Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående kommuns skyldighet i fråga om anställande af barnmorska dels och vissa i anledning af propositionen väckta motioner.

1908-05-30 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:201, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående kommuns skyldighet i fråga om anställande af barnmorska dels och vissa i anledning af propositionen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 201.

1

N:o 201.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 maj 1908.

— — —• — — — Andra Kammaren den 30 — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag angående kommuns

skyldighet i fråga om anställande af barnmorska dels och

vissa i anledning af propositionen väckta motioner.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande, n:o 15, och

memorial n:r 17.)

Till Konungen.

Genom proposition, n:o 54, af den 21 februari 1908 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag till

lag angående kommuns skyldighet i fråga om anställande af barnmorska,

Om också det föreliggande lagförslaget utgår från att hvarje kommun

skall hafva anställd barnmorska med fast aflöning, så är dock denna

grundsats icke undantagslöst genomförd.

Att börja med skulle stad och intill densamma gränsande mindre

landtkommun kunna träffa aftal med tillräckligt antal af i staden praktiserande

barnmorskor att mot ersättning af kommunen för hvarje förrättning

betjäna dess fattiga. Dessutom skulle smärre kommuner enligt

förslaget kunna förena sig om anställande af gemensam barnmorska,

dock först efter pröfning af Konungens befallningshafvande och sedan

Bih. till Riksd. Prat. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 83 Haft. (N:0 201.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 201.

vederbörande förste provinsialläkare i ärendet hörts. Slutligen skulle

mindre kommun jämväl efter Konungens befallningshafvandes i förenämnda

ordning lämnade medgifvande kunna träffa aftal med angränsande

större kommuner om rätt att betjäna sig af den större kommunens

barnmorska.

Den ekonomiska lättnad, som dessa bägge sistnämnda undantag

afse att bereda de smärre kommunerna, är i hvarje särskildt fall beroende

af Konungens befallningshafvandes medgifvande. På denna punkt

har af enskilda motionärer föreslagits förändring i propositionen därhän,

att smärre angränsande kommuner skulle äfven utan ett dylikt medgifvande

kunna förena sig om gemensam barnmorska under den förutsättningen,

att kommunernas sammanlagda folkmängd ej öfverstiger

4,000 personer.

Riksdagen håller också före att, om ett högsta innevånareantal kan

bestämmas, som utan egentlig olägenhet kan betjäna sig af en och samma

barnmorska, det måste anses utgöra en afsevärd fördel att i här förevarande

sammanhang få detta tal fastlaget i lag. Den gränssiffra, 4,000,

som motionärerna föreslagit, är emellertid enligt utskottets mening för

hög. Riksdagen anser att siffran lämpligen bör bestämmas till 3,000.

Den här ifrågavarande rätten för smärre kommuner att förena sig

om gemensam barnmorska kan, om den begagnas af folkfattiga kommuner

med stor ytvidd, utan tvifvel komma att gifva geografiskt så

stora barnmorskedistrikt, att en barnmorska icke mäktar nöjaktigt sköta

ett sådant. Den ovillkorliga rätten att förena sig om gemensam barnmorska

synes fördenskull endast böra tillkomma kommuner af mindre

ytvidd.

Af enskild motionär har föreslagits att Konungens befallningshafvandes

befogenhet att förordna om angränsande kommuners sammanförande

till ett barnmorskedistrikt skall utsträckas jämväl därhän, att

befallningshafvanden skall äga förordna, att kommun af mindre ytvidd

skall hafva rätt att betjäna sig af angränsande större kommuns barnmorska.

Motionen utgår därjämte från att Konungens befallningshafvandes

befogenhet i båda fallen skall vara beroende af framställning

från kommuns sida samt att befallningshafvanden icke skulle äga träffa

afgörande i saken, innan såväl förste provinsialläkare som de öfriga

kommuner, hvilka beröras af frågan, blifvit hörda. Enligt propositionen

förutsätter Konungens befallningshafvandes befogenhet att förordna om

anställande af gemensam barnmorska i angränsande kommuner, att framställning

i ämnet blifvit gjord af förste provinsialläkare.

Det finnes visserligen enligt Riksdagens mening fog för tvekan med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 201.

3

afseende å den inskränkning i kommunernas själfbestämmanderätt på

detta område, som den för Konungens befallningshafvande ifrågasatta

befogenheten skulle innebära. Betänkligheterna härutinnan synas emellertid

Riksdagen vara undanröjda, därest Konungens befallningshafvandes

afgörande måste föregås såväl af framställning från kommuns sida som

af öfriga vederbörande kommuners hörande.

Riksdagen har ansett sig under ofvan angifna förhållanden böra besluta

en förändring af propositionen på denna punkt i enlighet med

ofvanuämnda af motionären framställda förslag.

I afseende å ersättningen till barnmorska för hvarje särskild förrättning

har enskild motionär föreslagit en bestämmelse i lagen därom,

att godtgörelsen i fråga måtte utgå enligt taxa, som blifvit af vederbörande

kommun bestämd. Motionen ansluter sig i denna punkt i det

väsentliga till nu gällande praxis. Då Riksdagen icke finner skäl anförda,

som föranleda till ändring i denna praxis, och ett frånbändande

af den befogenhet, kommunerna i förevarande hänseende nu äga, i och

för sig synes mindre tilltalande, har Riksdagen i stället för 4 § i Kungl.

Maj:ts förslag antagit en bestämmelse, som i hufvudsak ansluter sig till

hvad motionären föreslagit.

Den bestämmelse, som Riksdagen på denna punkt formulerat, synes

emellertid kräfva en kompletterande föreskrift af innehåll att, därest kommuner,

som äro förenade till ett barnmorskedistrikt, icke kunna träffa

öfverenskommelse rörande taxan, frågan skall afgöras af Konungens befallningshafvande.

Riksdagen, som alltså icke kunnat i oförändradt skick godkänna det

af Eders Kungl. Maj:t framlagda lagförslag, har för sin del antagit

följande

Lag

angående kommuns skyldighet i fråga om anställande af barnmorska.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Hvarje landt- och hvarje stadskommun skall hafva anställd barnmorska

med fast aflöning. Inom kommun, som är af större vidd eller

har större folkmängd, skola två eller flera fast aflönade barnmorskor

finnas anställda.

Smärre kommuner, som angränsa hvarandra, äga, efter pröfning af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 201.

Konungens befallningshafvande och sedan vederbörande förste provinsialläkare

i ärendet hörts, förena sig om anställande af gemensam barnmorska,

dock att sådan föregående pröfning ej erfordras, därest kommunerna

hafva mindre ytvidd och deras sammanlagda folkmängd ej

öfverstiger 3,000 invånare.

Mindre kommun må jämväl, efter Konungens befallningshafvandes

i förenämnda ordning lämnade medgifvande, träffa aftal med angränsande

större kommuner om rätt att betjäna sig af den större kommunens

barnmorska.

Önskar kommun förena sig med en eller flera andra kommuner om

anställande af gemensam barnmorska eller vill mindre kommun träffa

aftal med angränsande större kommun om rätt att betjäna sig af den

större kommunens barnmorska; men kan öfverenskommelse ej träffas,

äge Konungens befallningshafvande, på därom af kommunen gjord framställning

samt efter öfriga vederbörande kommuners och förste provinsialläkares

hörande, i ämnet träffa afgörande.

Därest Konungens befallningshafvande, efter förste provinsialläkares

hörande, lämnar tillstånd, må stad så ock intill densamma gränsande

mindre landtkommun, i stället för att anställa barnmorskor med fast

aflöning, träffa aftal med tillräckligt antal af i staden praktiserande barnmorskor

att mot ersättning af kommunen för hvarje förrättning betjäna

dess fattiga.

2 §.

I fråga om sättet för barnmorskornas utseende äger hvarje kommun

besluta.

Åro två eller flera kommuner förenade till ett barnmorskedistrikt,

och enas dessa icke i valet af barnmorska, äger Konungens befallningshafvande,

efter förste provinsialläkares hörande, utse den af de valda,

som därtill finnes lämpligast.

3 §•

Barnmorska, som är i kommuns tjänst fast anställd, skall i årlig

lön åtnjuta minst trehundra kronor samt därjämte förses med tjänlig

bostad och nödigt bränsle eller ock erhålla ersättning därför med minst

etthundra kronor.

Där särskilda omständigheter sådant påkalla, äge Konungens befallningshafvande,

på ansökan af kommun och efter förste provinsialläkares

hörande, medgifva, att aflöningcn må utgå med skäligt lägre belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t)

Riksdagens Skrifvelse N:o 201.

Afloningen bestämmes af vederbörande kommun och skall utföra®

SM" k°—“‘^der i allmänhet koller

kofmuneG som förenade till ett barnmorskedistrikt icke

gena ÄÄ “ ^ **“ ***“ af«8ras af K»"“''

undfiP^i den faSr ;iflönin8''en ä8''er barnmorska för hvarje förrättning

fa ersättning enligt taxa, som vid hennes antagande eller senare

efter med henne träffadt aftal blifvit ankommen fastställd

(..ffKu.™a kommuner, som betjäna sig af samma barnmorska icke

gTns\etlSg“dee. ^ ***“ ^

5 §•

Hvad i denna

holm och Göteborg

om stadsläkaren.

lag sägs om förste provinsialläkare gäller i Stockom

dessa städers förste stadsläkare samt i Malmö

ii T ader 1|1kraft den 1 januari 1912; dock att sådant aftal

r(UfkaS anst/lbjmf 1 kommuns tjänst mot fast aflöning, som

; affats före lagens utfärdande och vid tiden för dess ikraftträdande fort
2:ar;,

kifdt bes“” ■företa ■*** 3».

Stockholm den 30 maj 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Bili. till Riksd. Prat. 1908. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 83 Hä/t.

■2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.