Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af vissa vattenfall i Göta älf in. m.

1908-05-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:188, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af vissa vattenfall i Göta älf in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse N:o 188.

1

N:o 188.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 maj 1908.

— —• — — Andra Kammaren den 28 maj 1908.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition angående förvärfvande för Kungl.

Maj:ts och kronans räkning af vissa vattenfall i Göta

älf in. m.

(Statsutskottets utlåtande N:o 169.)

Till Konungen.

I en den 9 nästlidne april till Riksdagen aflåten proposition, n:o 169,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 75 Haft. (Nös 188,189) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse N:o 188.

dels godkänna och antaga tre särskilda, vid statsrådsprotokollet fogade

köpeaftal, undertecknade ett af Vargöns aktiebolag den 8 januari, ett

af Inlands pappfabriksaktiebolag den 24 februari och ett af Lilla Edets

pappersbruksaktiebolag den 29 februari 1908, angående försäljning till

Eders Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda bolag tillhörig egendom,

jämte de statsrådsprotokollet jämväl bilagda tillägg till de af Inlands pappfabriksaktiebolag

och Lilla Édets pappersbruksaktiebolag undertecknade

köpeaftalen;

dels medgifva, att Eders Kungl. Maj:t ägde i aftalen vidtaga de

formella ändringar, som kunde finnas påkallade;

dels bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition, i mån af behof

tillhandahålla Eders Kungl. Maj:t de medel, som erfordrades för fullgörande

af likviderna enligt omförmälda köpeaftal;

dels ock medgifva, att den egendom, som genom antagande af

ifrågavarande aftal skulle af Eders Kungl. Maj:t och kronan för värf vas,

ställdes under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.

På sätt i statsrådsprotokollet framhålles, äro de fastigheter med

tillhörande vattenrätt i Göta älf, som genom afslutande af de nu föreslagna

köpen skulle förvärfvas åt staten, af värde för densamma icke

allenast eller i främsta rummet genom den inkomst, nämnda egendom

direkt kan lämna, utan de ifrågasatta köpen hafva sin största betydelse

däruti, att genom desamma staten dels blifver i tillfälle att medelst reglering

af afrinningen i Göta älf bereda sig väsentligen ökadt utbyte af

den vattenkraft, staten redan nu äger i älfven, dels ock får frihet att

på lämpligt sätt ordna en förbättrad farled från Vänern till Kattegatt.

I statsrådsprotokollet har utförligt redogjorts för de stora fördelar, som

skulle vinnas genom en rationellt ordnad vattenhushållning i Göta älf,

och vill Riksdagen i detta hänseende här endast erinra, hurusom enligt

gjorda beräkningar krafttillgången i Trollhättefallen, hvilken under närvarande

förhållanden uppskattas till 76,000 elektriska hästkrafter, skulle

kunna genom anordnande af en varierande aftappning under olika delar

af dygnet (dag- och nattreglering) ökas med 22,000 hästkrafter redan

innan vattenståndet i Vänern reglerats. Efter genomförande af Vänerns

reglering, hvilken beräknas i och för sig medföra en krafttillökning i

nämnda vattenfall af 30,900 hästkrafter, skulle dag- och nattregleringen

blifva ännu effektivare och komma att med likaledes 30,900 hästkrafter

öka krafttillgången vid Trollhättan, så att den komme att uppgå till

137,800 elektriska hästkrafter. Med hänsyn till de högst betydande

värden, som berörda ökning i krafttillgången representerar, måste det

anses vara af största vikt, att staten får frihet att vidtaga åtgärder för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse N:o 188.

3

en ändamålsenlig reglering af afrinningen i älfven. Den förebragta

utredningen gifver emellertid vid handen, att sådana åtgärder icke kunna

verkställas utan efter uppgörelse med ägaren till Vargöverken och,

hvad angår dag- och nattreglering, jämväl med Inlands pappfabriksaktiebolag.

Äfven beträffande de s. k. Hmgerska verken, tillhöriga

Lilla Edets pappersbruksaktiebolag, komme svårigheter att möta mot

inrättande af en varierande aftappning i älfven; dock finnes, enligt hvad

Trollhättestyrelsen upplyst, möjlighet för staten, om den har Inlandsverken

i sin hand, att lämna de Hsegerska verken en jämn vattenmängd

dygnet rundt, ehuru af tappningen i älfven eljest varierar.

De omständigheter, som ofvan framhållits, innefatta mycket vägande

skäl för att staten förvärfvar såväl Vargöns som Inlands vattenverk.

Härtill kommer ytterligare det skälet, att staten genom inköp af dessa

verk kommer i tillfälle att tillgodogöra sig sina redan förut förvärfvade

vattenfall vid Vänerns utlopp (Källshagen och Sjöboda) samt vid Åkerström

nedanför Trollhättan, hvilka fall knappast kunna ensamma för sig

med ekonomisk fördel utbyggas, men däremot lämpligen kunna tillgodogöras

i sammanhang med nyssnämnda till inköp föreslagna vattenfall.

Slutligen är det, på sätt Trollhättestyrelsen närmare utvecklat, i

och för ordnandet af en förbättrad farled af stor vikt för staten att

blifva ägare till Inlandsbolagets vattenkraft och ett tillräckligt område

på västra stranden för att möjliggöra farledens framdragande därstädes.

Af ofvan angifna skäl och med hänsyn jämväl till åtskilliga andra

i statsrådsprotokollet framhållna omständigheter måste det anses vara

för staten i hög grad önskvärdt att komma i besittning af vattenfallen

jämte angränsande markområden vid Vargön och Inland. De pris, till

hvilka staten enligt de nu framlagda köpeaftalen kan förväfva nämnda

egendomar, äro visserligen så i ena som i andra fallet ganska höga

och öfverstiga helt visst ej obetydligt det värde, egendomarna hafva

för de nuvarande ägarne. Men genom den i statsrådsprotokollet lämnade

utredningen har Riksdagen funnit sig öfvertygad om att de fördelar,

staten genom afslutande af dessa köp vinner, äro så stora, att de väl

motsvara statens uppoffringar. I följd häraf har Riksdagen ock ansett

sig böra antaga de med Vargöns aktiebolag och Inlands pappfabriksaktiebolag

preliminärt upprättade köpeaftalen.

Hvad angår de s. k. Hasgerska verken vid Lilla Edet visar utredningen,

att det är synnerligen önskvärdt för staten att få i sin hand

äfven dessa verk med tillhörande vattenrätt i älfven. Härigenom skulle

staten, praktiskt taget, blifva herre öfver all kraft i Göta älf och sålunda

kunna skörda hela vinsten af den ökning i krafttillgången, som åstad
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse N:o 188.

kommes genom de planlagda regleringsföretagen. Och härjämte skulle

staten få fullt fria händer att på det sätt, som kan visa sig lämpligast

lösa frågan om en förbättrad farled. Hvad beträffar sistnämnda fråga

föreligger som bekant ett af öfverstelöjtnant Lamell uppgjort förslag,

enligt hvilket en damm skulle anläggas vid Röda berget 4,7 km. nedanför

Lilla Edet för vattenytans höjande ungefär en meter öfver Åkerströms

sluss, hvarvid det där befintliga låga fallet skulle försvinna och vattenytan

vid Lilla Edet höjas med nära 2 meter. Då emellertid denna plan förutsätter

öfversvämning af ganska betydande strandområden och industriella

anläggningar, har Trollhättestyrelsen under utarbetande ett nytt förslag,

enligt hvilket sluss och damm förläggas vid Lilla Edet. Huruvida

detta synnerligen tilltalande alternativ skulle medföra ekonomiska fördelar,

kan naturligtvis ännu icke med bestämdhet förutsägas, men gifvet

är, att en sådan lösning är betydligt svårare att genomföra, om staten

icke är i besittning af de Hgegerska verken. Det skulle vara synnerligen

olämpligt, om hela variationen mellan dag- och nattförbrukning

måste åstadkommas på västra älfstranden i stället för att jämnt fördelas

på hela vattentillgången; och gifvetvis skulle det vara förenadt med

störa kostnader och svårigheter att under hela dygnet, oafsedt den

med vattenvariationen snabbt följande höjningen och sänkningen af

älfvens vattenstånd, kunna bereda ägaren af de Haegerska verken den

konstanta vattentillgång, som han enligt lag har rättighet att fordra.

Alldeles uppenbart är, att såväl denna komplicerade vattenhushållning

som dammens anläggning på ett staten icke tillhörigt strandområde inbjuda

till juridiska tvistigheter, hvilkas räckvidd ej kan öfverskådas. Det

kan för öfrigt med till visshet gränsande sannolikhet antagas, att de

Kogerska verken ej kunna ombyggas för den genom vattenytans höjande

möjliga tillökningen i fallhöjd, utan den nuvarande öfre vattenytan

måste säkerligen bibehållas vid sin naturliga nivå, alltså omkring 2

meter lägre än den nya dammen. Detta förutsätter emellertid, att

vattnet från den nya dammen genom luckor nedsläppes till en lägre

nivå, hvarvid några tusen hästkrafter utan ändamål bortkastas — en

misshushållning, som från nationalekonomisk synpunkt måste anses högst

motbjudande.

Genom att komma i besittning af bägge stränderna och hela vattenfallet

vid Lilla Edet skulle staten däremot kunna på ett fullt rationellt

sätt och med största ekonomiska fördel ordna kraftuttagningen. Den

till de Heegerska verken hörande vattenkraften utgör, om däri inberäknas

kungsådrans halfva vattenmängd, 5,400 turbinhästkrafter, men efter

dämning och reglering skulle staten här kunna tillgodogöra sig 11,700

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse N:o 188.

turbinhästkrafter. Värdet af detta kraftbelopp kan enligt Trollhättestyrelsens

beräkning uppskattas till 3 miljoner kronor. Genom antagande

af det med Lilla Edets pappersbruksaktiebolag uppgjorda köpeaftalet

skulle staten förutom vattenrätten förvärfva bolagets anläggningar

för vattenkraftens uttagande samt åtskilliga jordområden med därå

uppförda byggnader.

Enligt köpeaftalet utgör köpeskillingen för de Hmgerska verken 5

miljoner kronor. Såsom ofvan nämnts, kan den vattenkraft, staten

genom köpet förvärfvar, anses vara värd 3 miljoner kronor. Återstående

2 miljoner kronor skulle då motsvara värdet af den öfriga egendom,

staten genom köpet förvärfvar. Det låter icke förneka sig, att denna

köpeskilling är hög i förhållande till det värde, till hvilket det försålda

i och för sig kan uppskattas. Men de fördelar, staten indirekt kan

bereda sig genom besittningen af dessa verk och den frihet, staten

därigenom äger att, oberoende af andra, på lämpligaste sätt sköta

vattenhushållningen i Göta älf, äro helt visst så störa, att de väl motsvara

den uppoffring, som ifrågavarande köp kan anses innebära. Då

det ej heller synes vara möjligt att uppnå ett billigare pris, utan det

tvärtom torde vara anledning befara, att i en framtid till följd af de

utvidgningar och tillbyggnader af verken, som, enligt hvad Trollhättestyrelsen

upplyst, ständigt pågå, priset kan blifva högre än nu, har

Riksdagen ansett sig hafva skäl antaga äfven nu ifrågavarande köpeaftal.

För ett rätt bedömande af hvad frågan här gäller bör man, såsom

i statsrådsprotokollet ock framhållits, se alla de tre föreslagna köpen i

ett sammanhang. Man finner därvid, att köpeskillingarnas sammanlagda

belopp utgör 10,640,000 kronor. Genom dessa köp skulle den af staten

efter slutligen genomförd vattenhushållningsplan i Göta älf disponerade

vattenkraften i älfven komma att under dagen vid lägsta vattenstånd

uppgå till sammanlagdt omkring 180,000 elektriska hästkrafter, hvilket

innebär en ökning med 105,000 elektriska hästkrafter i det kraftbelopp,

staten för närvarande kan tillgodogöra sig. Denna krafttillökning motsvarar

efter den lägsta beräkningsgrund, som rimligen kan komma

i fråga, ett kapitalvärde af 26,250,000 kronor, men efter all sannolikhet

bör värdet sättas betydligt högre. Detta visar tydligt, att de nu föreslagna

inköpen äro för staten i ekonomiskt hänseende synnerligen förmånliga.

Härtill kommer, att staten genom köpen får i sin hand hvad

som i hufvudsak erfordras för ett ändamålsenligt ordnande af den viktigaste

inre farleden i vårt land, en fråga, som inom den närmaste

framtiden måste lösas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse N:o 188.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition

dels godkänt och antagit tre särskilda, vid statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 9 april 1908 fogade köpeaftal, undertecknade ett af

Vargöns aktiebolag den 8 januari, ett af Inlands pappfabriksaktiebolag

den 24 februari och ett af Lilla Edets pappersbruksaktiebolag den 29

februari 1908, angående försäljning till Eders Kungl. Maj:t och kronan

af viss nämnda bolag tillhörig egendom, jämte de statsrådsprotokollet

jämväl bilagda tillägg till de af Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla

Edets pappersbruksaktiebolag undertecknade köpeaftalen;

dels medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må i aftalen vidtaga de formella

ändringar, som kunna finnas påkallade;

dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition, i mån af behof

tillhandahålla Eders Kungl. Maj:t de medel, som erfordras för fullgörande

af likviderna enligt omförmälda köpeaftal;

dels ock medgifvit, att den egendom, som genom antagande af

ifrågavarande aftal skulle af Eders Kungl. Maj:t och kronan förvärfvas,

må ställas under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk.

Stockholm den 28 maj 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.