Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån samt i ämnet väckta motioner.

1909-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:172, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån samt i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

15

N:o 172.

Uppläst och godkänd lios Första Kammaren den 23 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån

samt i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande n:o 147.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 12 februari 1909 aflåten proposition (n:o

42) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen besluta:

l:o) att statslån från de af Riksdagen för den af staten utöfvade

egnahemslånerörelsen anvisade medel må, under de i allmänhet för

utlämnande af dylika lån gällande förutsättningar, af låneförmedlare

kunna erhållas jämväl till utlämnande af egnahemslån åt innehafvare

af tomträtt;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

2: o) att deri omständigheten, att i fråga om jordbrukslägenhet

kronan för fordran å ogulden köpeskilling för marken innehar första

inteckningen, ej skall utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga

byggnaders uppförande utlämnas mot i anseende till förmånsrätten

närmast efterföljande inteckning; samt

3:o) att i fråga om lån, som under Ko) och 2:o) omförmälas, skola,

jämte de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen i allmänhet

gällande villkor och bestämmelser, i den mån de ej strida mot hvad

här nedan stadgas, följande särskilda villkor och bestämmelser lända

till efterrättelse, nämligen:

a) att lån till innehafvare af tomträtt skall utgå med minst hälften

och högst tre fjärdedelar samt lån till uppförande af byggnader, hvarom

under 2:o) förmäles, med minst hälften och högst "fem sjättedelar af

värdet utaf de innehafvare!! tillhöriga åbyggnader, som finnas eller äro

afsedda att uppföras å lägenheten; och

b) att inteckningar i tomträtt må kunna godtagas såsom säkerhet

lör egnahemslån i samma utsträckningar som inteckningar i fast egendom;

dock under villkor dels att vid tiden för hvarje låns beviljande af upplåtelsetiden

återstår så mycket, att denna återstod med minst tjugu

år öfverskjuter den tid, som åtgår till inbetalning af egnahemslånets

amorteringsdel, dels och att tomträttsaftalet är så affattadt, att tomträtten

icke under upplåtelsetiden kan förverkas eller eljest upphöra.

I detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft särskilda

inom Riksdagen väckta motioner, i fråga om den bestämmelse,

som innefattas i punkt 2:o) af Eders Kungl. Maj ds förevarande förslag.

Enligt nu gällande bestämmelser för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen

få egnahemslån utgå endast för bildande af sådant

eget hem, där låntagaren äger såväl jordområdet som därå uppförda

byggnader, dock med det enda undantag, att egnahemslån äfven må

tills vidare utgå till förvärfvande af bostadslägenhet, för hvilken med

ständig och oinskränkt besittningsrätt upplåtits mark, tillhörande Ivungl.

och Hvitfeldtska stipendieinrättningen. I afseende å detta undantagyttrade

Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 maj 1904, n:o

145, angående lån af statsmedel för beredande af tillfälle för arbetare

att på landsbygden förvärfva egna hem, att med hänsyn till den noga

reglerade och jämförelsevis tryggade besittningsrätten till stipendieinrättningens

skärgårdstomter samt de särskilda förhållanden, som gjorde,

att en stor del af den bohuslänska fiskarbefolkningen vore för sitt yrkes

utöfning nödsakad att bosätta sig å dylika tomter, hade Riksdagen, i

ändamål att åt sagda befolkning bereda någon lättnad i deras bostads
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

förhållanden, ansett sig kunna medgifva, att lån för beredande af egna

hem måtte kunna utgå äfven till dylika tomters innehafvare, och att

alltså för detta särskilda, noggrant begränsade fall undantag finge göras

från fordran på äganderätt till jordområdet. Eders Kung!. Maj:ts nu

förevarande förslag afser medgifvande af ett generellt undantag från

grundsatsen om låntagarens äganderätt till den med lånet afsedda lägenheten

därhän, att lägenheten må kunna innehafvas endast med tomträtt.

Och då tomträttsinstitutet, som på den tid Riksdagen fastställde gällande

egnahemslånevillkor ännu icke var införlifvadt med den svenska rätten

och således icke kunde vid villkorens fastställande vinna afseende, torde

vara det institut, som i vårt rättssystem i de afseenden, som hafva

betydelse för förevarande fråga, står äganderätten närmast samt den

omständighet, som möjliggjorde undantaget från krafvet på äganderätt

i afseende å ofvannämnda stipendieinrättnings mark, nämligen den »noga

reglerade och jämförelsevis tryggade besittningsrätten», torde förefinnas

jämväl beträffande tomträtten, har Riksdagen funnit sig höra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande afseende; helst Riksdagen,

såsom i särskild skrifvelse anmäles med anledning af Eders Kungl.

Maj:ts proposition n:r 41, angående grunder för åtgärder i syfte att åt

mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar, beslutat, att upplåtelse af

dylika lägenheter må kunna ske äfven under tomträtt.

Beträffande Eders Kungl. Majrts förevarande förslag i öfrigt har

Riksdagen icke funnit anledning till erinran i annat afseende än att,

med den affattning momentet 2:o) i förslaget fått, låneförmedlaren skulle

erhålla alltför dålig säkerhet för egnahemslånet. Då egnahemslånet i

det fall, nämnda moment afser, lämnas för uppförande af byggnader å

lägenheten, och således genom byggnadernas uppförande kronans säkerhet

för ogulden köpeskilling för marken kommer att förbättras i mån,

som lägenhetens värde genom byggnaderna höjes, hvilken höjning väl

i allmänhet torde motsvara egnahemslånet, samt låneförmedlaren ensam

står risken för lånet, kunde ifrågasättas, huruvida icke låneförmedlarens

säkerhet för egnahemslånet borde erhålla bättre förmånsrätt än kronans

för marken. Som emellertid låneförmedlarens intresse torde blifva behörigen

tillgodosedt, blott dennes säkerhet icke blifver sämre ställd än

kronans, har Riksdagen ansett ifrågavarande moment i Eders Kungl.

Maj:ts förslag böra undergå den ändring, som för sådant ändamål

erfordras.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, i anledning af

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och i ämnet väckta motioner

beslutat:

l:o) att statslån från de af Riksdagen för den af staten utöfvade

egnahemslånerörelsen anvisade medel må, under de i allmänhet för

utlämnande af dylika lån gällande förutsättningar, af låneförmedlare

kunna erhållas jämväl till utlämnande af egnahemslån åt innehafvare

af tomträtt;

2:o) att den omständigheten, att i fråga om jordbrukslägenhet kronan

för fordran å ogulden köpeskilling för marken innehar första inteckningen,

ej skall utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga byggnaders

uppförande utlämnas mot närmast efterföljande inteckning, därest

denna bringas att i anseende till förmånsrätten icke stå efter kronans

inteckning; samt

3:o) att i fråga om län, som under l:o) och 2:o) omförmälas,

skola, jämte de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen i allmänhet

gällande villkor och bestämmelser, i den män de ej strida mot

hvad här nedan stadgas, följande särskilda villkor och bestämmelser

lända till efterrättelse, nämligen:

a) att lån till innehafvare af tomträtt skall utgå med minst hälften

och högst tre fjärdedelar samt lån till uppförande af byggnader, hvarom

under 2:o) förmäles, med minst hälften och högst fem sjättedelar af

värdet utaf de innehafvaren tillhöriga åbyggnader, som finnas eller äro

afsedda att uppföras å lägenheten; och

b) att inteckningar i tomträtt må kunna godtagas såsom säkerhet

för egnahemslån i samma utsträckning som inteckningar i fast egendom;

dock under villkor dels att vid tiden för hvarje låns beviljande af upplåtelsetiden

återstår så mycket, att denna återstod med minst tjugu

år öfverskjuter den tid, som åtgår till inbetalning af egnahemslånets

amorteringsdel, dels ock att tomträttsaftalet är så affattadt, att tomträtten

icke under upplåtelsetiden kan förverkas eller eljest upphöra,

Stockholm den 24 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.