Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1908-06-02 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:212, Skrifvelse till Konungen angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

1

iiso 212.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 juni 1908.

— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående beräkningen af statsverkets

inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 171, bevillningsutskottets betänkande

n:o 31 samt bankoutskottets memorial n:o 4.)

Till Konungen.

Yid behandling af Eders Kung! Maj:ts den 14 januari innevarande

år till Kiksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,

nästa statsreglering omfattar, eller år 1909, och intill dess ny statsreglering

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Samt. 1 Afd. 1 Rand. 90 Käft. (N;o 212.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 35,095,000 kronor och de extra ordinarie

inkomsterna eller bevillningarna till 161,450,000 kronor.

I afseende å bevillningarnas belopp får Riksdagen anföra följande:

Tullmedlen, bvilka vid 1907 års riksdag för år 1908 beräknades till

58,000,000 kronor, kafva enligt räkenskaperna utgjort:

år 1904 ...........................

» 1905 ...........................

» 1906 ...........................

eller i medeltal för'' dessa tre år

samt år 1907 ...................

kronor 60,178,776: —

» 59,754,634: —

» 59,523,133: —

» 59,818,848: —

60,689,768: —

I skrifvelse den 14 december 1907 angående inkomstberäkningen för

år 1909, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till innevarande

års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd ock behof,

har statskontoret beträffande tulluppbörden erinrat, hurusom i denna inginge

sockertull för år 1904 med 1,254,400 kronor 21 öre, för år 1905

med 5,647,485 kronor 24 öre och för år 1906: januari—augusti med

1,114,362 kronor 47 öre och under september—december samma år med

61,410 kronor 4 öre, eller tillsammans för år 1906 med 1,175,772 kronor

51 öre.

Statskontoret har i sin förenämnda skrifvelse vidare erinrat, att från

och med den 1 september 1906, då förordningen den 2 juni 1905 om

beskattning af socker trädde i tillämpning, inträdt en förändring, i det

att sockerskatten därefter utgått å den färdiga produkten. Tullinkomsten

af socker komme därefter -— äfven om betskörden blefve otillräcklig att

fylla behofvet — att uppgå till väsentligt mindre belopp än det, som med

förutvarande beskattningssätt skulle under enahanda förhållanden hafva

influtit.

Med hänsyn härtill och till de sjunkande konjunkturer, som nu kunde

motses, ansåge sig statskontoret icke kunna ifrågasätta någon förhöjning i

denna inkomsttitels beräkning för år 1909.

I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Då Riksdagen icke heller funnit något mot densamma att erinra, har

Riksdagen beräknat tullmedlen för år 1909 till 58,000,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

Postmedlen. Yid 1907 års riksdag beräknades postmedlen för år 1908

till 19,000,000 kronor.

Ifrågavarande medel hafva utgjort:

år 1904

» 1905.............................

» 1906.............................

eller i medeltal för dessa tre år

samt belöpte sig år 1907 till ..

kronor 16,563,956: —

» 17,377,323: —

» 18,442,464: —

» 17,461,248: —

* 19,651,075: —

Inkomsten af postmedlen bar, enligt hvad statskontoret i sin ofvan

omförmälda skrifvelse uppgifvit, för år 1909 af generalpoststyrelsen beräknats

till 21,000,000 kronor, med hvilket belopp de jämväl upptagits af

statskontoret. I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit

någon förändring.

Riksdagen har icke heller funnit något att därvid erinra och har

alltså beräknat postmedlen för år 1909 till 21,000,000 kronor.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter

hafva utgjort:

år 1904 ...................................................... kronor 273,162: —-

» 1905 ...................................................... » 270,321: —

» 1906 ...................................................... * 267,284: —

eller i medeltal för dessa tre år........................... » 270,256: —

samt år 1907 ................................................ * 274,242: —

Denna inkomsttitel har af Eders Kungl. Maj:t enligt statskontorets

hemställan i förslaget till riksstat för år 1909 upptagits med oförändradt

belopp eller 250,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har alltså beräknat

bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år 1909 till

250,000 kronor.

Stämpelmedlen hafva utgjort:

år 1904 ...........................

» 1905 ...........................

» 1906 ...........................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1907

kronor 7,297,366: —

> 8,606,040: —

» 10,095,922: —

* 8,666,443: —

* 11,707,084: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1904—1906 hafva

de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått till följande

belopp:

1904.

1905.

1906.

handlingar till lag- fartsprotokoll ......

handlingar till in-

2,804,082

—

3,310,090

660,702

80

4,406,639

55

813,895

94

teckningsprotokoll

handlingar till äk-

608,911

66

45

tenskapsförords- protokoll............

6,270

—

5,610

—

6,300

—

handlingar till ho-

uppteckningspro- tokoll ...............

1,739,937

90

2,293,110

14

2,021,233

54

Summa

6,168,201

55

6,269,513

39

7,248,069

03

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre för hvarje kortlek,

har inhragt:

år 1904 ...................................................... kronor 128,867: —

» 1905 ...................................................... * 126,426: —

» 1906 ...................................................... » 166,738: —

» 1907 ...................................................... » 154,578: —

Med afseende å denna inkomsttitel har statskontoret i sin förenämnda

skrifvelse till en början erinrat, hurusom i enlighet med statskontorets hemställan

Eders Kungl. Maj:t vid 1907 års riksdag föreslagit, att stämpelmedlen

skulle för år 1908 beräknas till 9,200,000 kronor, men att, enär

ifrågavarande statsinkomst allt fortfarande utvisade en synnerligen stark

tendens till stegring, Eiksdagen beslutit, att densamma skulle beräknas

till 10,000,000 kronor. Och anför statskontoret vidare, att ofvannämnda

siffror bestyrkte riktigheten af den beräkning Eiksdagen sålunda verkställt;

och ehuru nedgående konjunkturer kunde hafva ett menligt inflytande på

särskildt emissionsstämpeln, vore titelns stegringstendens i hvarje händelse

så stark, att en förhöjning till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara

företagas. Särskildt syntes kunna antagas, att beloppen af de stämplar, som

skulle åsättas handlingar till lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll och bouppteckningsprotokoll,

hvilka hade ett afgörande inflytande på storleken

af denna inkomsttitel, icke kunde väntas blifva mindre till följd af sjunkande

konjunkturer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 212. 5

Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna beloppet har chefen

för finansdepartementet, enligt det vid statsverkspropositionen fogade protokoll

öfver finansärenden för den 13 sistlidne januari, ansett, att, äfven

om någon nedgång i denna statsinkomst i jämförelse med hvad som influtit

år 1907 skulle kunna befaras, ifrågavarande skattetitel kunde, oafsedt

vissa tilltänkta förändringar i gällande bestämmelser angående stämpelafgiften,

beräknas åtskilligt högre än statskontoret föreslagit; och syntes en förhöjning

i denna beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara för högt tilltagen.

Hvad vidare beträflade de tilltänkta förändringarna i gällande bestämmelser

angående stämpelafgiften, afsåge dessa införande af stämpelafgift å

aktier, banklotter och obligationer vid öfverlåtelse däraf från en till annan

genom köp eller byte. Af den utredning, som verkställts, hade framgått,

att medelst den tilltänkta stämpelafgiften borde kunna tillföras staten en

årsinkomst af, lågt räknadt, 500,000 kronor. Under förutsättning af bifall

till den sålunda ifrågasatta utsträckningen af stämpelskatten skulle, därest

den af chefen för finansdepartementet förut anställda beräkning af hittills

utgående stämpelafgifter jämväl godkändes, stämpelmedlen för år 1909

kunna beräknas till 11,300,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ock inkomsttiteln uppförts i förslaget till

riksstat.

Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda förslaget i

ämnet skulle den ifrågavarande skatten utgå med 1,50 kronor på 1,000

kronor vid direkt öfverlåtelse af aktier och banklotter samt med 1 krona

på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse af obligationer.

Eiksdagen har visserligen nedsatt berörda skattesatser till resp. 1 krona

och 50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar med afseende

å skattens ekonomiska resultat synas mycket försiktiga och då

skatten i allt fall icke beräknats ens till 5 procent af den inkomsttitel,

därunder skatten förts, eller stämpelmedlen, håller Eiksdagen före, att berörda

ändringar i afseende å skattesatserna icke behöfva föranleda till reduktion

af det under denna inkomsttitel uppförda totalbelopp.

Då Eiksdagen icke heller haft något att erinra mot beräkningen af

skattetiteln i öfrigt, har Eiksdagen alltså beräknat stämpelmedlen för

år 1909 till 11,300,000 kronor.

Brännvinstillverkningsskatten. Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade

skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda

år utgjort:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

år 1902...................................................... liter 43,949,174: —

> 1903...................................................... » 38,466,698: —

* 1904..................... * 34,670,551: —

> 1905...................................................... » 38,522,616: —

> 1906...................................................... » 39,822,435: —

eller i medeltal för dessa fem år........................ » 39,086,295: —•

Medeltalet för femårsperioden 1901—1905 utgjorde 40,738,780 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat från kontroll- och justeringsstyrelsen,

har tillverkningen under år 1907 uppgått till 41,265,558 liter och under

de tre första månaderna af år 1908 till 17,223,945 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda

skrifvelse följande öfversikt öfver femårsperioden 1902—1906:

Restitution för

Influten

Statsverket

skatt

denatureradt

för högt

behållet

brännvin

erlagd skatt

År 1902 ......

19,650,923

1,407,016

6,088

18,137,819

» 1903 ......

20,850,392

1,243,088

26,242

19,581,062

» 1904 ......

24,522,820

1,998,398

4,897

22,519,526

» 1906 ......

24,608,086

2,396,662

4,619

22,106,806

» 1906 ......

27,156,221

2,719,962

1,002

24,435,267

Under år 1907 belöpte sig skatten till 26,559,868 kronor och utgick

under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt brännvin

med 2,776,112 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af

denna skattetitel under år 1907 utgjorde 23,783,756 kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1904—1906 uppgått

till 23,020,529 kronor.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 14 december 1907 erinrar

statskontoret beträffande denna skatt, att densamma enligt kungörelse den

29 januari 1903 höjts från 50 öre till 65 öre för liter, äfvensom att för

åren 1904 och 1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000 kronor.

Men då densamma under dessa år icke influtit med så höga belopp, hade

emellertid titeln i riksstaten för år 1906 nedsatts till 24,000,000 kronor

samt för år 1907 till 23,500,000 kronor, med hvilket belopp titeln jämväl

funnes uppförd i 1908 års riksstat.

Med hänsyn till det belopp, hvarmed förevarande inkomsttitel influtit

under åren 1906 och 1907, ansåge slutligen statskontoret, att inkomsttiteln

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

utan olägenhet kunde i riksstaten för år 1909 upptagas med enahanda

belopp som år 1906 eller 24,000,000 kronor.

Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget till riksstat uppförd.

Eiksdagen, som mot denna beräkning icke haft något att erinra, har alltså

beräknat brännvinstillverkningsskatten för år 1909 till 24,000,000 kronor.

Sockerskatten. Enligt den af 1905 års lagtima Eiksdag antagna, den

2 juni samma år utfärdade förordning om beskattning af socker, hvilken

trädde i kraft den 1 september 1906, skall för allt socker, som efter sistnämnda

dag inom riket tillverkas eller dit införes, på sätt i förordningen

närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas skatt

med 13 öre för kilogram. För socker, som till riket införes, skall därjämte

erläggas tull enligt tulltaxan.

I statskontorets förberörda skrifvelse är intagen följande uppgift:

»Enligt den af finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå för tillverkningsåret

1905—1906 afgifna underdåniga berättelse, beräknas den

årliga sockerkonsumtionen hafva utgjort:

år

råsocker

1895— 1896

1896— 1897

1897— 1898

1898— 1899

1899— 1900

1900— 1901

1901— 1902

1902— 1903

1903— 1904

1904— 1905

1905— 1906

. 72,164

ton

. 91,312

>

. 86,046

»

. 90,853

. 97,506

. 100,999

. 106,004

. 107,681

»

. 110,824

. 108,530

»

. 118,494

» »

För tillverkningsåret 1906—1907 kan, enligt meddelande från kontrolloch

justeringsstyrelsen, förbrukningen beräknas uppgå till 115,197 ton.

Efter erinran att enligt den af sockerbeskattningskommittén i dess

betänkande den 17 maj 1904 antagna beräkningsgrund 110 kilogram råsocker

motsvarade 100 kilogram raffinad, anför statskontoret vidare, att,

sedan den nya författningen om beskattning af socker den 1 september

1906 trädt i kraft, sockerskatten under den återstående delen af samma

år influtit med ett belopp af 1,429,036 kronor 87 öre och att under år 1907

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

till och med november månad inbetalts sådan skatt med sammanlagdt

11,512,658 kronor 74 öre.*

Ehuru af tillgängliga siffror syntes framgå, fortsätter statskontoret,

att konsumtionen af socker fortfarande befunne sig i stark stegring, men

å andra sidan någon erfarenhet beträffande det belopp, som i sockerskatt

komme att inflyta, då ännu icke vunnits, ansåge sig statskontoret år 1906

icke böra hemställa om någon höjning i 1908 års riksstat af det belopp,

hvarmed denna skatt upptagits i 1907 års riksstat, eller 13,500,000 kronor;

och denna uppfattning hade af Kungl. Maj:t godkänts vid aflåtande

af statsverkspropositionen till 1907 års Riksdag.

Då konsumtionen af socker befunnit sig i jämn stegring, hade emellertid

Riksdagen upptagit denna inkomsttitel i 1908 års riksstat med ett till

14,000,000 kronor förhöjdt belopp.

Det syntes kunna antagas, att sockerkonsumtionen, hvilken, såsom

ofvan framhållits, sedan många år tillbaka befunnit sig i en anmärkningsvärdt

stark och öfvervägande jämn stegring, icke komme att år 1909 understiga

120,000 ton, äfven om stegringstendensen skulle något hämmas af

nedgående konjunkturer.

Med hänsyn härtill hemställde statskontoret, att denna inkomsttitel

uti samma års riksstat upptoges med enahanda belopp som för år 1908.

Under erinran, att man vid beräkningen af den inkomst, sockerskatten

kunde förväntas komma att lämna, allenast hade att utgå från den antagliga

årliga konsumtionen inom landet af socker samt under antagande att

100 kilogram råsocker lämnade 91,6 kilogram raffinadsocker, har chefen

för finansdepartementet med ledning af här ofvan intagna uppgifter rörande

konsumtionen af råsocker beräknat den årliga konsumtionen af raffinadsocker

till omkring 110,000 ton.

Därest sockerskatten bibehölles vid samma belopp som hittills, skulle

således, fortsätter chefen för finansdepartementet, under nämnda förutsättningar

statens inkomst af sockerskatten för år 1909 komma att uppgå till

14,300,000 kronor.

Enligt ett för Riksdagen sedermera framlagdt förslag till ändring af

gällande lagstiftning angående beskattningen af socker, innefattande jämte

en sänkning af de nuvarande tullsatserna å berörda vara en förhöjning

af sockerskatten — med visst undantag — med 3 öre för kilogram, skulle

emellertid under den förut angifna förutsättningen beträffande konsumtionen

af raffineradt socker inom landet under år 1909, därest hela landets socker
-

* Siffran för hela året utgör 13,260,522 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

tillverkning ålades den ökade beskattningen, statens ökade inkomst under

samma år på grund af skatteförhöjningen belöpa sig till 3,300,000 kronor.

Då fabrikerna i Öster- och Västergötland ansetts böra undantagas från den

föreslagna höjningen, hvilken skattelindring anslagits till högst 200,000

kronor, kunde alltså den i följd af skatteförhöjningen påräkneliga statsinkomsten

under år 1909 beräknas till 3,100,000 kronor. Med iakttagande

af den utaf chefen för finansdepartementet förut gjorda beräkningen af beloppet

å den sockerskatt, som, oafsedt höjningen i skattesatsen, kunde förväntas

inflyta under nästkommande år, skulle således statens inkomst af

denna skatt komma att under samma år uppgå till 17,400,000 kronor,

med hvilket belopp ifrågavarande skattetitel upptagits i förslaget till riksstat.

Riksdagen har emellertid endast på det sätt bifallit förslaget om höjning

af sockerskatten, att skattesatsen, i hvad angår nästkommande år,

höjts från 13 öre till 15 öre i stället för af Eders Ivungl. Maj:t föreslagna

16 öre för kilogram. Den påräknade inkomsten bör vid sådant förhållande

minskas med omkring en million kronor.

Riksdagen har alltså beräknat sockerskatten för år 1909 till 16,400,000

kronor.

Inkomstskatten. Ifrågavarande skatt har influtit med:

år 1904................................................... kronor 11,974,104: —

* 1905................................................... * 12,599,015: —,

» 1906................................................... » 14,008,306: —

eller i medeltal för dessa tre år....................... » 12,860,475: •—

Enligt det af statskontoret från trycket utgifna generalsammandrag

har skatten för år 1907 debiterats med 16,142,272 kronor.

Med afseende å denna skatt har statskontoret i sin förenämnda skrifvelse

till en början erinrat, hurusom densamma vore i riksstaten för år

1908 upptagen med ett belopp af 7,000,000 kronor. I enlighet med

den af Riksdagen godkända planen för öfvergången till en ny ordning i

fråga om beräkningen och upptagandet i riksstaten af inkomstskatten och

bevillningen af fast egendom samt af inkomst skulle nämligen inkomstskatten

för år 1908 utgå med endast hälften af den vanliga skattesatsen, och

det i riksstaten för detta år för inkomstskatten upptagna belopp utginge

sålunda från en beräkning, som, om skattesatsen varit den vanliga, skulle

föranledt inkomsttitelns upptagande i riksstaten för år 1908 med ett belopp

af 14,000,000 kronor.

Bih. till RiJcsd. Prot. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 90 Saft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

Härefter anför statskontoret vidare:

»Om hänsyn endast tages till den starka stegringstendens, hvilken

varit utmärkande för inkomstskatten under den tid, som förflutit efter dess

första införande, skulle det belopp, hvarmed skatten borde upptagas i 1909

års riksstat, kunna bestämmas till icke mindre än 17,000,000 kronor.

Emellertid måste härvid tagas i betraktande, att med 1909 års inkomstskatt

skola beskattas de inkomster, som tillflyta de skattskyldige under år

1908. På grund af det tryckta affärsläge, som för närvarande är rådande,

kan med tämligen stor visshet antagas, att någon stegring från år 1907

i det skattepliktiga inkomstbeloppet inom landet under år 1908 icke skall

komma att inträda. Skatten inflöt emellertid redan år 1906 med icke

mindre än 14,008,306 kronor, hvilket belopp erlades på grund af den

år 1905 med ledning af 1904 års Inkom stförhållanden verkställda taxering;

och då det icke torde kunna antagas, att nedgången i konjunkturerna

skall blifva så stark, att hela den under innevarande och närmast föregående

år förefintliga stegringstendensen skall helt och hållet upphäfvas,

anser statskontoret sig kunna hemställa, att titeln i 1909 års riksstat upptages

med 15,000,000 kronor.»

Af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver finansärenden inhämtas,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Eders

Kungl. Maj:t — efter erinran att inkomstskatten vore behöflig för statsutgifternas

täckande för år 1909, äfvensom att i sammanhang med den

omläggning af bland annat inkomstskatten, som beslutits vid 1907 års riksdag,

skatten i 1908 års riksstat efter en beräkningsgrund motsvarande hälften

af den vanliga skattesatsen, uppförts med allenast 7,000,000 kronor

— vidare anfört, att, sedan under år 1908 den förändrade anordningen i

fråga om beskattningsåret genomförts, ingen anledning förelåge att icke

ånyo låta inkomstskatten utgå efter den vanliga skattesatsen. För detta

ändamål erfordrades emellertid ändringar i inkomstskatteförordningens bestämmelser

rörande skattens belopp, hvarom alltså förslag borde framläggas

för Kiksdagen. Under ofvannämnda förutsättning för inkomstskattens beräknande

för år 1909, hvilken förutsättning äfven lagts till grund för

statskontorets beräkning af denna inkomsttitel, syntes densamma tryggt

kunna beräknas till det af statskontoret föreslagna beloppet eller 15,000,000

kronor.

Med detta belopp har ock inkomsttiteln i fråga uppförts i Eders Kungl.

Maj:ts förslag till riksstat för år 1909.

Det af Eders Kungl. Maj:t sedermera för Kiksdagen framlagda förslag

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 212. 11

till vissa ändringar i förordningen om inkomstskatt har blifvit af Riksdagen

godkändt.

Riksdagen har ej funnit något att erinra mot den verkställda beräkningen

och har alltså beräknat inkomstskatten i riksstaten för år 1909

till 15,000,000 kronor.

Punschskatten. Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, har i 1904—1906 årens riksstater

upptagits med ett belopp af 1,300,000 kronor.

Efter det 1906 års Riksdag beslutit en särskild stämpelafgift äfven

för arrak och rom till enahanda belopp som för punsch, höjdes beräkningen

af denna inkomsttitel för år 1907 till 1,500,000 kronor, men sänktes

på bevillningsutskottets hemställan för år 1908 till 1,450,000 kronor.

Skatten har influtit med

år 1904.......................................................... kr. 1,296,553: —

» 1905 ......................................................... > 1,307,104: —

* 1906......................................................... » 1,459,220: —

eller i medeltal för dessa tre år............................. » 1,354,292: —

samt år 1907................................................... > 1,558,389: —

Med hänsyn till hvad som influtit år 1907 och då stegringstendensen

under den tid, denna skatt influtit, varit tämligen konstant och utgjort

81,334 kronor i medeltal årligen, har statskontoret ansett densamma

kunna för år 1909 återföras till 1,500,000 kronor, med hvilket belopp

den ock blifvit uppförd i förslaget till riksstat.

Då Riksdagen icke funnit något att erinra mot omförmälda beräkning,

har Riksdagen alltså beräknat stämpelafgiften för försäljning af punsch,

arrak och rom för år 1909 till 1,500,000 kronor.

Maltskatten. Denna inkomsttitel upptogs, på grund af verkställda beräkningar,

i 1904 års riksstat till 3,000,000 kronor, hvilket belopp bibehållits

oförändradt i 1905—1908 årens riksstater.

Skatten har influtit med

år 1904 ...........................

» 1905 ............................

» 1906 ...........................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1907

kronor 3,211,130: —

» 3,079,501: —

* 3,084,598: —

* 3,125,076: —

» 3,037,617: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

Statskontoret har hemställt, att denna inkomsttitel finge i 1909 års

riksstat upptagas med oförändradt belopp.

I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit någon förändring.

Riksdagen har icke heller haft något att erinra mot omförmälda beräkning

och har förty beräknat maltskatten för år 1909 till 3,000,000

kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1909

anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid statsregleringen för år 1909

beräknat och användt af öfverskottet å 1906 års statsreglering 10,712,000

kronor samt beräknad utdelning 1,000,000 kronor å statens aktier i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag för år 1908.

I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af

riksbankens vinst för år 1907, utgörande kronor 9,639,023: 48, ett belopp

af kronor 7,450,000 måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas vid

den tid under år 1909, som af Riksdagen bestämdes.

Sedermera har till Riksdagen öfverlämnats Eders Kungl. Maj:ts proposition

af den 3 april innevarande år angående anvisande för statsverkets

behof af viss del af riksbankens vinst för år 1907, däruti föreslagits att

för statsverkets behof till utbetalning vid den tid år 1909, som af Riksdagen

bestämdes, af riksbankens vinst för år 1907 måtte anvisas, utöfver

det belopp af 7,450,000 kronor, hvarom framställning i sådant afseende

redan gjorts, ytterligare 1,225,000 kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förenämnda, i statsverkspropositionen gjorda framställning och då

man icke torde kunna underkänna betydelsen af de omständigheter, som föranledt

Eders Kungl. Maj:ts sistberörda proposition, har Riksdagen bifallit

hvad Eders Kungl. Maj:t beträffande bankovinstens användning sålunda

föreslagit.

Då Riksdagen vidare icke haft något att erinra vid fullmäktiges i

riksbanken uti infordrad skrifvelse afgifna förslag om disposition af bankovinstens

återstod, får, med åberopande af §§25 och 26 i lagen för Sveriges

riksbank, Riksdagen anmäla, att Riksdagen beslutat, att af riksbankens

vinst för år 1907 ett belopp af 8,675,000 skall öfverlämnas till statsverket;
att

statsverkets andel af banko vinsten för år 1907 skall af fullmäktige

i riksbanken tillhandahållas statskontoret att utgå med en fjärdedel under

loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober 1909;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

att af förenämnda årsvinst ett belopp af 964,000 kronor skall afsättas

till riksbankens reservfond; samt

att af vinsten återstående 23 kronor 48 öre skola kvarstå å kontot

»reserverade medel till framtida disposition».

Stockholm den 2 juni 1908

Med undersåtlig vördnad

Bih. till Riksd. Brok 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 90 Käft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 212.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Arrendemedel............................................. kronor 1,700,000: —

Mantalspenningar......................................... 3 825,000: —

Bötesmedel..................... » 400,000:

Kontrollstämpelmedel.................................... » 90,000:

Fyr- och båkmedel....................................... » 1,700,000: —

Telegrafmedel............................................. » 11,500,000:

Järnvägstrafikmedel....................................... 3 9,500,000:- -

Skogsmedel................................................ * 8,500,000:

Terminsafgifter från läroverken........................ » 580,000: —

Extra uppbörd..................................... »_300,000:

kronor 35,095,000: —

Bevillningar:

Tullmedel.................................................. kronor 58,000,000: —

Postmedel.................................................. » 21,000,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

................................................. » 250,000: —

Stämpelmedel............................................. » 11,300,000: —

Brännvinstillverkningsskatt.............................. » 24,000,000: —

Sockerskatt................................................ » 16,400,000: —

Inkomstskatt.............................................. » 15,000,000: —

Punschskatt................................................ » 1,500,000: —

Maltskatt ................................................ » 3,000,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst........ » 11,000,000: —•

Säger kronor 161,450,000: —

Summa kronor 196,545,000: —

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.