Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj\ts proposition med förslag till lag om rikets vapen.

1908-04-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:67, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj\ts proposition med förslag till lag om rikets vapen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

5

W:© 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 april 1908.

~ — — — Andra Kammaren den 25 april 1908.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj\ts proposition med förslag till lag om rikets vapen.

(Lagutskottets utlåtande n:o 48.)

Till Konungen.

I eu den 13 nästlidne mars dagtecknad proposition, n:o 98, har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag

till lag om rikets vapen.

Vid granskning af ifrågavarande lagförslag har Riksdagen icke funnit

anledning att i hufvudsak mot detsamma framställa någon anmärkning.

Riksdagen har emellertid ansett sig böra föreslå en mindre jämkning i

affatta in gen af 4 §. Enligt nämnda paragraf i Eders Kungl. Maj:ts proposition

är det belagdt med straff icke blott att offentligen bruka eller till salu

hålla vapen eller märke, som utgör efterbildning af stora eller lilla riksvapnet,

sådana desamma blifvit i lagen beskrifna, men i väsentliga delar

skiljer sig från det efterbildade, utan äfven att tillverka dylikt vapen

eller märke.

Då det emellertid enligt Riksdagens uppfattning icke kan anses företillräckliga

skäl att straffa den, som tillverkar vapen eller märke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

hvarom nu är fråga, äfven om han icke offentligen brukar det eller håller

det salu, samt den, som till afsalu tillverkar dylikt vapen eller märke,

blifver straffbar så snart han håller det till salu eller offentligen brukar

det, har det synts Riksdagen, som om det i paragrafen föreslagna särskilda

straffhotet för tillverkning af förvanskade efterbildningar af rikets vapen

utan olägenhet kunde ur paragrafen utgå.

Till stöd för denna sin uppfattning vill Riksdagen vidare anföra, att

i lagen om rikets flagga den 22 juni 1906 är med straff belagdt att till

salu5 hålla flagga, hvilken till färgen uppenbarligen skiljer sig från hvad

i lagen föreskrifves eller som icke håller de i lagen föreskrifna matt, men

icke att till afsalu tillverka dylik flagga.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, som icke kunnat

i oförändradt skick godkänna Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

för sin del antagit följande

Lag

om rikets vapen.

1 §•

Rikets vapen äro två, stora vapnet och lilla vapnet.

2 §.

Stora riksvapnet består af en genom ett utböjdt guldkors fyrdelad

sköld med hjärtsköld.

Hufvudsköldens fyra fält äro blå, första och fjärde fälten med tre

kronor af guld, två ställda öfver den tredje, samt andra och tredje fälten

med tre ginbalksvis gående strömmar af silfver, belagda med ett krönt

gyllene lejon med röd utsträckt tunga.

Hjärtskölden är klufven i två fält. Första fältet är bandvis tredeladt

i blått, silfver och rödt med en däröfver ställd vase af guld. Andra fältet

är blått med en i silfvervatten stående bro i tre spann med tva krenelerade

torn af silfver, öfver bron sitter en gyllene örn, och i fältets

öfverstå del synes karlavagnens stjärnbild af guld.

Sköldhållare äro två tillbakaseende lejon af guld med klufna svansar

och röda utsträckta tungor. Lejonen krönas med kunglig krona.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67. 7

Skölden täckes af en kunglig krona, och kring densamma hänga

serafimerorden insignier.

Hela vapnet omgifves af ett vapenfält under kunglig krona.

Stora riksvapnet må brukas äfven utan sköldhållare, ordensinsignier

eller vapentält.

3 §•

Lilla riksvapnet utgöres af en blå sköld med tre kronor af guld,

ställda två öfver den tredje. Skölden är täckt af en kunglig krona och

omgifven af serafimerorden insignier. Vapnet må dock brukas äfven utan

dessa insignier.

4 §•

Brukar någon offentligen vapen eller märke, som utgör efterbildning

af stora eller lilla riksvapnet, sådana desamma blifvit i 2 och 3 §§ här

ofvan beskrifna, men i väsentliga delar skiljer sig från det efterbildade,

böte från och med 10 till och med 100 kronor. Samma lag vare, där

någon till salu håller vapen eller märke, som nu sagts.

5 §•

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1909; dock att hvad i 4 §

är stadgadt icke skall tillämpas i afseende å dessförinnan registreradt

varumärke, så länge skydd därför åtnjutes.

Stockholm den 25 april 1908.

Med underdånig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.