Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar.

1908-04-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:50, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

1

N:o 50.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 7 april 1908.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa

fall af mark från kronoegendomar.

(Statsutskottets utlåtande n:o 51.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 31 januari 1908 aflåten proposition (n:o 30)

liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att för tiden intill utgången af år 1912

dels medgifva,

att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende enligt gällande

författning enskild man, menighet eller inrättning kunde förpliktas afstå

eller upplåta jord eller lägenhet, erfordrades, att staten tillhörig mark

af stodes eller upplätes, Kungl. Maj: t måtte äga, utan Riksdagens hörande

i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående eller upplåtande;

dels ock förklara:

l:o) att för mark, som sålunda afstodes eller upplätes, lösen eller

ersättning skulle med nedan angifna undantag utgå och till beloppet

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Höft. (N:o 50.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Biksdagens Skrifvelse N:o 50.

bestämmas efter ty i kung!, förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof vore föreskrifvet;

2:o) att i fråga om mark, som vore afsedd att användas till framdragande

af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning

stadgades, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skulle lända till efterrättelse

;

3:o) att, där Kung]. Maj:t meddelat kommun, enskild person eller

bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kung!. Maj:t oek skulle

äga, där så pröfvades lämpligt och utan afseende därå, om för järnvägens

anläggning statsbidrag åtnjötes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,

som stode under kronans omedelbara disposition, upplätes utan någon

ersättning, att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång

upplåtna kronoallmänningar upplätes utan annan godtgörelse än ersättning

till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten, och att jord

från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,

hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplätes utan annan

ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den

återstående arrendetiden samt för skada och intrång, än äfven tillåta

vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunde vara

disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast vore om upplåtelse af mark

till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken afstodes,

det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill

föranledde, medgifva undantag från den under l:o) angifna regel; samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke skulle hafva afseende å de i

8 och 12 §§ af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning

berörda fall.

T sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft en

väckt motion hvari hemställts, att till de af Eders Kungl. Maj:t i förevarande

proposition föreslagna bestämmelser måtte läggas ett mom. af

följande lydelse:

»Där området, som skall lösas, är obebyggdt och understiger 5

hektar, må Kungl. Maj:t kunna föreskrifva, att värderingen i stället för

medels expropriation skall göras af personer utsedda i enlighet med

lagen om skiljemän den 28 oktober 1887, hvarvid den sökande äger

att utse en värderingsman, Konungens befallningshafvande en annan

och domänintendenten i länet, eller den, som innehar motsvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

uppdrag, skall vara den tredje, hvarefter värderingssumman underställes

Kung]. Majrts godkännande.»

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, att staten tillhörig mark må i de

åt Eders Kungl. Maj:t uppgifna fall, utan Riksdagens hörande i hvarje

särskildt fall, afstås eller upplåtas, har Riksdagen icke haft något att

erinra; men Riksdagens medgifvande härtill synes Riksdagen, i öfverensstämmelse

med hvad Riksdagen förut i liknande fall beslutat, icke böra

utsträckas att gälla längre tid än omkring ett år och nu lämpligen böra

bestämmas till den 15 maj 1909.

Hvad förenämnda motion beträffar, har Riksdagen funnit goda skäl

tala för f örslaget om att, vid fråga om afstående eller upplåtelse af områden

af ringa storlek och värde, lösen eller ersättning därför må

bestämmas i en ordning, som medför mindre besvär och omkostnader

än tillsättandet af en expropriationsnämnd, och att denna värdering

må . öfverlämnas åt tre gode män, utsedda i enlighet med lagen om

skiljemän den 28 oktober 1887. Likaledes finner Riksdagen lämpligt

att, på sätt motionären föreslagit, af de tre gode männen sökanden

och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet, hvar för sig, utse

en. Motionärens förslag att den tredje gode mannen skulle under alla

förhållanden utgöras af domänintendenten i länet kan Riksdagen däremot

icke biträda, då antagas måste, att denne redan å tjänstens vägnar har

anledning taga befattning med sådana afsöndringar som de ifrågavarande;

och då det ej torde vara erforderligt, att den tredje gode mannen är en

statens tjänsteman men väl kan väljas af en sådan, föreställer sig Riksdagen

att denne gode man lämpligen bör utses af domaren i orten.

Att, såsom motionärens förslag innebär, den af gode männen bestämda

värderingssumman skulle underställas Kungl. Maj:ts godkännande, anser

Riksdagen med hänsyn till summans ringhet icke vara nödvändigt.

Med de sålunda angifna ändringar har Riksdagen antagit Eders

Kungl. Majrts föreliggande förslag och får alltså anmäla, att Riksdagen,

i anledning af Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition och den i

ämnet väckta motionen beslutat att för tiden intill den 15 maj 1909

dels medgifva, att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende

enligt gällande författning enskild man, menighet eller inrättning kan

förpliktas afstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordras, att staten

tillhörig mark afstås eller upplåtes, Kungl. Maj:t må äga, utan Riksdagens

hörande i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående

eller upplåtande;

dels ock förordna:

l.o) att för mai’k, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller

ersättning skall med nedan angifna undantag utgå efter ty i kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är föreskrifvet och till beloppet bestämmas, då jordområde,

som skall lösas, är obebyggdt och understiger fem hektar, samt

Kungl. Maj:t finner skäligt sådant medgifva, af tre gode män, af hvilka

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet och sökanden, hvar för sig,

utse en och domaren i orten den tredje, samt i annat fall af sådan

nämnd, som omförmäles i förenämnda kungl. förordning;

2:6) att i fråga om mark, som är afsedd att användas för framdragande

af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning

stadgas, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse;

3:o) att, där Kungl. Maj: t lämnat kommun, enskild person eller

bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,

där så pröfvas lämpligt och utan afseende därå om för järnvägens anläggning

statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,

som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon

ersättning, att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång

upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än

ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten,

och att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,

hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan

ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den

återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång, än äfven

tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana

å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som

kunna vara disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af

mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken

afstås, det må ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill

föranleda, medgifva undantag från den under l:o) angifna regel; samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och 12 §§

af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall.

Stockholm den 7 april 1908.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.