Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1908-06-01 · 78 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 71 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:9, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

1

N:o 9.

Uppläst och godkänd hos Törsta Kammaren den 1 juni 1908.

— — — — Andra Kammaren den 1 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:ris 10, 12, 61, i03, 150, 156, 157,

158, 177 och 179 samt memorial n:o 50.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde hufvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag,

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl.

Maj:t under nionde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. (N:o 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

höja den uti gällande stat för jordbruksdepartementets afdelning af

Eders Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslagsposten till arfvode åt expeditionschefen,

nu 7,500 kronor, med 2,100 kronor eller till 9,600

kronor, däraf 6,600 kronor motsvarande lön samt 3,000 kronor motsvarande

tj änstgöringspenningar.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen höjt den i gällande stat för

jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli upptagna

anslagsposten till arfvode åt expeditionschefen, nu 7,500 kronor,

med 1,500 kronor till 9,000 kronor, däraf 3,000 kronor skola anses

motsvara tj änstgöringspenningar.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att höja

den i staten för jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl.

Maj:ts kansli upptagna anslagsposten för amanuenser, vikariatsersättning

och renskrifning m. m. från dess nuvarande belopp 12,000 kronor

till 18,000 kronor, eller med 6,000 kronor.

Då den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen synes

vara af omständigheterna påkallad, har Riksdagen, med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag, höjt den i staten för jordbruksdepartementets afdelning

af Eders Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslagsposten för amanuenser,

vikariatsersättning och renskrifning m. m. från dess nuvarande

belopp 12,000 kronor till 18,000 kronor, eller med 6,000 kronor.

På grund af Riksdagens beslut under punkterna 1 och 2 kommer

anslaget till jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts

kansli, nu 46,200 kronor, att ökas med 7,500 kronor till 53,700 kronor.

Landtbruksstyrelsen.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna

i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 13 januari innevarande

år intaget, af departementschefen tillstyrkt förslag till stat för

landtbruksstyrelsen, äfvensom de villkor och bestämmelser, som af departementschefen

föreslagits för åtnjutande af de i samma stat upptagna

aflöningsförmåner,

dels förklara

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträdde ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen, skulle vara pliktig

att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, Indika icke före den 1 november 1908 anmälde

att de ville underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill förbindas,

skulle varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranleddes af bestämmelserna i

gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock i riksstaten uppföra anslaget till landtbruksstyrelsen,

nu 34,800 kronor, med ett med 22,800 kronor till 57,600 kronor förhöjdt

belopp.

I betraktande af det maktpåliggande och alltjämt ökade arbete.,

som åligger landtbruksstyrelsen, och de stora kraf, som ställas pa

styrelsens initiativ och ledning inom de områden, som ligga under dess

verksamhetskrets, anser Riksdagen en förhöjning i aflöningarna för

styrelsens chef och ledamöter vara af omständigheterna påkallad. Da

Riksdagen funnit den af Eders Kungl. Maj:t för landtbruksstyrelsen

föreslagna stat, hvad beträffar aflöningarnas belopp och deras fördelning

i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg, i allmänhet stå i öfverensstämmelse

med den af 1907 års Riksdag fastställda staten för statskontoret,

och då Riksdagen icke haft något att erinra mot det i staten

upptagna belopp till extra biträden, vikariatsersättning och expenser,

har Riksdagen antagit den föreslagna staten, och som de för åtnjutande

af löneförmånerna uppställda villkor och bestämmelser äro desamma,

som af Riksdagen förut blifvit i sådant hänseende fastställda, hafva

jämväl dessa blifvit af Riksdagen godkända.

Hvad beträffar frågan om den tid, ordinarie tjänstmneliafvare

skall vara skyldig att vara tillstädes a ämbetsrummet, bär departementschefen

till statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 13 sistlidna

januari uttalat, att bestämmelse i sadant hänseende, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad som redan stadgats för statskontoret, syntes

i sinom tid böra intagas uti instruktionen för landtbruksstyrelsen. I

likhet med hvad nästlidet års Riksdag beslöt vid löneregleringen för

statskontoret, har Riksdagen emellertid velat såsom förutsättning för

godkännande af den föreslagna aflöningsstaten föreskrifva, att bestämmelse

i nu angifven riktning införes, och har därför ansett, att efter

lönestaten bör intagas en bestämmelse af följande lydelse.

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909, under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje

söckendag.»

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, i anslutning till hvad Eders

Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit,

dels godkänt följande aflöningsstat för landtbruksstyrelsen:

''

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Öfverdirektören och

chefen.......

1 byråchef .....

3 byråchefer . . . .

1 vaktmästare . . .

Till extra biträden,

vikariatsersättning

och expenser . . .

6,200

5,000

15,000

700

2,800

2.500

7.500

350

1,000

600

1,800

150

10,000

8,100

24,300

1,200

14,000

(Efter 5 år kan lönen höjas

j med 600 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

/ med 100 kronor.

Summa

—

—

—

57,600

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, äfvensom å lönen afdragas 100 kronor

årligen.

dels beslutat, att under ofvanstående aflöningsstat skall införas

följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909 under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att

samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje

söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9. a

tion åt ämbetsverket eller dess särskilda utdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sadant hänseende, äfvensom, däiest.

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen sfi förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt ämbetsverk anses, ellei däiest

vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till

annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad

och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med'' ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å.rikets, Riksdagens eller kommuns stat,.

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse, för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning åt hvad slag som helst,

såframt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad

angår innehafvare af annan befattning, landtbruksstyrelsen, uppå därom

gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag ellei

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, jnen

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt; .

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederböilig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

bruksstyrelsen pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej landtbruksstyrelsen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester, under iakttagande att den högre aflöning^

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande

löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens

trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen,

vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af

förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena m. m.

vid landtbruksstyrelsen;

att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att styrelsens chef och ledamöter äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, enhvar

under en och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat,

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträder ordinarie befattning'' i landtbruksstyrelsen, skall vara pliktig

att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9. ''

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förénämnda

lag ’vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; samt

’ dels i riksstaten uppfört anslaget till landtbruksstyrelsen, nu

34,800 kronor, med ett med 22,800 kronor till 57,000 kronor förhöjdt

belopp.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

4:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under 4:de punkten af föreliggande

hufvudtitel framställda förslag, Riksdagen, med förklarande att den i

staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna anslagspost

»extra lärare, arfvoden» skall minskas med 2,500 kronor till 9,200

kronor, medgifvit, att i samma stat må efter anslagsposten »6 lektorer»

upptagas »1 adjunkt» med aflöning af 3,000 kronor, däraf 2,000 kronor

lön och 1,000''kronor tjänstgörin.gspenningar, med bestämmelse tillika

att efter 5 år aflöningen kan höjas med 500 kronor, efter 10 ar med

ytterligare 500 kronor, efter 15 år med ytterligare 500 kronor och efter

20 år med ytterligare 500 kronor, att af hvarje ålderstillägg 350 kronor

skola räknas tillhöra lönen och 150 kronor tjänstgöringspennmgarna, att,

därest adjunkten åtnjuter fri bostad, skola å lönen afdragas 500 kronor

årligen, samt att de villkor och förbehåll, som nu åro stadgade för åtnjutande

af de i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

i öfrigt upptagna aflöningsförmåner, skola gälla äfven för ifrågavarande

adjunktsbefattning.

Veterinärundervisningen.

5ro) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat

för veterinärinrättningen i Skara äfvensom de villkor och förbehåll, som

föreslagits för åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner,

dels förklara, . nAn

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången.åt. ar 1909

tillträdde ordinarie befattning vid inrättningen, skulle vara pliktig underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

vid inrättningen, Indika icke före den 1 november 1908 anmälde, att

de ville underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill förbindas, skulle

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranleddes af bestämmelserna i gällande lag

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit dem, samt

dels höja det under anslagstiteln »veterinärundervisningen» upptagna

anslaget till veterinärinrättningen i Skara, nu 1,400 kronor, med

4,000 kronor till 5,400 kronor.

Emot den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten för veterinärinrättningen

i Skara har Riksdagen icke haft annat att erinra, än att,

enligt en vid pensionskommitténs den 7 november 1902 afgifna betänkande,

hvilket legat till grund för den af nästlidet års Riksdagantagna

lag om civila tjänstemäns rätt till pension, fogad tabell, angifvande

innehafvare af tjänster, med hvilka pensionsrätt skulle enligt

kommitténs lagförslag blifva förenad, finnes under rubriken »Veterinärinrättningen

i Skara» upptagna två drängar med lön af 450 kronor,

såsom de varit i den hittills gällande staten uppförda; men om nu

aflöningen till betjäningen, såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, sammanslås

till ett gemensamt belopp, som icke ens upptagits under rubriken

»lön», synes kunna ifrågasättas, huruvida icke dessa nämnda drängar

därigenom beröfvas rätt till pension. Riksdagen har emellertid endast

velat uttala dessa betänkligheter utan att där före föreslå ändring i hvad

Eders Kungl. Maj:t — med afseende å de jämkningar i de särskilda

beloppen, som kunna föranledas af växlingar i arbetsmarknaden och

andra anledningar — i detta afseende föreslagit.

Ifråga om den vid staten fogade anmärkningen 4, att instruktionssmeden

äger årligen, efter det räkenskaperna afslutats, uppbära 10

procent andel af den å rörelsen i smedjan under året uppkomna nettovinsten,

har Riksdagen ansett, att såsom villkor för rätten att uppbära

denna andel bör föreskrifvas ej allenast att räkenskaperna skola vara

afslutade utan äfven att de skola vara af styrelsen godkända.

Hvad slutligen beträffar den af Eders Kungl. Maj:t med anledning

åt den ökade utgiftsstaten föreslagna höjningen i anslaget till veterinärinrättningen,

har Riksdagen funnit, att då, enligt hvad departementschefen

till ofvannämnda statsrådsprotokoll upplyst, den vinst, som

uppstår af rörelsen i veterinärinrättningens smedja, kan antagas årligen

uppgå till omkring 1,200 kronor, men denna vinst icke tagits i beräk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

ning vid angifvandet af den erforderliga kostnadsökningen, denna ökning,

som af Eders Kungl. Magt föreslagits till 5,400 kronor, synes böra

minskas med motsvarande belopp efter afdrag af den provision, som

tillkommer instruktionssmeden, eller i jämnadt tal med 1,000 kronor,

och anslaget till veterinärinstitutet sålunda höjas från 1,400 kronor

med 3,000 kronor till 4,400 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, som i

(ifrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, beslutat att

dels godkänna följande stat för veterinärinrättningen i Skara:

Löll.

Tjäiistgö-

ringspen-

ningar.

Summa.

1 föreståndare, lektor ...........................

2,600

1,400

4,000 1

1 instruktionssmed......................................

1,000

700

1,700

Betjäning......................................................

_

—

2,500 i

Vikariatsersättning.....................................

Premier åt lärlingarna, motsvarande af- kastningen af det utaf E. U. Uggla,

A. Hellstadius och N. Thunberg för

200

ändamålet donerade kapital

—

—

75

Veterinärinrättningens öfriga utgifter

—

—

3512 5

Summa kronor

1

!

11,600

Anm. 1. För föreståndaren kan aflöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och

efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500

kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillläcrg

skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

2. För instruktionssmeden kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 200 kronor.

3. Därest fri bostad åtnjutes, skall afdrag af lönen ske för föreståndaren med

500 kronor och för instruktionssmeden med 300 kronor årligen.

4. Instruktionssmeden äger årligen, efter det räKenskaperna afslutats och af styrelsen

godkänts, uppbära 10 procent andel af den å rörelsen i smedjan under aret uppkomna

nettovinsten.

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande åt

de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjBih.

till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

ligen inträdande förändrad organisation af veterinärinrättningen eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej veterinärinrättningens

styrelse uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt på tjänstgöringen vid inrättningen, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;

att sådan tjänstinnehafvare icke må äga att utan medgifvande af

veterinärinrättningens styrelse utöfva enskild praktik eller yrkesverksamhet;
att

tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller

därmed jämförlig ledighet, men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring

befriad, skola utgå till den, som erhållit förordnande att uppehålla

befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörigordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina

tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattnings innehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattnings innehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas

böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af aflöningen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,

under villkor att innehafvaren mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o !).

eom erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med goda vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens^ tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må foras

honom till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig

ledighet, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma

villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan är medgifven, efter

nya fem år, äfvenledes på samma villkor, äfvensom för fjärde förhöjningen

efter än ytterligare fem år, likaledes på samma villkor, under

iakttagande, livad hvar och en af dessa aflöningsförhöjnmgar angår, att

den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid böljan af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänstealdern blifvit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som föie den nya

aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde af, befattningen,

vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller pa grund

af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena m. m.

vid inrättningen; _

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid for eilialiancle

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads-och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgar till månadens slut, „ o

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,, upphörande, af ellei

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara, .

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången åt ar 1JUJ

tillträder ordinarie befattning vid inrättningen, skall vara pliktig underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

vid inrättningen, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att de

vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och.

bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bill sdagens Skrif velse N:o 9.

civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension som

dittills tillkommit dem; samt

dels höja det under anslagstiteln »veterinärundervisningen» upptagna

anslaget till veterinärinrättningen i Skara, nu 1,400 kronor, med

3,000 kronor till 4,400 kronor.

På grund häraf kommer anslaget till veterinärundervisningen, nu

83,200 kronor, att höjas till 86,200 kronor.

Landtbruksingenjörer och deras biträden.

6.o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att

ytterligare en landtbruksingenjör måtte från och med 1909 anställas med

enahanda aflönmgsförmåner, som för närvarande vore landtbruksingenjörer

beviljade, samt för beredande af tillgång härtill höja anslaget till

landtbruksmgenjörer och deras biträden, nu 52,500 kronor, till 54,500

kronor eller med 2,000 kronor.

Utaf den af departemenschefen i detta ärende lämnade utredningen

synes otvetydigt framgå, att ökadt biträde af landtbruksingenjör för

närvarande är af behofvet påkalladt såväl inom Norrbottens som Västerbottens

län; och någon anledning till antagande, att detta behof skall

under, den närmaste framtiden minskas, förefinnes icke. Fråga kan då

uppstå, huiuvida ej detta behof skulle kunna tillgodoses genom sammanslagning

af några utaf landets öfriga landtbruksingenjörsdistrikt; men

u ^tvi undersökning, som för detta ändamål inom Riksdagen verkställts,

har Riksdagen funnit, att denna utväg icke kan anlitas. Ej heller torde

de nu , anställda tre extra landtbruksingenjörerna och tre landtbruksstipendiaterna

kunna, utan att arbetena i landets öfriga län åsidosättas,

i högre grad än hvad nu redan ägt rum användas inom ofvannämnda

lan. Riksdagen har därför ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts

förvarande framställning och har sålunda medgifvit, att ytterligare en

landtbruksingenjör må från och med år 1909 anställas med enahanda

aflönmgsförmåner, som för närvarande äro landtbruksingenj örer beviljade,

samt för beredande af tillgång härtill höjt anslaget till landtbruksingenjorer

och deras biträden, nu 52,500 kronor med 2,000 kronor till 54,500

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

13

Länsveterinärer och veterinärstipendiater.

7:o) Eclers Kung! Magt har föreslagit Riksdagen att för höjning

af stipendierna för de civila veterinärstipendiaterna med 200 kronor för

hvarje eller från 400 till 600 kronor höja anslaget till länsveterinärer

och veterinärstipendiater från 59,700 kronor till 60,500 kronor eller

med 800 kronor.

Riksdagen har för höjning af stipendierna för de civila veterinärstipendiaterna

med 200 kronor för hvarje eller från 400 till 600 kronor

höjt anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater från 59,700

kronor med 800 kronor till 60,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

8:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja anslaget

till fiskerinäringens understöd, nu 68,000 kronor, till 13,000 kronoi,

eller med 5,000 kronor.

Mot anvisande af medel till bestridande af underhålls- och driftkostnaderna

för det för fiskeriadministrationens behof afsedda fartyg,

som beräknas blifva färdigbyggdt i början af år 1909, har Riksdagen

icke haft något att erinra. Då emellertid, på sätt landtbruksstyielsen

anfört, det icke är möjligt att med någon säkerhet beräkna driftkostnaderna,

innan någon tids erfarenhet vunnits rörande desamma, hai

Riksdagen funnit det begärda anslaget böra uppföras å extra stat och

har alltså med uppförande af det ordinarie anslaget till fiskerinäringens

understöd med oförändradt belopp, för bestridande af underhålls- och

driftkostnader för ett fartyg för fiskeriadministrationens behof, pa extra

stat för år 1909 beviljat ett belopp af 5,000 kronor.

Domänstyrelsen.

9:o) I en den 7 februari innevarande år aflåten proposition

n:r 39 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för domänstyrelsen

att tillämpas från och med år 1909:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Kronor.

Lön.

I

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillagg.

Summa,

G eneraldirektören och chefen

arfvode ............................

—

_

_

15,000

1 byråchef............................

5,000

2,500

600

8,100

5 byråchefer.......................

25,000

12,500

3,000

40,500

1 ombudsman och fiskal....

8,600

1,800

400

5,800

1 första gradens tjänsteman

2,200

1,500

300

4,000

8 första gradens tjänstemän

17,600

12,000

2,400

32,000

1 förste vaktmästare ........

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ....................

700

350

150

1,200

1 » ....................

700

350

150

1,200

Till arfvoden åt amanuenser

j

och biträden samt för

byggnadsplaners gransk-

ning, flitpenningar åt extra

tjänstemän och extra vakt-

mästare, vikariatsersätt-

ning samt trycknings-

1

•

kostnader ........................

—

— 1

1

53,700

Summa kronoij

—|

— |

1

i

163,000

IEfter 5 år kan lönen höjas med

f 600 kronor.

»Efter 5 år kan lönen höjas med

> 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor,

i Efter 5 år kan lönen höjas med

l 500 kronor, efter 10 år med ytterligare

500 kronor och efter 15 år

med än ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas med

100 kronor.

Anm.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

dels godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af det i staten upptagna arfvode för generaldirektören och öfriga

lör ordinarie befattningshafvande föreslagna aflöningsförmåner, nämligen

att innehafvare af ordinarie befattning i domänstyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation^ af

ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda, stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom, därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre

kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande

ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning, han

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattnin
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrif velse N:o 9. 15

gon förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk, till livilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i domänstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

såframt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, livad angår

innehafvare af annan befattning, domänstyrelsen uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där domänstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att, där generaldirektören åtnjuter ledighet och särskild vikarie

för honom förordnas, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del

af arfvodet skall till vikarien afstås;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen

att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring ellei

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledighet utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas höra användas till befattningens uppehållande, skall

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen rinner skäligt låta honom

uppbära något däraf;

att vid sjukdomsfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresa

eller _ för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning- i domänstyrelsen,

densamma bestrida, där fråga är om förordnande för generaldirektören

mot den ersättning, Kungl. Maj:t bestämmer, men eljest mot åtnjutande,’

om förordnandet erfordras till följd af sjukdomsförfall, af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar och, om förordnandet föranledes

af tjänsteresa eller semester, af mot nämnda tjänstgöringspenningar

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock

ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderaret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid till

godoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan

om domänstyrelsens omorganisation;

att jägmästare, som vinner anställning som första gradens tjänsteman

hos domänstyrelsen, äger för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna

sig den tid, han ägt att för samma ändamål räkna sig tillgodo vid den

förut innehafda tjänsten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att styrelsens chef och tjänstemän äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen

samt tjänstemännen af tredje och andra lönegraden en livar under en

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 9. 17

och eu half månad samt tjänstemännen af första lönegraden en hvarunder

en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid åt året, som åt generaldirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörsförordnande,

skall vara berättigad att å allmänna indragningsstaten i

pension uppbära 6,000 kronor;

att, om generaldirektör, innan han uppnått 12 tjänstår, antingen

på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen

eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning,

utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, han skall

vara berättigad att, likaledes å allmänna indragningsstaten, i pension

uppbära 5,000 kronor, då afgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt

5,500 kronor, där afgången sker efter 6, men före 12 tjänstår;

att såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören bestämda

arfvodet afdragas ett årligt belopp af 360 kronor;

att beträffande öfriga befattningshafvande skall i fråga om skyldighet

att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om rätt till pension gälla

hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension

är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår

innehafvare af befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kung! Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen, skall vara skyldig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven, att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke kunna lagligen därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner Äfvenså.

till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

som, i

lag,

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock i riksstaten uppföra anslaget till domänstyrelsen, nu 94,000

kronor, med ett med 69,000 kronor till 163,000 kronor förböj dt belopp.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen

dels beslutat att godkänna följande aflöningsstat för domänstyrelsen:

Generldirektören och chefen

...................................

1 byråchef...........................

5 byråchefer........................

1 ombudsman och fiskal

1 l:a gradens tjänsteman

8 l:a gradens tjänstemän

1 förste vaktmästare........

1 vaktmästare.....................

1 » .....................

Till arfvoden åt amanuenser

och biträden samt

för byggnadsplaners

granskning, flitpenningar

åt extra tjänstemän

och extra vaktmästare,

vikariatsersättning samt

tryckningskostnader.

Kronor

Lön.

7.000

5.000

25,000

3,600

2,200

17,600

900

700

700

Summa kronor)

Anm. Därest vaktmästare i sådan

förmån kvarstår, ortstillägg

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

3,000

1,000

11,000

2,500

600

8,100

12,500

3,000

40,500

1,800

400

5,800

1,500

300

4,000

12,000

2,400

32,000

450

150

1,500

350

150

1,200

350

150

1,200

53,700

—

159,000;

) Efter 5 år kan lönen

V höjas med 600

j kronor.

[Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10

år med ytterligare

500 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor,

efter 10 år

> med ytterligare

500 kronor och

efter 15 år med än

ytterligare 500 kronor.

(Efter 5 ar kan lönen

höjas med 100

kronor.

egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall så länge denna

ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

dels beslutat, att under ofvanstående lönestat skall införas följande

bestämmelse:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909, under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtlige

ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den män ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst G timmar hvarje söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmåner:

att innehafvare af ordinarie befattning i domänstyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af

ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre

kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande

ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den

aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i domänstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad

angår innehafvare af annan befattning, domänstyrelsen uppå därom

gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinder ligt för tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där domänstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller

andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan

förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han afliållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomförfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresa

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i domänstyrelsen,

densamma bestrida mot åtnjutande, om förordnandet erfordras

till följd af sjukdomsfall, af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar

och, om förordnandet föranledes af tjänsteresa eller semester,

af mot nämnda tjänstgöringspenningar svarande belopp i stället för

egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att inneliafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid till
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

godoräknas den tid, Korn före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan

om domänstyrelsens omorganisation;

att jägmästare, som vinner anställning som första gradens tjänsteman

hos domänstyrelsen, äger för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna

sig den tid, han ägt att för samma ändamål räkna sig till godo

vid den förut innehafda tjänsten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att styrelsens chef och tjänstemän äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen

samt tjänstemännen af tredje och andra lönegraden enhvar under en

och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden enhvar

under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaldirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla, hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen, skall vara skyldig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke kunna lagligen därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfven
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

som, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; samt

dels beslutat att i riksstaten uppföra anslaget till domänstyrelsen,

nu 94,000 kronor, med ett med 65,000 kronor till 159,000 kronor

förhöj dt belopp.

Skogsväsendet.

10:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält har Riksdagen

dels fastställt stater för skogsstaten och de allmänna skogsläroverken

äfvensom allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i nämnda stater för ordinarie befattningshafvande upptagna aflöningsförmånerna;
dels

förklarat,

ej mindre att enhvar, som med eller efter 1909 års ingång tillträder

ordinarie befattning vid skogsstaten eller statens skogsläroverk,

skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

vid skogsstaten eller statens skogsläroverk, hvilka icke före den 1

november 1908 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat må föranledas

af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ej mindre höjt bestämda anslagen till skogsstaten, nu 680,108

kronor, med 433,392 kronor till 1,113,500 kronor, och till statens skogsläroverk,

nu 58,800 kronor, med 30,250 kronor till 89,050 kronor, än

äfven i riksstaten uppfört det nu till 100,000 kronor upptagna förslagsanslaget

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets lärarpersonal

under förändrad rubrik »till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten

och skogsläroverken» med ett förhöjdt belopp af 110,000 kronor;

dels, med fastställande af den föreslagna beräkningen af anslaget

till Skogshålls skogsskola, höjt reservationsanslaget till enskilda skogsundervisningen,

nu 5,600 kronor, med 2,000 kronor till 7,600 kronor;

dels medgifvit, att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för år 1908 ett

belopp af 3,300 kronor må användas till anställande under nämnda år

af en andra skogsingenjör;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels fastställt stat för statens skogsförsöksanstalt; samt

dels slutligen i riksstaten upptagit reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,

nu 2,264,792 kronor, till ett med 304,058 kronor förhöjdt belopp, eller

till 2,568,850 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhållit följande uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten........................ kronor 1,113,500: —

,, statens skogsläroverk ... „ 89,050: — kronor 1,202,550: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten

och skogsläroverken................................................ „ 110,000: —

reservationsanslag:

till enskilda skogsundervis
ningen.

................................. kronor 7,600: —

till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet „ 2,568,850: — ^ 2,576,450: —

Summa kronor 3,889,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

ökats med 779,700 kronor.

Landtmäteristaten.

ll:o) I punkten 11 under förevarande hufvudtitel har Eders Kung!.

Maj:t till en början föreslagit Riksdagen att dels godkänna det i statsrådsprotokollet

intagna förslaget till stat för landtmäteristyrelsen äfvensom

de villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande af de

i samma stat upptagna aflöningsförmåner; dels förklara, ej mindre att

enhvar, som med eller efter ingången af år 1909 tillträder ordinarie

befattning i landtmäteristyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig

ofvanberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de förutvarande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

innehafvare af ordinarie befattningar i nämnda styrelse, hvilka icke före

den 1 november 1908 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya

aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills

tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit dem; dels ock böja anslaget till landtmäteristyrelsen,

nu 36,400 kronor, med 36,300 kronor eller till 72,700 kronor.

Riksdagen, som, efter att i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom

framlagda förslag fattat beslut om inrättandet af ett jordregister,

förehaft till behandling Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till

organisation af landtmäteristyrelsen, bar ansett sig böra i hufvudsak

ansluta sig till hvad Eders Kungl. Maj:t i detta afseende föreslagit.

Därest jordregistrets uppläggande skulle påkalla ökadt arbete inom

landtmäteristyrelsen, måste dock detta arbete blifva af öfvergående

natur och följaktligen icke inverka på det nu ifrågavarande bestämmandet

af styrelsens ordinarie arbetskrafter. Den af Eders Kungl. Maj:t i

förevarande hänseende framlagda lönestat öfverensstämmer hufvudsakligen

med de af Riksdagen senast beslutade löneregleringar för ämbetsverk

af jämförlig beskaffenhet; och finner sig Riksdagen alltså böra

godkänna densamma, dock med den afvikelse, att Riksdagen i likhet

med löneregleringskommittén anser, att vid ämbetsverket böra anställas

endast två vaktmästare, en förste och en andre vaktmästare. Behofvet

af en tredje vaktmästare, hvilket nu förefinnnes, torde väsentligen vara

föranledt af den nuvarande otjänliga belägenheten af verkets lokaler.

Men vid förestående inredande af nya lokaler för landtmäteristyrelsen

torde sådana anordningar kunna göras, att nämnda behof ej vidare

kommer att göra sig gällande; och vid sådant förhållande synes till

fyllest, att åt det ökade vaktmästarebiträde, som tills vidare erfordras,

anvisas arfvode från anslaget till extra tjänstemän och biträden samt

vikariatsersättning, hvilket i anledning däraf synes böra höjas med 500

kronor till 23,500 kronor. I öfverensstämmelse härmed kommer statens

slutsumma att minskas med 700 kronor, eller från 72,700 kronor till

72,000 kronor.

Hvad beträffar frågan om den tid ordinarie tjänstinnehafvare

skall vara skyldig att vara tillstädes å ämbetsrummet, har departementschefen

till statsrådsprotokollet uttalat, att föreskrift därom borde i sinom

tid utfärdas i öfverensstämmelse med hvad som skett i fråga om statskontoret.

I likhet med hvad Riksdagen förut vid detta riksmöte beslutat

i afseende å löneregleringar för ämbetsverk, har Riksdagen emellertid

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 25

ansett, att bestämmelse i nu angifna riktning bör uppställas såsom förutsättning

för Riksdagens godkännande af den föreslagna aflöningsstaten.

Mot de föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande af

de nya aflöningsförmånerna bär Riksdagen icke haft något att erinra.

Riksdagen får sålunda anmäla, att Riksdagen, med anledning af

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

dels godkänt följande aflöningsstat för landtmäteristyrelsen:

1

;

Lön.

Tjänst- J

görings- pennin- gar i

Orts- !

tillägg.

Summa.;

1

1 öfverdirektör ......

6,200

2,800

1,000

i

10,000 !

1 byråchef ...........

5,000

2,500

600

8,100 i

1 dito ............

5,000

2,500

600

8,100 /

1 landtmäterifiskal...

3,600

1,800

400

5,800 1

1 arkivarie ............

3,600

1,800

400

5,800 j

1 ingenjör..............

2,200

1,500

300

4,000

1 dito ...............

2,200

1,500

300

4,000

1 förste vaktmästare

900

450

150

1,500

1 vaktmästare.........

Till extra tjänstemän

och biträden samt

700

350

150

1,200

vikariatsersättning

-

—

23,500

Summa

—

72,000 1

Efter 5 år kan lönen,

liöjas med 600 kronor.

i Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år

med ytterligare 500*

kronor.

Efter 5 år kan lönenj

höjas med 500kro-j

nor, efter 10 år

med ytterligare 500

kronor och efter

15 år med Un ytterligare

500 kronor.

I

, Efter 5 år kan lönen;

höjas med lOOkro-j

nor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till

honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

dels beslutat, att under ofvanstående aflöningsstat skall införas

följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909, under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom att

samtlige ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje

söckendag»;

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd, 1 Band. 9 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i landtmäteristyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa

ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i landtmäteristyrelsen icke må

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad

angår innehafvare af annan befattning, landtmäteristyrelsen uppå därom

gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas;

att tjänsteman i landtmäteristyrelsen icke äger, byråchef, fiskal

och arkivarie utan Kungl. Maj:ts och annan tjänsteman utan styrelsens

efter särskild pröfning i hvarje fall lämnade tillstånd, utföra landtmäteriförrättningar

i orterna;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra uti

den särskilda befattning inom graden, där landtmäteristyrelsen, till

befordi ande af arbetets oafbrutna gång’, finner honom lämplig och

behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, menför

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

att den, som af sjukdom hindras att silf befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning ei''hållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtmäteristyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning i landtmäteristyrelsen, densamma, mot åtnjutande

i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men i senare fallet af däremot svarande belopp i

stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd

af frågan om landtmäteristyrelsens omorganisation;

att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen samt tjänstemännen

af tredje och andra lönegraden enhvar under en och en half

månad samt tjänstemännen af första lönegraden enhvar under en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till

månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till jDension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig, efter Ivungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat,

ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträder ordinarie befattning i landtmäteristyrelsen, skall vara pliktig

att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock höjt anslaget till landtmäteristyrelsen, nu 36,400 kronor,

med 35,600 kronor eller till 72,000 kronor.

12:o) I eu den 13 januari innevarande år till Riksdagen aflåten

proposition, n:o 63, har Eders Kung]. Maj:t, under åberopande af bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen att

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för landtmäteristaten

i orterna att tillämpas från och med år 1909:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

29

K

r o n c

1*

.

Lön

Tjllnst-

görings-

penningnr

Ortslill-

liigg

Arfvoden

Sunnnu

1 förste landtmätare

4,000

2,000

400

6,400

1 > »

4,000

2,000

200

6,200

Efter 5 år kan

4 » »

16,000

8,000

800

—

24,800

lönen höjas

med 500 kr.

1 » »

4.000

2.000

—

—

6,000

102,000

17 » »

68,000

34,000

—

—

1 amanuens .............

—

—

2.000

2,000

5 amanuenser............

—

—

10,000

10,000

vikariatsersättning.....

4,000

Summa

4,000

161,400

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att förste landtmätare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock

den reglering af tjänstgöringsområde, som kan varda föreskrifven, vare

sig vid en möjligen inträdande förändrad organisation af landtmåteristaten

eller särskilda delar däraf eller eljest;

att med förstelandtmätarbefattning icke må förenas annan tjänst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med förstelandtmätarbefattning icke heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så

framt ej landtmäteristyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid landtmäteristaten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att förste landtmätare icke äger utföra landtmäteriförrättningar

åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

att den, som af sjukdom liindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, där sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han

afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtmäteristyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under

tiden innehållas, såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att tidpunkten för den i lönestaten medgifna förhöjning af lönen

efter viss tids fortsatt innehafvande af förstelandtmätartjänst bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund

af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej får

tillträdas fö it än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund

af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd

af frågan om ny organisation af landtmäteristaten i orterna;

att likväl förste landtmätare, som, då han intjänat stadgad tid

för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöininotillträda;
att

förste landtmätare, i den mån lämplig vikarie mot uppbärande

därför af ersättning, motsvarande de med tjänsten förenade

tjänstgöringspenningar, kan erhållas, äger årligen, när sådant utan hinder

för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en månad;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till

månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinneliafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter 1909 års ingång

tillträder förstelandtmätartjänst, skall vara pliktig att underkasta sig

berörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af förstelandtmätartjänster,

hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande, från statsverket utgående

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna

i förenämnda lag angående civila tjänstinneliafvares rätt till

pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock höja det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag till landtmäteristaten i orterna från 52,800 kronor till

161,400 kronor, eller således med 108,600 kronor.

Den viktigaste anledningen till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag om förändrad organisation af förste landtmätartjänsterna torde

hafva varit Eders Kungl. Maj:ts beslut att till Riksdagen ingå med förslag’

till inrättande af ett jordregister, hvilket skulle uppläggas och föras af förste

landtmätarne, hvar i sitt län. Ett sådant anordnande af detta arbete förutsätter

nämligen en ändring i bemälda tjänstemäns ställning, enär de

komme att uteslutande ägna sig åt statens tjänst och icke vidare kunde

bereda sig inkomster genom landtmäteriförrättningar åt enskilde. Sedan

numera Eders Kungl. Maj:ts förslag om inrättandet af ett jordregister

vunnit riksdagens bifall, är alltså en omorganisation af förste landtmätartjänsterna

en angelägenhet, som icke kan undanskjutas. Och då Riksdagen

funnit de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsförmånerna vid

jämförelse med öfriga af Riksdagen under senaste tider beslutade löne
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

regleringar väl afvägda och ej heller haft något att erinra mot de

ifrågasatta villkoren och bestämmelserna för aflöningsförmånernas åtnjutande,

anser sig Riksdagen böra i hufvudsak biträda Eders Kungl.

Maj:ts förslag. Endast i ett afseende har Riksdagen velat framställa

en erinran.

Enär fråga uppstått om att Stockholms län möjligen skulle upphöra

såsom administrativ enhet, har Riksdagen vid lönereglering

för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelsen i nämnda län fäst det

villkor att ledigblifvande tjänster vid denna länsstyrelse hädanefter tills

vidare endast skola tillsättas medelst förordnande.

Af angifvet skäl torde vid nu föreliggande lönereglering böra

uppställas enahanda villkor beträffande förste landtmätartjänsten i

Stockholms län.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, med

anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

dels under villkor att, då förste landtmätartjänsten i Stockholms

län blifver ledig, denna tjänst tills vidare endast tillsättes medelst förordnande,

godkänt följande aflöningsstat för landtmäteristaten i orterna

att tillämpas från och med år 1909:

Kronor

Lön

Tjänst-

görings.

pennin-

gar

Orts-

till-

lägg

Arf-

voden

:

Summa

1 förste landtmätare

4,000

2,000

400

_

6,400

1 » >

4,000

2,000

200

—

6,200

4 » >

1 » »

16,000

4,000

8,000

2,000

800

—

24,800

6,000

Efter 5 år kan

/lönen höjas

med 500 kr.

17 » »

68,000

34,000

—

—

102,000

1 amanuens............

-

—

2,000

2,000

5 amanuenser.........

—

—

—

10,000

10,000

vikariatsersättning

—

—

—

4,000

4,000

j Summa

161,400 |

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de för förste landtmätare i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att förste landtmätare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock

den reglering af tjänstgöringsområde, som kan varda föreskrifven, vare

opaginerad Kontrollera mot PDF

:13

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

sig vid eu möjligen inträdande förändrad organisation af landtmäteristaten

eller särskilda delar däraf eller eljest;

att med förstelandtmätarbefattning icke må förenas annan tjänst

ä rikets, Riksdagens eller konnnuns stat;

att med förstelandtmätarbefattning icke heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning af livad slag som helst, så framt

ej landtmäteristyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid landtmäteristaten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att förste landtmätare icke äger utföra landtmäteriförrättningar

åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, där sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han

afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtmäteristyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

att tidpunkten för den i lönestaten medgifna förhöjning af lönen

efter viss tids fortsatt innehafvande af förste landtmätartjänst bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafva^ under mer än

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Biksdagens Skrifvelse N:o 9.

fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund

af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd

af frågan om ny organisation af landtmäteristaten i orterna;

att likväl förste landtmätare, som, då han intjänat stadgad tid för

erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteänder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

att förste landtmätare, i den mån lämplig vikarie mot uppbärande

därför af ersättning, motsvarande de med tjänsten förenade tjänstgöringspenningar,

kan erhållas, äger årligen, när sådant utan hinder för

göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i

fråga om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat,

ej mindre att enhvar, som med eller efter 1909 års ingång tillträder

förstelandtmätartjänst, skall vara pliktig att underkasta sig

berörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af förstelandtmätartjänster,

livilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande, från statsverket utgående aflöningsförmaner

äfvensom, i den män ej annat föranledes af bestämmelserna

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

i förenämnda lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock höjt det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag till landtmäteristaten i orterna från 52,800 kronor

till 161,400 kronor, eller således med 108,600 kronor.

Skiften och afvittringar.

13:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1909

för afvittringslandtmätarna i Västerbottens och Norrbottens län kunde

komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhörde första lönegraden,

och 3,500 kronor för dem, som på grund af ålder i tjänsten

åtnjöte arfvodesförhöjning, måtte dessa tjänstemän godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken.

Hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit har

af Riksdagen bifallits.

Rikets allmänna kartverk.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit Riksdagen att

dels .medgifva, att, därest det skulle blifva nödigt att såsom arbetschef

vid kartverkets afdelning för ekonomiska och stomkartearbeten anställa

person, som ej vore i aktiv krigstjänst, arfvodet åt nämnde arbetschef

Unge höjas intill ett belopp af 5,000 kronor,

dels likaledes medgifva, att arfvodet till civila ritare och gravörer

bestämdes till 1,200 kronor för hvar med sex ålderstillägg, hvart å

300 kronor, att utgå efter respektive 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års väl

vitsordad tjänstgöring; samt

dels i riksstaten uppföra ordinarie anslaget till rikets allmänna

kartverk under följande uppställning:

bestämdt anslag:

till aflöningar.............-....................................................... kronor 67,900: —

Transport kronor 67,900: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 9-

Transport kronor 67,900: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg .................................................................. „ 21,400: —

reservationsanslag:

till kartarbetena m. m...................................................... „ 131,500: —

summa kronor 220,800: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till kartverket, 216,800 kronor,

skulle ökas med 4,000 kronor.

Såsom departementschefen till statsrådsprotokollet meddelat, hade

kartverkschefen gjort framställning om förhöjning i det å extra stat

uppförda anslaget till anställande af ökad civil personal vid kartverket

m. in. med dels 25,950 kronor för tillökning i antalet geodeter, och dels

30,950 kronor för inköp af instrument in. m.; men hade departementschefen

ansett sig tills vidare böra lämna å sido denna framställning.

Med afseende å de betydliga belopp, som utgå till rikets kartverk,

och då ännu större kostnader för detsamma ställas i utsikt, har Riksdagen

velat tillse, huruvida resultatet af detta kartverksarbete, särskilt

hvad det ekonomiska kartverket beträffar, står i skäligt förhållande till

kostnaderna för detsamma. Därvid har Riksdagen fäst sin uppmärksamhet

vid, att de af detta kartverk utgifna kartor näppeligen kunna

betraktas annat än som öfversiktskartor; och ehuruväl Riksdagen vill

vitsorda, att de såsom sådana äro synnerligen värdefulla, vill Riksdagen

dock uttala tvekan om huruvida det inskränkta ändamål, dessa kartor

sålunda tillgodose, motsvarar kostnaderna. Med hänsyn härtill och efter

det Riksdagen numera bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om upprättande

af ett jordregister, har Riksdagen velat uttala önskvärdheten

däraf att frågan om det förhållande, hvari det ekonomiska kartverkets

arbeten och upprättandet af ett jordregister böra ställas till hvarandra,

må blifva föremål för utredning.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen,

som icke haft något att mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

erinra, anmäla, att Riksdagen

dels medgifvit, att därest det skulle blifva nödigt att såsom arbetschef

vid kartverkets afdelning för ekonomiska och stomkartearbeten

anställa person, som ej är i aktiv krigstjänst, arfvodet åt nämnda arbetschef

må höjas intill ett belopp af 5,000 kronor,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels medgifvit, att arfVodet till civila ritare och gravörer bestämmes

till 1,200 kronor för hvar med sex ålderstillägg, hvart å 300 kronor,

att utgå efter respektive 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års val vitsordad tjänstgöring,

samt .

dels i riksstaten uppfört ordinarie anslaget till rikets allmänna kartverk

under följande uppställning:

bestämdt anslag:

till aflöningar........................................................................ kronor 67,900.

förslagsanslag:

till ålderstillägg

21,400:

reservationsanslag:

till kartarbetena m. m....................................................... » 131,500.

summa kronor 220,800: —

Härigenom kommer det nuvarande anslaget till kart\erket, 216,800

kronor, att ökas med 4,000 kronor till 220,800 kronor.

Gästgifvares friheter,

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att — jämte

förklarande att de af hemmanen 113/i28 mantal ^Näset n:o 2 i Mo socken

och V* mantal Berga n:o 7 i Söderala socken af Gäfleborgs län till

innehafvaren af Myskje gästgifveri i Mo socken utgående hemkallsafgifter

från och med år 1909 icke vidare skulle utgöras — medgifva,

att från anslagstiteln »gästgifvares friheter» finge dels af det å nämnda

anslagstitel under rubriken »indelning och därmed jämförlig anvisning,

på förslag, ersättningar» uppförda belopp till ägarna af omförmälda

hemman efter ingången af år 1909 utbetalas en efter förenämnda grunder

beräknad godtgörelse för hemkallsafgifternas utgörande under åren 1902

— 1908, dels ock af den under anslagstiteln förekommande »anvisning

i kontant» till innehafvaren af Myskje gästgifveri årligen från och med

år 1909 utgå ett belopp af 162 kronor 65 öre såsom ersättning för

mistningen af dessa af gifter; samt

för sistberörda ändamål, från och med år 1909 höja det a förevarande

anslagstitel under »anvisning i kontant» upptagna belopp 10,665

kronor, med i jämnadt tal 165 kronor eller till 10,830 kronor;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

kommande, under förutsättning af bifall härtill, anslaget till »gästgifvares

friheter», att ökas från 18,964 kronor till 19,129 kronor eller

med 165 krono!*.

Då hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit

synes Riksdagen vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande,

lar Riksdagen anmäla,

dels att Riksdagen — jämte förklarande, att de af hemmanen

1 ls/i28 mantal Näset n:o 2 i Mo socken och Vs mantal Berga n:o 7 i

Söderala socken af Gäfleborgs län till innehafvaren af Myskje gästgifveri

i Mo socken utgående hemkallsafgifter från och med år 1909 icke vidare

skola utgöras — medgifvit, att från anslagstiteln »gästgifvares friheter»

må dels af det å nämnda anslagstitel under rubriken »indelning och

därmed jämförlig anvisning, på förslag, ersättningar» uppförda belopp

till ägarna af omförmälda hemman efter ingången af år 1909 utbetalas

eu efter förenämnda grunder beräknad godtgörelse för hemkallsafgifternas

iitgörande under år 1902—1908, dels ock af den under anslagstiteln

förekommande »anvisning i kontant» till innehafvaren af Myskje gästgifveri

årligen från och med år 1909 utgå ett belopp af 162 kronor

65 öre såsom ersättning för mistningen af dessa afgifter; samt

dels att Riksdagen, för sistberörda ändamål, från och med år 1909

höjt det å förevarande anslagstitel under »anvisning i kontant» upptagna

belopp, 10,665 kronor, med i jämnadt tal 165 kronor eller till

10,830 kronor.

Härigenom kommer anslaget till »gästgifvares friheter» att ökas

från 18,964 kronor till 19,129 kronor eller med 165 kronor.

Rese- och traktamentspenningar.

16:o)^ Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å

nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 70,000 kronor till 100,000 kronor eller med 30,000 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, är ifrågavarande framställning

föranledd ^ af det af Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda

förslaget till sådana ändringar i § 35 af lagen den 23 oktober 1891,

angående väghållningsbesvärets utgörande å landet, att nämndeman,

som biträder vid vägsyn eller efterbesiktning, komme att beredas ersättning

för resekostnaden. Eders Kungl. Maj:ts berörda förslag är emellertid

af Riksdagen antaget med den afvikelse, att de formliga efterbesiktningarna

icke gjoi*ts obligatoriska. Vid sådant förhållande torde summan

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse N:o it.

af'' do ersättningar, som skola utbetalas till nämndemän för biträde vid

vägsyner ocb efterbesiktningar, komma att nedgå och följaktligen den

af Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslagsförhöj ningen kunna i någon

mån minskas. Men då ifrågavarande anslag äfven sedan det för år

1906 böjdes blifvit öfverskridet och med hänsyn till att anslaget är af

förslagsanslags natur, bar Riksdagen icke ansett sig böra frångå det af

Eders Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagna belopp och har

alltså höjt det å nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar från 70,000 kronor till 100,000 kronor, eller

med 30,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

17:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved in. in., nu 40,469 kronor, måtte för

utjämnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med 362 kronor till

40,831 kronor.

Riksdagen får anmäla,

att samtliga ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som bär

ofvan icke blifvit särskildt omförmälda, för år 1909 fastställts till samma

belopp som i innevarande års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. in. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma

utförts med ett belopp af 40,461 kronor.

Extra anslag,

Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,

till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat

följande beslut.

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande

af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,500 kronor, åt en

kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl.

Maj:ts kansli, på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Under erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1907 och

1908 på Eders Kungl. Maj:ts förslag för nu angifna ändamål på extra

stat anvisat samma belopp, som nu af Eders Kungl. AIaj:t begäres, och

då enahanda anslag synes vara behöfligt äfven för nästkommande år,

har Riksdagen, för beredande af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspenningar,

1,500 kronor, åt en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli på extra stat för år

1909 anvisat ett anslag af 4,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanaringar.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till bestridande

af kostnader för vissa byggnadsarbeten vid landtbruksinstitutet

vid Ultima, bevilja ett anslag af 111,000 kronor samt däraf å extra stat

för år 1909 anvisa 63,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

af det sålunda anvisade beloppet låta under innevarande år af tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 15,000 kronor.

Riksdagen finner genom den förebragta utredningen vara styrkt,

att de åt Ultima landtbruksinstitut upplåtna byggnader äro i behof af

utvidgning och förbättring, i främsta rummet för att åt undervisningen

bereda ökadt utrymme i tidsenligt inredda lokaler.

Af hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört inhämtas

emellertid, bland annat, att utredning pågår om förläggande

till Ultima landtbruksinstitut af en del af landtmäteriundervisningen

och om inrättande därstädes af fortsättningskurser, afsedda hufvudsakligen

för blifvande landtbrukslärare och konsulenter.

Då Eders Kungl. Maj:t icke nu ansett sig böra för Riksdagen

framlägga förslag i sistnämnda ämne, synes det Riksdagen att icke heller

den nu framlagda byggnadsfrågan bör i dess helhet företagas till afgörande.

Det ligger nämligen i öppen dag, att det antal elever, som

beräknas vid institutet skola åtnjuta undervisning, bör tagas i betraktande

såsom en viktig faktor vid bestämmandet af det utrymme, som

med afseende å såväl undervisnings- som bostadsförhållandena må anses

erforderligt.

Med hänsyn härtill har Riksdagen icke velat bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag annat än i de delar, som Riksdagen ansett böra genomföras

oberoende af huru frågan om institutets utvidgade verksamhet

kan komma att lösas. Därvid anser sig Riksdagen jämväl hafva till
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

fredsställt de kraf på utvidgning och förbättring, som icke utan våda

för institutets verksamhet kunna tillbakasättas.

Utgående från dessa grundtankar har Riksdagen icke ansett sig

kunna lämna sitt bifall till förslaget att uppföra en ny institutionsbyggnad.

En sådan byggnads erforderliga storlek står nämligen gifvetvis

i nära beroende af antalet af dem, som i densamma skola åtnjuta

undervisning. Därtill kommer, att äfven andra möjligheter till beredande

af det ökade utrymme, som den föreslagna institutionsbyggnaden

skulle erbjuda, torde kunna utfinnas och böra komma under

pröfning.

Ej heller har Riksdagen funnit sig böra godkänna de föreslagna

förändringarna i den i rektorsbyggnadens mellanvåning inredda lektorsbostaden.

En sådan restaurering synes nämligen lämpligast böra företagas

i samband med andra ifrågasatta förändringar beträffande denna

byggnad.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i hvad det rör tillbyggnad af den

s. k. laboratoriebyggnaden har Riksdagen däremot ansett sig kunna

bifalla. Dels torde nämligen utvidgning af de förefintliga undervisningslokalerna

vara redan nu oundgängligen nödvändig för undervisningens

behöriga bedrifvande, dels synes ock ifrågavarande tillbyggnad, sådan

den af Eders Kung! Maj:t föreslagits, vara erforderlig, vare sig den

ifrågasatta utvidgningen af institutets verksamhet kommer till stånd

eller icke.

Kostnaden för tillbyggnaden af laboratoriebyggnaden har af departementschefen

beräknats till 45,200 kronor. Mot denna beräkning

har Riksdagen icke något att erinra. I öfverensstämmelse med Eders

Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen äfvenledes velat medgifva, att ett

belopp af 15,000 kronor må för ändamålet utanordnas redan under

innevarande år.

Riksdagen får alltså anmäla, ^att Riksdagen till bestridande af

kostnaden för tillbyggnad af den s. k. laboratoriebyggnaden vid landtbruksinstitutet

vid Ultima på extra stat för år 1909 beviljat ett anslag af

45,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf under innevarande

år af tillgängliga medel förskottsvis utanordna 15,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till

undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

På grund af hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet

anfört har Riksdagen till undervisningsmateriell för landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp på extra stat för år 1909 anvisat ett

anslag af 3,000 kronor.

21:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till

understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor,

som åtnjöte bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1909 anvisa ett

anslag af 10,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kunde finna godt föreskrifva.

Riksdagen har till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid

sådana landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, på extra stat

för år 1909 anvisat ett anslag af 10,000 kronor, att utgå under de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning

från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor

utgående understöd af statsmedel å extra stat för år 1909 anvisa

ett anslag af 6,000 kronor.

Med bifall till af Kungl. Maj:tiämnet gjorda framställningar, har

Riksdagen för hvarje år från och med år 1902 anvisat å extra stat ett

anslag af 6,000 kronor för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor

af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens

län inrättade tre landtbruksskolor utgående understöd af statsmedel,

för genomförande af omorganisation af dessa skolor på sådant

sätt,, att kurserna vid desamma utan minskning af den teoretiska undervisningen

förändrades från tvååriga till ettåriga, och då denna omorganisation

visat sig vara till gagn för skolornas verksamhet, har

Riksdagen, för. höjning från é,000 kronor till 6,000 kronor af det till

enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län

inrättade tre landtbruksskolor utgående understöd af statsmedel, å extra

stat för år 1909 anvisat ett anslag af 6,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande

af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola vid

Rimforsa för utbildande af lärarinnor på extra stat för år 1909 anvisa

ett anslag af 8,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel förskottsvis under innevarande år utaf nämnda anslag

utanordna ett belopp af 4,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Den af Fredrika-Breraer-förbundet inrättade landthusliållningsskola

för utbildande af lärarinnor är enligt Riksdagens mening väl förtjänt

att komma i åtnjutande af statsunderstöd. Det torde nämligen

vara af synnerlig vikt att för den med statsmedel understödda, betydelsefulla

verksamhet, som numera bedrifves för att bibringa landtbefolkningens

kvinnor insikt och praktisk färdighet rörande de i ett

hem förekommande hushållsgöromål, hvilka hvila på dem, äga tillgång

till för sin uppgift väl utbildade lärarinnor.

Riksdagen har sålunda å extra stat för år 1909 beviljat ett anslag

af 8,000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fr edrika-Bremer-förbundets

landthushållning sskola vid Himforsa för utbildande af lärarinnor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis under

år 1908 utaf nämnda anslag utanordna ett belopp af 4,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag

till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter i Dalarna

och Norrland, under villkor att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostades af landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt

på de villkor i öfrigt, Eders Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva,

på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 30,000 kronor, att af

Eders Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.

Riksdagen, som anser det föreslagna beloppet vara jämväl för år

1909 för ifrågavarande ändamål erforderligt, får anmäla, att Riksdagen

såsom bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter i Dala) na

och Norrland, under villkor att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostas af landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt

på de villkor i öfrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,

på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 30,000 kronor, att af

Eders Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamalet användas.

Veterinär-bakteriologisk anstalt.

25:o) I en den 9 april 1908 till Riksdagen aflåten proposition,

n:o 154, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen ...

dels att — med beslutande, att en veterinär-bakteriologisk anstalt

skall upprättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departementschefen

till statsrådsprotokollet angifna grunder, och med godkännande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse Ko 9.

af det af departementschefen framlagda förslag till stat för anstalten

för år 1909 — för ifrågavarande ändamål å extra stat för samma år

under nionde hufvudtiteln bevilja ett anslag af 31,350 kronor, med

rätt för Lders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 9,150 kronor;

dels ock medgifva, att af de medel, som inflöte vid försäljningen

af veterinärinstitutets nuvarande område med därå befintliga byggnader,

Qge i man af behof utgå 13,500 kronor till inrednings- och byggnadsarbeten

för anstalten. ö

På de af departementschefen till nyssberörda statsrådsprotokoll

anförda skal. anser sig Riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag om inrättande af en veterinär-bakteriologisk anstalt i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de af departementschefen angifna grunder.

Beträffande ^en -Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten för den veterinär-bakteriologiska

anstalten har Piksdagen ansett, att, då föreståndarens

arfvode är upptaget till 8,100 kronor, däraf 5,000 kronor skulle anses

utgöra lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg,

eller samma löneförmåner, som af Eders Kungl. Maj:t i den till

inne\ ai ande Riksdag aflatna propositionen angående lönereglering för

univ eisiteten. och karolinska institutet föreslagits för professorerna vid

sistnämnda institut, men Riksdagen ur denna aflöning uteslutit ortstillägget,

jämväl föreståndarens arfvode bör minskas med motsvarande

belopp 600 kronor.

Riksdagen vill emellertid erinra därom, att Riksdagen vid fastställande

innevarande år af ny aflöningsstat för riksförsäkringsanstalten bestämt,

att de tjänstemän och betjänte vid anstalten tillkommande löner skulle

minskas med ett belopp, som motsvarade de afgifter, som ifrågavarande

befattnmgshafvare, därest de vore underkastade bestämmelserna i nya

pensionslagen, skulle vara skyldiga erlägga såsom bidrag till sin pensionering,

detta belopp afrundadt, där sådant för vinnande af en jämn

summa erfordrades, till närmast högre femti- eller hundratal och hvad

beträffade förste vaktmästaren med en aflöning af 1,500 kronor, till 30

kronor. Vid sådant förhållande och då, enligt den af Riksdagen godkända

stat för statsmedicinska anstalten, föreståndarne och vaktmästarne

vid denna anstalt äro skyldiga vidkännas afdrag å sina löner för pensionsafgifter,

"samt Riksdagen anser, att aflöningsbeloppen vid den

veterinär-bakteriologiska och den statsmedicinska anstalten böra stå i

så nära öfverensstämmelse med hvarandra som möjligt, böra lönerna

för föreståndaren och vaktmästaren vid förstnämnda anstalt minskas

med belopp, beräknade enligt ofvan angifna för riksförsäkringsanstalten

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

fastställda grunder, eller för föreståndaren med 250 kronor och för

vaktmästaren med 30 kronor.

Då Riksdagen vidare anser, att jämväl aflöningsvillkoren böra i

största möjliga utsträckning vara likartade och tillämpas å samma befattningshafvare

vid de olika anstalterna, bär Riksdagen funnit lämpligt,

att föreståndaren och vaktmästaren, i stället för, såsom af Eders Kung!.

Maj:t föreslagits, föreståndaren och laboratorn vid den veterinär-bakteriologiska

anstalten förklaras skyldiga underkasta sig de af Riksdagen

här nedan fastställda aflöningsvillkoren.

I öfrigt har Riksdagen lämnat den föreslagna staten utan erinran.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen

dels beslutat, att en veterinär-bakteriologisk anstalt skall upprättas

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden den 9 april 1908 angifna grunder;

dels godkänt följande stat för anstalten för år 1909:

Arfvode till föreståndaren ................................................ kronor 7,250: —

„ ,, laboratorn ................................................ „ 4,000: —

Till tillfälliga biträden, vikariatsersättning in. in....... „ 2,300: —

Arfvode till en vaktmästare ............................................. ,, 1,470: —

Till hyresersättning åt tre drängar vid veterinär
institutet.

.......................................................................... „ 600: —

„ beredning af tuberkulin och serum, nyanskaffning

och ombyte af djur m. m........................................ ,, 2,400: —

„ instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,

böcker och tidskrifter, skrifmaterial,

telefon m. m................................................................ ,, 2,000: —

„ belysning, bränsle, gas, vatten in. m.................. „ 800: —

„ fraktkostnad för insända prof, misstänkta för tuberkulos

in. in............................................................. „ 500: —

Summa kronor 21,320: —

Anm. 1. Af det i staten för föreståndaren upptagna arfvode skola

2,500 kronor, af arfvodet åt laboratorn 1,400 kronor och af arfvodet åt

vaktmästaren 600 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar.

Anm. 2. Därest föreståndaren eller laboratorn åtnjuter fri bostad

eller vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall afdrag göras

å arfvodet, för de förstnämnda med 500 kronor och för vaktmästaren

med 250 kronor för år räknadt.

Anm. 3. För åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna

för föreståndare och vaktmästare skola gälla följande villkor och bestämmelser,

nämligen:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan

varda honom i behörig ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som

är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej, hvad

angår föreståndare, Kungl. Maj:t och, hvad angår vaktmästare, föreståndaren

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka liinderligt på

tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna

få tills vidare mottagas och bibehållas;

att föreståndare vid anstalten icke äger att utan medicinalstyrelsens

medgifvande utöfva enskild praktik;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehafvare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller

därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit från

tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela den del af arfvodet, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller

revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar, afstå så

mycket af återstående arfvodet, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att arfvode ej må utgå för tid, hvarunder befattningsinnehafvare

af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningsinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans arfvode, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf; samt

att vid afgång från- tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall den del af arfvodet, som icke betraktas såsom tjänstgöringspenningar,

utgår till månadens slut;

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o !).

dels för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1909 under

nionde hufvudtiteln beviljat ett anslag af 30,470 kronor, med rätt för

Eders Kung]. Maj:t att iåta utaf nämnda belopp förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna 9,150 kronor;

dels och medgifvit, att af de medel, som inflyta vid försäljningen

af veterinärinstitutets nuvarande område med därå befintliga byggnader,

må i mån af behof utgå 13,500 kronor till inrednings- och byggnadsarbeten

för anstalten.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

26:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bär Riksdagen på extra stat för år 1909 anvisat

dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten 7,500 kronor; samt

dels till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 12,500 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsatt

uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning af

maskiner och redskap för landtbrukets behof på extra stat för år 1909

anvisa ett anslag af 10,000 kronor.

Riksdagen har, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

inrättade anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets

behof, å extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 10,000

kronor.

28:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen å extra stat för år 1909 anvisat, såsom bidrag

till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof — inom de "orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart

för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och

bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för

kemist och assistent än äfven aflöningen till dessa och laboratorietjänaren

äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt

till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — 4,000

kronor för hvarje station eller tillhopa 32,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

29:o) Vidare och på, grund af Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda

framställning har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af en för öfre

Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län —

under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller

eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst

6,750 kronor — på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 11,250

kronor.

30:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit Riksdagen att till bidragåt

fyra, i enlighet med i statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder,

anordnade frökontrollanstalter på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp

af 31,500 kronor, däraf för anstalternas utrustning 12,000 kronor

— att med 3,000 kronor utgå till enhvar af dessa anstalter, under

villkor att till hvar och en af dem kostnadsfritt öfverlämnades de apparater

och andra inventarier, som tillhörde inom det län, dit anstalten

skulle förläggas, befintlig, med statsmedel understödd frökontrollanstalt

— samt till anstalternas underhåll 19,500 kronor — att med 3,000

kronor utgå till den med kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå förenade

frökontrollanstalten och med 5,500 kronor till hvar och en af de

tre öfriga anstalterna, under villkor att hushållningssällskap eller landsting,

hvar för sig eller i förening, förbundit sig ej mindre att lämna

årsanslag, som, sammanlagda, uppginge för den förstnämnda anstalten

till minst 2,000 kronor och för hvar och en af de tre öfriga anstalterna

till minst 3,000 kronor, än äfven att bekosta lokal för anstalten, aflöningen

till föreståndare och assistent samt de årliga utgifterna till

anstaltens underhåll och till inköp af böcker och inventarier för anstaltens

behof.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

Riksdagen till behandling förehaft en inom Riksdagen väckt motion,

däruti föreslagits, att Riksdagen, med afslag på den af Eders Kungl.

Maj:t gjorda framställningen rörande frökontrollens ordnande, måtte

anvisa

dels på extra stat för 1909 till Eders Kungl. Maj ds förfogande

ett anslag af 10,000 kronor för att på hittills varande sätt utgå till

understöd åt af hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter;

dels i enlighet med det af landtbruksstyrelsen uppgjorda förslaget,

för hvilket redogjordes i Eders Kungl. Majds statsverksproposition, där

föreslagna belopp till en under landtbruksstjrrelsen enligt nämnda förslag

inrättad normalfrökontrollanstalt i Stockholm.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Då erfarenheten ådagalagt, att Irökontrollanstalternas verksamhet

i allmänhet är inskränkt till deras närmaste omgifning och att det

underhaltiga utsädet med framgång söker sig marknad inom de från

anstalterna mera aflägset belägna delarna af deras distrikt, synes det

Riksdagen icke vara tillrådligt att minska antalet kontrollanstalter och

sålunda ställa än större fordringar på deras förmåga att nå aflägset

boende jordbrukare. Det torde vara sa mycket mindre lämpligt att

på föreslaget sätt äfventyra frökontrollanstalternas förmåga att fylla

sin uppgift, som just i närvarande tid allt större kraf ställas pa dem

i samband med den statsunderstödda verksamheten såväl för höjande

af det mindre jordbruket som ock för befordrandet af den inhemska

klöfver- och gräsfröodlingen. Härtill kommer ytterligare, att det synes

tvifvelaktigt, huruvida ett antal af endast fyra kontrollanstalter skulle

vara tillräckligt för hela landet, särskildt vid högt stegrad efterfrågan

efter kontrollundersökningar.

Beträffande de nuvarande frökontrollanstalterna, har Riksdagen

särskildt velat framhålla, att de, på sätt landtbruksstvrelsen anfört,

äro i tillfälle att lämna den mindre jordbrukaren en välbehöflig ledning

vid val af utsäde, hvarjämte icke bör förbises, att de numera bildade

fröodlingsföreningarna kunna för sin utveckling vinna stöd af inom

orterna belägna frökontrollanstalter.

Om sålunda, enligt Riksdagens mening, den nuvarande anordningen

med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver

hela landet, är väl ägnad att göra förmånen af frökontroll lätt tillgänglig

för så många som möjligt, anser Riksdagen likväl icke att

dessa kontrollanstalter äro i stånd att tillfredsställa alla de kraf, som

kunna ställas på en sådan anstalt. Det ligger nämligen i sakens natur,

att, då ett stort antal anstalter upprätthålles, brister måste förefinnas i

deras utrustning, såväl i fråga om personalens utbildning som beträffande

instrumentens beskaffenhet. Dessa brister skulle emellertid blifva

i det hela afhjälpta, om en central frökontrollanstalt upprättades, hvars

personal vore för sin uppgift fullt vetenskapligt utbildad och uteslutande

ägnade sig åt densamma samt hade till sitt förfogande de yppersta

hjälpmedel.

Riksdagen ansluter sig sålunda till den i förenämnda motion uttalade

uppfattningen om önskvärdheten af att eu sådan anstalt blefve upprättad;

men föreställer sig Riksdagen, att denna anstalt lämpligen skulle kunna

anordnas i samband med den redan befintliga centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, hvarigenom kostnaden för densammas inrättande

och fungerande skulle kunna i väsentlig mån nedbringas under hvad

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N.o 9.

i motionen blitvit, i likhet med hvad landtbruksstyrelsen ifrågasatt, antydt.

Då emellertid utredning i detta afseende icke föreligger, har Riksdagen

icke kunnat fatta något bestämdt beslut i ämnet, utan har velat hos

Eders Kungl. Maj:t göra framställning om åvägabringande af sådan utredning

och framläggande för Riksdagen af det förslag, utredningen

må kunna föranleda.

Riksdagen har sålunda med afslag å Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med bifall delvis till omförmälda motion för

ar 1909 pa extra stat till Eders Kungl. Maj:ts förfogande anvisat ett

anslag af 10,000 kronor, för att på hittills brukligt sätt utgå till understöd

åt af håshållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter; hvarjämte

Riksdagen i anledning af samma motion får anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes efter verkställd utredning taga i öfvervägande, huruvida

icke en central frökontrollanstalt må i samband med centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet inrättas, och därefter till

Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill förhållandena må föranleda,

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen må till

åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen

på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

Den 18 oktober 1907 har Eders Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse

angående statsbidrag från anslaget till åtgärder för befordrande af den

inhemska klöfver- och gräsfröodlingen. Någon erfarenhet om i hvad

män det med anslaget afsedda syfte kunnat ernås har sålunda ännu

icke kunnat vinnas; men Riksdagen håller före, att detta anslag kommer

att lända till verkligt gagn för jordbruket, och har sålunda till åtgärder

för lefoi drande af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra

stat för år 1909 anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.

Stora svårigheter hafva allt ifrån allmänna svenska utsädesföreningens

första verksamhetsår yppat sig att under fullt betryggande

kontroll erhålla de genom föreningen frambragta förädlade utsädesstammarne

förökade och bland landets jordbrukare spridda. Detta viktiga

arbete uppdrogs till eu början åt enskild person; men då åtskilliga

olägenheter därmed voro förenade, beslöts vid ett föreningens styrelsesammanträde

att söka för ifrågavarande ändamål bilda ett bolag, hvilket

skulle förbinda sig att på det insatta kapitalet blott beräkna skäligränta

och till föreningen öfverlämna all därutöfver på bolagets rörelse

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

uppkommande vinst. Bolaget kom till stuud under benämning allmänna

svenska utsädesaktiebolaget, De förväntningar, man haft skid att stalla

på detta bolag, som tillkommit hufvudsakligast för att främja det svenska

jordbruket, hafva blifvit besvikna; och föreningen har i stället för att

af bolagets verksamhet skörda fördelar tillskyndats åtskilliga olägenheter.

Berättigadt klander har ock yppats angående samarbetet mellan

föreningen och bolaget, och anmärkningar hafva äfven flera gånger vid

behandling af frågan om anslag till föreningen inom Riksdagen framställts.

Med anledning däraf meddelade Kungl. Maj:t förlidet år i den

till Riksdagen aflåtna propositionen rörande anslag under nionde hufvudtiteln,

att Kungl. Maj:t bestämt, att för tillgodonjutande af statsanslag

till utsädesföreningen skulle tills vidare gälla åtskilliga i propositionen

intagna villkor och bestämmelser, i syfte att öfverlåtelse af de från

föreningen utgående stammarna icke finge ske annorledes än efter fri

och öppen täflan. Riksdagen uttalade vid beviljande af anslag till föreningen,

att Riksdagen ej kunnat undgå att finna, att ett med statsanslagets

råtta bruk oförenligt samband ägt rum mellan Sveriges utsädesförening

och allmänna svenska utsädesaktiebolaget och att detta samband medfört

afsevärda missförhållanden, men att Riksdagen hyste förhoppningom

att de af Kungl. Maj it da fastställda bestämmelserna skulle för

framtiden fullt upphäfva dessa missförhållanden.

1 innevarande års proposition har Eders Kungl. Maj it visserligen

upplyst, att sambandet mellan Sveriges utsädesförening och allmänna

svenska utsädesaktiebolaget från och med den 1 januari 1907 blifvit

upphäfdt samt att inbjudning till täflan utfärdats i enlighet med de

föreskrifter, som cTelgåfvos förlidet ars Riksdag, men Riksdagen har sig

numera bekant, att denna täflan sa utfallit, att blott ett anbud, nämligen

från allmänna svenska utsädesaktiebolaget, ingifvits, och detta under

sådana förhållanden, att det ej af den profvande kommissionen kunnat

antagas. De förhoppningar, som förlidet års Riksdag uttalade, hafva

således ej förverkligats, utan den svårlösta frågan om förökandet af de

från föreningen utgående stammarne befinner sig fortfarande på samma

ståndpunkt som förut. _ , ,

Denna omständighet torde emellertid ej böra utgöra hinder tor

Riksdagen att bevilja anslag till föreningens viktiga, för landets jordbruk

betydelsefulla verksamhet, men Riksdagen vill ock uttala den förvissningen,

att Eders Kungl. Maj:t ej kommer att godkänna någon uppo-örelse

om öfvertagande af utsädesstammarne från töreningen för längre

tid än ett år, utan kommer att för nästa års Riksdag, för den händelse

statsanslag fortfarande anses böra för uppehållande af föreningens \ ensamhet

äskas, framlägga till pröfning efter förnyade utredningar upp
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

gjordt förslag. om öfvertagande af föreningens ntsädesstammar under

sådana garantier, att såväl föreningens som den jordbrukande allmänhetens

intressen varda på ett fullt betryggande sätt tillgodosedda.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, såsom

bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet, på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 25,000

kronor.

33:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning har Riksdagen till utbildande af en elev i

boskapsskötsel och mejerihushållning på extra stat för år 1909 anvisat

1.000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande

af en förste och eu andre torfingenjör samt tre torfassistenter på

extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.

Riksdagen har för anställande af en förste och en andre torfingenjör

samt tre torfassistenter på extra stat för år 1909 anvisat ett anslå»- af

25.000 kronor. ö

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af det utaf

1907 års Riksdag beviljade anslag å 35,000 kronor till upprätthållande

af en torfskola under åren 1908—1912 på extra stat för ar 1909 anvisa

ett belopp af 7,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Majrts förevarande framställning har

Riksdagen af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslag å 35,000

kronor till upprättande af en torfskola under åren 1908—1912 på extra

stat för år 1909 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva,

att Eders Kungl. Maj:t måtte, för vidtagande af sådana åtgärder, som

kunde finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående

lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga

bränsletillgång, under''år 1909 i mån af behof disponera hvad vid utgången

af år 1908 icke blifvit användt af de tidigare för samma ändamål

å extra stat beviljade medel.

Riksdagen, som finner det vara af största vikt, att torfindustrien

utvecklas och att landets ofantliga tillgångar af torfbränsle tillgodogöras

för fyllande i så vidsträckt mån som möjligt af landets industris

och med ångkraft drifna kommunikationers alltjämt växande behof af

bränsle, får under uttalande af önskvärdheten däraf, att vid statens järnvägars

drift torfbränsle måtte vinna större användning än hittills, anmäla,

att Eders Kungl. Maj :ts föreliggande förslag af Riksdagen bifallits.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd

åt svenska mosskulturföreningen på extra stat för år 1909 anvisa

ett anslag af 20,000 kronor.

Med bifall härtill har Riksdagen till understöd åt svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 20,000

kronor.

38:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har

Riksdagen såsom bidrag till åtgärder för höjandet af det mindre jordbruket

på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 200,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Magt att låta utaf nämnda belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgänliga medel utanordna 20,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att till ökadt

statsbidrag till fortgående smörprofningar, att af Eders Kungl. Maj:t i

mån af behof för ändamålet användas, på extra stat för år 1909 anvisa

ett belopp af 10,000 kronor.

Med bifall härtill har Riksdagen till beredande af medel till ökadt

statsbidrag för år 1909 till fortgående smörprofningar, att af Eders Kungl.

Maj:t i mån af behof för ändamålet användas, på extra stat för år 1909

anvisat ett belopp af 10,000 kronor.

40:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till

anställande af en statskonsulent i svinskötsel på extra stat för år 1909

anvisa ett anslag af 7,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att till bristande af kostnader för konsulentens resor under år 1908

låta utaf nämnda belopp förskottsvis under samma år af tillgängliga

medel utanordna 1,000 kronor.

Genom hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet

anfört finner Riksdagen vara ådagalagdt, att den af Eders Kungl.

Makt föreslagna höjningen af ifrågavarande till statskonsulenten i svinskötsel

utgående arfvode och reseanslag är, i betraktande af de ökade

kraf, som med stegringen af intresset för svinafvel, numera ställas på

konsulenten, af behofvet påkallad. Riksdagen har sålunda till anställande

af en statskonsulent i svinskötsel på extra stat för år 1909 anvisat ett

anslag af 7,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att till bestridande

af kostnader för konsulentens resor under år 1908 låta utaf

nämnda belopp förskottsvis under samma år af tillgängliga medel

utanordna 1,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

41:o) Eders Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit Riksdagen att

till fjäderfäafvelns befrämjande på extra stat för år 1909 anvisa ett

anslag af 20,000 kronor.

Det intresse för fjäderfäafveln, som tagit sig uttryck i bildandet

af föreningar för denna afvels främjande och som genom föreningarnas

framgångsrika verksamhet vunnit ökad spridning och utveckling, är

otvifvelaktigt väl förtjänt att fortfarande af staten uppmuntras, helst en

med insikt bedrifven fjäderfäafvel visat sig kunna utgöra eu värdefull

inkomstkälla för den mindre jordbrukaren och sålunda i sin mån är

ägnad att stödja och främja utvecklingen af det mindre jordbruket.

Då den utredning i ärendet, som af departementschefen framlagts,

synes gifva vid handen, att ifrågavarande förenings verksamhet, för att

med framgång kunna fortsättas, är i behof af det ökade anslag, som

Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskat, har Riksdagen, som beträffande

villkoren för understöds beviljande delar departementschefens uppfattning

att desamma böra af Eders Kungl. Maj:t fastställas, och i fråga

om dessa villkor endast velat uttala den uppfattningen, att anslaget

torde böra så litet som möjligt splittras utan hellre koncentreras på

den svenska allmänna fjäderfäafvelsföreningen, af hvilken de andra föreningarna

äro underafdelningar, ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag, och får alltså anmäla, att Riksdagen till

fjäderfäafvelns befrämjande på extra stat för år 1909 beviljat ett anslag

af 20,000 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1909 anvisa dels såsom bidrag till upprätthållande af de år

1906 utsedda afvelscentra för nötboskap 9,000 kronor, dels ock såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för förnyad täfling för utseende af

afvelscentra för nötboskap 12,000 kronor, eller tillhopa 21,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning i hvad den rör bidrag

till upprätthållande af de år 1906 upprättade afvelscentra för nötboskap

föranleder från Riksdagens sida icke någon erinran.

Riksdagen anser sig jämväl böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag, att en ny täflan må anordnas redan år 1909, på det att,

då de år 1906 upprättade afvelscentra vid 1910 års utgång upphöra att

hafva denna egenskap, nya sådana må vara utsedda för följande femårsperiod.

Riksdagen hyser nämligen den uppfattningen, att ifrågavarande

täflingar utöfva ett mäktigt inflytande på frambringande af goda

afvelsdjur och till minskning af import af sådana från utlandet. Mot

kostnadsberäkningen för den nya femårsperioden bär Riksdagen ingen

anmärkning att framställa.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Riksdagen har sålunda

dels såsom bidrag till upprätthållande af de år 1900 utsedda afvelscentra

för nötboskap på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af

9.000 kronor, och

dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för förnyad

täfling för utseende af afvelscentra för nötboskap på extra stat för år

1909 anvisat ett anslag af 12,000 kronor;

tillsammans 21,000 kronor.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till främjande

af nötboskapsafveln inom Norrbottens län, på extra stat för år

1909 anvisa ett anslag af 5,000 kronor.

Med bifall härtill har Riksdagen, till främjande af nötboskapsafveln

inom Norrbottens län, på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af

5.000 kronor.

Länsveterinärer och veterinärstipendiater.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande

under år 1909 i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden den 13 januari 1908 angifna grunder af tillfällig

löneförbättring åt länsveterinärer, å extra stat för samma år anvisa ett

anslag af 16,000 kronor.

Riksdagen, som anser en löneförbättring för länsveterinärerna vara

af behofvet påkallad, har velat uttala önskvärdheten af, att den af

departementschefen enligt sistberörda protokoll omförmälda utredningen

i detta ämne och den därpå grundade löneregleringen måtte snarligen

åstadkommas. Då Riksdagen emellertid icke haft något att erinra mot

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har Riksdagen, för

beredande under år 1909 i enlighet med i statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden den 13 januari 1908 angifna grunder af tillfällig löneförbättring

åt länsveterinärer, å extra stat för samma år anvisat ett

anslag af 16,000 kronor.

Hästafvel^ förbättrande.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för bestridande

af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå, på extra

stat för år 1909 bevilja ett anslag af 3,790 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Biksdagens Skrifvelse N:o 9.

Med bifall härtill har Riksdagen, för bestridande af kostnad för

extra personal vid Flyinge hingst depå, på extra stat för år 1909 beviljat

ett anslag af 3,790 kronor.

Befrämjande af husslöjden.

46:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning har Riksdagen på extra stat för år 1909 anvisat dels

till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor och dels

såsom personligt ålder stillägg till andre instruktören Jonas Wallander,

därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör,

1,500 kronor eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till underhålls-

och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning

vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna

på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 34,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj :ts förevarande framställning, får anmäla, att Riksdagen, till

underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och

bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna,

på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 34,000 kronor.

48:o) Vidare och med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom

framställda förslag, har Riksdagen, till bestridande af kostnader för

försäkring af fartyget Skagerak, på extra stat för år 1909 anvisat 5,200

kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till utförande

af hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande

hafven, på extra stat för år 1909 bevilja

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1909 till

och med den 30 april 1910 ........................................... kronor 21,000:

dels ock till täckande af Sveriges andel i kostnaderna

för en internationell hydrografisk-biologisk

centralanstalt med laboratorium för tiden från och

med den 22 juli 1909 till och med den 21 juli 1910 „ 5,100: —

tillhopa kronor 26,100: —.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, till utförande af hydrografiskbiologiska

undersökningar af de Sverige omgörande hafven, på extra stat

för år 1909 beviljat'' dels till omkostnader för tiden från och med den

1 maj 1909 till och med den 30 april 1910 21,000 kronor samt dels

till täckande af Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium för tiden från

och med den 22 juli 1909 till och med den 21 juli 1910 5,100 kronor,

eller tillsammans 26,100 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till bidrag

för anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänska

fiskare, under förutsättning att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

och landsting för ändamålet bidroge med tillsammans 2,000

kronor, på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 2,250 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 1,125 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har, såsom bidrag till anordnande af undervisningskurser i

navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att Göteborgs

och Bohus läns hushållningssällskap och landsting för ändamålet bidraga

med tillsammans 2,000 kronor, på extra stat för år 1909 anvisat ett

anslag af 2,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf

nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna 1,125 kronor.

51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd

åt Södra Sveriges fiskeriförening på extra stat för år 1909 anvisa

ett anslag af 17,500 kronor, däraf till upprätthållande af föreningens

fiskeriskola 8,500 kronor, såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet

5,000 kronor samt för uppförandet af en byggnad för inrymmande af

en fiskkläckningsanstalt och ett sötvattenbiologiskt laboratorium 4,000

kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N::o 9.

Riksdagen finner genom livad departementschefen i ärendet anfört

vara ådagalagdt, att södra Sveriges fiskeriförening för upprätthållande

af fiskeriskolan och försöksverksamheten är för år 1909 i behof af

statsunderstöd till enahanda belopp som för innevarande år beviljats.

Likaså anser Riksdagen fullgiltiga skäl vara anförda för uppförande, i

enlighet med departementschefens förslag, af en byggnad, afsedd att

inrymma ett sötvattenbiologiskt laboratorium och en fiskkläckningsanstalt.

Riksdagen har alltså, till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening,

på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 17,500 kronor, däraf

till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor, såsom bidrag

till föreningens försöksverksamhet 5,000 kronor samt för uppförande af

eu byggnad för inrymmande af en fiskkläckningsanstalt och ett sötvattenbiologiskt

laboratorium 4,000 kronor.

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande

under år 1909 af verksamheten vid hydrografiska byrån med

under densamma omedelbart lydande observationsstationer, på extra stat

för samma år anvisa ett anslag af 46,400 kronor, samt att, för verkställande

under år 1909 af hydrogeologiska specialundersökningar, på

extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000 kronor, eller tillhopa

49,400 kronor.

För den föreslagna ökningen af anslagsposten till den hydrografiska

undersökningen utöfver hvad nästlidet års Riksdag för ändamålet beviljade

och för uppförande af den nya anslagsposten till de hydrogeologiska

specialundersökningarna synas fullgiltiga skäl hafva blifvit förebragta,

hvadan Riksdagen, som i skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel anmäler sitt beslut i fråga om

anslag till de meteorologiska observationerna, får anmäla, att Riksdagen

dels, för uppehållande under år 1909 af verksamheten vid hydrografiska

hyrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer, på

extra stat för samma år anvisat ett anslag af 46,400 kronor samt dels

för verkställande under år 1909 af hydrogeologiska specialundersökningar,

på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 3,000 kronor, eller

tillhopa 49,400 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o .9.

59

Åtgärder för tillgodogörande af svenska statens vattenfall.

53:o) I en den 3 april innevarande år till Rikdagen aflåten

proposition, n:o 159, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit Riksdagen att

dels — med förklarande, att från och med år 1909 den nuvarande

styrelsen för Trollbätte kanal- och vattenverk skulle upphöra att fungera

och att från och med samma år skulle inrättas en vattenfallsstyrelse med

i hufvudsak den sammansättning och de åligganden, departementschefen

till protokollet angifvit, samt med godkännande af det af departementschefen

framlagda förslaget till stat för vattenfallsstyrelsen — för uppehållande

af sistnämnda styrelses verksamhet under år 1909 å extra stat

för nämnda år under nionde hufvudtiteln anvisa ett anslag af 36,000 kronor;

dels medgifva, att af inkomsterna under samma år från kanalverket

finge såsom bidrag till upprätthållande af vattenfallsstyrelsens

verksamhet utgå ett belopp af 26,000 kronor;

dels ock likaledes medgifva, att från och med 1909 års början

finge, i den ordning departementschefen till protokollet angifvit, under

vattenfallsstyrelsens förvaltning ställas den af departementschefen omförmälda

statsegendom.

Såsom af de tillkallade sakkunniga framhållits, är det af största

vikt, att statens vattenfall förvaltas på ett affärsmässigt, enhetligt och

planmässigt sätt; och då den nu föreslagna styrelsens sammansättning

synes innebära betingelser för att de anspråk, som i nämnda afseenden

böra ställas på densamma, varda, så vidt möjligt är, uppfyllda, har

Riksdagen, som funnit förslaget om att förvaltningen al 1 rollhätte kanaloch

vattenverk lägges under den centrala styrelsen tilltalande, ansett

sig böra bifalla förslaget om inrättande af en sådan styrelse. Emot den

af Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten har Riksdagen icke haft annat

att erinra än att Riksdagen funnit den däri upptagna posten till

expenser m. m. kunna nedsättas från 18,000 kronor till 16,000 kronor

och statens slutsumma sålunda utföras med 60,000 kronor. Det för

nämnda utgifter af de sakkunniga föreslagna belopp å 20,000 kronor,

däri inberäknats resekostnadsersättningar, har Eders Kungl. Maj:t ansett

böra minskas med 2,000 kronor på grund däraf att dessa ersättningar

icke böra utgå från detta anslag utan från hufvudtitelns förslagsanslag

till rese- och traktamentsersättningar, men då Riksdagen, med hänsyn

till de utgifter, som föranledts af resekostnadsersättningar vid för
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

valtningen af Trollhätte kanal- och vattenverk, måste antaga, att de

sakkunnige beräknat utgifterna för reseersättningar till högre belopp

än det sistnämnda, anser Riksdagen, att posten till expenser m. m.

skäligen bör minskas med ytterligare 2,000 kronor till 16,000 kronor.

Riksdagen får sålunda anmäla, att, på grund af hvad nu blifvit anfördt,

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition på det sätt bifallits,

att Riksdagen

dels med förklarande, att från och med år 1909 den nuvarande

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk skall upphöra att fungera

och att från och med samma år skall inrättas en vattenfallsstyrelse med

i hufvudsak de åligganden, departementschefen till statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 3 april innevarande år angifvit, godkänt

följande stat för vattenfallsstyrelsen:

Summa

Kronor

Vattenfallsdirektören (arfvode)......................

20,000

Fn ledamot i vattenfallsstyrelsen (d:o) .....

2,000

jTre ledamöter i vattenfallsstyrelsen (d:o)...

6,000

Biträdande ingenjören (d:o) .........................

8,000

Sekreteraren och ombudsmannen (d:o) ....

8,000

Expenser m. m...........................................

16,000

Summa

60,000

Anm. 1. Af de i staten för biträdande ingenjören samt för

sekreteraren och ombudsmannen upptagna arfvoden skola 5,000 kronor

betraktas såsom lön och 3,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Anm. 2. För åtnjutande af det i aflöningsstaten för vattenfallsdirektören

uppförda arfvode skola gälla följande villkor och bestämmelser,

nämligen:

att innehafvare af vattenfallsdirektörsbefattningen skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som kan varda föreskrifven;

att med direktörsbefattningen icke må förenas annan tjänst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.

Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänste
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

befattning af hvad slag som helst, med mindre den vid pröfning af

Kungl. Maj:t befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen

vid vattenfallsstyrelsen;

att, där direktören beviljats ledighet och vikarie för honom förordnats,

på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet

skall till vikarien afstås;

att vattenfallsdirektör skall vara berättigad att från och med

månaden näst efter den, under hvilken han uppnått 65 lefnadsår, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension af 6,000 kronor;

att vattenfallsdirektör, som, innan han uppnått 65 lefnadsår,

antingen på grund af sjukdom eller därigenom, att han efter utgången

af den tid, för hvilken han förordnats, icke erhåller förnyadt förordnande,

eller ock eljest utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning

utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall

vara berättigad att i pension uppbära ett årligt belopp af 6,000 kronor

för tiden intill dess han uppnått 65 års ålder;

att vattenfallsdirektör, som före utgången af den tid, erhållet förordnande

afser, befinnes af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig

tjänstgöring, skall vara underkastad skyldighet att afgå mot åtnjutande

af pension enligt nu angifna bestämmelser; samt

att såsom pensionsafgift skall å det för vattenfalls direktören bestämda

arfvodet eller den honom, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande

pension afdragas och till statsverket ingå ett årligt belopp

af 360 kronor.

Anm. 3. För åtnjutande af de i aflöningsstaten för biträdande

ingenjören samt sekreteraren och ombudsmannen uppförda arfvoden

skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:

att tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda

föreskrifven;

att med tjänst vid vattenfallsstyrelsen ej må förenas annan tjänst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat ej heller uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.

Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning af hvad slag som helst, med mindre den vid pröfning

af vattenfallsstyrelsen befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af

tjänstgöringen vid styrelsen;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, be
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

fattningshafvande verkligen tjänstgjort, dock att han jämväl under

tjänstledighet under sammanlagdt högst 30 dagar af samma kalenderår

äger uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar;

att den, som undfår ledighet under mer än 30 dagar af samma

kalenderår, äger, därest han af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, uppbära hela lönen, men, om han undfår ledighet för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, eller

han är från tjänstgöring afstängd eller eljest lagligen förhindrad att

befattningen sköta, kan förpliktas att utöfver tjänstgöringspenningarna

af arfvodet afstå så mycket, som för tjänstens uppehållande under tiden

ytterligare erfordras eller eljest pröfvas skäligt; samt

att den, som är sjuk i följd af kroppsskada, ådragen i tjänstutöfning,

äger under högst sex månader uppbära samtliga aflöningsförmåner

oafkortade, samt efter denna tid det belopp af arfvodet, som

af Kungl. Maj:t bestämmes;

dels för uppehållande af vattenfallsstyrelsens verksamhet under år

1909 å extra stat för nämnda år under nionde hufvudtiteln anvisat ett

anslag af 34,000 kronor;

dels medgifvit, att af inkomsterna under samma år från kanalverket

må såsom bidrag till upprätthållande af vattenfallsstyrelsens

verksamhet utgå ett belopp af 26,000 kronor; samt

dels likaledes medgifvit, att från och med 1909 års början må, i

den ordning departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll angifvit,

under vattenfallsstyrelsens förvaltning ställas den af departementschefen

omförmälda statsegendom.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat

för år 1909 anvisa till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna 42,800 kronor samt

till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 45,000

kronor.

Riksdagen har icke haft något att emot denna framställning erinra

och har alltså å extra stat för år 1909 anvisat dels till aflöning åt

domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna

42,800 kronor samt dels till resekostnader vid domänförvaltningen

såsom förslagsanslag 45,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

63

Skogsinstitutet.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till anställande

af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet, på extra stat för år

1909 anvisa ett belopp af 8,000 kronor.

Med bifall härtill har Riksdagen, till anställande af extra lärarkrafter

vid skog sinstitutet, på extra stat för år 1909 anvisat ett belopp

af 8,000 kronor.

Landtmäteristaten.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till

bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontoret

af landtmäterielever, på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag

af 8,000 kronor.

Under erinran, att det hittills å landtmäteristyrelsens stat uppförda

anslaget å 3,000 kronor till arfvode åt lärare för landtmäterielevers

undervisning icke blifvit upptaget å den af Riksdagen godkända

nya stat för styrelsen, får Riksdagen, som icke haft något att erinra

mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, anmäla, att Riksdagen,

till bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontor

et af landtmäterielever, på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag

af 8,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att, för

anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk, namngranskning

m. m., på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 19,200

kronor, dels ock att, för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden, på extra stat för

år 1909 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande för ändamålet användas.

Under hänvisning till hvad under punkt 14:o) här ofvan finnes i

detta ärende meddeladt, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen dels för

anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk, namngranskning

m. «?., på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 19,200

kronor, samt dels för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden, på extra stat för år

1909 anvisat ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande för ändamålet användas.

Sveriges geologiska undersökning.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande

af de geologiska undersökningarna under år 1909 och för utgifvande

af därpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser samt

beredande åt undersökningens tjänstemän och förste vaktmästare af tillfälliga

löneförbättringar, å extra stat för samma år bevilja ett anslag

af 106,200 kronor.

Mot denna framställning har. Riksdagen icke funnit anledning till

erinran och har alltså, för fortsättande af de geologiska undersökningarna

under år 1909 och för utgifvande af därpå grundade kartor, afhandlingar

och uppsatser samt beredande åt undersökningens tjänstemän och

förste vaktmästare af tillfälliga löneförbättringar, å extra stat för samma

år beviljat ett anslag af 106,200 kronor.

59:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har

Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 62:o)

af förevarande hufvudtitel föreslagit, för verkställande af nybyggnad för

Sveriges geologiska undersökning, beviljat ett anslag af 580,610 kronor

samt däraf å extra stat för år 1909 anvisat ett belopp af 100,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan under

år 1908 för byggnadsarbetets påbörjande låta af tillgängliga medel utanordna

50,000 kronor.

Vägunderhållet på landet.

60:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen på extra stat för år 1909 anvisat, för bestridande

af statsverkets andel i kostnaden för vågdelningar, såsom förslagsanslag

50,000 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understöd

åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, på extra stat för år

1909 anvisa 150,000 kronor.

Med anledning af hvad i ärendet blifvit upplyst, har Riksdagen,

till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, på extra stat för

år 1909 anvisat 150,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o .9.

4)5

Förekommande och hämmande af tubcrkelsjukdomar hos nötkreaturen.

62:o) Eders Kung-]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels på

extra stat för år 1909, till förekommande och hämmande åt tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen, anvisa ett anslag å 70,000 kronor, dels

ock medgifva, att hvad vid utgången af år 1908 möjligen icke blifvit

användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag, Unge under år 1909

för enahanda ändamål användas.

Riksdagen, som icke haft något att emot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning erinra, har dels på extra stat för år 1909 till

Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag af 70,000 kronor, att

användas till förekommande och hämmande af tub erkelsjukdomar hos nötkreaturen,

samt dels medgifvit, att hvad vid utgången af år 1908 möjligen

icke blifvit användt af tidigare för ändamalet beviljade anslag

må under år 1909 för enahanda ändamål användas.

Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande kontrolleras af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

63:o) Under punkterna 66, 67 och 68 af förevarande hufvudtitel

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels på extra stat för år 1909 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande,

medelst statsbidrag utan aterbetalningsskyldighet, af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom A ästernorrlan ds, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

vore uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller

minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af 700,000

kronor;

dels på extra stat för år 1909 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af sådana

myrutdikningar och vattenaltappningar inom öfriga delen af riket,

hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande bygd,

ett belopp af 200,000 kronor;

dels besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande af

statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skulle tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende;

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels ock, likaledes å extra stat för år 1909, bevilja ett anslag af

13,000 kronor för verkställande af undersökning angående afdiknings

inverkan till minskande af frostländigheten.

Hvad beträffar norrländska afdikningsanslaget, som af 1907 års

Riksdag höjdes från 500,000 kronor till 700,000 kronor, har Riksdagen,

med afseende å de höga belopp, hvartill ansökningarna om delaktighet

i detta anslag under nästlidet år uppgått, och då ej kan antagas, att

ansökningarnas antal till detta viktiga ändamål kommer att under den

närmaste tiden minskas, ansett, att äfven för år 1909 anslaget bör

beviljas med det förhöjda beloppet af 700,000 kronor.

På grund häraf och med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t

beträffande allmänna frostminskningsanslaget föreslagit, har Riksdagen

dels på extra stat för år 1909 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning

af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp'' af 700,000 kronor;

dels på extra stat för år 1909 ställt till Eders Kungl. Majds förfogande,

under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana

myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket,

hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd,

ett belopp af 200,000 kronor;

dels ock beslutat, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande

af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende.

Däremot har Eders Kungl. Maj:ts förslag att på extra stat för år

1909 må, för verkställande af undersökning angående afdiknings inverkan

till minskande_ af frostländigheten, beviljas ett anslag af 13,000 kronor,

icke vunnit Riksdagens bifall.

Afdikningar å kronan tillhörig mark.

64:o) I enlighet med af Eders Kungl. Maj:t under punkt 69 af

förevarande hufvudtitel gjord framställning, har Riksdagen, till bestridande

af kostnader för afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län, på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag å

150,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

07

Reglering af flottleder.

G5:o) Eders Kungl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att medgilva,

dels att under år 1909 inflytande flottnings af gifter finge användas till

bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket; dels ock

att de medel, som af föregående års anslag till bestridande af kostnader

för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs

Örebro och Västmanlands län vid 1908 års slut funnes disponibla,

fino-e ''under år 1909 till enahanda ändamål användas utan begränsning

O

till vissa län. . , . a .

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot att inflytande

flottningsafgifter och föregående års besparingar å ifrågavarande anslag

hädanefter användas till bestridande af kostnaden för reglering af flottleder

äfven inom andra delar af riket än de norrländska länen samt

Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län, hai medgifvit,

dels att under år 1909 inflytande flottningsafgifter må användas

till bestridande af kostnader för reglering af flottlederinom riket; dels

och att de medel, som af föregående års anslag till bestridande åt

kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i

Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1908 års slut ma finnas

disponibla, må under år 1909 till enahanda ändamål användas utan

begränsning till vissa län.

Uppehållande al skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

66:o) Enligt Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning, har

Riksdagen, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat tör år 1909 beviljat

ett anslag af 60,000 kronor.

Skogsodlingens befrämjande.

67:o) Vidare och likaledes i anledning af Eders Kungl. Maj:ts

förslag, har Riksdagen för skogsodlingens befrämjande för år 1909 beviljat

ett extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Majits

förfogande för att i män af tillgång tilldelas antingen skogsvardsstyreiser,

till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lamnat bidrag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

6° Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting eller

hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag

må till något landstingsområde utgå med högre belopp än det, hvarmed

landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem till

ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap, som

undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets utgång till

Eders Kungl. Majrts vederbörande befallningshafvande afgifva redogorelse

öfver användningen af de utaf staten samt af landsting eller. •

hushållningssällskap lämnade bidrag.

Lindring af fraktkostnaderna för kalk.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för lindring

al fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och

märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1909 anvisa, såsom

förslagsanslag, 200,000 kronor.

Då samma skäl, som föranledde nästlidet års Riksdag att bevilja

enahanda anslag, som nu till ifrågavarande ändamål begäres, fortfarande

synas hafva giltighet, har Riksdagen, för lindring af fraktkostnaderna vid

ti ansport a järnväg af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof ,

på extra stat för år 1909 anvisat, såsom förslagsanslag, 200,000 kronor.

Internationella landtbruksinstitutet i Rom.

69:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag har Riksdagen, till bestridande af kostnåden för Sveriges

deltagande uti internationella landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för

år 1909 anvisat 5,000 kronor.

Svenska fattigvårdsförbundet.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understöd

åt svenska fattigvårdsförbundet, på extra stat för år 1909 anvisa

ett anslag af 8,000 kronor.

Af hvad departementschefen i detta ämne anfört bär Riksdagen

trött sig finna,, att svenska fattigvårdsförbundets organisation och verksamhetsplan

gifva grundad anledning att af förbundet vänta ett frukt
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

bringande arbete till åstadkommande af en förbättrad fattigvård inom

landet, ^hvarför Riksdagen till understöd åt svenska fattigvår ds förbandet

på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 8,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

71:o) Eders Kung! Magt har föreslagit Riksdagen att, till betäckande

af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa å extra

stat för år 1909 ett anslag af 95,737 kronor.

Med bifall härtill har Riksdagen, till betäckande af ifrågavarande,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år

1909 ett anslag af 95,737 kronor.

Extra lönetillägg.

72:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 73 af förevarande

hufvudtitel framställda förslag, till beredande af extra lönetillägg

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte uti jordbruksdepartementet

samt vid under sistnämnda departement lydande verk och stater,

å extra stat för år 1909 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af

115,000 kronor, att utgå enligt de i n}rssberörda skrifvelse angifna

grunder.

Stockholm den 1 juni 1908.

Med undersåtlig vördnad.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Jordbruks''

Departementschefen...............................................................................................................................

| Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli............................................................................

I Landtbruksstyrelsen...............................................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar (däraf ett förslagsanslag å 50,000

j Veterinärundervisningen ........................................................................................................................

i Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag................................................................................

| Landtbruksingenjörer och deras biträden............................................................................................

| Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................

J Länsveterinärer och veterinärstipendiater ........................................................................................

j Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (däraf särskilt 160,000 kronor till prisbelöningar

| Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

j Befrämjande af husslöjden....................................................................................................................

Fiskerinäringens understöd....................................................................................................................

Domänstyrelsen........................................................................................................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten ............................................................................................................................

För statens skogsläroverk ............................................................................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt skogsstatens och skogsinstitutets lärarpersonal ....................................

Reservationsanslag:

Till enskilda skogsundervisningen................................................................................................

Till kronoskogamas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet................

i Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag........................................................................

Landtmäteristaten ................................................................................................................................

Skiften och afvittringar, reservationsanslag........................................................................................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag....................................................................................

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 9.

71

Litt. 1.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

■ '' ------

Indelning och därmed jämförlig

Anvisning

anvisning pä förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

departementet.

17,000

_

_ _

_

_ _

—

17,000

—

53,700

—

53,700

—

57,600

—

57,600

—

kronor till understöd åt landtmannaskolor)

320,100

—

320,100

—

86,200

—

86,200

—

4,500

4,500

—

54,500

—

54,500

—

270,800

270,800

—

60,500

—

60,500

—

af hästar)........................................................

273,200

—

1,070

—

— —

—

274,270

—

30,000

—

30,000

—

25,000

25,000

—

68,000

68,000

—

.........................................................................

159,000

_

159,000

—

........................ 1,113,500: —

........................ 89,050: — 1,202,550: —

................................................ 110,000: —

........................ 7,600: —

........................ 2,568,850: — 2,576,450: —

3,889,000

—

- -

—

- -

—

3,889,000

—

12,000

—

12,000

—

233,400

—

233,400

—

63,000

—

63,000

—

50,000

—

50,000

—

Transport] 5,727,500

-

1,070]—

—

—

5,728,570

_

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Rikets allmänna kartverk, reservationsanslag ....................

Bestämdt anslag:

Till aflöningar .................................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg ............................................................

Reservationsanslag :

Till kartarbeten in. nr.................................................

Gästgifvares friheter ............................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ................

Färjor och färjekarlar............................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag........

Fattigvården i Stockholm och landsorten ........................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............................

Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag ........................................

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

73

Indelning och därmed jämförlig

Anvisning i

anvisning på förslag.

Summa.

kontant.

—

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

5,727,500

—

1,070

—

—

—

5,728,570

......... 67,900: —

......... 21,400: —

......... 131,500: —

220,800

_ _

_

_ _

_

220,800

1

10,830

—

6,635

—

1,664

—

19,129

—

215,000

215,000

1

354

—

25

—

- -

—

379

1,000,000

—

1,000,000

—

9,564

—

9,564

—

175,000

—

175,000

—

47,500

—

47,500

—

100,000

—

100,000

—

40,461

—

40,461

—

...............................

10,000

—

10,000

—

Summa

7,557,009

—

7,730

1,664

—

j 7,566,403

Bih. till Riksd. Frat. 1908 JO Sami, 1 Afd. 1 Sand. 9 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Bil. Litt. 2.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Nionde hufvudtitel.

i i

Kronor. | ö.!

Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Majds kansli.

Till aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare.............................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

4,000 —

I

I

I

1

''

|

Till bestridande af kostnaden för tillbyggnad af den s. k. laboratorie
-

byggnaden vid landtbruksinstitutet vid Ultuna........ 45,200: —

» undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp .................................................... 3,000: —

» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000: —

» förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Väster
norrlands,

Västerbottens och Norrbottens län ........ 6,000: —

» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets

landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande

af lärarinnor........................................................ 8,000: —

Bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter

i Dalarne och Norrland.................................... 30,000: —

Veterinärundervisningen:

102,200

j Till inrättande af en veterinärbakteriologisk anstalt........................

i _

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

\ Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt
bruksmöten

...................................................................

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten .......

7,500: - 12,500: —

30,470

Transport 20,000: — 136,670 —

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

75

Transport 20,000:

Kronor.

ö.

O

ZD

CO

H

—

I Till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner

och redskap för landtbrukets behof...........................

[ Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof....................................

| Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd

i kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län

Till understöd åt frökontrollanstalter................................

» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver
.

och gräsfröodlingen......................................................

I Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................

: Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning

...................................................................

» anställande af en förste och en andra torfingenjör

samt tre torfassistenter................................................

i » upprätthållande af en torfskola ................................

» understöd åt svenska mosskulturföreningen ............

Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket

Till ökadt statsbidrag för år 1909 till fortgående smör
profningar.

.......................................................................

» anställande af en konsulent i svinskötsel ................

» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................

Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap m. m.....................................................

Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län ...

10,000: - !

32,000: — i

11,250: — |

10,000: —

15,000: —

25,000: —

1,000: —

25,000: —

7,000: —

20,000: —

200,000: — !

10,000: —

7,500: — !

20,000: —

21,000: - 5,000: —

439,750

Länsveterinärer och veterinär stipendiater:

Till tillfällig löneförbättring åt länsveterinärer ............

Hästafvelns förbättrande:

16,000

j Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

3,790

Befrämjande af husslöjden:

\ Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt

ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................|____3,500 —

Transport! 599,710 j—

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Kronor.

ö.

Transport

599,710

Fiskerinäringens understöd:

1

1

Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk- biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt

för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken 34,000: —

» försäkring af fartyget Skagerak................................ 5,200: —

» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100: —

Bidrag till anordnande af undervisningskurser i naviga- tion för bohuslänska fiskare........................................ 2,250: —

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............ 17,500: —

» bestridande af underhålls- och driftkostnader för ett

fartyg för fiskeriadministrationens behof ................ 5,000: —

90,050

■ !

i

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:

Till upphållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt för

verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar ............

49,400

1

Åtgärder för tillgodogörande af svenska statens vattenfall:

Till inrättande af en särskild styrelse för förvaltningen af statens

vattenfall ................................................................................

34,000

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner:

Till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domän-

. göromålen hos länsstyrelserna.................................... 42,800: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000: —

87,800

Skogsinstitutet:

Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet....................

8,000

Landtmäter istaten:

Till bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandt- mäterikontoret af landtmäterielever ...............................................

8,000

Transport

876,960

—

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

77

Kronor. , ö.

Transport; 876,960 —

Rikets allmänna kartverk:

Till anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk,

namngranskning m. m................................................. 19,200: —

Till förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden 1,000: — j 20,200 !—

Sveriges geologiska undersökning:

Till fortsättande af de geologiska undersökningarna och för utgifvande

af därpå grundade kartor m. m. samt beredande åt under-!

sökningens tjänstemän och förste vaktmästare af tillfälliga löneförbättringar

................................................................ 106,200: —

» verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning................................................................ 100,000: —

206,200

Vägunderhållet på landet:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag................................................................ 50,000: —

» understöd åt synnerligt betungade väghållnings
distrikt

........................................................................ 150,000: —

200,000

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

.................................................................... 70,000: —

» understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar

inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län (norrländska afdiknings
anslaget).

....................................................................... 700,000: —

» understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar

inom öfriga delen af riket, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten för närliggande

bygd (allmänna frostminskningsanslaget) 200,000: —

» afdikningar å kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs län .................................... 150,000: —

Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.................... 60,000: —

Transport 1,180,000: — 1,303,360

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 11

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Kronor.

6.

Transport 1,180,000: —

1,303,360

—

Till skogsodlingens befrämjande .................................... 100,000: —

» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järn- väg af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jord- brukets behof ......................................................... 200,000: —

» bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella landtbruksinstitutet i Rom .... 5,000: —

i » understöd åt svenska fattigvårdsförbundet............ 8,000: —

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskotts- vis bestridda utgifter ................................................ 95,737: —

» beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt

vissa tjänstemän och betjänte i jordbruksdeparte- mentet samt därtill hörande ämbetsverk, förslags- anslag............................................................................ 115,000: —

1,703,737

Summa

3,007,097

—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.