Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående behörighet för gift kvinna att under vissa villkor vara förmyndare för sin man, som förklarats omyndig.

1908-03-03 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:24, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående behörighet för gift kvinna att under vissa villkor vara förmyndare för sin man, som förklarats omyndig.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 24.

9

N:o 2i.

Uppläst och godkändt hos Första Kammaren den 3 mars 1908.

— — — — Andra Kammaren den 3 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

angående behörighet för gift kvinna att under vissa

villkor vara förmyndare för sin man, som förklarats

omyndig.

(Lagutskottets utlåtande n:o 14.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag har enskild motionär gjort framställning

om behörighet för gift kvinna att under vissa villkor vara förmyndare

för sin man, som förklarats omyndig.

Oaktadt de reformer, som under de senare åren vidtagits af lagstiftningen

rörande hustrus rättsliga ställning, kan det enligt Riksdagens

uppfattning icke jäfvas, att gällande bestämmelser i ämnet i många och

viktiga afseenden icke motsvara eu nyare tids åskådning och ej heller

äro affattade med önskvärd tydlighet, ''i gällande svensk rätt torde det

sålunda visserligen vara principiellt erkändt, att omyndig kvinna genom

ingående af äktenskap blifver myndig, men till följd af mannens målsmanskap

har hustrun endast i vissa afseenden fått inträda i utöfningen

af de rättigheter, som detta erkännande bör anses innebära. Denna

oklarhet i åtskilliga stadgande!! rörande hustruns rättsställning måste

gifvetvis vålla osäkerhet vid lagens tillämpning. Vid domstolarna hafva

Sill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sand. 1 Afl. 1 Band. IG Raft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

\() Riksdagens Skrifvelse N:o 24.

ock mycket olika meningar yppats, i hvad mån mannens målsmanskap

öfver hustrun föranleder, att af henne vidtagna åtgärder sakna rättslig

giltighet.

Riksdagens uppmärksamhet har i förenämnda framställning fästs

å den olika praxis, som i ett afseende gjort sig gällande vid domstolarna

i fråga om gränserna för gift kvinnas rättskapacitet. I örst

under en senare tid synes denna olikhet i lagtillämpningen hafva framträdt.

Arid vissa rådstufvurätter lärer det sålunda icke sällan inträffa,

att, när mannen icke längre är i stånd att handhafva förvaltningen åt

det gemensamma boet, hans målsmanskap icke ansetts stå i vägen för

förordnande af hustrun att såsom förmyndare för honom öfvertaga förvaltningen

af densamma; vid andra domstolar har åter en dylik praxis

icke gjort sig gällande. Den mera själfständiga rättsliga ställning, som

tillerkänts gift kvinna genom de år 1898 vidtagna förändringar på äktenskapsrättens

område, synes, i öfverensstämmelse med en allt allmännare

uppfattning om det rättmätiga i anspråken på borttagande af åtskilliga

nu bestående inskränkningar i hustrus förmåga af rättshandlingar, hafva

medfört, att mannens målsmanskap gifves en mera begränsad innebörd,

än tidigare varit fallet. Lämpligheten af att hustru, om hon därtill befinnes

skickad, i förekommande fall varder förordnad till förmyndare för

mannen, torde äfven hafva vunnit allt större erkännande. Och gifvetvis

skall det för hemmet och familjelifvet verka mindre störande, om hustrun

erhåller bemyndigande att öfvertaga boets förvaltning, då mannen är oförmögen

att omhänderliafva densamma, än om en utomstående, ofta för

hemmet och dess förhållanden främmande man framför husmodern berättigas

att utöfva det bestämmande inflytandet på boets angelägenheter.

Det vill därför synas Riksdagen, som om fullgoda skäl tala för att

hustrun i främsta rummet bör ifrågakomma vid förordnande af förmyndare

för mannen, därest hon af domstolen pröfvas innehafva de egenskaper,

som erfordras för fullgörande af ett dylikt uppdrag. Såsom ofvan

nämnts, hafva visserligen redan nu vissa domstolar ansett bestående lagbestämmelser

medgifva hustru dylik behörighet, men då denna praxis

af andra domstolar icke erkännes vara med gällande lag öfverensstämmande,

har Riksdagen funnit önskvärdt, att den osäkerhet, som förefinnes

om lagens ståndpunkt i nu ifrågavarande afseende, varder undanröjd,

och detta så snart som möjligt genom uttrycklig föreskrift, som medgifver

hustru behörighet att vara förmyndare förmannen. De jämkningar

i hithörande stadgande!!, som däraf må föranledas, lära icke blifva af

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 24.

större omfattning än att de kunna vidtagas, oberoende af en mera genomgripande

omgestaltning af lagstiftningen rörande äkta makars inbördes

rättsliga ställning.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen härigenom anhålla,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådana lagbestämmelser, att det varder gift kvinna

medgifvet att, om hon därtill befinnes lämplig, blifva förmyndare för sin

man, som förklarats omyndig.

Stockholm den 3 mars 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.