Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående revision af lagen om fosterbarns vård

1908-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:23, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående revision af lagen om fosterbarns vård

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 23.

N:o 23.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 3 mars 1908.

— — — — Andra Kammaren den 3 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående revision af

lagen om fosterbarns vård
(Lagutskottets

utlåtande n:o 12.)

Till Konungen.

Vid innevarande års Riksdag liar af enskild motionär gjorts framställning

angående revision af lagen om fosterbarns vård.

Riksdagen bar funnit denna framställning vara förtjänt af beaktande.

Genom den lag om fosterbarns vård, som den 6 juni 1902 utfärdades,

hafva införts rättsregler, hvartill motsvarighet i vårt land förut saknats.

Också ansågs på grund häraf vid lagens utfärdande angeläget, att en

viss försiktighet iakttoges, så att den icke gjordes för vidsträckt eller

komme att störande inkräkta på privata förhållanden.

Uti förenämnda framställning hafva nu åtskilliga anmärkningar riktats

mot ifrågavarande lag, sådan den visat sig under sin tillvaro verka, och

har i sådant hänseende åberopats ett omfattande bevismaterial, bestående

af bland annat införskaffade upplysningar från förste provinsialläkarne i

samtliga län och flertalet stadsläkare i landet.

Den ingående utredning, som sålunda förebragts, lämnar enligt

Riksdagens mening bevis för, att ifrågavarande lag lider af brister, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 23

7

kommit den att väsentligen förfela sitt ändamål, samt att alltså förändringar

af densamma äro af behofvet påkallade.

Den nuvarande lagens mest i ögonen fallande svaghet är dess ringa

effektivitet. Den anmälningsplikt till vederbörande öfvervakande myndighet,

hälsovårds-, kommunal- eller fosterbarnsnämnden, som lagen ålagt

barnafostrare, har nämligen visat sig vara ett alltför svagt verkande

medel i kontrollhänseende.

I de kommittéförslag, hvarå lagen hvilar, hade upptagits och förordats

så kalladt koncessionstvång eller skyldighet för den, som vill

emottaga fosterbarn, att inhämta vederbörande myndighets, efter verkställd

undersökning om det blifvande fosterhemmets lämplighet, meddelade

tillstånd. Emellertid uttalades vid förslagets pröfning vissa betänkligheter

mot detsamma i denna del, och blef med anledning däraf

den föreslagna koncessionsplikten ersatt med eu enkel anmälningsplikt,

som i verkligheten icke förmått göra sig respekterad. Det synes emellertid

Riksdagen, som om erfarenheten vederlagt de nämnda betänkligheterna,

och håller Riksdagen före, att endast med koncessionstvång tillfredsställande

garanti kan skapas för att fosterbarnen komma i sådana

Item, där de erhålla lämplig omvårdnad. Därmed skulle beredas möjlighet

att från början förekomma, att barn mottoges till fostran af alldeles

olämpliga personer och sålunda utsattes för vanvård under den

tid, som med ensamt ett anmälningssystem måste förflyta, innan den

öfvervakande myndigheten blir i tillfälle att ingripa.

“V idare håller Riksdagen före, något som också den i ämnet förebragta

utredningen gifver vid handen, att den gällande lagens tillämplighetsomrade

är i olika hänseenden för snäft tilltaget. Den afser nämligen

endast barn, som mot ersättning fostras hos andra än sina-föräldrar,

styfföräldrar, far- eller morföräldrar eller laga förmyndare och icke fyllt

sju år. För frågan, huruvida vanvård föreligger eller ej, kan det dock

ingalunda vara afgörande, om vården lämnas mot eller utan godtgörelse.

Med skäl synes jämväl kunna ifrågasättas, huruvida icke fosterbarn,

som vårdas hos styfföräldrar eller hos förmyndare, böra komma i åtnjutande

af det skydd, ifrågavarande lag är afsedd att bereda. Den stadgade

åldersgränsen af sju år torde i hvarje fall vara för låg.

Det synes Riksdagen, som om de olägenheter, Indika i vissa fall

skulle kunna befaras af lagens utsträckning i antydda hänseenden, måste

anses väl uppvägas af samhällets mäktiga intresse af barnens bevarande

åt samhället.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 23.

Slutligen anser Riksdagen det böra vid en eventuell omarbetning

af ifrågavarande lag undersökas, huruvida hälsovårds-, och kommunalnämnderna

med sina många göromål af olika slag verkligen är o. skickade

att handhafva öfvervakandet öfver fosterbarnens vård, samt hvilka kontrollföreskrifter

i allmänhet, som kunna för lagens efterlefnad anses

erforderliga.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen härigenom anhålla,

att Eders Ivungl. Maj:t täcktes låta snarast möjligt företaga en revision

af lagen om fosterbarns vård, samt därefter för Riksdagen framlägga det

förslag, hvartill revisonen gifver anledning.

Stockholm den 3 mars 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.