Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående förhud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag.

1908-05-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:198, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående förhud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 198.

1

N:o 198.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 maj 1908.

— — — ■— Andra Kammaren den 30 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående förhud

mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa

industriella företag.

(Lagutskottets utlåtande n:o 76.)

Till Konungen.

Genom en den 3 april 1908 dagtecknad proposition, n:o 156, har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen

bilagdt förslag till förordning angående förbud mot kvinnors användande

till arbete nattetid i vissa industriella företag.

Den stora utveckling industrien i senare tid undergått och den

utsträckta arbetsfördelning, som däraf följt, har gjort det för staterna

nödvändigt att genom lagstiftning ingripa till skydd för den i de

industriella yrkena arbetande personalen, för dess värjande mot de

med arbetet förenade faror och mot öfveransträngning. Så har varit

iörhållandet äfven i vårt land, där hvad speciellt kvinnoarbetet beträffar

genom lag af den 17 oktober 1900 angående minderårigas och kvinnors

användande till arbete i industriellt yrke förbud meddelats att till arbete

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. SO Höft. (N:o 198.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 198-

under jord i grufva eller stenbrott använda kvinna äfvensom att sysselsätta

kvinna, som födt barn, med arbete i industriellt yrke under de

fyra första veckorna efter barnsbörden, därest icke med läkarbetyg

styrkes, att hon tidigare kan utan men börja arbetet. _ I hvad man

samhället bör reglerande ingripa till skydd för arbetaren inom de industriella

yrkena, måste emellertid bero af de faktiska förhållandena.

Dessa gestalta sig naturligtvis olika i olika länder, och hvad som är

erforderligt eller lämpligt i ett land, är gifvetvis därmed icke passande

i ett annat.

Såsom framgår af statsrådets och chefens för finansdepartementet

i ämnet afgifna yttrande till statsrådsprotokollet, är det förslag till

förordning angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid

i vissa industriella företag, hvaröfver Eders Kungl. Maj:t genom ifrågavarande

proposition inhämtat Riksdagens yttrande, byggdt på en i Bern

den 26 september 1906 afslutad internationell konvention i ämnet. Den

ifrågasatta förordningens ändamål och omfattning angifves i dess 1 §

_ jämförd med 11 § —, som motsvarar konventionens 1 och 2 artiklar.

Däraf framgår, att förordningen afser att tillförsäkra kvinna, som användes

i där omförmäld industriell verksamhet, oafbruten ledighet från

arbetet under minst elfva timmar hvarje dygn, samt att i denna ledighet

skall ingå tiden mellan klockan tio på aftonen och klockan tern på

morgonen. Häruti äro sedermera vissa inskränkningar gjorda,. dels

med hänsyntagande till tillfälliga inträffande omständigheter, nämligen,

enligt 2 §, dels af mera generell natur, såsom i 3. och 4 §§. I fråga

om inskränkningarna är äfven att anteckna, att, i enlighet med konventionens

artikel 8, tiden för den ifrågasatta lagstiftningens ikraftträdande

föreslagits till den 1 januari 1911, dock att den i förslagets

1 § föreskrift^ ledighet från arbetet må under en öfvergångsperiod af

tre år från nyssnämnda dag uppgå till allenast tio timmar hvarje dygn.

Att beakta är, att konventionen enligt sin artikel 11 icke kan af stat,

som biträdt densamma, uppsägas före utgången af en tidrymd af tolf år

från tiden för afslutandet af protokollet öfver ratifikationshandlingarnas

deposition, som skall hafva skett före den 31 december 1908.

Då Riksdagen för sin del icke kan förorda en sådan lagstiftning

för vårt land, som den sålunda ifrågasatta, vill Riksdagen här nedan

angifva de hufvudskål, som härutinnan varit för Riksdagen bestämmande.

Af den officiella fabriksstatistiken framgår, att år 1896, som är det

första år, under hvithet det nu gällande systemet med afseende på fabriksstatistikens

omfattning tillämpades, användes vid fabriksarbetet i vårt land

163,511 manliga och 38,782 kvinnliga arbetare, eller tillsammans 202,293.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 198.

För år 1905, det gista för h vilket uppgifter föreligga, var de manliga fabriksarbetarnes

antal 227,176 och de kvinnligas 53,819, eller tillsammans

280,995. ökningen under dessa nio år var för båda kategorierna öfver

hufvud taget relativt lika eller omkring 39 procent, och utgjorde, hvad

arbeterskorna beträffar, icke mindre än 15,037. Under de senare åren

har däremot ökningen per år varit relativt störst för de kvinnliga

arbetarna; år 1903 visar nämligen en ökning mot nästföregående år af

2,8 0 procent för de manliga arbetarne och 3,91 procent för de kvinnliga,

under det att motsvarande siffror för 1904 voro 2,15 procent och 3,8 6

procent samt för 1905 respektive 0,8 o procent och 2,5 6 procent.

_ Enligt de på delvis annat material än fabriksstatistiken grundade

uppgifter, afseende år 1905, som lämnats af den kommitté, den s. k.

yrkesfarekommittén, som den 4 november 1907 afgifvit betänkande

och förslag i det föreliggande ämnet, belöpte sig de arbetsställen, där

kvinnliga arbetare voro anställda, till 3,937 och arbeterskornas antal

till 52,098, af Indika dock endast 47,576 kommo på de 1,622 arbetsställen,

där arbetarnes antal uppgick till öfver tio och som följaktligen

berördes af här ifrågavarande lagstiftning. Af uppgifterna framgår

vidare, att nattarbete af ett eller annat slag för de kvinnliga arbetarna

förekom vid 205 arbetsställen samt att 2,904 arbeterskor däld deltogo.

Af dessa hade 749 nattarbete på skift, 97 annat ordinarie nattarbete

samt 2,058 mera tillfälligt nattarbete på öfvertid. Med iakttagande af

de. i förslagets 3 och 4 §§ medgifna inskränkningar skulle antalet

kvinnliga nattarbetare dock reduceras till 2,407.

Äfven om det antal kvinnor, som sålunda skulle falla under lagstiftningen

i fråga, ännu så länge för vårt lands vidkommande är jämförelsevis

litet, ådagalägga dock redan de anförda siffrorna sannolikheten

af samma lagstiftnings för framtiden alltmer omfattande betydelse.

Det är tydligt, att ensamt det husliga arbetet icke räcker till för kvinnans

förvärfsbehof, samt att af denna och andra anledningar många och allt

fler bland dem med eller mot sin vilja sökt och komma att söka sin

utkomst inom den alltjämt tillväxande industrien. Det är äfven klart,

att, i den mån antalet af de inom industrien arbetande kvinnorna ökas,

de faror, som för dem äro förenade med sådant arbete, jämväl blifva

mera omfattande. En af dessa faror är naturligen äfven det öfverdrifna

nattarbetet, som för individens hälsa ofta måste vara menligt.

A andra sidan är och förblir nattarbete inom vissa industrier nödvändigt.

Frågan blir då, huruvida de skäl, som anförts till stöd för lagstiftningen

i fråga, nämligen omsorgen om det uppväxande och kommande

släktet och hänsynen till kvinnans i jämförelse med mannen svagare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 198.

kroppskonstitution, kräfva eu så vidtgående inskränkning i kvinnans

frihet att lämpa arbetstiden efter i hvarje fall föreliggande förhållanden

och behof, som här påyrkas och som skulle förblifva gällande under

den i konventionen bestämda liden af tolf år, samt huruvida verkligen

ett bättre sakernas tillstånd är att vänta af det ifrågasatta förbudet,

hvilket afser såväl mera regelmässigt nattarbete på skift som tillfälligt

öfvertidsarbete under den för natthvilan afsedda tiden.

Det är väl sant, att kvinnan är mannen underlägsen i kroppsstyrka,

men hennes arbete tages i allmänhet icke i anspråk i de fall,

där sådan större styrka behöfves. I många andra afseenden är hon

otvifvelaktigt mannen jämbördig och i en del hänseenden honom måhända

öfverlägsen. Hvad angår den kvinna, som vid sidan af uppfyllandet

af sina plikter såsom hustru och moder, äfven måste med särskildt

arbete därutöfver bidraga till familjens uppehälle, följer det ingalunda

af, att hon förbjudes arbeta i fabriken eller å sin arbetsplats utom

hemmet under natten, att hon kan eller får använda denna tid al dygnet

till hvila eller vederkvickelse. Hennes bestyr med hemmet och barnen

måste måhända i anledning af förbudet blott mera helt förläggas till

samma tid. Men när denna tid kommer, är hon kanske etter ett till

följd af förbudet mera oafbrutet arbete under dagen, mindre förmögen

att ägna hemmet den vård, som då kan hafva varit i samma grad behöflig.

En annan ej mindre beaktansvärd följd af det ifrågasatta förbudet

synes blifva en större svårighet för den inom industrien arbetssökande

kvinnan, att, sedan hennes handlingsfrihet pa arbetsmarknaden

så inskränkts, som genom förbudet skulle ske, konkurrera med mannen

inom de yrken, som skulle drabbas af detsamma. Då inom dessa yrken

kvinnan ej längre kan utföra det fortfarande lika behöfliga nattarbetet,

synes nämligen hennes arbetskraft där komma att blifva mindre begärlig.

En fabrik, där regelbundet nattarbete måste förekomma, lärer

väl ofta ej vara villig att hålla sig med ett kvinnligt arbetsskifte för

dagen och ett manligt för natten. Och äfven i fråga om de industrier,

där endast tillfälligt öfvertidsarbete på natten behöfver förekomma,

synes det vara ganska möjligt, att kvinnorna uteslutas, emedan de ej

få användas i händelse af behof. Om också detta ej inträffar, synes

dock med sannolikhet kunna af förbudet förväntas en reduktion af

aflöningen för kvinnans arbetsprestation inom många industrier, där

kanske utan detsamma skulle hafva gällt orubbad principen: lika lön för

lika arbete. Af nu anförda förhållanden synes kunna följa, att kvinnan

mer och mer dragés bort från fabriksarbetet och i stället söker sig

den inkomst, hon eller hennes hem behöfver, genom hemarbete, som ej

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 198. 5

inbegripits under skyddslagstiftningen. I hemmen, i små osunda lokaler

utföres då arbetet från fabrikerna mot underbetalning. I stället för att

arbeterskan förut var i stånd att med det högre betalda arbetet i fabriken,

som ibland måste utföras under natten, väl sörja för både sig och hemmet

äger hon kanske just till följd af skyddslagstiftningen ej längre förmåga

därtill.

En omständighet att vid bedömande af den ifrågasatta lagstiftningens

lämplighet äfven räkna med, synes Riksdagen vara deras uttalade mening

i amnet, livilka närmast beröras af densamma. I detta afseende må

framhållas, atp enligt hvad som framgår af det förutnämnda kommittébetänkandet,

såväl Fredrika-Bremer-förbundet som Typografiska kvinnoklubben

och Socialdemokratiska kvinnokonferensen ställt sig afvisande

mot den ifrågasatta lagstiftningen.

Med hvad Riksdagen nu yttrat vill Riksdagen långt ifrån hafva

förnekat, att den inom industrien arbetande kvinnans ställning inom vårt

land kan genom lämpliga åtgärder förbättras. Såsom lämpliga sådana

lian statens sida må särskild t framhållas förhindrandet i vidsträcktare

man, än enligt gällande lag är stadgadt, af minderårigas och unga

kvinnors öfveransträngning, minskande af yrkesfarorna och införandet af

qvinnlig yrkesinspektion. Frågan om nya och förbättrade lagstiftningsåtgärder

i dessa hänseenden är föremål för behandling af den af Kung!.

Maj.t den 20 januari 1905 för sådant ändamål tillsatta, ofvan omförmälda

s. k. yrkesfaiekommitten. En åtgärd att i detta sammanhang omnämna

är äfven innevarande Riksdags beslut att hos Eders Kungl. Maj:t anhålla

om utredning rörande frågan om moderskapsförsäkring under statens

medverkan.

Pa grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen icke för sin del

kunnat godkänna ifrågavarande författningsförslag; hvilket Riksdagen

härigenom får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 30 maj 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Riksd. Prat. 1908. 10 Sand. 1 Afä. 1 Band. 80 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.