilka önskemål

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 74 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

i hufvudsakliga delar sammanfallit med förslag, som framställdes i propositionen

till förra årets Riksdag. Att verksamheten för förvärfvandet

af egna hem numera vunnit beaktansvärd utveckling och stadga, torde

framgå bland annat dels af den betydande ökningen i det sammanlagda

lånebelopp, hvarom ansökningar under år 1907 gjorts, samt dels af den

omständigheten, att det belopp, soln beviljats hushållningssällskapen för

låneförmedling men sedermera icke tagits i anspråk, nedgått från 62,5

procent år 1905 och 60 procent år 1906 till 35 procent år 1907.

Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag till egnahemslånerörelsens

ordnande anser Riksdagen sig böra i hufvudsak bifalla.

Att, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, i stället för att, såsom för

femårsperioden 1904—1908 ägt rum, ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

en viss summa för lånerörelsens bedrifvande under loppet af

femårsperioden, bestämma det maximibelopp, som för hvarje år under

följande femårsperiod må för ändamålet utgå, synes Riksdagen välbetänkt;

och har Riksdagen i betraktande af hittills anmälda lånebehof

ej heller haft något att erinra mot att det årligen utgående lånebeloppet

må bestämmas till högst 5,000,000 kronor.

1 anledning af det i fjolårets proposition intagna förslag om att

aktiebolag och föreningar skulle äga använda inteckningar i egnahemslägenheter

såsom sådan säkerhet, som dessa låneförmedlare skulle ställa

till statskontoret för undfångna lån ur egnahemslånefonden, anmärkte

statsutskottet, att utskottet hyste en från Eders Kungl. Maj:ts förslag afvikande

mening i fråga om lämpligheten af den föreslagna bestämmelsen

om egnahem sinteckningarnas omhänderhafvande i statskontoret. -Med

afseende härå är berörda förslag i föreliggande proposition icke i vidare

mån återupptaget än att i mom. 4 af villkoren och bestämmelserna för

lånerörelsen inryckts föreskrift om att låneförmedlare icke må förvägras

att under lånetiden utbyta aflämnad säkerhet mot annan, som af statskontoret

godkännes. Mot hvad sålunda föreslagits har Riksdagen icke

något att erinra.

1907 års statsutskott uttalade sig mot det då föreslagna nedsättandet

af annuiteten å egnahemslån för jordbrukslägenheter från sex till fem

procent; och då utskottet vidhåller denna uppfattning, kan utskottet ej

heller nu biträda Eders Kungl. Maj:ts i samma syfte framställda förslag.

Det torde ej kunna bestridas, att låntagaren lättare bör kunna fullgöra

sin afbetalningsskyldighet, medan han ännu verkar i sin fulla arbetskraft

och att lämpligt är, att den tid icke alltför mycket undanskjutes, då

egnahemsinnehat varen efter fullgjorda låneamorteringar kan känna sig

såsom okvald ägare af det förvärfvade hemmet och med ökadt intresse

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 187*.

agna sin verksamhet åt dess förkofrande. Med afseende härå och då

erfarenhet saknas om i hvad män fullgörandet af amorteringen efter

en annuitet af sex procent må bereda låntagarna svårigheter, finner

Riksdagen sig böra för sin del bestämma den i mom. 5 af ifrågavarande

villkor för egnahemslånerörelsen angifna annuitet å egnahemslånens

amorteringsdel till sex procent.

På grund af hvad Riksdagen sålunda anfört, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen, med anledning af Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition,

dels medgifvit att till egnahemslånefonden må under hvart och

ett af åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och

kapitalinbetalningar å från fonden utlämnade lån;

dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af

behof, till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver

hvad Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden

föranleder, ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart

och ett åt åren 1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt

för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar

å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl

bestrida den i punkten 3:o) härnedan omförmälda ränteutgift och, under

ar 1909, det i punkten 7:o) härnedan omförmälda förvaltningsbidrag,

som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

dels beslutat att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla gocltgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden

för riksgäldskontoret förorsakas;

dels medgifvit att såväl förberörda för år 1908 afsedda 800,000

kronor som ock för hvart och ett af åren 1909—1913 ett belopp af

5 millioner kronor må af Eders Kungl. Maj:t disponeras att såsom statslån

tilldelas de hushållningssällskap, aktiebolag och föreningar (låneförmedlare),

hvilka vilja genom utlämnande af egnahemslån bereda mindre

bemedlade arbetare eller med dem likställda personer tillfälle att förvärfva

egna hem å landsbygden eller å till stad hörande område, för

hvilket stadsplan icke blifvit fastställd, dock att, hvad beträffar aktiebolag

och föreningar, dylikt statslån må tilldelas endast sådana, hvilka

hafva till uppgift att befrämja förvärfvandet af egna hem samt af Eders

Kungl. Maj:t, vid pröfning i hvarje särskildt fall, finnas vara såsom

mellanhänder vid lånerörelsen lämpliga och bereda tillräcklig trygghet

för att egna hems förvärfvande af mindre bemedlade personer varder

på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt befrämjadt, och hvilkas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

bolagsordningar eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse med

af Kung! Maj:t särskild! föreskrifna grunder;

dels besluta att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla följande

allmänna villkor och bestämmelser:

Mom. 1. Egnahemslån må, med det i mom. 15 här nedan stadgade

undantag, utgå för bildande endast af sådant eget hem, där låntagaren

äger såväl jordområdet som därå uppförda byggnader, och kan

beviljas för förvärfvande af lägenhet, afsedcl för idkande af jordbruk

(jordbrukslägenhet), eller lägenhet, där bostaden är det väsentliga (bostadslägenhet).

Dylikt egnahemslån må ej tilldelas annan person, man eller kvinna,

än den'', som är svensk medborgare, minst 21 år gammal, äger god

frejd, är känd för sparsamhet, nykterhet och hedrande vandel samt

visserligen ej saknar medel att i någon mån bidraga till bildande af

eget hem, men är i behof af kraftigt bistånd för dess förvärfvande;

börande egnahemslån i regeln ej utlämnas till den, som är öfver 50

år gammal.

Mom. 2. Egnahemslån skall utgå, då fråga är om jordbrukslägenhet,

med minst hälften och högst fem sjättedelar af det med ledning

af uppgjord t köpeaftal, värderingsinstrument, brandförsäkringshandlingar,

kostnadsförslag eller andra tillgängliga handlingar beräknade

och af låneförmedlaren godkända värdet å jorden jämte därå

befintliga eller för uppförande afsedda byggnader samt, då fråga är

om bostadslägenhet, med minst hälften och högst tre fjärdedelar af

samma värde.

Egnahemslån må ej utgå, där det beräknade värdet öfverstiger:

för jordbrukslägenhet 6,000 kronor och för bostadslägenhet 4,000 kronor.

Mom. 3. Låneförmedlare, som önskar erhålla statslån för att

häraf utlämna egnahemslån, skall inom tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,

därom hos Kungl. Maj:t göra underdånig ansökning, uti hvilken

skall uppgifvas, huru stor del af lånet är afsedd för jordbrukslägenheter

och huru stor del för bostadslägenheter.

Lån till förvärfvande af jordbrukslägenheter skola, där ej särskilda

omständigheter föranleda undantag, äga företräde framför lån till förvärfvande

af bostadslägenheter.

Mom. 4. Af Kungl. Maj:t beviljadt statslån må af vederbörande

låneförmedlare efter ingången af det år, för hvilket lånet anvisats, och

före den 1 november samma år på en gång eller i skilda delar lyftas i

statskontoret emot aflämnande af en utaf låneförmedlaren till statskontoret

eller order ställd, af statskontoret godkänd skuldförbindelse, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

skall innefatta lånefönnedlarens åtagande att återbetala lånet i den

ordning, här nedan stadgas. Statslånebelopp, som nämnda dag kvarstår

outtaget, återfaller till fonden.

Annan låneförmedlare än hushållningssällskap skall därjämte, innan

någon del af statslånet må utbekommas, till statskontoret aflämna af

statskontoret godkänd säkerhet för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Låneförmedlare må icke förvägras att under lånetiden utbyta

aflämnad säkerhet mot annan, som kan af statskontoret godkännas.

Därest statskontoret under lånetiden skulle finna ställd säkerhet

icke vidare vara nöjaktig, skall låneförmedlaren inom af statskontoret

förelagd tid, dock minst tre månader, aflämna nya säkerhetshandlingar,

som af statskontoret godkännas.

Mom. 5. Statslån, som af Kungl. Maj:t anvisats till beredande af

egnahemslån, förräntas efter tre och sex tiondedels procent om året.

Hvad af dylikt statslån icke vid utgången af det år, under

hvilket lånet i statskontoret lyfts, blifvit till egnahemslån utlämnadt

eller eljest disponerad!, skall till statskontoret inbetalas före utgången

af januari månad nästpåföljande år, där ej Kungl. Maj:t, på ansökning,

medgifver låneförmedlaren rätt att ytterligare ett år för afsedt

ändamål innehafva statslånebeloppet i fråga. Känta å belopp, som sålunda

återbetalas, skall erläggas i den ordning, sista stycket i detta

moment stadgar.

Finnes statslånebelopp vara af låneförmedlare genom aftal, upprättadt

i annan ordning, än i mom. 8 och 9 sägs, eller i strid mot föreskrifterna

i mom. 1 och 2, såsom egnahemslån disponerad!, äge Kungl.

Maj:t föreskrifva, att sådant statslånebelopp skall, där ej låneförmedlaren

inom af Kungl. Maj:t förelagd tid förmår styrka, att behörigt lånekontrakt

angående ifrågavarande egnahemslån uppgjorts, omedelbart därefter

jämte ränta till statskontoret inbetalas.

Af låneförmedlare utbekommet statslån skall, i den mån detsamma

icke bör inbetalas i sådan ordning, som här ofvan i detta moment

sagts, med afseende å återbetalningen delas i två lika stora delar: en

amorteringsdel och en stående del.

Å amorteringsdelen erlägges, intill dess densamma blifvit till fullo

gulden, vid statslån, som utlämnats till beredande af egnahemslån för

jordbrukslägenlieter, en annuitet af sex procent och vid statslån, som

utlämnats till beredande af egnahemslån för bostadslägenheter, en annuitet

af sju procent, hvarvid i hvartdera fallet såsom ränta räknas tre

och sex tiondedel procent å det oguldna kapitalbeloppet af amorteringsdelen.

Amorteringsskyldigheten inträder med fjärde året efter utgången

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

af det kalenderår, under hvilket lånet från statskontoret utbekommits.

Intill dess kapitalafbetalningen börjar, erlägges endast föreskrifven ränta

å statslånets hela belopp. Därefter erlägges, jämte annuiteten å amorteringsdelen,

ränta å statslånets stående del, intill dess jämväl denna

lånedel till fullo inbetalts.

Statslånets stående del kan, där ej sådant förhållande, hvarom i

mom. 7 här nedan sägs, mellankommer, från statens sida icke uppsägas,

förrän amorteringsdelen till fullo guldits, och åtnjuter låneförmedlaren

därvid sex månaders uppsägning. I hvarje fall skall likväl den

stående delen vara gulden inom fem år, från det sista inbetalningen å

amorteringsdelen bort fullgöras.

Ränta och amortering å statslån skall för hvarje år af låneförmedlare

till statskontoret inbetalas före utgången af mars månad nästpåföljande

år; skolande alltså den första amorteringen verkställas under

det femte året från utgången af det år, då statslånet lyfts.

Mom. 6. Varder, sedan lånekontrakt, hvarom i mom. 8 sägs,

blifvit angående beviljadt egnahemslån upprättadt, rätten till utbekommande

af lånet eller del däraf af låntagaren förverkad, eller varder redan

utlämnadt egnahemslån till låneförmedlaren återbetaldt i annan ordning

än såsom årlig kapital afbetalning å amorteringsdelen, skall det lånebelopp,

till hvars utbekommande rätten förverkats eller som till låneförmedlaren

återbetalts, före utgången af mars månad året efter det, då

förverkandet skedde eller återbetalningen ägde rum, jämte ränta till statskontoret

inbetalas.

Mom. 7. Ställer sig låneförmedlare icke till efterrättelse här ofvan

meddelade bestämmelser i fråga om rånte- och kapitalafbetalning, eller

underlåter låneförmedlare, som af statskontoret erhållit föreläggande att

allämna nya säkerhetshandlingar, att inom föreskrifven tid sådant fullgöra,

äger statskontoret att därom göra anmälan hos Kung]. Maj:t, som

bestämmer, huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall anses vara

till återbetalning genast förfallet.

Mom. 8. Rörande hvarje egnahemslån skall, innan någon del däraf

må af låntagaren uppbäras, mellan låneförmedlaren och låntagaren upprättas

fullständigt lånekontrakt, hvaruti bestämmelser i följande afseenden

skola finnas intagna, nämligen:

beträffande belägenheten, storleken och värdet af den lägenhet,

för hvars förvärfvande lånet lämnas, samt densammas egenskap af jordbrukslägenhet

eller bostadslägenhet;

rörande lånets belopp, säkerheten och villkoren i fråga om ränta

och återbetalning;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

jRiksdagens Skrifvelse N:o 187.

huruvida lånet må på en gång eller i särskilda terminer lyftas,

samt angående sättet och villkoren för lånets utbekommande;

angående viss tid, inom hvilken lånet skall vara till fullo uttaget,

vid äfventyr att rätten till utbekommande af ej lyft belopp skall vara

förverkad;

beträffande livilka byggnader böra å lägenheten uppföras och tiden,

inom hvilken de böra vara fullbordade;

rörande låntagarens skyldigheter i fråga om lägenhetens häfdande

och underhållande samt byggnadernas brandförsäkrande;

angående den kontroll från låneförmedlarens sida, som låntagaren

skall vara skyldig underkasta sig; samt

därom, att möjligen uppkommande tvister mellan låneförmedlare

och låntagare beträffande tillämpningen af lånekontraktets bestämmelser

skola afgöra^ af skiljemän i enlighet med lagen om skiljemän den 28

oktober 1887, samt att klander mot skiljemännens beslut icke må äga rum.

Mom. 9. Vid uppgörandet af det i mom. 8 omförmälda lånekontrakt

skall lända till efterrättelse:

1) att tiden för vare sig lånets uttagande till fullo eller i kontraktet

bestämda byggnaders fullbordande icke må bestämmas senare än till

början af det år, med hvilket amorteringsskyldigheten inträder;

2) att låneförmedlaren ej äger att — utom i fall, hvarom i mom.

15 här nedan sägs — för egnahemslånet betinga sig annan säkerhet än

första inteckning i lägenheten, dock att sådana inteckningar för annat

än fordran, hvilka icke hafva afsevärd betydelse för egnahem slägenhetens

värde, må kunna få kvarstå med bättre förmånsrätt; ägande tillika låneförmedlare,

utan hinder af dessa bestämmelser, att, sedan lånekontrakt

upprättats, såsom förskott å beviljadt egnahemslån utbetala större eller

mindre del däraf mot säkerhet, som låneförmedlaren pröfva!’ tillfredsställande,

i hvilket fall emellertid inteckningssäkerliet, som ofvan sagts,

skall vara för hela egnahemslånet ställd senast före början af det år,

med hvilket amorteringsskyldigheten inträder, vid äfventyr att frågan

om egnahemslånet anses hafva förfallit och hvad i förskott utbetalts

jämte ränta genast skall till låneförmedlaren återbetalas; och

3) att andra villkor icke må betingas i fråga om ränta och återbetalning,

än i mom. 5 här ofvan angående statslån stadgats, dock med

undantag i följande afseenden, nämligen:

att uppsägningstiden för egnahemslånets stående del må kunna

bestämmas till fem månader;

att låneförmedlare och egnahemslåntagare må äga att öfverens
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

komma angående tid och sätt för erläggande af de årliga rånte- och

kapitalaf betalningarna;

att låntagaren skall äga att, därest han så önskar, ej mindre

under amorteringstiden på en gång infria återstoden af amorteringsdelen

än äfven före lånetidens utgång inbetala egnahemslånets stående del i

dess helhet eller delvis; samt

att låneförmedlaren må kunna förbehålla sig rätt att under nedan

angifna förutsättningar uppsäga egnahemslånet till inbetalning å tid, som

låneförmedlaren bestämmer, nämligen:

a) om låntagaren ej fullgör livad i kontraktet föreskrifvits i fråga

om lägenhetens bebyggande;

b) om låntagaren visar sig försumlig i att erlägga föreskrifven

rånte- och kapitalaf betalning;

c) om låntagaren försummar att erlägga brandförsäkringsafgift för

lägenheten eller eljest åsidosätter för brandförsäkringens giltighet stadgade

villkor;

d) om fastigheten vanvårdas till jord och byggnad eller om byggnad

nedrifves eller bortflytt as och värdet å lägenheten därigenom så minskas,

att säkerheten för egnahemslånet ej vidare kan anses fullt betryggande;

e) om äganderätten eller — beträffande de lägenheter, som i mom.

15 här nedan afses — besittningsrätten till lägenheten i dess helhet eller

del däraf genom köp eller annat fång från låntagaren öfvergår i andra

fall, än då lägenheten i dess helhet öfvertages antingen af efterlefvande

make eller af bröstarfvinge eller af efterlefvande make och af bröstarfvinge,

hvilka behålla lägenheten oskiftad, eller ock af annan person,

hvilken är till egnahemslåns erhållande behörig;

f) om låntagaren genom bedräglig uppgift föranledt egnahemslånets

beviljande;

g) om låntagaren afflyttar från lägenheten under sådana omständigheter,

att det kan skäligen antagas att han eller hans familj icke vidare

ämna bebo densamma, eller eljest sådana förhållanden inträffat, att

låntagaren, med hänsyn till det med egnahemslånet afsedda ändamål,

uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta detsamma.

Mom. 10. Lånekontrakt skall upprättas i två exemplar, af hvilka

hvardera kontrahenten skall taga ett; och skall afskrift af kontraktet

genom låneförmedlarens försorg ofördröjligen efter detsammas affattande

insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, där lägenheten

är belägen.

Mom. 11. Låneförmedlare vare obetaget att under lånetiden medgifva

låntagare de lindringar i afseende å egnahemslånets återbetalning eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

låntagarens skyldigheter i öfrigt, hvilka icke strida mot föreskrifterna

uti mom. 1 och 2 eller eljest äro oförenliga med egnahemslånets ändamål,

dock att tiden för egnahemslånets uttagande till fullo eller i kontraktet

bestämda byggnaders fullbordande icke må utsträckas längre, än i mom.

9 stadgats.

Mom. 12. Inkomna lånekontrakt skola af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

granskas. Finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande därvid

lånekontrakt ej vara upprättadt i enlighet med bestämmelserna i mom. 8

och 9 samt med iakttagande af föreskrifterna i mom. 1 och 2, har

Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, med bifogande af infordrad förklaring

från vederbörande låneförmedlare, därom göra anmälan hos Kungl.

Maj: t.

Mom. 13. Låneförmedlare skall årligen före april månads utgång

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i hvarje län, inom hvilket låneförmedlaren

förmedlar egnahemslån, afgifva redogörelse enligt fastställdt

formulär för lånerörelsen under det nästföregående året, hvilka redogörelser

det åligger Kungl. Maj:ts befallningshafvande att inom påföljande

maj månad till landtbruksstyrelsen öfversända.

Mom. 14. Därest hushållningssällskap så önskar och hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i länet i ämnet gör framställning, äger Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ombesörja, att räntor och af betalningar å af

sällskapet utlämnade egnahemslån varda i samband med kronans arrenden

eller annan under våren infallande uppbörd genom vederböraudes försorg

debiterade, uppburna och redovisade.

Mom. 15. Till förvärfvande af bostadslägenhet, för hvilken med

ständig och oinskränkt besittningsrätt upplåtits mark, tillhörande Kungl.

och Hvitfeldtska stipendieinrättningen, må egnahemslån tills vidare utgå,

utan hinder däraf att låntagaren icke har äganderätt till lägenhetens

tomtområde; ägande låneförmedlare att för dylika egnahemslån antaga

den säkerhet, de pröfva lämplig.

Dessa villkor och bestämmelser skola gälla såväl för lån, som beviljas

från de medel till belopp af högst 800,000 kronor, som Riksdagen

bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att för år 1908 ytterligare disponera

såsom statslån ur egnahemslånefonden, som ock för alla lån, som beviljas

för år 1909 eller senare år, samt skola från och med år 1909, så vidt

angår förhållandet mellan staten och låneförmedlarna, gälla äfven sådana

statslån, som beviljats före den 1 mars 1908.

Bill. till Rilcsd. Prof, 1908. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 74 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

dels medgifvit att Eders Kung! Maj:t må äga meddela de ytterligare

föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunna

finnas erforderliga;

dels medgifvit att Eders Kungl. Maj:t må under år 1909 af egnahemslånefondens

medel anvisa såsom bidrag till låneförmedlare för betäckande

af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och

möjliga förluster ett belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare en

half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren

på grund af från fonden utbekomna statslån vid samma års

början häftat till staten.

Stockholm den 28 maj 1908.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.