Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån samt i ämnet väckta motioner.
1909-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1909:172, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån samt i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 172.
15
N:o 172.
Uppläst och godkänd lios Första Kammaren den 23 maj 1909.
— — — — Andra Kammaren den 24 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån
samt i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande n:o 147.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen den 12 februari 1909 aflåten proposition (n:o
42) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen besluta:
l:o) att statslån från de af Riksdagen för den af staten utöfvade
egnahemslånerörelsen anvisade medel må, under de i allmänhet för
utlämnande af dylika lån gällande förutsättningar, af låneförmedlare
kunna erhållas jämväl till utlämnande af egnahemslån åt innehafvare
af tomträtt;
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 172.
2: o) att deri omständigheten, att i fråga om jordbrukslägenhet
kronan för fordran å ogulden köpeskilling för marken innehar första
inteckningen, ej skall utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga
byggnaders uppförande utlämnas mot i anseende till förmånsrätten
närmast efterföljande inteckning; samt
3:o) att i fråga om lån, som under Ko) och 2:o) omförmälas, skola,
jämte de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen i allmänhet
gällande villkor och bestämmelser, i den mån de ej strida mot hvad
här nedan stadgas, följande särskilda villkor och bestämmelser lända
till efterrättelse, nämligen:
a) att lån till innehafvare af tomträtt skall utgå med minst hälften
och högst tre fjärdedelar samt lån till uppförande af byggnader, hvarom
under 2:o) förmäles, med minst hälften och högst "fem sjättedelar af
värdet utaf de innehafvare!! tillhöriga åbyggnader, som finnas eller äro
afsedda att uppföras å lägenheten; och
b) att inteckningar i tomträtt må kunna godtagas såsom säkerhet
lör egnahemslån i samma utsträckningar som inteckningar i fast egendom;
dock under villkor dels att vid tiden för hvarje låns beviljande af upplåtelsetiden
återstår så mycket, att denna återstod med minst tjugu
år öfverskjuter den tid, som åtgår till inbetalning af egnahemslånets
amorteringsdel, dels och att tomträttsaftalet är så affattadt, att tomträtten
icke under upplåtelsetiden kan förverkas eller eljest upphöra.
I detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft särskilda
inom Riksdagen väckta motioner, i fråga om den bestämmelse,
som innefattas i punkt 2:o) af Eders Kungl. Maj ds förevarande förslag.
Enligt nu gällande bestämmelser för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen
få egnahemslån utgå endast för bildande af sådant
eget hem, där låntagaren äger såväl jordområdet som därå uppförda
byggnader, dock med det enda undantag, att egnahemslån äfven må
tills vidare utgå till förvärfvande af bostadslägenhet, för hvilken med
ständig och oinskränkt besittningsrätt upplåtits mark, tillhörande Ivungl.
och Hvitfeldtska stipendieinrättningen. I afseende å detta undantagyttrade
Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 maj 1904, n:o
145, angående lån af statsmedel för beredande af tillfälle för arbetare
att på landsbygden förvärfva egna hem, att med hänsyn till den noga
reglerade och jämförelsevis tryggade besittningsrätten till stipendieinrättningens
skärgårdstomter samt de särskilda förhållanden, som gjorde,
att en stor del af den bohuslänska fiskarbefolkningen vore för sitt yrkes
utöfning nödsakad att bosätta sig å dylika tomter, hade Riksdagen, i
ändamål att åt sagda befolkning bereda någon lättnad i deras bostads
-
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 172.
förhållanden, ansett sig kunna medgifva, att lån för beredande af egna
hem måtte kunna utgå äfven till dylika tomters innehafvare, och att
alltså för detta särskilda, noggrant begränsade fall undantag finge göras
från fordran på äganderätt till jordområdet. Eders Kung!. Maj:ts nu
förevarande förslag afser medgifvande af ett generellt undantag från
grundsatsen om låntagarens äganderätt till den med lånet afsedda lägenheten
därhän, att lägenheten må kunna innehafvas endast med tomträtt.
Och då tomträttsinstitutet, som på den tid Riksdagen fastställde gällande
egnahemslånevillkor ännu icke var införlifvadt med den svenska rätten
och således icke kunde vid villkorens fastställande vinna afseende, torde
vara det institut, som i vårt rättssystem i de afseenden, som hafva
betydelse för förevarande fråga, står äganderätten närmast samt den
omständighet, som möjliggjorde undantaget från krafvet på äganderätt
i afseende å ofvannämnda stipendieinrättnings mark, nämligen den »noga
reglerade och jämförelsevis tryggade besittningsrätten», torde förefinnas
jämväl beträffande tomträtten, har Riksdagen funnit sig höra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande afseende; helst Riksdagen,
såsom i särskild skrifvelse anmäles med anledning af Eders Kungl.
Maj:ts proposition n:r 41, angående grunder för åtgärder i syfte att åt
mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar, beslutat, att upplåtelse af
dylika lägenheter må kunna ske äfven under tomträtt.
Beträffande Eders Kungl. Majrts förevarande förslag i öfrigt har
Riksdagen icke funnit anledning till erinran i annat afseende än att,
med den affattning momentet 2:o) i förslaget fått, låneförmedlaren skulle
erhålla alltför dålig säkerhet för egnahemslånet. Då egnahemslånet i
det fall, nämnda moment afser, lämnas för uppförande af byggnader å
lägenheten, och således genom byggnadernas uppförande kronans säkerhet
för ogulden köpeskilling för marken kommer att förbättras i mån,
som lägenhetens värde genom byggnaderna höjes, hvilken höjning väl
i allmänhet torde motsvara egnahemslånet, samt låneförmedlaren ensam
står risken för lånet, kunde ifrågasättas, huruvida icke låneförmedlarens
säkerhet för egnahemslånet borde erhålla bättre förmånsrätt än kronans
för marken. Som emellertid låneförmedlarens intresse torde blifva behörigen
tillgodosedt, blott dennes säkerhet icke blifver sämre ställd än
kronans, har Riksdagen ansett ifrågavarande moment i Eders Kungl.
Maj:ts förslag böra undergå den ändring, som för sådant ändamål
erfordras.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, i anledning af
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft. 3
18 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och i ämnet väckta motioner
beslutat:
l:o) att statslån från de af Riksdagen för den af staten utöfvade
egnahemslånerörelsen anvisade medel må, under de i allmänhet för
utlämnande af dylika lån gällande förutsättningar, af låneförmedlare
kunna erhållas jämväl till utlämnande af egnahemslån åt innehafvare
af tomträtt;
2:o) att den omständigheten, att i fråga om jordbrukslägenhet kronan
för fordran å ogulden köpeskilling för marken innehar första inteckningen,
ej skall utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga byggnaders
uppförande utlämnas mot närmast efterföljande inteckning, därest
denna bringas att i anseende till förmånsrätten icke stå efter kronans
inteckning; samt
3:o) att i fråga om län, som under l:o) och 2:o) omförmälas,
skola, jämte de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen i allmänhet
gällande villkor och bestämmelser, i den män de ej strida mot
hvad här nedan stadgas, följande särskilda villkor och bestämmelser
lända till efterrättelse, nämligen:
a) att lån till innehafvare af tomträtt skall utgå med minst hälften
och högst tre fjärdedelar samt lån till uppförande af byggnader, hvarom
under 2:o) förmäles, med minst hälften och högst fem sjättedelar af
värdet utaf de innehafvaren tillhöriga åbyggnader, som finnas eller äro
afsedda att uppföras å lägenheten; och
b) att inteckningar i tomträtt må kunna godtagas såsom säkerhet
för egnahemslån i samma utsträckning som inteckningar i fast egendom;
dock under villkor dels att vid tiden för hvarje låns beviljande af upplåtelsetiden
återstår så mycket, att denna återstod med minst tjugu
år öfverskjuter den tid, som åtgår till inbetalning af egnahemslånets
amorteringsdel, dels ock att tomträttsaftalet är så affattadt, att tomträtten
icke under upplåtelsetiden kan förverkas eller eljest upphöra,
Stockholm den 24 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.