Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af vädd motion om skrifvelse till Konungen angående lag om adoption.

1908-03-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:25, Skrifvelse till Konungen, i anledning af vädd motion om skrifvelse till Konungen angående lag om adoption.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 25.

N:o 25.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den S mars 1908.

_ — — — Andra Kammaren den 3 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af vädd motion

om skrifvelse till Konungen angående lag om adoption.

(Lagutskottets utlåtande n:o 19.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag kar enskild motionär gjort framställning

om utarbetande af förslag till lag om adoption.

På det område af familjerätten, som beröres i nämnda framställning,

saknas positiva stadgande!! nästan helt och hållet i gällande svensk rätt.

De synpunkter, som ligga till grund för ifrågavarande rättsinstitut, kunna

visserligen sägas hafva blifvit i någon mån beaktade i legostadgans bestämmelser

rörande upptagande af fader- och moderlöst barn, men hvarken

dessa bristfälliga stadganden, som för öfrigt tillerkänna barnet endast eu

tjänares ställning, eller de öfriga möjligheter gällande rätt bereder att

ersätta en lagstiftning rörande adoption, kunna anses tillfyllestgörande för

ett rättsligt reglerande af förhållandet mellan fosterföräldrar och det barn,

hvilket de upptagit i sitt hem, i afsikt att förläna det samma rättigheter,

som om det vore deras eget. I flera andra europeiska länder, hvilkas

rättssystem i större omfattning grundats på den romerska rätten, bär däremot

adoptionsinstitutet upptagits och hithörande förhållanden blifvit på

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 25.

ett utförligt och systematiskt sätt behandlade. I öfverensstämmelse med

eu nyare tids uppfattning afser den moderna lagstiftningen i dessa ämnen

i motsats till den romerska rätten, som genom adoptionen hufvudsakligen

hade till syfte att skapa fadersmyndighet, i främsta rummet att grunda

ett föräldra- och barnaförhållande mellan adoptanten och den adopterade.

Såvidt Riksdagen kan finna, skulle ett införande af adoptionsinstitutet

i vår rätt icke kränka några berättigade intressen, men väl kunna

i sin män bidraga till att afhjälpa sociala missförhållanden och utgöra ett

led i sträfvandena att förbättra lefnadsvill koren för fattiga och i olyckliga

förhållanden uppväxande barn, företrädesvis för sådana, som äro födda

utom äktenskapet. Skulle några olägenheter uppkomma af adoptionsrätten,

lära de icke blifva större än att de genom eu klok och efter rådande

sociala förhållanden afpassad lagstiftning kunna utan svårighet undanröjas.

I regel torde det blifva barnlösa makar i relativt goda ekonomiska

omständigheter, hvilka komma att begagna sig af rätten till adoption,

då det mycket ofta för dem är ett behof att genom upptagande af ett

fattigt eller föräldralöst barn ersätta bristen på egna afkomlingar. Månget

barn med god naturlig begåfning kan därigenom under förbättrade ekonomiska

och sanitära förhållanden beredas tillfälle till en utveckling, som

eljest i de flesta fall skulle hafva uteblifvit, och på samma gång kan för

adoptivföräldrarna lifvet få ökadt innehåll och deras äktenskapliga lycka

yttermera befästas. Genom adoptionsinstitutet torde äfven på ett lyckligt

sätt minskas antalet af de utom äktenskapet födda barn, som nödgas

undvara fördelarna af ett godt hem och ett uppfostrande familjelif. Det

synes därför Riksdagen ligga i statens intresse att uppmuntra adoption

och genom eu ändamålsenlig lagstiftning ordna hithörande förhållanden.

Både från barnets och adoptivföräldrarnas synpunkt är detta erforderligt.

Redan nu förekommer det så ofta, att fosterföräldrar upptaga ett barn

såsom sitt eget, att den fullständiga frånvaron af positiva lagbud, som

reglera deras och barnets inbördes rättsförhållanden, gör sig i hög grad

kännbar. Visserligen kunna fosterföräldrarna genom testamente betrygga

fosterbarnets framtid, men då många äro obenägna att under hälsans

dagar förordna om huru vid deras frånfälle skall förfaras med deras

kvarlåtenskap samt dessutom frånvaron af positiva lagbestämmelser till

barnets förmån i flera fall är fosterföräldrarna okänd, händer det icke

så sällan, att vid deras bortgång fosterbarnet icke erhåller de fördelar,

de velat bereda det. Osäkerheten i fosterföräldrarnas rätt öfver barnet

torde dessutom i icke så få fall hafva af hållit sådana personer, som eljest

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 25.

skulle kafva vant därtill benägna, från att taga fosterbarn, blotta medvetandet

att barnets naturliga föräldrar, äfven om de förbinda sig att

icke göra sin rätt gällande, framdeles kunna återtaga barnet, sedan fosterföräldrarna

hunnit fästa sig vid det, eller kanske till och med begagna

sig af dessas kärlek till barnet för att tillskansa sig ekonomiska fördelar,

kan vara tillräckligt för att förhindra mången att öppna sitt hem för

ett fosterbarn.

Genom införande af adoptionsinstitutet synas dessa olägenheter bortfalla.

Förhållandet mellan adoptivföräldrarna och det adopterade barnet

blifver tryggare och får äfven rättsligen större likhet med förhållandet

mellan föräldrar och barn. Genom själfva adoptionen komma vissa rättsverkningar

att inträda till barnets förmån, exempelvis att adoptivföräldrarna

icke behöfva vidtaga några ytterligare åtgärder för att tillförsäkra

barnet del i deras kvarlåtenskap. I hvilken omfattning barnet bör erhålla

arfsrätt efter adoptivföräldrarna, i synnerhet om rätt till adoption medgifves

äfven i det fall, att dessa hafva bröstarfvingar, samt huruvida och

i hvad mån adoptivföräldrarna må tillerkännas rätt till arf efter barnet,

kan dock uppenbarligen icke afgöras på sakens nuvarande stadium. Dessa

frågor äfvensom de öfriga spörsmål, som i samband med adoptionsinstitutets

införande kräfva sin lösning, såsom de lagliga formerna för

adoptionens giltighet eller för adoptivförkållandets upphörande, rätt till

adoption, då adoptanten har bröstarfvingar, adoptantens och den adopterades

ålder, rätt för denne till adoptantens namn in. m., tarfva en ingående

och sakkunnig utredning, innan alla verkningarna af adoptionsinstitutets

införlifvande med vårt rättssystem kunna öfverblickas.

Enligt Riksdagens förmenande kan det med skäl ifrågasättas, om

icke i samband med en blifvande utredning rörande rätten till adoption

jämväl en annan närliggande fråga bör göras till föremål för behandling.

I 5 kap. 1 § giftermålsbalken heter det: »After man barn med sin

fästekvinna eller under äktenskapslöfte eller i lönskaläge, därå sedan

fästning eller äktenskap följer, de barn äro äkta barn och kvinnan njuter

laggift hustrus rätt.» Såsom villkor för barnens legitimation i de fall,

där icke fästning eller äktenskapslöfte vid barnets aflande föreligger,

uppställes sålunda fordran på fästning eller äktenskap eller åtminstone,

på sätt 8 kap. 1 § ärfdabalken stadgar, att mannen tillsäger kvinnan

äktenskap, men endera dör, förrän vigsel åkommer. Fall kunna emellertid

inträffa, då en fader, som önskar, att hans utom äktenskapet födda

barn måtte erhålla ställningen såsom äkta barn, icke kan uppfylla denna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Rikdagens Skrifvelse N:o 25.

fordran, t. ex. då kvinnan är död eller förlorat förståndets bruk. Förhållanden

kunna äfven tänkas, då möjligheten af ett äktenskap icke

äi utesluten, men ett sådant i allt fall icke är tillrådligt, såsom då

kvinnan förfallit till sedeslöshet eller dryckenskap. Det synes Riksdagen,

som om giltiga skäl skulle föreligga för verkställande af undersökning,

huruvida icke eu fader borde erhålla rätt att i något eller

några af ofvan antydda fall legitimera sitt barn. Enligt Riksdagens

uppfattning är eu dylik utsträckt legitimationsrätt af behofvet påkallad.

Liksom adoptionsinstitutet bidrager rätten till legitimation att minska

antalet oäkta barn och utgör en konsekvent tillämpning af den redan

eikända grundsatsen, att barn genom efterföljande äktenskap mellan

föräldrarna får äkta barns rätt. Det ligger äfven i statens intresse att

möjliggöra för en fader att ikläda sig de förpliktelser, som äro naturliga

för faderskapet. Riksdagen förbiser ingalunda, att det kan möta stora

svårigheter att gifva rättsregler rörande dessa ytterst grannlaga förhållanden,

men de båda rättsinstitut, som nu berörts, erbjuda oaktadt stora

olikheter så många beröringspunkter, att det synes Riksdagen önskvärd!,

att de blifva föremål för gemensam lagstiftning.

1 å grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen härigenom anhålla,

det täcktes Eders Iiungl. Maj:t låta utreda, huruvida och i hvad män

rätt till adoption bör medgifvas, samt för Riksdagen framlägga det förslag

till lag, hvartill denna utredning må gifva anledning.

Stockholm den 3 mars 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.