Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående åtgärders vidtagande för att folkeller småsköllärare, som är obotligt sinnessjuk, måtte kunna entledigas med pension. Första Kammarens tillfälliga utskotts

1909-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:151, Skrifvelse till Konungen, angående åtgärders vidtagande för att folkeller småsköllärare, som är obotligt sinnessjuk, måtte kunna entledigas med pension. Första Kammarens tillfälliga utskotts

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 151.

1

N:o 151

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående åtgärders vidtagande

för att folk- eller småsköllärare, som är obotligt

sinnessjuk, måtte kunna entledigas med pension.

Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 5.

Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 4.

Till Konungen.

Uti inom Riksdagen väckta motioner har framställts förslag om sådan

förändring af gällande författningar att vid folk- eller småskola anställd

ordinarie lärare, som är obotligt sinnessjuk, måtte kunna mot erhållande

af pension entledigas från sin lärarebefattning.

Af de statistiska uppgifter, som finnas tillgängliga rörande antalet å

hospital vistande sinnessjuka lärare och lärarinnor framgår, att under åren

från och med 1901 till och med 1906 å hospitalet intagits sammanlagdt

65 lärare och lärarinnor eller i medeltal omkring 11 för år. I nämnda

statistiska uppgifter skiljes visserligen ej emellan lärare vid folk- och

småskolor samt öfriga lärare, men man torde ej göra sig skyldig till något

misstag, om man beräknar, att af de å hospital intagna lärare och

lärarinnor den öfvervägande delen varit anställd vid folk- eller småskolor,

dels emedan denna grupp inom hela den svenska lärarekåren är den ojämBih.

till Riksd. Brok 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 39 Käft. (Nås 151, 152.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 151.

förligt största, dels ock emedan, enligt hvad erfarenheten gifver vid handen,

särskildt bland småskollärarinnorna sinnessjukdom är ofta förekommande.

Utöfver de å hospital vistande lärare. och lärarinnor torde därjämte

med säkerhet finnas ett stort antal sinnessjuka lärare och lärarinrinnor,

som åtnjuta privat vård och om hvilkas antal någon tillförlitlig

statistik därför icke kunnat uppgöras.

Man har sålunda skäl att antaga, att det finnes ett relativt ej obetydligt

antal sinnessjuka folk- och småskollärare och lärarinnor i vårt

land; och då en stor del af dessa torde vara obotligt sjuka, synes det

vara af behofvet påkalladt, att åtgärder vidtagas uti den i motionerna angifna

riktning.

Den utväg, som 31 § i folkskolestadgan anvisar, att ett skoldistrikt

må genom uppgörelse om nöjaktigt understöd till en lärare, som drabbats

af obotlig sjukdom, kunna blifva honom kvitt, kan svårligen här användas.

Ty lider verkligen en lärare eller lärarinna, som är anställd vid

distriktets små- eller folkskola, af obotlig sinnessjukdom, lärer någon sådan

öfverenskommelse med den sjuke själf icke kunna ske. Och huruvida den

sjukas förmyndare är berättigad ingå en sådan öfverenskommelse, är minst

sagdt tvifvelaktigt. I allt fall kvarstår ovissheten om på sådant sätt såväl

den sjukas som församlingens intressen behörigen kunna tillgodoses.

Af den omständigheten att en lärare, som drabbas af obotlig sinnessjukdom,

kvarstår vid sin tjänst föranledas gifvetvis stora olägenheter

dels för undervisningen i den skola, där han är anställd, genom att platsen

för oberäknelig framtid måste uppehållas af en vikarie dels ock för

vederbörande skoldistrikt, som ofta kan hafva att kämpa med stora svårigheter

för att erhålla lämplig vikarie. En annan olägenhet för skoldistrikt

af att lärare drabbas af obotlig sinnessjukdom ligger däri, att skoldistrikt

ej erhåller statsbidrag för vikarie, som uppehåller tjänsten för sådan

lärare.

Af berörda förhållanden torde framgå önskvärdheten och nödvändigheten

af sådana ändringar eller tillägg i nu gällande folkskolestadga samt

i reglementena för folkskollärarnes pensionsinrättning och småskollärarnes

ålderdomsunderstödsanstalt, att skoldistrikt må kunna entlediga obotligt

sinnessjuk lärare, samt att denne vid sådant entledigande må erhålla ett

visst årligt understöd, äfven om antalet af hans tjänstår ej skulle uppgå

till det minimum, som nu föreskrifves för erhållande af afkortad pension

eller afkortadt understöd. Angående storleken af detta sålunda föreslagna

understöd anser sig Riksdagen emellertid icke kunna yttra sig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 151.

3

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t snarast möjligt låta verkställa utredning, huruvida

och på hvad sätt sådana ändringar må kunna vidtagas i gällande

författningar, att obotligt sinnessjuk lärare och lärarinna med fast anställning

i folkskolan äfvensom i småskolan må kunna entledigas från sin befattning

mot erhållande af viss pension, samt därefter till Riksdagen inkomma

med det förslag, hvartill denna utredning kan föranleda.

Stockholm den 13 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.