Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af nylyggeslägenheter å vissa delar af Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets sto ckfång stskog.
1909-05-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1909:163, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af nylyggeslägenheter å vissa delar af Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets sto ckfång stskog.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
9
N:o 163.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 maj 1909.
_ — — — Andra Kammaren den 24 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående upplåtande af nylyggeslägenheter å
vissa delar af Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d.
Selets sto ckfång stskog.
(Statsutskottets utlåtande n:o 127.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 44) af den 12 februari
1909 bär Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen medgifva,
l:o) att det i nämnda protokoll omförmälda område å Älträsks
och Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog må, i den
mån det därtill befinnes lämpligt, indelas till nybyggeslägenheter enligt
plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, därvid skall lända till efterrättelse:
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
a) att i regel till hvarje lägenhet läggas minst tio hektar odlingsvärd
jord samt att hvarje lägenhets sammanlagda areal, impediment^!- oberäknade, ej må öfverstiga tjugo hektar;
b) att den kufvudsakligaste skogsmarken afsättes till eu för
gemensamt skogsfång och bete afsedd allmänning, hvarjämte i öfrigt
för nybyggarnas gemensamma begagnande undantages mark till nödiga
vägar samt lämpliga torf- och grustäkter, upplagsplatser och dylikt;
c) att likaledes må undantagas det område af omkring 165 hektar,''
som för sin fullständiga torrläggning är beroende af vattenståndet i
Aleån och i sjön Alträsk och som uppgifvits lämpa sig för anordnande
af äng genom vattenuppdämning under höst och vinter;
d) att, där så finnes ensidigt, må tillsvidare afsättas jämväl område,
som lämpar sig för inrättande af ett till nybyggarnas undervisning
och ledning afsedt mönsterjordbruk äfvensom tomter, som anses i
framtiden kunna blifva behöfliga för skola, såg, kvarn, andelsmejeri
eller andra dylika för nybyggarna gagneliga inrättningar;
2: o) att närmaste tillsynen öfver nybyggesväsendet å området
uppdrages åt en särskild nämnd, bestående åt tre ledamöter, som utses
åt Kungl. Maj:t och för sitt uppdrag icke skola åtnjuta annan ersättning
än den reseersättning Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;
3:o) att de utlagda nybyggeslägenheterna må af nämnden upplåtas
till enskilda, därvid skall lända till efterrättelse:
a) att till nybyggare må antagas allenast mindre bemedlad eller
obemedlad, som äger god trejd och gjort sig känd för arbetsamhet och
hederlig vandel samt äger förutsättning för drifvande af ett mindre
jordbruk;
b) att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast
egendom af den storlek, att därå kan födas en familj, och att ej heller
mer än en lägenhet må upplåtas åt samma person;
c) att lägenheten skall till nybyggaren upplåtas med äganderätt,
dock att nämnden under de törsta fjorton åren efter upplåtelsen, hvilken
tid är att anse såsom försökstid, skall äga rätt att, därest nybyggaren
bryter mot hvad här nedan under d) föreskrifves eller vägrar att utlärda
köpeskillingsförbindelse enligt hvad nedan sägs, fordra upplåtelsens
häfvande; skolande slutligt köpebref icke till nybyggaren utfärdas
förrän efter försökstidens utgång;
d) att nybyggaren skall vara skyldig att under försökstiden uppodla,
bebygga och, där så erfordras, inhägna lägenheten enligt de föreskrifter
nämnden vid upplåtelsen meddelar samt hålla utförda byggnader,
hägnader och odlingar i fullgod! stånd;
11
Riksdagens Skrifve se N:o 163.
e) att nybyggaren skall vara berättigad att a kronans mark efter
utsyning af vederbörande skogst.j änstcman utan ersättning erhålla nödigt
virke till fullgörande af den byggnads- och hägnadsskyldighet, som
under försökstiden honom åligger; dock att sådant virke ej lämnas till
botande af skada, som skett genom eld eller genom nybyggarens
vållande;
f) att nybyggaren under försökstiden skall åtnjuta lrihet från utlagor
och onera för lägenheten;
g) att nybyggaren skall äga att af allmänna medel erhålla odlingshjälp
till belopp af sjuhundrafemtio kronor, hvaraf utbetalas tredjedelen,
då lägenhetens uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen, då
manbyggnaden är färdig och godkänd, och tredjedelen, då minst en
hektar åker är bruten och försvarligt häfdad såsom åker;
h) att där upplåtelsen af ofvan nämnd anledning häfves och nybygget
återfaller till kronan, nybyggaren skall vara skyldig återbära
värdet af det byggnads- och hägnadsvirke samt den odlingshjälp kronan
lämnat, i den mån detta icke motsvaras af värdet af å lägenheten vid afträdandet
befintliga hus, hägnader och odlingar, skolande för detta
ändamål behöfliga uppskattningar i händelse af tvist verkställas, af
skiljemän i den ordning, som föreskrifves beträffande den uppskattning,
hvilken omförmäles i 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fast
egendom den 14 juni 1907;
i) att under försökstiden nybygget må öfverlåtas till annan allenast
så framt denne af nämnden pröfvas uppfylla här förut angifna villkor
för att kunna antagas såsom nybyggare i första hand;
j) att nybyggaren skall vara skyldig att för lägenheten erlägga
en köpeskilling motsvarande dels det kapitalvärde, hvartill lägenheten
af nämnden uppskattas, då den till nybyggaren utlämnas, hvilket värde
för ouppodlad och obebyggd lägenhet dock ej må sättas högre än femtio
kronor för hektar af lägenhetens areal, impedimenter oberäknade, dels
den odlingshjälp, som till nybyggaren kommer att utgå; skolande beträffande
köpeskillingens erläggande gälla följande bestämmelser, nämligen:
att nämnda köpeskilling skall uppdelas i två lika delar, en amorteringsdel
och en stående del;
att å amorteringsdelen erlägges från och med femtonde året efter
upplåtelsen och intill dess densamma blifvit till Mlo gulden en annuitet
af 6 för hundra, hvarvid såsom ränta räknas 3,6 för hundra å det
oguldna kapitalbeloppet af amorteringsdelen;
att å stående delen erlägges från och med femtonde året efter
upplåtelsen och intill dess betalning sker ränta efter 3,6 för hundra;
12 Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
att det skall stå nybyggaren fritt att när som helst inbetala köpeskillingen
i sin helhet jämte upplupna räntor samt att göra de afbetalningar,
han önskar, å stående delen;
att med undantag lör de tall, om hvilka här nedan vidare förmärs,
den stående delen icke kan från statens sida uppsägas, förrän
amorteringsdelen till fullo guldits;
att likväl i hvarje fall den stående delen skall vara gulden inom
fem år från det sista inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras;
att, därest lägenheten till jord eller byggnader vanvårdas eller föreskrifna
rånte- och kapitalafbetalningar icke ordentligt fullgöras, hvad af
köpeskillingen återstår oguldet jämte ränta skall, där sådant från statens
sida påfordras, genast vara till betalning förfallet;
att detsamma skall gälla, där lägenheten öfvergår till annan än
efterlefvande make eller bröstarfvinge eller efterlefvande make och bröstarfvinge,
hvilka behålla lägenheten oskiftad, så framt icke den nye
inneliafvaren pröfvas uppfylla här förut angifna villkor för att kunna
antagas såsom nybyggare i första hand; samt
att, där. eljest uppsägning, efter tv förut är sagdt, ifrågakommer
från statens sida, ägaren skall åtnjuta sex månaders uppsägningstid;
k) att nybyggaren, då efter försökstidens utgång köpebref till
honom utfärdas, skall vara skyldig att i utbyte däremot, till nämnden
öfverlämna en med inteckningsmedgifvande försedd köpeskillingsförbindelse
affattad i öfverensstämmelse med hvad här förut föreskrifvits;
l) att nämnden må bestämma de jämkningar i upplåtelsevillkoren,
som må föranledas däraf, att nybyggeslägenhet är vid upplåtelsen i
större eller mindre omfattning uppodlad eller bebyggd;
in) att det må tillkomma Kungl. Magt att meddela närmare
föreskrifter rörande dels grunderna för förvaltningen till nybyggarnas
gemensamma nytta af härofvan under l:o b) omförmälda allmänning
och samfälligheter, dels sättet för tillgodogörandet af ofvan under l:o c)
och d). anmärkta undantagna områden äfvensom vid nybyggesindelningen
öfverblifven mark samt lägenheter, hvilka ännu icke blifvit såsom nybygg11
npplåtna, därvid skall iakttagas, att inflytande medel skola
bilda en kassa att användas för bestridande af förvaltningskostnader eller
till ändamål, som äro för nybyggarna gemensamt gagneliga; samt
n) att Kungl. Maj:t likaledes må äga att ifråga om nämndens
verksamhet meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga.
Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion anhöll Riksdagen
i skrifvelse den 29 maj 1901, att Kungl. Maj:t täcktes, till
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
befrämjande af öfre Norrlands kolonisation, låta å kronans där belägna,
ej särskildt disponerade mark verkställa undersökningar, om
och till hvilken omfattning lämpliga områden i närheten åt viktigare
kommunikationsleder, industricentra eller platser, där större samhällen
uppstått, måtte kunna upplåtas till enskilda för odling och bebyggande,
samt, i den mån undersökningarne fortskrede, till Riksdagen om dylika
områdens disposition afgifva förslag.
På grund af denna Riksdagens skrifvelse företogs omfattande
undersökningar, hvilka gåfvo vid handen, att för kolonisation i första
rummet borde komma i fråga det i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
åsyftade området, enligt ofvanberörda statsrådsprotokoll omfattande
västra delen af Alträsks kronopark samt delar af Svanå kronopark
och Selets f. d. stockfångstskog i Öfver Luleå socken åt Norrbottens
län med eu areal, impediment^'' oberäknade, af omkring 1,868
hektar. På framställning af Kungl. Maj:t beviljade 1905 års Riksdagför
afdikning af området, som till stor del utgjordes af mvrmark, ett
anslag af 77,000 kronor, hvilken afdikning nu slutförts. I sin till innevarande
Riksdag afgifna berättelse hafva Riksdagens revisorer meddelat,
att de vid besök å stället funnit det verkställda utdikningsarbetet vara
utförd t med omsorg och noggrannhet.
Det hade emellertid — anföres vidare i berättelsen — förefallit
revisorer^ tvifvelaktigt, huruvida myrar af ifrågavarande slag verkligen
lämpade sig för anordnande å desamma åt egnaliemskolonier i
större omfattning, särskildt med hänsyn till mossarnas mestadels omogna
beskaffenhet samt frånvaron af fast mark i myrarnas omedelbara närhet.
I förbigående anfördes äfven, att, enligt uppgift från den invid
mossarna liggande järnvägsstationen Brännberg, det vid brunnsgräfning
erhållna vattnet på grund af stor järnhalt befunnits obrukbart till dricksvatten,
hvarför sådant vatten måste hämtas från andra håll.
Under sådana förhållanden ville det synas revisorerne, som om
man, till förekommande af alltför stora kostnader för det allmänna samt
möjligen uppkommande missräkningar för de enskilde, hvilka omständigheter
kunde skadligt återverka på egnahemsfrågan i dess helhet, borde
med afseende å ifrågavarande kolonisering framgå med synnerlig försiktighet.
Med anledning af hvad revisorerna sålunda uttalat, har landtbruksstvrelsen
i infordradt utlåtande anfört följande.
Vidkommande kolonisationen i fråga, så hade sakkunniga män pa
vederbörligt uppdrag verkställt omfattande och tullständiga undersökningar
af såväl praktisk som vetenskaplig art samt landtbruksstyrelsen
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
särskild! i fråga om myrarnas odlingsvärde och områdets lämplighet för
odling och bebyggande af kolonister inhämtat utlåtanden af de i sådant
afseende mest kompetenta män, som inom landet funnits att tillgå.
Landtbruksstyrelsen hade också alltmer stadgats i den öfvertygelsen
att lämpligare plats för den af Riksdagen år 1901 ifrågasatta kolonisationen
af öfre Norrland svårligen kunde anträffas än å Alträsks kronoPa.
rk, samt ansåge, att den verkställda afdikningen icke allenast skulle
minska frostländigheten och hindra mossans vidare tillväxt och utbredning,
. utan framför allt påskynda myrjordens förmultning och sålunda
småningom afhjälpa det fel, revisorerne anmärkt beträffande dess omogna
beskaffenhet. Enligt ett af utsedda kommitterade, landtbruksingenjören
i Norrbottens län Emil Berggren, föreståndaren för kemisk-växtbiologiska
anstalten i Luleå, filosofie doktorn Paul Hellström och kulturingenjören
hos Svenska Mosskulturföreningen B. Salm den 31 januari 1908 afgifvet
utlåtande kunde omkring 210 hektar lämpligt belägna myrar å Alträsk
redan nu anses äga den förmultningsgrad och öfriga egenskaper, att de
utan vidare undersökningar än redan verkställda analyser m. m. kunde
med säkerhet och fördel upplåtas till kolonister för odling och bebygg - gande, hvaremot a andra utdikade myrar borde under några år verkställas
odlingsförsök för att praktiskt utreda deras odlingsvärde, innan
de upplätes till afsedt ändamål. Väl vore det sant, att största delen
af den myrarna angränsande fastmarken vore järnhaltig och så stenbunden,
att den föga ägnade sig för odling, men enahanda vore förhållandet
med nästan alla de kronan tillhöriga myrtrakter, som blifvit
undersökta i närheten af norra stambanan och Gellivarebanan emellan
Långträsks och Murjeks järnvägsstationer, utan att de i öfrigt kunde
mäta sig med myrarna a Alträsk beträffande läge, beskaffenhet m. m.;
och endast vid Koskivara, där kolonisationsplan äfven blifvit för längesedan
uppgjord, kunde myrar och fastmark anses ligga i lyckligare blandning
med hvarandra än å Alträsk.
Landtbruksstyrelsen tilläte sig alltså uttala den åsikten, att å Alträsks
kronopark den kolonisation af öfre Norrland, som Riksdagen afsett-,
nu kunde taga sin början, om också densamma af flera skäl icke kunde
eller borde företagas på en gång eller i för stor omfattning.
Med Eders Kungl. Maj ds nu föreliggande förslag afses att åstadkomma
ett första led åt den uti Riksdagens förenämnda skrifvelse åsyftade
kolonisationen af öfre Norrland. \id granskning af förslaget har Riksdagen,
som emellertid icke kunnat undgå att dela revisorernas uppfattning,
att ifrågavarande koloniseringsföretag torde böra framföras med
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
synnerlig försiktighet, funnit detsamma vara grundadt på noggrann utredning,
omsorgsfullt utarbetadt samt lämpadt efter förhållandena å orten,
hvarför Riksdagen ansett sig böra bifalla detsamma, dock med vissa här
nedan angifna jämkningar.
Riksdagen har fäst sin uppmärksamhet därå, att Eders Kungl. Maj ds
förslag icke innehåller någon bestämmelse om skyldighet för nybyggare
att låta brandförsäkra sina åbyggnader. I detta ämne innehåller ofvanberörda
statsrådsprotokoll, närmast i fråga om att nybyggare icke skulle
erhålla fritt byggnadsvirke för botande af skada, som skett genom eldsvåda,
följande yttrande af departementschefen: »Mot skada af sistnämnda
beskaffenhet bör nämligen nybyggaren vara skyldig trygga sig genom
att hålla byggnaderna brandförsäkrade. Det kunde härvid ifrågasättas,
om icke staten borde skaffa sig någon garanti för att byggnaderna
verkligen hållas brandförsäkrade, så att staten icke, i händelse nybyggaren
försummat att brandförsäkra och saknar tillgångar att
uppföra nya byggnader, utan ersättning går miste om det värde, som
ligger i det virke staten för de uppbrunna byggnaderna tillsläppt.
Detta synes emellertid vara mindre nödigt, om man låter lägenheten
förverkas, därest byggnaderna ej hållas vid makt. I så fall får staten
väl i de flesta fall i det på lägenheten nedlagda odlingsarbetet en ersättning
icke understigande värdet af det tillsläppta virket.» Denna uppfattning
kan Riksdagen emellertid icke dela. Det kunde nämligen i synnerhet
i det fall, att åbyggnaderna på en lägenhet nedbrunne kort tid efter
deras uppförande, lätt inträffa, att nybyggaren icke ännu uppodlat lägenheten
i sådan grad, att odlingens värde ens tillnärmelsevis motsvarade
värdet af det till byggnaderna använda timret. Hade nybyggaren
i ett sådant fall icke byggnaderna brandförsäkrade och eljest
saknade medel för deras återuppförande, skulle förlusten helt och hållet
drabba kronan. Riksdagen är därför af den mening att, i öfverensstämmelse
med hvad som för liknande fall föreslagits i Eders Kungl. Maj:ts
proposition n:o 43 angående upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker
och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen, nybyggaren bör
ffläggas skyldighet att på egen bekostnad försäkra lägenhetens åbyggnader
mot brandskada åtminstone under försökstiden; och torde brandförsäkringen
då, enär nybyggaren ännu ej förvärfvat äganderätt till lägenheten,
böra tagas för kronans räkning.
I afseende å rätten att under försökstiden öfverlåta nybygget har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att öfverlåtelse må ske allenast till person,
som af tillsyningsnämnden pröfvas uppfylla villkoren för att kunna
antagas såsom nybyggare i första hand. Ett af de förnämsta af be
-
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
rörda villkor är emellertid, att vederbörande skall vara mindre bemedlad
eller obemedlad. Skulle detta villkor strängt fastliållas, hade afträdaren
så godt som inga utsikter att kunna afyttra lägenheten — det enda
sätt, hvarpå han skulle kunna bereda sig kontant godtgörelse för å
lägenheten nedlagda kostnader och arbete. Då, å ena sidan, billigheten
synes kräfva, att en nybyggares efterlefvande eller han själf, då
han på grund af sjukdom eller andra ömmande omständigheter nödgas
lämna sin lägenhet, icke må försättas i ofvan antydda ofördelaktiga
belägenhet, men, å andra sidan, okynnesöfverlåtelser synas böra så
vidt möjligt förekommas, bär Riksdagen ansett en omredigering af nu
ifrågavarande bestämmelse erforderlig, i syfte att det må tillkomma
nämnden att pröfva såväl motivet för öfverlåtelsen som tillträdarens
personliga lämplighet, därvid naturligtvis de för lägenhets nyupplåtelse
uppställda villkor böra i möjligaste mån tjäna till efterrättelse. Beträffande
öfverlåtelse af ett nybygge efter försökstidens utgång, då gifvetvis
någon profning af motivet för öfverlåtelsen ej kan ifrågakomma, torde
af samma skäl, som ofvan anförts beträffande öfverlåtelse under försökstiden,
åt nämnden böra inrymmas jämväl befogenhet att, där ej tillträdaren
är efterlefvande make eller bröstarfvinge, efter fri pröfning af
tillträdarens personliga kvalifikationer afgöra, huruvida ogulden del af
köpeskillingen må inbetalas genast eller i den ordning, som gällde för
förre innehafvaren.
Försökstiden är af Eders Ivungl. Maj:t föreslagen till fjorton år. I
ofvan nämnda proposition n:o 43 är för däri omförmälda upplåtelser föreslag-en
eu med försökstiden jämförlig frihetstid på femton år. Då Riksdagen
anser, att dessa stadier af de olika slagen upplåtelser lämpligen böra
omfatta samma tidrymd och tidrymden af femton år är i sådant afseende
mera tilltalande, har Riksdagen ansett Eders Ivungl. Maj:ts förevarande
förslag böra jämkas i enlighet därmed.
På grund af hvad ofvan anförts och i anslutning till Eders
Ivungl. Maj:ts förslag i öfrigt har Riksdagen beslutat
l:o) att det i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 12
februari 1909 omförmälda område å Alträsks och Svanå kronopark^- samt t. d. Selets stockfångstskog må, i den mån det därtill befinnes
lämpligt, indelas till nybyggeslägenheter enligt plan, som af Eders
Ivungl. Maj:t fastställes, därvid skall lända till efterrättelse:
a) att i regel till hvarje lägenhet läggas minst tio hektar odlingsvärd
jord samt att hvarje lägenhets sammanlagda areal, impedimenter
oberäknade, ej må öfverstiga tjugo hektar;
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
b) att den hufvudsakligaste skogsmarken afsättes till en för
gemensamt skogsfång och bete afsedd allmänning, hvarjemte i öfrigt
för nybyggarnas gemensamma begagnande undantages mark till nödiga
vägar samt lämpliga torf- och grustäkter, upplagsplatser och dylikt;
c) att likaledes må undantagas det område af omkring 165 hektar,
som för sin fullständiga torrläggning är beroende af vattenståndet i Aleån
och i sjön Alträsk och som uppgifvits lämpa sig för anordnande af äng
genom vattenuppdämning under höst och vinter;
d) att, där så finnes önskligt, må tills vidare afsättas jämväl område,
som lämpar sig för inrättande af ett till nybyggarnas undervisning
och ledning afsedt mönsterjordbruk äfvensom tomter, som anses i framtiden
kunna blifva behöfliga för skola, såg, kvarn, andelsmejeri eller
andra dylika för nybyggarna gagneliga inrättningar;
2:o) att närmaste tillsynen öfver nybyggesväsendet å området uppdrages
åt en särskild nämnd, bestående af tre ledamöter, som utses af
Kungl. Maj:t och för sitt uppdrag icke skola åtnjuta annan ersättning
än den reseersättning Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;
3:o) att de utlagda ny byggeslägenheterna må af nämnden upplåtas
till enskilda, därvid skall lända till efterrättelse:
a) att till nybyggare må antagas allenast mindre bemedlad eller
obemedlad, som äger god frejd och gjort sig känd för arbetsamhet och
hederlig vandel samt äger förutsättning för drifvande af ett mindre
jordbruk;
b) att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast egendom
af den storlek, att därå kan födas en familj, och att ej heller mer
än en lägenhet må upplåtas åt samma person;
c) att lägenheten skall till nybyggaren upplåtas med äganderätt,
dock att nämnden under de första femton åren efter upplåtelsen, hvilken
tid är att anse såsom försökstid, skall äga rätt att, därest nybyggaren
bryter mot hvad här nedan under d) föreskrifves eller vägrar att utfärda
köpeskillingsförbindelse enligt hvad nedan sägs, fordra upplåtelsens
häfvande; skolande slutligt köpebref icke till nybyggaren utfärdas förrän
efter försökstidens utgång;
d) att nybyggaren skall vara skyldig att under försökstiden uppodla,
bebygga och, där så erfordras, inhägna lägenheten enligt de föreskrifter
nämnden vid upplåtelsen meddelar samt hålla utförda byggnader,
hägnader och odlingar i fullgodt stånd;
e) att nybyggaren skall vara berättigad att å kronans mark efter
utsyning af vederbörande skogstjänsteman utan ersättning erhålla nödigt
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. ‘6
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
virke till fullgörande af den byggnads- och hägnadsskyldighet, som
under försökstiden honom åligger;
f) att nybyggaren skall tillförbindas att under försökstiden, företrädesvis
i brandstodsförening för länet eller orten, där sådan finnes, för
kronans räkning ombesörja och utan ersättning af kronan bekosta åbyggnadernas
brandförsäkring till deras fulla, i behörig ordning uppskattade
värde med rätt för nämnden att, där anledningen därtill förekommer,
meddela föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring bör sökas,
som om den anstalt, där försäkring må äga rum;
g) att, om brandskada inträffar, nybyggaren skall vara skyldig att
mot erhållande af brandskadeersättningen bota skadan utan rätt att af
kronan erhålla fritt virke; skolande kronan äga uppbära brandskadeersättningen,
hvilken tillhandahålles nybyggaren i den mån för byggnaden
erfordras;
h) att om byggnad annorledes skadas och nybyggaren därtill är
vållande, denne skall vara skyldig att bota skadan utan rätt att därtill
af kronan erhålla nödigt virke;
i) att nybyggaren under försökstiden skall åtnjuta frihet från
utlagor och onera för lägenheten;
j) att nybyggaren skall äga att af allmänna medel erhålla odlingshjälp
till belopp af sjuhundrafemtio kronor, hvaraf utbetalas tredjedelen,
då lägenhetens uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen, då
manbyggnaden är färdig och godkänd, och tredjedelen, då minst en
hektar åker är bruten och försvarligt häfdad såsom åker;
k) att där upplåtelsen af ofvan nämnd anledning häfves och nybygget
återfaller till kronan, nybyggaren skall vara skyldig återbära
värdet af det byggnads- och hägnadsvirke samt den odlingshjälp kronan
lämnat, i den mån detta icke motsvaras af värdet af å lägenheten vid
afträdandet befintliga hus, hägnader och odlingar, skolande för detta
ändamål behöfliga uppskattningar i händelse af tvist verkställas af skiljemän
i den ordning, som föreskrifves beträffande den uppskattning,
hvilken omförmäles i 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fast egendom
den 14 juni 1907;
l) att under försökstiden nybygget må allenast efter nämndens
pröfning öfverlåtas till annan;
m) att. nybyggaren skall vara skyldig att för lägenheten erlägga
en köpeskilling motsvarande dels det kapitalvärde, hvartill lägenheten
af nämnden uppskattas, då den till nybyggaren utlämnas, hvilket värde
för ouppodlad och obebyggd lägenhet dock ej må sättas högre än femtio
kronor för hektar af lägenhetens areal, impedimenter oberäknade, dels
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
deri odlingshjälp, som till nybyggaren kommer att utgå; skolande beträffande
köpeskillingens erläggande gälla följande bestämmelser, nämligen:
att nämnda köpeskilling skall uppdelas i två lika delar, en amorteringsdel
och en stående del;
att å amorteringsdelen erlägges från och med sextonde året efter
upplåtelsen och intill dess densamma blifvit till fullo gulden en annuitet
af 6 för hundra, hvarvid såsom ränta räknas 3,6 för hundra å det
oguldna kapitalbeloppet af amorteringsdelen;
att å stående delen erlägges från och med sextonde året efter
upplåtelsen och intill dess betalning sker ränta efter 3,6 för hundra;
att det skall stå nybyggaren fritt att när som helst inbetala
köpeskillingen i sin helhet jämte upplupna räntor samt att göra de afbetalningar,
han önskar, å stående delen;
att med undantag för de fall, om hvilka här nedan vidare förmäles,
den stående delen icke kan från statens sida uppsägas, förrän
amorteringsdelen till fullo guldits;
att likväl i hvarje fall den stående delen skall vara gulden inom
fem år från det sista inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras;
att, därest lägenheten till jord eller byggnader vanvårdas eller
föreskrifna rånte- och kapitalafbetalningar icke ordentligt fullgöras, hvad
af köpeskillingen återstår oguldet jämte ränta skall, där sådant från
statens sida påfordras, genast vara till betalning förfallet;
att detsamma skall gälla, där lägenheten öfvergå!'' till annan än
efterlefvande make eller bröstarfvinge, eller efterlefvande make och
bröstarfvinge, hvilka behålla lägenheten oskiftad, så framt icke den nye
innekafvaren af nämnden pröfvas, med vederbörlig hänsyn till de kvalifikationer
nybyggare i första hand bör innehafva, lämplig att öfvertaga
lägenheten; samt
att, där eljest uppsägning, efter ty förut är sagdt, ifrågakommer
från statens sida, ägaren skall åtnjuta sex månaders uppsägningstid;
n) att nybyggaren, då efter försökstidens utgång köpebref till honom
utfärdas, skall vara skyldig att i utbyte däremot, till nämnden öfverlämna
en med inteckningsmedgifvande försedd köpeskillingsförbindelse
affatta^ i öfverensstämmelse med hvad här förut föreskrifvits;
o) att nämnden må bestämma de jämkningar i upplåtelsevillkoren,
som må föranledas däraf, att nybyggeslägenhet är vid upplåtelsen i större
eller mindre omfattning uppodlad eller bebyggd;
p) att det må tillkomma Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter
rörande dels grunderna för förvaltningen till nybyggarnas gemensamma
nytta af här ofvan under l:o b) omförmälda allmänning och sam
-
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 163.
fälligheter, dels sättet för tillgodogörandet af ofvan under l:o c) och
d) anmärkta undantagna områden äfvensom vid nybyggesindelningen
öfverblifven mark samt lägenheter, hvilka ännu icke blifvit såsom nybyggen
upplåtna, därvid skall iakttagas, att inflytande medel skola bilda
en kassa att användas för bestridande af förvaltningskostnader eller till
ändamål, som äro för nybyggarna gemensamt gagneliga; samt
q) att Kungl. Maj:t likaledes må äga att i fråga om nämndens
verksamhet meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga.
Stockholm den 24 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.