Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af odling slag enheter å kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen.

1909-05-24 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:162, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af odling slag enheter å kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 162.

1

N:o 162.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2.3 maj 1909.

_ — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående upplåtande af odling slag enheter å

kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nordligaste

länen.

(Statsutskottets utlåtande n:o 126.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 43) af den 12 februari

1909 bar Eders Kung! Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

medgifva, dels att nya upplåtelser på grund af kungörelsen angående upplåtande

af odlingslägenheter å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens

län den 27 maj 1904 icke vidare må äga rum, dels att å kronoparker

och öfverloppsmarker inom Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län må på ansökan till mindre

bemedlade eller obemedlade, som äga god frejd och gjort sig kända för

arbetsamhet och hederlig vandel samt äga förutsättningar för drifvande

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. (N:is 162, 163.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 162.

af ett mindre jordbruk, af domänstyrelsen på arrende upplåtas sådana

till odling och bebyggande tjänliga lägenheter, som där kunna vara att

tillgå, allt under förutsättning antingen att sådant för skogens vård och

bevakning tinnes vara gagneligt eller att den jord, hvars upplåtande begäres,

är belägen i närheten af odlad bygd eller kommunikationsled

och hinder från skogsvårdens synpunkt ej möter;

dels att vid upplåtelserna följande skall lända till efterrättelse,

nämligen:

att till odlingslägenliet ej må läggas odlingsmark till större vidd,

än att lägenheten i uppodladt skick kan brukas utan nämnvärdt anlitande

af legd arbetskraft;

att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast egendom

af den storlek att därå kan födas en familj, och att ej heller till samma

sökande må upplåtas mera än en lägenhet;

att odlingslägenliet, som sålunda upplåtes, skall utan kostnad för

innehafvaren noga beskrifvas, å karta afiättas och å marken utstakas;

att odlingslägenliet upplåtes på sjuttiofem år med innehafvaren

förbehållen optionsrätt till förnyadt arrende vid arrendetidens slut;

att lägenhetsinnehafvaren eller hans dödsbo icke utan domänstyrelsens

medgifvande må åt annan öfverlåta arrenderätten;

att lägenhetsinnehafvaren skall vara skyldig att på sätt och inom

tid, som domänstyrelsen i upplåtelsekontraktet äger föreskrifva, bebygga

och uppodla lägenheten;

att lägenhetsinnehafvaren skall vara skyldig att från och med

sextonde besittningsåret för lägenheten erlägga en årlig afgift, som

bestämmes vid upplåtelsen och sättes till 3,6 för hundrade af dels det

kapitalvärde lägenheten anses äga ouppodlad och obebyggd med den

rätt till byggnadsvirke, hvarom nedan förmäles, dels den odlingshjälp,

som på sätt nedan sägs till lägenhetsinnehafvaren kommer att utgå;

att lägenhetsinnehafvaren skall äga från kronans mark erhålla dels

efter utsyning behöfligt virke till lägenhetens åbyggnader och nödiga

hägnader samt gagnvirke till öfrigt husbehof dels ock efter anvisning

erforderligt skogsfång till vedbrand, det senare dock företrädesvis af

vindfälld eller torr skog eller sådan, som i anseende till sin beskaffenhet

eljest bör för en god skogsvård afverkas;

att därest under arrendetiden uppkommer behof af större eller

dera åbyggnader än vid upplåtelsen föreskrifvits, domänstyrelsen skall

äga medgifva att lägenhetsinnehafvaren jämväl för sådant ändamål erhåller

nödigt virke från kronans mark; skolande i skriftligt tillägg till upplåtelsekontraktet

föreskrifvas, huru den nya åbyggnaden skall vara beskaffad;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 162.

att lägenhetsinnehafvaren skall tillförbindas att, företrädesvis i

brandstodsförening för länet eller orten, där sådan linnes, lör kronans

räkning ombesörja och utan afdrag å arrendet bekosta åbyggnadernas

brandförsäkring till deras fulla, i behörig ordning uppskattade värde

med rätt för domänstyrelsen att, där anledning därtill lörekommer, meddela

föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring bör sökas, som

om den anstalt, där försäkring må äga rum;

att, om brandskada inträffar, lägenhetsinnehafvaren skall vara

skyldig att mot erhållande af brandskadeersättningen bota skadan utan

rätt att af kronan erhålla fritt virke; skolande kronan äga uppbära

brandskadeersättningen, hvilken tillhandahålles lägenhetsinnehafvaren i

den mån för byggnaden erfordras;

att om byggnad annorledes skadas och lägenhetsinnehafvaren därtill

är vållande, denne skall vara skyldig att bota skadan utan rätt att

därtill af kronan erhålla nödigt virke;

att lägenhetsinnehafvaren skall äga rätt att under arrendetiden a

område af kronans mark, som för ändamålet anvisas, erhålla nödigt

bete för å lägenheten vinterfödda häst- och nötkreatur; dock att, när

dom än styrelsen så påyrkar, det anvisade området må kunna utbytas

mot annat, samt att i hvarje fall från bete må undantagas mark, hvarå

i skogsvårdssyfte vidtagits anordningar, som af betesrätten skulle lida

märkligt intrång;

att lägenhetsinnehafvaren skall äga rätt att af allmänna medel i

odlingshjälp erhålla sjuhundrafemtio kronor, hvaraf utbetalas tredjedelen,

då lägenhetens uthusbvggnad är färdig och godkänd, tredjedelen, då

manbyggnaden är färdig och godkänd, och tredjedelen, då minst en

hektar åker är bruten och försvarligt häfdad som åker;

att lägenhetsinnehafvaren under femton år från upplåtelsen skall

åtnjuta frihet från utlagor och onera för lägenheten;

att lägenhetsinnehafvaren vid afträdet skall lämna ifrån sig lägenheten

med åbyggnader och odlingar till föreskrifven omfattning i fullgodt

stånd eller ersätta bristen sådan den vid afträdessyn befinnes;

att domänstyrelsen må äga att vid upplåtelsen föreskrifva de

villkor, som utöfver hvad nu sagts samt hvad i allmänhet om arrende

linnes i lag föreskrifvet må kunna finnas erforderliga; samt

att innehafvare af skogstorp skall äga att efter frihetsårens utgång,

därest han är berättigad till förnyad upplåtelse, erhålla torpet på arrende

under sjuttiofem år samt i öfrigt i tillämpliga delar på de villkor, som

föreskrifvits rörande ofvannämnda odlingslägenheter; skolande domän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 162.

styrelsen aga föreskrifva de jämkningar i upplåtelsevillkoren, som må

finnas nödiga.

Vid behandlingen af Eders Kungl. Majrts förevarande förslag bär

Riksdagen jämväl haft att pröfva två inom Riksdagen i ämnet väckta

motioner.

Ren hufvudsakligaste innebörden af Eders Kungl. Mapts förevarande

framställning har Riksdagen funnit vara en vidare utveckling af skogstorpareinstitutionen

i den g''enom kungl. kungörelsen angående upplåtande

af odlingslägenheter å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens

län den 27 maj 1904 inslagna riktningen. Nämnda institution

tillkom genom en kungl. skrifvelse till domänstyrelsen af den 29 maj

1891, hvarigenom förordnades, att å kronoparker i Norrbottens län

befintliga, till skogstorp tjänliga lägenheter finge, där det för kronoparkens

vård och bevakning funnes vara gagneligt, af domän styr el sen

på viss tid, ej öfverstigande tjugu år, upplåtas till odling och bebyggande

åt personer, som ägde god frejd och vore fullt arbetsföra

samt i öfrigt funnes vara fullt lämpliga, under villkor, bland andra,

att torparen under första upplåtelsetiden skulle inom det område af

kronoparken, som blefve honom anvisadt, utöfva tillsyn och bevakning

samt på tillsägelse af vederbörande skogstjänsteman och mot skälig

ersättning utgöra å kronoparken erforderliga arbeten, och skulle efter

frihetsårens slut torpet genom domänstyrelsens försorg, i förhållande

till detsammas storlek och beskaffenhet, åsättas viss årlig afgäld, att

utgöras medelst dagsverken å kronoparken.

Häri vidtogs genom ofvannämnda kungörelse den 27 maj 1904

nagra ändringar. Så skulle afgälden utgöras i penningar, dock med

rätt för torparen att, om han så önskade, i afräkning på afgälden utgöra

dagsverken å kronoparken. Icke heller fanns i sistnämnda kungörelse

något stadgande infördt om skyldighet för torparen att utöfva tillsyn

och verkställa arbete inom kronoparken, utan fick frågan härom ordnas

genom fritt aftal. Genom dessa förändringar förlorade systemet med

skogstorp således sin ursprungliga karaktär, nämligen den med torpinnehafvet

förbundna arbetsskyldigheten i förhållande till kronan, och

bereddes torparen dels större frihet att ordna för sig, på sätt han funne

fördelaktigast, och dels en friare och mera tilltalande ställning inför

den allmänna uppfattningen. I den sålunda inslagna riktningen är,

som ofvan antydts, genom föreliggande proposition ännu ett steg taget;

och är detta steg af sådan räckvidd, att de nu ifrågasatta jordupplåtelserna

å kronans mark nästan uteslutande kunna betraktas såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

;>

Riksdagens Skrifvelse N:o 162.

ett led åt'' den för närvarande lifligt pågående egnahemsrörelsen. Emot

en sådan sakernas utveckling har Riksdagen, i betraktande af nämnda

rörelses stora sociala betydelse, intet att erinra.

Då det mången gång kan vara tvifvelaktigt, hur ett odlingsföretag

af don art som nu ifrågavarande kommer att utfalla, torde det ligga

vikt uppå, att från statens sida åtgärd icke vidtages, som kan locka

nybyggare in på sådant företag, utan torde hvarje särskild lägenhetsupplåtelse

böra tillkomma på vederbörande nybyggares initiativ. Åt

samma skäl torde också före en lägenhets upplåtande böra genom

undersökning a stiillet af land t b r u k s k un n i g person visshet inhämtas,

att lägenhetens jord är duglig för odling; och synes denna förberedande *

undersökning vara af så stor vikt, att stadgande därom bör införas

bland de bestämmelser om ifrågavarande upplåtelser, som af Riksdagen

fastställas. Vidare torde af nämnda orsak följa, att, om ett flertal

lägenheter upplåtas å större myrmarker, som tarfva utdikning, sådan åt

kronan verkställes i behöflig utsträckning i samband med lägenheternas

upplåtande. Det kunde än ytterligare ifrågasättas, huruvida upplåtelser

böra ske annat än i närheten af odlad bygd eller kommunikationsled,

då en nybyggare å en lägenhet med isoleradt läge skulle genom den

försvårade förbindelsen med den öfriga befolkningen få än svårare att

draga sig fram utan anlitande af kommunens hjälp. Ehuruväl Riksdagen

funnit denna synpunkt synnerligen beaktansvärd och manande till särskild

försiktighet vid så belägna lägenheters upplåtande, har Riksdagen,

då vid ifrågavarande upplåtelser i allmänhet synpunkten af skogens

vård alltjämt torde böra fästhållas samt vederbörande nybyggare, enligt

hvad Riksdagen förut framhållit, bör af egen böjelse och af eget initiativ

för sig utvälja det stycke jord, hvaraf han vill finna sin framtida

bärgning, likväl ansett", att, om en sådan lägenhet, som nyss sagts,

åstundas af en nybyggare, hvilken innehar de för dess uppodlande

nödiga betingelserna och hvars dervaro kan vara för skogens vård och

bevakning gagnelig, denne ej bör förvägras lägenheten endast på grund

af dess mindre gynnsamma läge.

Beträffande tiden för upplåtelserna anser Riksdagen, hvad de sydligare

af ifrågavarande sex län vidkommer, den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

tiden, 75 år, med hänsyn till de stora förändringar i afseende

å skogens vård och värde och den upplåtna markens eventuella behöflighet

för kronans ändamål, som inom en jämförelsevis föga aflägsen

framtid skulle kunna inträda, alltför lång och att densamma lämpligen

kan begränsas till 50 år. Inom de nordligaste trakterna af riket skulle

däremot upplåtelsetiden, såvidt nu kan afgöras, utan nämnvärd olägenhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 162.

iör kronan kunna sättas till 75 år; men då det otvifvelaktigt leder till

enkelhet och reda, att samma arrendetid bestämmes för samtliga upplåtelser

af förevarande slag samt den s. k. Norrlandskommittén för

liknande upplåtelser tänkt sig en tid af endast 40 år, torde jämväl

beträffande rikets nordligaste delar en upplåtelsetid af 50 år vara tillräcklig.

I afseende å sättet för odlingslägenhets bebyggande torde, såsom

Eders Kungl. Maj.''t föreslagit, domänstyrelsen böra äga att därom bestämma,

men vill Riksdagen härvid uttala önskvärdheten däraf, att byggnaderna

ej må uppi öras allt för schablonmässigt, utan bör därvid såvidt

möjligt vederbörlig hänsyn tagas till skick och bruk å orten.

Då det vidare är af utomordentligt stor betydelse, att begärda

lägenhetsupplåtelser må kunna ske utan för stor tidsutdräkt och omgång,

har Riksdagen velat uttala den förvissning, att Eders Kungl. Maj:t

kommer att tillse, det hvad i sådant syfte kan åtgöras från statsförvaltningens

sida blifver iakttaget.

Under åberopande af livad sålunda sagts får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen, i anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag i öfrigt

och med anledning af de i ämnet väckta motionerna, besluta^

dels '' att nya upplåtelser på grund al kungörelsen angående upplåtande

af odlingslägenheter å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens

län den 27 maj 1904 icke vidare må äga rum;

dels att å kronoparker och ölverloppsmarker inom Kopparbergs,

Gäfleborgs,^ Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län må . på ansökan till mindre bemedlade eller obemedlade, som äga

god frejd och gjort sig kända för arbetsamhet och hederlig vandel

samt äga förutsättningar för drifvande af ett mindre jordbruk, af domänstyrelsen

på arrende upplåtas sådana till odling och bebyggande tjänliga

lägenheter, som där kunna vara att tillgå, allt under förutsättning

antingen att sadant lör skogens vård och bevakning linnes vara gagneligt

eller att den jord, hvars upplåtande beg-äres, är belägen i närheten af

odlad bygd eller kommunikationsled och hinder från skogsvårdens synpunkt

ej möter;

_ dels att vid upplåtelserna följande skall lända till efterrättelse

nämligen:

att, innan jordområde upplates till odlingslägenhet, genom undersökning

af i landtbruk kunnig person visshet skall inhämtas, att å området

linnes tillräcklig för odling lämplig mark;

att till odlingslägenhet ej må läggas odlingsmark till större vidd,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 162. 7

än att lägenheten i uppodladt skick kan brukas utan nämnvärdt anlitande

af legd arbetskraft;

att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast egendom

af den storlek att därå kan födas en familj, och att ej heller till

samma sökande må upplåtas mera än eu lägenhet;

att odlingslägenhet, som sålunda upplåtes, skall, utan kostnad för

innehafvaren, noga beskrifvas, å karta affattas och å marken utstakas;

att odlingslägenhet upplåtes på femtio år med innehafvaren förbehållen

optionsrätt till förnyad t arrende vid arrendetidens slut;

att lägenlietsinnehafvaren eller lians dödsbo icke utan domänstyrelsens

medgifvande må åt annan öfverlåta arrenderätten;

att lägenhetsinnehafvaren skall vara skyldig att på sätt och inom

tid, som domänstyrelsen i upplåtelsekontraktet äger föreskrifva, bebygga

och uppodla lägenheten;

att lägenhetsinnehafvaren skall vara skyldig att från och med

sextonde besittningsåret för lägenheten erlägga en årlig afgift, som

bestämmes vid upplåtelsen och sättes till 3,6 för hundrade af dels det

kapitalvärde lägenheten anses äga ouppodlad och obebyggd med den

rätt till byggnadsvirke, hvarom nedan förmäles, dels den odlingshjälp,

som på sätt nedan sägs till lägenhetsinnehafvaren kommer att utgå;

att lägenhetsinnehafvaren skall äga från kronans mark erhålla

dels efter utsyning behöfligt virke till lägenhetens åbyggnader och

nödiga hägnader samt gagnvirke till öfrigt husbehof dels ock efter anvisning

erforderligt skogsfång till vedbrand, det senare dock företrädesvis

af vindfälld eller torr skog eller sådan, som i anseende till sin beskaffenhet

eljest bör för en god skogsvård afverkas;

att därest under arrendetiden uppkommer behof af större eller

flera åbyggnader än vid upplåtelsen föreskrifvits, domänstyrelsen skall

äga medgifva att lägenhetsinnehafvaren jämväl för sådant ändamål erhåller

nödigt virke från kronans mark; skolande i skriftligt tillägg till

upplåtelsekontraktet föreskrifvas, huru den nya åbyggnaden skall vara

beskaffad;

att lägenhetsinnehafvaren skall tillförbindas att, företrädesvis i

brandstodsförening för länet eller orten, där sådan finnes, för kronans

räkning ombesörja och utan afdrag å arrendet bekosta åbyggnadernas

brandförsäkring till deras fulla, i behörig ordning uppskattade värde

med rätt för domänstyrelsen att, där anledning därtill förekommer,

meddela föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring bör sökas,

som om den anstalt, där försäkring må äga ruin;

att, om brandskada inträffar, lägenhetsinnehafvaren skall vara

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 162.

skyldig att mot erhållande af brandskadeersättningen bota skadan utan

rätt att af kronan erhålla fritt virke; skolande kronan äga uppbära

brandskadeersättningen, hvilken tillhandahålles lägenhetsinnehafvaren i

den mån för byggnaden erfordras;

att om byggnad annorledes skadas och lägenhetsinnehafvaren

därtill är vållande, denne skall vara skyldig att bota skadan utan rätt

att därtill af kronan erhålla nödigt virke;

att lägenhetsinnehafvaren skall äga rätt att under arrendetiden å område

af kronans mark, som för ändamålet anvisas, erhålla nödigt bete

för å lägenheten vinterfödda häst- och nötkreatur; dock att, när domänstyrelsen

så påyrkar, det anvisade området må kunna utbytas mot annat,

samt att i hvarje fall från bete må undantagas mark, hvarå i skogsvårdssyfte

vidtagits anordningar, som af betesrätten skulle lida märkligt intrång;

att lägenhetsinnehafvaren skall äga rätt att af allmänna medel i

odlingshjälp erhålla sjuhundrafemtio kronor, hvaraf utbetalas tredjedelen,

då lägenhetens uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen, då

manbyggnaden är färdig och godkänd, och tredjedelen, då minst en

hektar åker är bruten och försvarligt häfdad som åker;

att lägenhetsinnehafvaren under femton år från upplåtelsen skall

åtnjuta frihet från utlagor och onera för lägenheten;

att lägenhetsinnehafvaren vid afträdet skall lämna ifrån sig lägenheten

med åbyggnader och odlingar till föreskrifven omfattning i fullgodt

stånd eller ersätta bristen sådan den vid afträdessyn befinnes;

att domänstyrelsen må äga att vid upplåtelsen föreskrifva de

villkor, som utöfver hvad nu sagts samt hvad i allmänhet om arrende

finnes i lag föreskrifvet må kunna finnas erforderliga; samt

att innehafvare af skogstorp skall äga att efter frihetsårens utgång,

därest han är berättigad till förnyad upplåtelse, erhålla torpet på

arrende under femtio år samt i öfrigt i tillämpliga delar på de villkor,

som föreskrifvits rörande ofvannämnda odlingslägenheter; skolande

domänstyrelsen äga föreskrifva de jämkningar i upplåtelsevillkoren, som

må finnas nödiga.

Stockholm den 24 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.