Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af nylyggeslägenheter å vissa delar af Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets sto ckfång stskog.

1909-05-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:163, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af nylyggeslägenheter å vissa delar af Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets sto ckfång stskog.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

9

N:o 163.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 maj 1909.

_ — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående upplåtande af nylyggeslägenheter å

vissa delar af Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d.

Selets sto ckfång stskog.

(Statsutskottets utlåtande n:o 127.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 44) af den 12 februari

1909 bär Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen medgifva,

l:o) att det i nämnda protokoll omförmälda område å Älträsks

och Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog må, i den

mån det därtill befinnes lämpligt, indelas till nybyggeslägenheter enligt

plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, därvid skall lända till efterrättelse:

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

a) att i regel till hvarje lägenhet läggas minst tio hektar odlingsvärd

jord samt att hvarje lägenhets sammanlagda areal, impediment^!- oberäknade, ej må öfverstiga tjugo hektar;

b) att den kufvudsakligaste skogsmarken afsättes till eu för

gemensamt skogsfång och bete afsedd allmänning, hvarjämte i öfrigt

för nybyggarnas gemensamma begagnande undantages mark till nödiga

vägar samt lämpliga torf- och grustäkter, upplagsplatser och dylikt;

c) att likaledes må undantagas det område af omkring 165 hektar,''

som för sin fullständiga torrläggning är beroende af vattenståndet i

Aleån och i sjön Alträsk och som uppgifvits lämpa sig för anordnande

af äng genom vattenuppdämning under höst och vinter;

d) att, där så finnes ensidigt, må tillsvidare afsättas jämväl område,

som lämpar sig för inrättande af ett till nybyggarnas undervisning

och ledning afsedt mönsterjordbruk äfvensom tomter, som anses i

framtiden kunna blifva behöfliga för skola, såg, kvarn, andelsmejeri

eller andra dylika för nybyggarna gagneliga inrättningar;

2: o) att närmaste tillsynen öfver nybyggesväsendet å området

uppdrages åt en särskild nämnd, bestående åt tre ledamöter, som utses

åt Kungl. Maj:t och för sitt uppdrag icke skola åtnjuta annan ersättning

än den reseersättning Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;

3:o) att de utlagda nybyggeslägenheterna må af nämnden upplåtas

till enskilda, därvid skall lända till efterrättelse:

a) att till nybyggare må antagas allenast mindre bemedlad eller

obemedlad, som äger god trejd och gjort sig känd för arbetsamhet och

hederlig vandel samt äger förutsättning för drifvande af ett mindre

jordbruk;

b) att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast

egendom af den storlek, att därå kan födas en familj, och att ej heller

mer än en lägenhet må upplåtas åt samma person;

c) att lägenheten skall till nybyggaren upplåtas med äganderätt,

dock att nämnden under de törsta fjorton åren efter upplåtelsen, hvilken

tid är att anse såsom försökstid, skall äga rätt att, därest nybyggaren

bryter mot hvad här nedan under d) föreskrifves eller vägrar att utlärda

köpeskillingsförbindelse enligt hvad nedan sägs, fordra upplåtelsens

häfvande; skolande slutligt köpebref icke till nybyggaren utfärdas

förrän efter försökstidens utgång;

d) att nybyggaren skall vara skyldig att under försökstiden uppodla,

bebygga och, där så erfordras, inhägna lägenheten enligt de föreskrifter

nämnden vid upplåtelsen meddelar samt hålla utförda byggnader,

hägnader och odlingar i fullgod! stånd;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifve se N:o 163.

e) att nybyggaren skall vara berättigad att a kronans mark efter

utsyning af vederbörande skogst.j änstcman utan ersättning erhålla nödigt

virke till fullgörande af den byggnads- och hägnadsskyldighet, som

under försökstiden honom åligger; dock att sådant virke ej lämnas till

botande af skada, som skett genom eld eller genom nybyggarens

vållande;

f) att nybyggaren under försökstiden skall åtnjuta lrihet från utlagor

och onera för lägenheten;

g) att nybyggaren skall äga att af allmänna medel erhålla odlingshjälp

till belopp af sjuhundrafemtio kronor, hvaraf utbetalas tredjedelen,

då lägenhetens uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen, då

manbyggnaden är färdig och godkänd, och tredjedelen, då minst en

hektar åker är bruten och försvarligt häfdad såsom åker;

h) att där upplåtelsen af ofvan nämnd anledning häfves och nybygget

återfaller till kronan, nybyggaren skall vara skyldig återbära

värdet af det byggnads- och hägnadsvirke samt den odlingshjälp kronan

lämnat, i den mån detta icke motsvaras af värdet af å lägenheten vid afträdandet

befintliga hus, hägnader och odlingar, skolande för detta

ändamål behöfliga uppskattningar i händelse af tvist verkställas, af

skiljemän i den ordning, som föreskrifves beträffande den uppskattning,

hvilken omförmäles i 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fast

egendom den 14 juni 1907;

i) att under försökstiden nybygget må öfverlåtas till annan allenast

så framt denne af nämnden pröfvas uppfylla här förut angifna villkor

för att kunna antagas såsom nybyggare i första hand;

j) att nybyggaren skall vara skyldig att för lägenheten erlägga

en köpeskilling motsvarande dels det kapitalvärde, hvartill lägenheten

af nämnden uppskattas, då den till nybyggaren utlämnas, hvilket värde

för ouppodlad och obebyggd lägenhet dock ej må sättas högre än femtio

kronor för hektar af lägenhetens areal, impedimenter oberäknade, dels

den odlingshjälp, som till nybyggaren kommer att utgå; skolande beträffande

köpeskillingens erläggande gälla följande bestämmelser, nämligen:

att nämnda köpeskilling skall uppdelas i två lika delar, en amorteringsdel

och en stående del;

att å amorteringsdelen erlägges från och med femtonde året efter

upplåtelsen och intill dess densamma blifvit till Mlo gulden en annuitet

af 6 för hundra, hvarvid såsom ränta räknas 3,6 för hundra å det

oguldna kapitalbeloppet af amorteringsdelen;

att å stående delen erlägges från och med femtonde året efter

upplåtelsen och intill dess betalning sker ränta efter 3,6 för hundra;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

att det skall stå nybyggaren fritt att när som helst inbetala köpeskillingen

i sin helhet jämte upplupna räntor samt att göra de afbetalningar,

han önskar, å stående delen;

att med undantag lör de tall, om hvilka här nedan vidare förmärs,

den stående delen icke kan från statens sida uppsägas, förrän

amorteringsdelen till fullo guldits;

att likväl i hvarje fall den stående delen skall vara gulden inom

fem år från det sista inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras;

att, därest lägenheten till jord eller byggnader vanvårdas eller föreskrifna

rånte- och kapitalafbetalningar icke ordentligt fullgöras, hvad af

köpeskillingen återstår oguldet jämte ränta skall, där sådant från statens

sida påfordras, genast vara till betalning förfallet;

att detsamma skall gälla, där lägenheten öfvergår till annan än

efterlefvande make eller bröstarfvinge eller efterlefvande make och bröstarfvinge,

hvilka behålla lägenheten oskiftad, så framt icke den nye

inneliafvaren pröfvas uppfylla här förut angifna villkor för att kunna

antagas såsom nybyggare i första hand; samt

att, där. eljest uppsägning, efter tv förut är sagdt, ifrågakommer

från statens sida, ägaren skall åtnjuta sex månaders uppsägningstid;

k) att nybyggaren, då efter försökstidens utgång köpebref till

honom utfärdas, skall vara skyldig att i utbyte däremot, till nämnden

öfverlämna en med inteckningsmedgifvande försedd köpeskillingsförbindelse

affattad i öfverensstämmelse med hvad här förut föreskrifvits;

l) att nämnden må bestämma de jämkningar i upplåtelsevillkoren,

som må föranledas däraf, att nybyggeslägenhet är vid upplåtelsen i

större eller mindre omfattning uppodlad eller bebyggd;

in) att det må tillkomma Kungl. Magt att meddela närmare

föreskrifter rörande dels grunderna för förvaltningen till nybyggarnas

gemensamma nytta af härofvan under l:o b) omförmälda allmänning

och samfälligheter, dels sättet för tillgodogörandet af ofvan under l:o c)

och d). anmärkta undantagna områden äfvensom vid nybyggesindelningen

öfverblifven mark samt lägenheter, hvilka ännu icke blifvit såsom nybygg11

npplåtna, därvid skall iakttagas, att inflytande medel skola

bilda en kassa att användas för bestridande af förvaltningskostnader eller

till ändamål, som äro för nybyggarna gemensamt gagneliga; samt

n) att Kungl. Maj:t likaledes må äga att ifråga om nämndens

verksamhet meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion anhöll Riksdagen

i skrifvelse den 29 maj 1901, att Kungl. Maj:t täcktes, till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

befrämjande af öfre Norrlands kolonisation, låta å kronans där belägna,

ej särskildt disponerade mark verkställa undersökningar, om

och till hvilken omfattning lämpliga områden i närheten åt viktigare

kommunikationsleder, industricentra eller platser, där större samhällen

uppstått, måtte kunna upplåtas till enskilda för odling och bebyggande,

samt, i den mån undersökningarne fortskrede, till Riksdagen om dylika

områdens disposition afgifva förslag.

På grund af denna Riksdagens skrifvelse företogs omfattande

undersökningar, hvilka gåfvo vid handen, att för kolonisation i första

rummet borde komma i fråga det i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

åsyftade området, enligt ofvanberörda statsrådsprotokoll omfattande

västra delen af Alträsks kronopark samt delar af Svanå kronopark

och Selets f. d. stockfångstskog i Öfver Luleå socken åt Norrbottens

län med eu areal, impediment^'' oberäknade, af omkring 1,868

hektar. På framställning af Kungl. Maj:t beviljade 1905 års Riksdagför

afdikning af området, som till stor del utgjordes af mvrmark, ett

anslag af 77,000 kronor, hvilken afdikning nu slutförts. I sin till innevarande

Riksdag afgifna berättelse hafva Riksdagens revisorer meddelat,

att de vid besök å stället funnit det verkställda utdikningsarbetet vara

utförd t med omsorg och noggrannhet.

Det hade emellertid — anföres vidare i berättelsen — förefallit

revisorer^ tvifvelaktigt, huruvida myrar af ifrågavarande slag verkligen

lämpade sig för anordnande å desamma åt egnaliemskolonier i

större omfattning, särskildt med hänsyn till mossarnas mestadels omogna

beskaffenhet samt frånvaron af fast mark i myrarnas omedelbara närhet.

I förbigående anfördes äfven, att, enligt uppgift från den invid

mossarna liggande järnvägsstationen Brännberg, det vid brunnsgräfning

erhållna vattnet på grund af stor järnhalt befunnits obrukbart till dricksvatten,

hvarför sådant vatten måste hämtas från andra håll.

Under sådana förhållanden ville det synas revisorerne, som om

man, till förekommande af alltför stora kostnader för det allmänna samt

möjligen uppkommande missräkningar för de enskilde, hvilka omständigheter

kunde skadligt återverka på egnahemsfrågan i dess helhet, borde

med afseende å ifrågavarande kolonisering framgå med synnerlig försiktighet.

Med anledning af hvad revisorerna sålunda uttalat, har landtbruksstvrelsen

i infordradt utlåtande anfört följande.

Vidkommande kolonisationen i fråga, så hade sakkunniga män pa

vederbörligt uppdrag verkställt omfattande och tullständiga undersökningar

af såväl praktisk som vetenskaplig art samt landtbruksstyrelsen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

särskild! i fråga om myrarnas odlingsvärde och områdets lämplighet för

odling och bebyggande af kolonister inhämtat utlåtanden af de i sådant

afseende mest kompetenta män, som inom landet funnits att tillgå.

Landtbruksstyrelsen hade också alltmer stadgats i den öfvertygelsen

att lämpligare plats för den af Riksdagen år 1901 ifrågasatta kolonisationen

af öfre Norrland svårligen kunde anträffas än å Alträsks kronoPa.

rk, samt ansåge, att den verkställda afdikningen icke allenast skulle

minska frostländigheten och hindra mossans vidare tillväxt och utbredning,

. utan framför allt påskynda myrjordens förmultning och sålunda

småningom afhjälpa det fel, revisorerne anmärkt beträffande dess omogna

beskaffenhet. Enligt ett af utsedda kommitterade, landtbruksingenjören

i Norrbottens län Emil Berggren, föreståndaren för kemisk-växtbiologiska

anstalten i Luleå, filosofie doktorn Paul Hellström och kulturingenjören

hos Svenska Mosskulturföreningen B. Salm den 31 januari 1908 afgifvet

utlåtande kunde omkring 210 hektar lämpligt belägna myrar å Alträsk

redan nu anses äga den förmultningsgrad och öfriga egenskaper, att de

utan vidare undersökningar än redan verkställda analyser m. m. kunde

med säkerhet och fördel upplåtas till kolonister för odling och bebygg - gande, hvaremot a andra utdikade myrar borde under några år verkställas

odlingsförsök för att praktiskt utreda deras odlingsvärde, innan

de upplätes till afsedt ändamål. Väl vore det sant, att största delen

af den myrarna angränsande fastmarken vore järnhaltig och så stenbunden,

att den föga ägnade sig för odling, men enahanda vore förhållandet

med nästan alla de kronan tillhöriga myrtrakter, som blifvit

undersökta i närheten af norra stambanan och Gellivarebanan emellan

Långträsks och Murjeks järnvägsstationer, utan att de i öfrigt kunde

mäta sig med myrarna a Alträsk beträffande läge, beskaffenhet m. m.;

och endast vid Koskivara, där kolonisationsplan äfven blifvit för längesedan

uppgjord, kunde myrar och fastmark anses ligga i lyckligare blandning

med hvarandra än å Alträsk.

Landtbruksstyrelsen tilläte sig alltså uttala den åsikten, att å Alträsks

kronopark den kolonisation af öfre Norrland, som Riksdagen afsett-,

nu kunde taga sin början, om också densamma af flera skäl icke kunde

eller borde företagas på en gång eller i för stor omfattning.

Med Eders Kungl. Maj ds nu föreliggande förslag afses att åstadkomma

ett första led åt den uti Riksdagens förenämnda skrifvelse åsyftade

kolonisationen af öfre Norrland. \id granskning af förslaget har Riksdagen,

som emellertid icke kunnat undgå att dela revisorernas uppfattning,

att ifrågavarande koloniseringsföretag torde böra framföras med

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

synnerlig försiktighet, funnit detsamma vara grundadt på noggrann utredning,

omsorgsfullt utarbetadt samt lämpadt efter förhållandena å orten,

hvarför Riksdagen ansett sig böra bifalla detsamma, dock med vissa här

nedan angifna jämkningar.

Riksdagen har fäst sin uppmärksamhet därå, att Eders Kungl. Maj ds

förslag icke innehåller någon bestämmelse om skyldighet för nybyggare

att låta brandförsäkra sina åbyggnader. I detta ämne innehåller ofvanberörda

statsrådsprotokoll, närmast i fråga om att nybyggare icke skulle

erhålla fritt byggnadsvirke för botande af skada, som skett genom eldsvåda,

följande yttrande af departementschefen: »Mot skada af sistnämnda

beskaffenhet bör nämligen nybyggaren vara skyldig trygga sig genom

att hålla byggnaderna brandförsäkrade. Det kunde härvid ifrågasättas,

om icke staten borde skaffa sig någon garanti för att byggnaderna

verkligen hållas brandförsäkrade, så att staten icke, i händelse nybyggaren

försummat att brandförsäkra och saknar tillgångar att

uppföra nya byggnader, utan ersättning går miste om det värde, som

ligger i det virke staten för de uppbrunna byggnaderna tillsläppt.

Detta synes emellertid vara mindre nödigt, om man låter lägenheten

förverkas, därest byggnaderna ej hållas vid makt. I så fall får staten

väl i de flesta fall i det på lägenheten nedlagda odlingsarbetet en ersättning

icke understigande värdet af det tillsläppta virket.» Denna uppfattning

kan Riksdagen emellertid icke dela. Det kunde nämligen i synnerhet

i det fall, att åbyggnaderna på en lägenhet nedbrunne kort tid efter

deras uppförande, lätt inträffa, att nybyggaren icke ännu uppodlat lägenheten

i sådan grad, att odlingens värde ens tillnärmelsevis motsvarade

värdet af det till byggnaderna använda timret. Hade nybyggaren

i ett sådant fall icke byggnaderna brandförsäkrade och eljest

saknade medel för deras återuppförande, skulle förlusten helt och hållet

drabba kronan. Riksdagen är därför af den mening att, i öfverensstämmelse

med hvad som för liknande fall föreslagits i Eders Kungl. Maj:ts

proposition n:o 43 angående upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker

och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen, nybyggaren bör

ffläggas skyldighet att på egen bekostnad försäkra lägenhetens åbyggnader

mot brandskada åtminstone under försökstiden; och torde brandförsäkringen

då, enär nybyggaren ännu ej förvärfvat äganderätt till lägenheten,

böra tagas för kronans räkning.

I afseende å rätten att under försökstiden öfverlåta nybygget har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att öfverlåtelse må ske allenast till person,

som af tillsyningsnämnden pröfvas uppfylla villkoren för att kunna

antagas såsom nybyggare i första hand. Ett af de förnämsta af be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

rörda villkor är emellertid, att vederbörande skall vara mindre bemedlad

eller obemedlad. Skulle detta villkor strängt fastliållas, hade afträdaren

så godt som inga utsikter att kunna afyttra lägenheten — det enda

sätt, hvarpå han skulle kunna bereda sig kontant godtgörelse för å

lägenheten nedlagda kostnader och arbete. Då, å ena sidan, billigheten

synes kräfva, att en nybyggares efterlefvande eller han själf, då

han på grund af sjukdom eller andra ömmande omständigheter nödgas

lämna sin lägenhet, icke må försättas i ofvan antydda ofördelaktiga

belägenhet, men, å andra sidan, okynnesöfverlåtelser synas böra så

vidt möjligt förekommas, bär Riksdagen ansett en omredigering af nu

ifrågavarande bestämmelse erforderlig, i syfte att det må tillkomma

nämnden att pröfva såväl motivet för öfverlåtelsen som tillträdarens

personliga lämplighet, därvid naturligtvis de för lägenhets nyupplåtelse

uppställda villkor böra i möjligaste mån tjäna till efterrättelse. Beträffande

öfverlåtelse af ett nybygge efter försökstidens utgång, då gifvetvis

någon profning af motivet för öfverlåtelsen ej kan ifrågakomma, torde

af samma skäl, som ofvan anförts beträffande öfverlåtelse under försökstiden,

åt nämnden böra inrymmas jämväl befogenhet att, där ej tillträdaren

är efterlefvande make eller bröstarfvinge, efter fri pröfning af

tillträdarens personliga kvalifikationer afgöra, huruvida ogulden del af

köpeskillingen må inbetalas genast eller i den ordning, som gällde för

förre innehafvaren.

Försökstiden är af Eders Ivungl. Maj:t föreslagen till fjorton år. I

ofvan nämnda proposition n:o 43 är för däri omförmälda upplåtelser föreslag-en

eu med försökstiden jämförlig frihetstid på femton år. Då Riksdagen

anser, att dessa stadier af de olika slagen upplåtelser lämpligen böra

omfatta samma tidrymd och tidrymden af femton år är i sådant afseende

mera tilltalande, har Riksdagen ansett Eders Ivungl. Maj:ts förevarande

förslag böra jämkas i enlighet därmed.

På grund af hvad ofvan anförts och i anslutning till Eders

Ivungl. Maj:ts förslag i öfrigt har Riksdagen beslutat

l:o) att det i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 12

februari 1909 omförmälda område å Alträsks och Svanå kronopark^- samt t. d. Selets stockfångstskog må, i den mån det därtill befinnes

lämpligt, indelas till nybyggeslägenheter enligt plan, som af Eders

Ivungl. Maj:t fastställes, därvid skall lända till efterrättelse:

a) att i regel till hvarje lägenhet läggas minst tio hektar odlingsvärd

jord samt att hvarje lägenhets sammanlagda areal, impedimenter

oberäknade, ej må öfverstiga tjugo hektar;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

b) att den hufvudsakligaste skogsmarken afsättes till en för

gemensamt skogsfång och bete afsedd allmänning, hvarjemte i öfrigt

för nybyggarnas gemensamma begagnande undantages mark till nödiga

vägar samt lämpliga torf- och grustäkter, upplagsplatser och dylikt;

c) att likaledes må undantagas det område af omkring 165 hektar,

som för sin fullständiga torrläggning är beroende af vattenståndet i Aleån

och i sjön Alträsk och som uppgifvits lämpa sig för anordnande af äng

genom vattenuppdämning under höst och vinter;

d) att, där så finnes önskligt, må tills vidare afsättas jämväl område,

som lämpar sig för inrättande af ett till nybyggarnas undervisning

och ledning afsedt mönsterjordbruk äfvensom tomter, som anses i framtiden

kunna blifva behöfliga för skola, såg, kvarn, andelsmejeri eller

andra dylika för nybyggarna gagneliga inrättningar;

2:o) att närmaste tillsynen öfver nybyggesväsendet å området uppdrages

åt en särskild nämnd, bestående af tre ledamöter, som utses af

Kungl. Maj:t och för sitt uppdrag icke skola åtnjuta annan ersättning

än den reseersättning Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;

3:o) att de utlagda ny byggeslägenheterna må af nämnden upplåtas

till enskilda, därvid skall lända till efterrättelse:

a) att till nybyggare må antagas allenast mindre bemedlad eller

obemedlad, som äger god frejd och gjort sig känd för arbetsamhet och

hederlig vandel samt äger förutsättning för drifvande af ett mindre

jordbruk;

b) att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast egendom

af den storlek, att därå kan födas en familj, och att ej heller mer

än en lägenhet må upplåtas åt samma person;

c) att lägenheten skall till nybyggaren upplåtas med äganderätt,

dock att nämnden under de första femton åren efter upplåtelsen, hvilken

tid är att anse såsom försökstid, skall äga rätt att, därest nybyggaren

bryter mot hvad här nedan under d) föreskrifves eller vägrar att utfärda

köpeskillingsförbindelse enligt hvad nedan sägs, fordra upplåtelsens

häfvande; skolande slutligt köpebref icke till nybyggaren utfärdas förrän

efter försökstidens utgång;

d) att nybyggaren skall vara skyldig att under försökstiden uppodla,

bebygga och, där så erfordras, inhägna lägenheten enligt de föreskrifter

nämnden vid upplåtelsen meddelar samt hålla utförda byggnader,

hägnader och odlingar i fullgodt stånd;

e) att nybyggaren skall vara berättigad att å kronans mark efter

utsyning af vederbörande skogstjänsteman utan ersättning erhålla nödigt

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. ‘6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

virke till fullgörande af den byggnads- och hägnadsskyldighet, som

under försökstiden honom åligger;

f) att nybyggaren skall tillförbindas att under försökstiden, företrädesvis

i brandstodsförening för länet eller orten, där sådan finnes, för

kronans räkning ombesörja och utan ersättning af kronan bekosta åbyggnadernas

brandförsäkring till deras fulla, i behörig ordning uppskattade

värde med rätt för nämnden att, där anledningen därtill förekommer,

meddela föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring bör sökas,

som om den anstalt, där försäkring må äga rum;

g) att, om brandskada inträffar, nybyggaren skall vara skyldig att

mot erhållande af brandskadeersättningen bota skadan utan rätt att af

kronan erhålla fritt virke; skolande kronan äga uppbära brandskadeersättningen,

hvilken tillhandahålles nybyggaren i den mån för byggnaden

erfordras;

h) att om byggnad annorledes skadas och nybyggaren därtill är

vållande, denne skall vara skyldig att bota skadan utan rätt att därtill

af kronan erhålla nödigt virke;

i) att nybyggaren under försökstiden skall åtnjuta frihet från

utlagor och onera för lägenheten;

j) att nybyggaren skall äga att af allmänna medel erhålla odlingshjälp

till belopp af sjuhundrafemtio kronor, hvaraf utbetalas tredjedelen,

då lägenhetens uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen, då

manbyggnaden är färdig och godkänd, och tredjedelen, då minst en

hektar åker är bruten och försvarligt häfdad såsom åker;

k) att där upplåtelsen af ofvan nämnd anledning häfves och nybygget

återfaller till kronan, nybyggaren skall vara skyldig återbära

värdet af det byggnads- och hägnadsvirke samt den odlingshjälp kronan

lämnat, i den mån detta icke motsvaras af värdet af å lägenheten vid

afträdandet befintliga hus, hägnader och odlingar, skolande för detta

ändamål behöfliga uppskattningar i händelse af tvist verkställas af skiljemän

i den ordning, som föreskrifves beträffande den uppskattning,

hvilken omförmäles i 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fast egendom

den 14 juni 1907;

l) att under försökstiden nybygget må allenast efter nämndens

pröfning öfverlåtas till annan;

m) att. nybyggaren skall vara skyldig att för lägenheten erlägga

en köpeskilling motsvarande dels det kapitalvärde, hvartill lägenheten

af nämnden uppskattas, då den till nybyggaren utlämnas, hvilket värde

för ouppodlad och obebyggd lägenhet dock ej må sättas högre än femtio

kronor för hektar af lägenhetens areal, impedimenter oberäknade, dels

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

deri odlingshjälp, som till nybyggaren kommer att utgå; skolande beträffande

köpeskillingens erläggande gälla följande bestämmelser, nämligen:

att nämnda köpeskilling skall uppdelas i två lika delar, en amorteringsdel

och en stående del;

att å amorteringsdelen erlägges från och med sextonde året efter

upplåtelsen och intill dess densamma blifvit till fullo gulden en annuitet

af 6 för hundra, hvarvid såsom ränta räknas 3,6 för hundra å det

oguldna kapitalbeloppet af amorteringsdelen;

att å stående delen erlägges från och med sextonde året efter

upplåtelsen och intill dess betalning sker ränta efter 3,6 för hundra;

att det skall stå nybyggaren fritt att när som helst inbetala

köpeskillingen i sin helhet jämte upplupna räntor samt att göra de afbetalningar,

han önskar, å stående delen;

att med undantag för de fall, om hvilka här nedan vidare förmäles,

den stående delen icke kan från statens sida uppsägas, förrän

amorteringsdelen till fullo guldits;

att likväl i hvarje fall den stående delen skall vara gulden inom

fem år från det sista inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras;

att, därest lägenheten till jord eller byggnader vanvårdas eller

föreskrifna rånte- och kapitalafbetalningar icke ordentligt fullgöras, hvad

af köpeskillingen återstår oguldet jämte ränta skall, där sådant från

statens sida påfordras, genast vara till betalning förfallet;

att detsamma skall gälla, där lägenheten öfvergå!'' till annan än

efterlefvande make eller bröstarfvinge, eller efterlefvande make och

bröstarfvinge, hvilka behålla lägenheten oskiftad, så framt icke den nye

innekafvaren af nämnden pröfvas, med vederbörlig hänsyn till de kvalifikationer

nybyggare i första hand bör innehafva, lämplig att öfvertaga

lägenheten; samt

att, där eljest uppsägning, efter ty förut är sagdt, ifrågakommer

från statens sida, ägaren skall åtnjuta sex månaders uppsägningstid;

n) att nybyggaren, då efter försökstidens utgång köpebref till honom

utfärdas, skall vara skyldig att i utbyte däremot, till nämnden öfverlämna

en med inteckningsmedgifvande försedd köpeskillingsförbindelse

affatta^ i öfverensstämmelse med hvad här förut föreskrifvits;

o) att nämnden må bestämma de jämkningar i upplåtelsevillkoren,

som må föranledas däraf, att nybyggeslägenhet är vid upplåtelsen i större

eller mindre omfattning uppodlad eller bebyggd;

p) att det må tillkomma Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter

rörande dels grunderna för förvaltningen till nybyggarnas gemensamma

nytta af här ofvan under l:o b) omförmälda allmänning och sam
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 163.

fälligheter, dels sättet för tillgodogörandet af ofvan under l:o c) och

d) anmärkta undantagna områden äfvensom vid nybyggesindelningen

öfverblifven mark samt lägenheter, hvilka ännu icke blifvit såsom nybyggen

upplåtna, därvid skall iakttagas, att inflytande medel skola bilda

en kassa att användas för bestridande af förvaltningskostnader eller till

ändamål, som äro för nybyggarna gemensamt gagneliga; samt

q) att Kungl. Maj:t likaledes må äga att i fråga om nämndens

verksamhet meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga.

Stockholm den 24 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.