Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj\ts proposition med förslag till lag om rikets vapen.
1908-04-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1908:67, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj\ts proposition med förslag till lag om rikets vapen.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
5
W:© 67.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 april 1908.
~ — — — Andra Kammaren den 25 april 1908.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.
Maj\ts proposition med förslag till lag om rikets vapen.
(Lagutskottets utlåtande n:o 48.)
Till Konungen.
I eu den 13 nästlidne mars dagtecknad proposition, n:o 98, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag
till lag om rikets vapen.
Vid granskning af ifrågavarande lagförslag har Riksdagen icke funnit
anledning att i hufvudsak mot detsamma framställa någon anmärkning.
Riksdagen har emellertid ansett sig böra föreslå en mindre jämkning i
affatta in gen af 4 §. Enligt nämnda paragraf i Eders Kungl. Maj:ts proposition
är det belagdt med straff icke blott att offentligen bruka eller till salu
hålla vapen eller märke, som utgör efterbildning af stora eller lilla riksvapnet,
sådana desamma blifvit i lagen beskrifna, men i väsentliga delar
skiljer sig från det efterbildade, utan äfven att tillverka dylikt vapen
eller märke.
Då det emellertid enligt Riksdagens uppfattning icke kan anses företillräckliga
skäl att straffa den, som tillverkar vapen eller märke
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
hvarom nu är fråga, äfven om han icke offentligen brukar det eller håller
det salu, samt den, som till afsalu tillverkar dylikt vapen eller märke,
blifver straffbar så snart han håller det till salu eller offentligen brukar
det, har det synts Riksdagen, som om det i paragrafen föreslagna särskilda
straffhotet för tillverkning af förvanskade efterbildningar af rikets vapen
utan olägenhet kunde ur paragrafen utgå.
Till stöd för denna sin uppfattning vill Riksdagen vidare anföra, att
i lagen om rikets flagga den 22 juni 1906 är med straff belagdt att till
salu5 hålla flagga, hvilken till färgen uppenbarligen skiljer sig från hvad
i lagen föreskrifves eller som icke håller de i lagen föreskrifna matt, men
icke att till afsalu tillverka dylik flagga.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, som icke kunnat
i oförändradt skick godkänna Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,
för sin del antagit följande
Lag
om rikets vapen.
1 §•
Rikets vapen äro två, stora vapnet och lilla vapnet.
2 §.
Stora riksvapnet består af en genom ett utböjdt guldkors fyrdelad
sköld med hjärtsköld.
Hufvudsköldens fyra fält äro blå, första och fjärde fälten med tre
kronor af guld, två ställda öfver den tredje, samt andra och tredje fälten
med tre ginbalksvis gående strömmar af silfver, belagda med ett krönt
gyllene lejon med röd utsträckt tunga.
Hjärtskölden är klufven i två fält. Första fältet är bandvis tredeladt
i blått, silfver och rödt med en däröfver ställd vase af guld. Andra fältet
är blått med en i silfvervatten stående bro i tre spann med tva krenelerade
torn af silfver, öfver bron sitter en gyllene örn, och i fältets
öfverstå del synes karlavagnens stjärnbild af guld.
Sköldhållare äro två tillbakaseende lejon af guld med klufna svansar
och röda utsträckta tungor. Lejonen krönas med kunglig krona.
Riksdagens Skrifvelse N:o 67. 7
Skölden täckes af en kunglig krona, och kring densamma hänga
serafimerorden insignier.
Hela vapnet omgifves af ett vapenfält under kunglig krona.
Stora riksvapnet må brukas äfven utan sköldhållare, ordensinsignier
eller vapentält.
3 §•
Lilla riksvapnet utgöres af en blå sköld med tre kronor af guld,
ställda två öfver den tredje. Skölden är täckt af en kunglig krona och
omgifven af serafimerorden insignier. Vapnet må dock brukas äfven utan
dessa insignier.
4 §•
Brukar någon offentligen vapen eller märke, som utgör efterbildning
af stora eller lilla riksvapnet, sådana desamma blifvit i 2 och 3 §§ här
ofvan beskrifna, men i väsentliga delar skiljer sig från det efterbildade,
böte från och med 10 till och med 100 kronor. Samma lag vare, där
någon till salu håller vapen eller märke, som nu sagts.
5 §•
Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1909; dock att hvad i 4 §
är stadgadt icke skall tillämpas i afseende å dessförinnan registreradt
varumärke, så länge skydd därför åtnjutes.
Stockholm den 25 april 1908.
Med underdånig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.