Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1909-02-27 · 53 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 51 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:19, Skrifvelse till Konungen angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse 2f:o 19.

1

N:o 19.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 27 februari 1909.

— — •— — Andra Kammaren den 25 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående af Riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial n:o 1.)

Till Konungen.

Riksdagen har för sin del godkänt och antagit följande till slutligt

afgörande vid innevarande Riksdag hvilande förslag till ändrad lydelse

af rikets grundlagar, nämligen:

l:o) om ändrad lydelse af §§ 39, 41, 42 och 43 regeringsformen;

2:o) om ändrad lydelse af § 1 mom. 10, § 3 mom. 7, § 4 mom.

1, 2 och 4 tryckfrihetsförordningen äfvensom till införande i sistnämnda

§ af ett tillagdt mom. 12;

2>:o) om ändrad lydelse af § 28 mom. 1 regeringsformen;

4:o) om ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt

§§ 6 till och med 23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande

i riksdagsordningen;

5:o) om ändrad lydelse af §§ 7, 9, 11, 12, 28, 32, 33, 86 och

105 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen;

6:o) om ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34,

87, 99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och

69 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen;

Bik. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. (N;o 19.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

7:o) om ändrad lydelse af § 30 regeringsformen;

8:o) om ändrad lydelse af § 4 mom. 9 och § 5 mom. 10 tryckfrihetsförordningen

äfvensom till införande i förstnämnda § af tillagda

mom. 13 och 14;

9:o) om tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen att däri införas

näst efter stadgandena om själfdeklarationer;

10:o) om förslag till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen;

ll:o) om ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38,

45, 50, 75 och 78 riksdagsordningen; samt

12:o) om ändrad lydelse af §§ 53, 69 och 87 regeringsformen samt

§§ 37, 38, 39, 41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen.

Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda

grundlagsparagrafer i nedanskrifna delar erhålla följande lydelse:

l:o) §§ 39, 41, 42 och 43 regeringsformen:

Regeringsformen.

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, meddela Han statsrådet in pleno denna

sin föresats och inhämte dess tankar däröfver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa och den verkställer, befatte sig ej

med rikets styrelse eller utöfve den konungsliga makten, så länge Han

utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen under Konungens frånvaro, i Hans

namn, af den till tronföljden närmast berättigade prins, om han uppnått

den ålder, som i 41 § sägs. Han styre såsom regent med äll

konungslig makt och myndighet, enligt denna regeringsform; dock

må han ej adeligt stånd och värdighet förläna, eller till grefligt och

friherr ligt stånd upphöja, eller riddarevärdighet utdela; äfvensom alla

lediga förtroendesysslor endast tills vidare kunna förvaltas af dem, som

regenten därtill förordnar.

År den till tronföljden närmast berättigade prins af sjukdom eller

af utrikes vistande hindrad att riksstyrelsen utöfva, då styre såsom regent

i Konungens namn med nu sagda befogenhet den af tronföljarens bröstarfvingar,

som är till tronen närmast berättigad, för så vidt han uppnått

den i 41 § stadgade ålder och hinder af ofvannämnda beskaffenhet för

honom ej möter.

Finnes ej prins, som, efter hvad nu är stadgadt, må utöfva riksstyrelsen,

före statsrådet styrelsen med samma makt som regent. j j

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Huru förhållas skall, därest Konungen längre tid än

ur r iket blifver, därom varder i 91 § stadgadt.

12 månader

§ 41.

Konung vare myndig vid fyllda aderton år. Lag samma vare för

den till tronföljden närmast berättigade prins och den af lians bröstarfvingar,

som efter honom är till tronen närmast berättigad. Dor

Konung, innan tronföljaren denna ålder uppnått, föres styrelsen af

statsrådet, enligt 39 §, i Konungens namn, intill dess Riksdagen sammankommer,

och den förmyndarestyrelse, Riksdagen förordnar, regeringen

tillträdt; ställande sig statsrådet denna regeringsform till ovillkorlig

efterlefnad.

§ 42.

Skulle den olycka tima, att hela konungahuset, inom hvilket arfsrätten

till riket räknas, på manliga sidan utginge, då förvalte äfven

statsrådet regeringen med den makt, 39 § stadgar, intill dess Riksdagen

hinner sammankomma och ett nytt konungahus utkora, samt den välde

Konungen regeringen tillträdt.

Uti alla de fall, då enligt denna och föregående tre §§ riksstyrelsen

föres af statsrådet, skola dess samtliga ledamöter, där de icke aga

lana förfall, vara närvarande och rösta.

§ 43.

Går Konungen i fält, eller till aflägsnare inrikes orter resei, föiordne

tre ledamöter af statsrådet, under den ordförande, som Han,

antingen ibland prinsar åt sitt hus eller ibland statsrådets ledamöter,

särskilt nämner, att föra regeringen i de mål, Konungen föreskrifver.

Med de mål, Konungen då Själf åtgör, förhålles på det sätt, som

8 § stadgar. .

Hvad nu om Konung sagdt är, gälle ock i afseende på regent, da

riksstyrelsen af honom utöfvas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

2:o) § 1 mom. 10. § 3 mom. 7 samt § 4 mom. 1: 2, 4 och

12 tryckfrihetsförordningen.

T ryckfrihetsförordningen.

§ 1.

10:o. Å hvarje skrift varde boktryckarens namn, tryckningsorten

och årtalet utsatta. Uraktlåter boktryckare sådant, vare förfallen till

böter från och med femtio till och med femhundra riksdaler eller fängelse

i högst sex månader. Utsätter någon------af dylik

beskaffenhet.

§

O

O.

7:o. Uppmaning till brott eller försök att annorledes än genom

uttrycklig uppmaning, såsom genom prisande af brottslig handling, förleda

till brott, så ock försök att eljest förleda till ohörsamhet mot lag

eller laga myndighet; förbrytelsen skall straffas efter allmän lag, och

skriften konfiskeras.

§ 4.

I afseende på bevakningen öfver skrifters lofligt allmängörande

skola följande stadganden gälla:

l:o. Chefen för justitiedepartementet skall tillkomma att både

inom hufvudstaden och i orterna, antingen själf eller genom vederbörligen

af honom förordnade ombud, vaka öfver skrifters allmängörande,

på det sätt och i de delar, som här nedanföre stadgas. På

Konungens pröfning ankomme, huruvida å annan ort, än där tryckeri

anlagts, chefen för justitiedepartementet må hafva särskildt ombud.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

2:o. I samma stund, ej senare än en skrift till försäljning eller

till spridande, på hvad annat sätt som helst, utgifvos, skall ett exemplar

aflämnas i Stockholm till chefen för justitiedepartementet och i hvarje

annan ort till hans förordnade ombud. Boktryckare, som denna föreskrift

uraktlåter, vare förfallen till böter från och med femtio till och med femhundra

riksdaler eller fängelse i högst sex månader; och om lian, utan

att vara försedd med chefens för justitiedepartementet bevis om gjord

anmälan af ett dagblad eller periodisk skrift, desamma trycker, böte

etthundra riksdaler, och skriftens utgifvande inställes, intill dess utgifvaren

iakttagit hvad ofvanföre därom stadgadt är.

4:o. Till ordningsmål räknas, om, vid tryckeris anläggande, uraktlåtes

hvad 1 § 5 mom. därom stadgar, eller om, emot 1 § 12 inom.,

tryckta skrifter, hvarå boktryckarenamn, tryckningsort eller årtal ej äro

utsatta, föryttras. I dessa fall äge — — — — — i denna lag

icke leda.

12:o. Anträffas vid trupp eller ombord å flottans fartyg skrift,

hvilken uppenbarligen åsyftar att utplåna känslan af plikter mot fosterlandet

eller att uppväcka hat mot befälet eller eljest undergräfva krigslydnaden,

må, ehvad skriften synes straffbar eller icke, indragning ske

af de exemplar af skriften, som vid truppen eller å fartyget anträffas.

Den, som vid truppen eller å fartyget högsta befälet utöfvar, äger omedelbart

vidtaga nödig åtgärd för hindrande af sådan skrifts spridande

inom truppen eller å fartyget under tid, som åtgår, till dess förordnande

om indragning kan af honom utverkas. Förordnande om indragningen

meddelas å ort utom Stockholm af chefens för justitiedepartementet ombud

samt i Stockholm af den eller de personer, som nämnde departementschef

för detta ändamål tillsatt. Förordnandet skall genast af befälet

verkställas, men varde ofördröjligen af den, som meddelat det, anmäldt

hos tryckfrihetskommittén; och ankomme på kommittén att pröfva,

huruvida förordnandet skall äga bestånd.

Tillsättas för Stockholm flera personer med befogenhet, som nu

är sagd, varde för enhvar af dem angifvet hans verksamhetsområde.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

3:o) § 28 mom. 1 regeringsformen.

Regeringsformen.

§ 28.

l:o. Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten och tjänster inom riket, högre och

lägre, hvilka, äro af den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande förut med förslag hafva inkommit, där

sådana hittills ägt rum. Till lärarebefattningar vid statens läroanstalter,

de teologiska läraretjänsterna vid universitet-ernå likväl undantagna, till

andra beställningar vid inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst

samt till läkarebefattningar må i den ordning, som ofvan sagts, och

med tillämpning af grunder, som af Konungen och Riksdagen godkänts,

kunna utnämnas och befordras äfven infödda svenska kvinnor. Konungen

vare ock obetaget att, efter vederbörandes hörande eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undantagna, såsom ock till lärare- och andra

beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön

konst, äfvensom till läkarebefattningar, kalla och befordra äfven utländske

män af utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska läran bekänna.

Likaledes må Konungen kunna uti militära ämbeten nyttja utländske

män af sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i fästningarne.

Konungen fäste, vid alla befordringar, afseende endast å de sökandes

förtjänst och skicklighet, men icke på deras börd. Till prästerligt

ämbete eller till annan tjänst, hvarmed är förenadt åliggande att meddela

undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap, kan endast

den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska läran. Till alla

öfriga ämbeten eller tjänster, med det undantag i afseende å statsrådets

ledamöter, som i 4 § stadgas, må bekännare af annan kristen troslära,

äfvensom af den mosaiska, kunna nämnas; dock må icke någon, som

ej tillhör den rena evangeliska läran, såsom domare eller innehafvare af

annan tjänst deltaga i handläggning eller afgörande af fråga, som angår

religionsvård, religionsundervisning eller befordringar inom den svenska

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

kyrkan. Hvarje departementschef skall föredraga och expediera alla

ärenden rörande befordringar, förordnanden, tjänstledighet och afsked,

till och ifrån ämbeten och tjänster vid de verk och stater, som under

departementet hora.

4:o) §§ 31, 49 och 53 regeringsformen, §§ 6 till och med 23, 25, 28

och 38 riksdagsordningen samt öfvergångsstadgandet ?

riks dag so rdningen,

Regeringsformen,

Till borgmästare tjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män att föreslå tre behörige personer,

då Konungen en af dem ntnämne. På lika sätt förhålles med

rådmans- och magistratssekreterare-sysslorna i Stockholm.

§ 4».

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter

Riksdagen. Den fördelas i två kamrar, livilkas ledamöter väljas

på sätt riksdagsordningen och särskild af Konungen och Riksdagen

gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet

och myndighet; skolande Riksdagen i kraft af denna grundlag

sammankomma till lagtima möte hvarje år den 15 januari, eller, om

helgdag då inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att,

emellan lagtima riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranledt

Riksdagens sammankallande eller af Konungen eljest för densamma

framlägges, så ock hvad med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne, så ock i vallag, hvarom i 49 § förmäles,

att yttranden däröfver till Riksdagen afgifva, samt att granska de i statsrådet

förda protokoll; ett statsutskott, att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och

behof; ett bevillningsutskott, att behandla bevillningsfrågor; ett bankoutskott,

att öfverse bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva; samt ett lagutskott, att utarbeta de från

kamrarna remitterade förslag till civil-, kriminal-, kommunal och kyrkolagarnas

förbättring.

Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande ärenden.

*

Riksdagsordningen.

Kamrarnas bildande.

a) Forsta Kammaren.

§ c.

1. Första Kammarens ledamöter skola till ett antal af etthundraiemtio

utses af landstingen och stadsfullmäktige i de städer, som ej i

landsting deltaga. Valet gäller för eu tid af sex år, räknade från och

med januari månads början året näst efter det, under hvilket valet skett.

2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd,

utgör en valkrets, för hvilken, efter folkmängden inom dess område,

väljes en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en etthundrafem

tiondedel af rikets folkmängd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs,

väljes dock en riksdagsman.

4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena

i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio,

skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd

mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarue, vara berättigade att hvardera

välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna

grunder äger utse, bestämmes hvart tionde år af Konungen; dock må

hvad sålunda bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans

rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting deltaga, inträder stadens rätt att

utse riksdagsman då, enligt 7 § 2 eller 3 inom., nytt val skall ske inom

den valkrets, staden förut tillhört. År ej, då stadens rätt att välja inträder,

riksdagsmännens antal för staden af Konungen bestämdt, skall

en af valkretsens platser tillkomma staden.

7. Åro icke, då tillämpning skall ske af den i mom. 5 nämnda

bestämmelse, så många ledigheter inom kammaren, att nya valkretsar,

som i följd af stadgandet i näst förestående mom. ännu ej utsett riksdagsmän,

samt gamla valkretsar, för hvilka ökning af antalet riksdagsmän

bör äga rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande af rättigheten

att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i afseende å ordningen för sagda

rättighets utöfning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse: att

nya valkretsar äga företräde framför äldre; att bland två eller flera

nya valkretsar företrädet tillkommer den, som tidigast utträdt ur landsting;

att valkretsar, för hvilka tillökningen i riksdagsmännens antal är

grundad på stadgande^ i mom. 2, äga företräde framför valkretsar, för

hvilka sådan tillökning härleder sig från föreskrifterna i mom. 4; att

bland sådana valkretsar, hvilka på grund af stadgandena i mom. 2 äga

välja ökadt antal riksdagsmän, den har företrädet, för hvilken detta

antal är störst, eller, om antalet är lika för två eller flera valkretsar,

den bland dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt

samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarne;

att bland sådana valkretsar, hvilka jämlikt mom. 4 äga

utse ökadt antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den, för hvilken

det i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott är störst; samt

att i de fall, där folkmängdsöfverskottet, såsom lika stort för två

eller flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande af företrädet

dem emellan, detta skall afgöras genom lottning inför chefen för

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

justitiedepartementet i närvaro af tre bland fullmäktige i rikets bank

och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

§

1. Valkretsarna indelas i sex grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen. År stad, som i 6 § 6 mom. sägs, berättigad att utse

riksdagsman, skall staden tillhöra samma grupp som det landstingsområde,

hvari staden förut ingått.

2. Hvarje år skall inom en af de i 1 mom. nämnda grupper förrättas

val för nästföljande sexårsperiod. Hvilken ordning härvid skall

mellan grupperna iakttagas, därom stadgas i vallagen. Val verkställes

af landsting vid lagtima möte och af stadsfullmäktige vid sammanträde

under september månad.

3. Har Konungen förordnat om nya val i hela riket, förrättas sådant

val i hvarje valkrets lör tiden intill utgången af den sexårsperiod, för

hvilken val senast hållits inom den grupp, valkretsen tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman afgått före sexårsperiodens slut,

och är ej annan valkrets, till följd af ny bestämmelse om riksdagsmännens

antal för de särskilda valkretsarna, berättigad till den lediga platsen,

fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas

genom nytt val, verkställes sådant för den återstående tiden.

5. Skall plats, när sexårsperioden för en valkrets tilländalupit,

öfvergå från denna till valkrets inom annan grupp, varde under sjätte

året af sagda period, å tid, som i 2 mom. sägs, inom sistnämnda valkrets

nytt val anställdt för det eller de år, som återstå af löpande sexårsperiod

för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman afgått före sexårsperiodens slut,

och är annan valkrets berättigad till den lediga platsen, varde i sistnämnda

valkrets nytt val anställdt för tid, som i 3 mom. afses;

dock att, där platsen jämlikt 2 eller 5 mom. redan är tillsatt för tid

efter löpande året, det val, som för ledighetens fyllande hålles, skall

gälla allenast till årets slut.

7. Landsting sammanträder för riksdagsmannaval, där så erfordras,

till urtima möte.

§ 8.

Valen till Första Kammaren äro proportionella, där två eller flera

riksdagsmän skola utses.

Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

11

§ 9-

Till ledamöter i Första Kammaren kunna endast väljas män,

som uppnått trettiofem års ålder samt äga och minst tre år näst före

valet ägt fastighet till taxeringsvärde, ej understigande femtiotusen

riksdaler, eller ock till staten skatta samt under tid, som nyss är sagd,

skattat för minst tretusen riksdaler årlig inkomst. Kommer riksdagsman,

efter det han vald hlifvit, i den ställning, att han ej längre

skulle varit valbar till ledamot i kammaren, frånträder han sin befattning.

§ io.

För en hvar, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd,

skall, på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas

i två exemplar, af hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och

det andra insändes till justitiedepartementet.

§ Il
År

någon missnöjd med val till riksdagsman i Första Kammaren,

må han däröfver hos Konungen anföra underdåniga besvär. Han äger

för sådant ändamål hos vederbörande protokolls förare äska behörigt

protokollsutdrag, hvilket inom högst två dagar därefter bör till klaganden

utlämnas; och skall han, vid förlust af talan, sina till Konungen

ställda besvär, sist inom en månad efter valförrättningens slut, ingifva

till Konungens befallningshafvande, som genom kungörelse, hvilken i

allmänna tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom hvilken underdånig

förklaring må öfver besvären till Konungens befallningshafvande

aflämnas. Sedan den tid tilländagå^;, har Konungens befallningshafvande

att besvärshandlingarna jämte de förklaringar, som må hafva inkommit,

ofördröjligen till Konungen insända, för att i Hess högsta domstol skyndsamt

föredragas och afgöras.

§ 12-

Hvarje ledamot af Första Kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning

för resekostnad till och från Riksdagen samt arfvode af ett tusen

två hundra riksdaler för hvarje lagtima riksdag; dock att, när antingen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Konungen upplöser riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans,

eller ledamot af kammaren eljest afgår från sin befattning under Riksdagen,

innan så lång tid af dess sammanträde förflutit, eller Riksdagen

sammanträder i följd däraf att Konungen, med upplösande af riksdag,

förordnat om nya val, så ock under urtima riksdag, kammarens ledamot

undfår, jämte resekostnadsersättning, i'' dagtraktamente tio riksdaler,

hvilket dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett tusen två hundra

riksdaler.

Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid Riksdagen sig

inställer, skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler

af arfvodet.

Vill ledamot af kammaren befattningen sig afsåga, äger han det

gorå vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagar, hos Konungens

befallningshafvande.

b) Andra Kammaren.

§ 13-

Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio

väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början

året näst efter det, under hvilket valet skett.

§ 14-

1. Hvart och ett af rikets län så ock Stockholms stad utgör en

eller flera valkretsar.

2. Stad, som utgör del af län, skall, där stadens folkmängd vid

början af andra året inom en treårsperiod uppgår till eller öfverstiger

tre tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd, utgöra en valkrets i

fråga om val, som afser tid efter periodens utgång; dock må stad,

hvars folkmängd utgör minst sex tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd,

kunna delas i valkretsar.

Inträffar vid början af andra året inom en treårsperiod, att i stad,

som utgör en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondel

af rikets folkmängd, skall staden icke vidare bilda egen valkrets.

3. Rikets indelning i valkretsar innehålles i vallagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse N:o 19.

13

§ 15.

1. I hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början åt

andra året näst före den treårsperiod, för hvilken valen gälla, en riksdagsman

för hvarje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel af

rikets folkmängd.

2. För valkrets, hvars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar

af rikets folkmängd, väljas dock tre riksdagsmän.

3. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena

i 1 och 2 mom. bör utses, icke uppgår till tvåhundratrettio,

skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd

mest öfverskjuter de tal, som enligt 1 mom. äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna, hvar för sig i ordning efter

öfverskottens storlek vara berättigade att välja ytterligare en riksdagsman.

Äro öfverskottstalen lika för två eller flera valkretsar, afgöres,

där så är nödigt, företrädet genom lottning på sätt i 6 § 7 mom. är

stadgadt.

4. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna

grunder äger utse, fastställes för hvarje treårsperiod af Konungen.

§ 16-

Valrätt tillkommer en hvar välfräjdad svensk man från och med

kalenderåret näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufyra års ålder,

dock ej

a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd;

b) den, som häftar för understöd, hvithet under löpande eller sistförflutna

kalenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hans

hustru eller minderåriga barn;

c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och

kommun, hvilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren

;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången

af sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt

i vallagen finnes närmare bestämdt, valrätten grundas på förhållandena

vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

§ 17-

1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under

september månad året näst före början af de tre år, för bvilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen

för den tid, som återstår af treårsperioden.

3. Afgår riksdagsman innan den tid, för hvilken han blifvit vald,

tilländalupit, fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs. Skall ledigheten

fyllas genom nytt val, verkställes sådant ofördröjligen för den återstående

tiden.

§ 18.

Valen till Andra Kammaren äro omedelbara och, där två eller flera

riksdagsmän skola utses, proportionella. Vid dessa val tillkommer hvarje

röstande lika röst.

Närmare bestämmelserna om valen meddelas i vallagen.

§ 19-

Till ledamot i Andra Kammaren kan endast utses man, som äger

valrätt inom valkretsen eller, där fråga är om stad, bestående af flera

valkretsar, inom någon af dessa.

§ 20.

För en hvar, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren,

skall, på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas

i två exemplar, af hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra

insändes till justitiedepartementet.

§ 21.

Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna

befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse.

Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima

riksdagar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfälle

eller efteråt, mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.

§ 22.

År någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren,

eller vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord afsägelse

af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver

hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden hos

Konungens befallningshafvande äska behörigt protokollsutdrag, hvilket

inom högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall

han, vid förlust af talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens

slut eller, där afsägelse skett senare än vid valtillfälle, efter erhållen

del af Konungens befallningshafvandes beslut sina till Konungen ställda

besvär ingifva till befallningshafvanden,’ som, på sätt bil § stadgas,

lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för förklarings

afgifvande bestämda tid tilländalupit, har Konungens befallningshafvande

att besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen till

Konungen insända, hvarefter med målet vidare så förhålles, som i

11 § sägs.

§ 23.

Hvarje ledamot af Andra Kammaren åtnjuter af statsmedel resekostnadsersättning

samt arfvode eller dagtraktamente, enligt hvad i 12 §

är i fråga om Första Kammaren stadgadt.

Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig

inställer, skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler

af arfvodet.

§ 25.

Riksdagsmannaval förrättas med slutna sedlar. Aro valsedlar till

större antal än hälften ogilla, varde nytt val anställdt.

§ 28.

i

1. Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de

ledigheter inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

riksdag fyllas, hvarefter Konungen anbefaller Dess befallningshafvande

föranstalta, att riksdagsmän ntses i de afgångnes ställe.

2. Om mellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom

ledamots afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när

den afgångne tillhört Andra Kammaren, att så förfara, som i 1 mom.

är sagdt; och, då den afgångne varit ledamot af Första Kammaren, att

om ledigheten göra anmälan hos Konungen, som förordnar om ledighetens

fyllande.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

och vallagen samt att hos Riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet

hänvisade grundlags- och vallagsfrågor.

2. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna

händelser kunna fordras. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning

af dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla de anmärkningar, hvartill

denna granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med

anledning af gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när af

riksdagsman eller af annat utskott än konstitutionsutskottet fråga

blifvit väckt, att statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande

sitt ämbete på obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före frågans afgörande

af Riksdagen, afgifva yttrande, därom är i regeringsformen stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan

kamrarna uppstå, till hvilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att skilja mellan kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

Öfvergångsstadgande.

1. Riksdagsman i Första Kammaren, som är vald med tillämpning

af de före år 1909 gällande stadganden, äger ej med sin befattning

fortfara längre än till början af första sexårsperioden för den valkrets,

som utsett honom. Har han vid ingången af året näst före

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

sagda period sin befattning icke nio år innehaft, må han därmed fortfara

till årets skit, ändå att under tiden nio år från valet förflyta.

Där tjänstgöringstidens slut ej sammanfaller med början af sexårsperiod

för den valkrets, som är berättigad till platsen, skall val, som

för platsens besättande hålles, gälla för tiden intill början af närmaste

sexårsperiod för valkretsen. Samma lag vare, där platsen varder ledig

före tjänstgöringstidens utgång.

2. För den grupp af valkretsar, hvilken är den första enligt den

i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, utgöres första sexårsperioden

af åren 1910—1915.

Förordnar Konungen om nya val till Första Kammaren, innan

val i sjätte gruppen förrättats för sexårsperiod, skola de nya valen

gälla för grupp, som valt för sexårsperiod, till periodens utgång och

för annan grupp till början af dess första sexårsperiod.

3. Intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första

gången förrättas efter utgången af augusti månad 1910, skola i fråga

om val till kammaren tillämpas de före år 1909 i sådant hänseende

gällande stadganden.

5:o) §§ 7, 9, 11, 12, 28, 32, 33, 86 och 105 regeringsformen

samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ ">■

Alla regeringsärenden, med undantag af sådana, som i 15 § omförmälas,

skola inför Konungen i statsrådet föredragas och där afgöras.

§ 9.

Uti alla mål, som hos Konungen i statsrådet förekomma, skall

protokoll föras. Där rikets säkerhet eller eljest synnerligen viktiga

skäl kräfva hemlighållande af mål, som angår rikets förhållande till

främmande makt, skall öfver målet föras särskildt protokoll.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, hvarom i 106 och 107 §§ vidare stadgas,

ovillkorligen till protokollet sina meningar yttra och förklara; Konungen

dock förbehållet att allena besluta. Skulle någonsin den oförmodade

händelse inträffa, att Konungens beslut vore uppenbarligen stridande

mot rikets grundlag eller allmän lag, åligge det då statsrådets ledamöter

att kraftiga föreställningar däremot göra. Den, som ej särskild mening

till protokollet anfört, vare för beslutet ansvarig, såsom hade han styrkt

Konungen att det beslut fatta.

§ ii.

I mål, som angå rikets förhållande till främmande makter, skola

alla meddelanden till främmande makt eller Konungens sändebud i utlandet,

utan afseende å ärendets beskaffenhet, ske genom ministern för

utrikes ärendena.

§ 12-

Konungen äger att i afhandlingar och förbund med främmande

makter ingå, sedan statsrådet däröfver blifvit hördt.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten och tjänster, högre och lägre, hvilka

äro af den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar, dock

böra vederbörande förut med förslag hafva inkommit, där sådana hittills

ägt rum. Konungen vare likväl obetaget att, efter vederbörandes hörande,

eller uppå deras framställning, till lärarebefattningar vid universiteterna,

de teologiska läraretjänsterna likväl undantagna, såsom ock till lärareoch

andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd

eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, kalla och befordra

äfven utländske män af utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska

läran bekänna. Likaledes må Konungen kunna uti militära ämbeten

nyttja utländske män af sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter

i fästningarna. Till konsul må ock utländsk man nämnas, där lön ej är

med befattningen förenad. Konungen fäste, vid alla befordringar, afseende

endast å de sökandes förtjänst och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete eller till annan tjänst, hvarmed är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

förenadt åliggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla öfriga ämbeten eller tjänster, med det undantag

i afseende å statsrådets ledamöter, som i 4 § stadgas, må bekännare

af annan kristen troslära, äfvensom af den mosaiska, kunna nämnas,

dock må icke någon, som ej tillhör den rena evangeliska läran, såsom

domare eller innehafvare af annan tjänst deltaga i handläggning ellei

afgörande af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning ellei

befordringar inom den svenska kyrkan. Hvarje departementschef skall

föredraga och expediera alla ärenden, rörande befordringar, förordnanden,

tjänstledighet och afsked, till och ifrån ämbeten och tjänster vid

de verk och stater, som under departementet höra.

§ 32.

Enär sådana sysslor, hvartill förslag blifvit upprättade, skola af

Konungen bortgifvas, böra statsrådets ledamöter yttra sig öfver de

sökandes skicklighet och förtjänster. Åge de äfven rätt, att emot

Konungens utnämningar till andra tjänster och ämbeten underdåniga

påminnelser göra.

§ 33.

Konungen äger att genom naturalisation till svensk medborgare

upptaga utländsk man i den ordning och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

Sålunda naturaliserad utländing njute samma rättigheter och förmåner,

som infödd svensk man, dock utan att kunna till ledamot af statsrådet

utnämnas.

§ 36.

Med tryckfrihet förstås hvarje svensk mans rättighet att, utan

några af den offentliga makten i förväg lagda hinder, utgifva skrifter,

att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras

innehåll, och att icke i annat fall kunna därför straffas, än om detta

innehåll strider emot tydlig lag, gifven att bevara allmänt lugn, utan

att återhålla allmän upplysning. Alla handlingar och protokoll i hvad

mål som helst, de protokoll undantagna, som uti statsrådet och hos

Konungen i kommandomål föras, må ovillkorligen genom trycket kunna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

utgifvas. Ej må tryckas banko- och riksgäldsverkens protokoll och handlingar

rörande ärenden, hvilka böra hemliga hållas.

§ 105.

Lagtima Riksdags konstitutionsutskott äge att äska de protokoll

som uti. statsrådet blifvit förda, dock att sådant särskildt protokoll5

hvarom, i 9 § förmäles, och protokoll i kommandomål må kunna fordras

endast i det, som rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser.

Riksdagsordningen.

§ 38.

2. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll,

dock att sådant särskildt protokoll, hvarom i 9 § regeringsformen förmäles,

och protokoll i kommandomål kunna fordras endast i hvad som

rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser. Om utskottets

ratt och plikt att, efter granskning af dessa protokoll, hos Riksdagen

anmäla de anmärkningar, hvartill denna granskning funnits föranleda,

eller eljest vidtaga den med anledning af gjord anmärkning erforderliga

åtgärd, så ock att, när af riksdagsman eller af annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på obehörigt sätt utöfvat, däröfver,

löre frågans afgörande af Riksdagen, afgifva yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

6:°) §§ 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87, 99, 101, 102, 103,

104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69 riksdagsordningen

samt 2 § 4;o tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

§ 17.

l:o. Konungens domsrätt skall uppdragas minst tolf af Honom utnämnda,

lagkunniga män, hvilka fullgjort hvad författningarna före
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19. 21

skrifva dem, som uti domareämbeten må nyttjas, samt i sådana värf ådagalagt

insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas justitieråd och utgöra

Konungens högsta domstol. Deras antal må ej ökas utöfver tolf, såvida

ej Konungen och Riksdagen, i den ordning 87 § 1 mom. stadgar, besluta,

att högsta domstolen skall på afdelningar arbeta; och värde, i sådant

fall, såväl justiticrådens antal med iakttagande af hvad ofvan är sagdt

som ärendenas fördelning mellan afdelningarna i samma ordning bestämda.

2:o. Konungens rätt att pröfva och afgöra besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas i statsdepartementen, skall i den

omfattning, som bestämmes i särskild lag, stiftad af Konungen och

Riksdagen samfälldt enligt den i 87 § 1 mom. stadgade ordning, uppdragas

minst sju af Konungen utnämnda män, som förvaltat civil beställning

samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De

kallas regeringsråd och utgöra Konungens regeringsrätt. Minst två

tredjedelar af hela antalet regeringsråd skola hafva fullgjort hvad författningarna

föreskrifva dem, som uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens sammansättning och

tjänstgöring meddelas i omförmälda lag.

§ 18.

Regeringsrätten tillkommer det äfven att, i mål af beskaffenhet

att kunna tillhöra dess slutliga pröfning, upptaga och afgöra alla ansökningar,

att Konungen må bryta dom åter, som vunnit laga kraft,

eller återställa laga tid, som försuten är. Alla öfriga sådana ansökningar

skola af högsta domstolen afgöras.

§ 19.

Inkomma till Konungen ifrån domstolar och ämbetsmän förfrågningar

om lagens rätta mening i sådana fall, som till domares åtgärd

höra, äge högsta domstolen att de sålunda sökta förklaringar gifva.

§ 21.

Tre ledamöter af högsta domstolen och en af regeringsrättens lagfarna

ledamöter skola tillsammans utgöra Konungens lagråd.

Lagrådet tillkommer att afgifva utlåtande öfver de förslag till

stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af lagar eller författ
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse Ko 19.

ningar, hvilka för sådant ändamål blifva af Konungen öfverlämnade.

Där så pröfvas nödigt, må Konungen för visst ärende till ledamot af

lagrådet ytterligare förordna en för insikt, erfarenhet och redlighet

känd man.

Närmare bestämmelser om tjänstgöringen i lagrådet meddelas i

särskild, af Konungen och Kiksdagen jämlikt 87 § 1 mom. gemensamt

beslutad lag.

§ 22.

l:o. Uti högsta domstolen kunna ringare mål pröfvas och afgöras

af fem ledamöter, så ock af fyra, där alla fyra äro om slutet ense.

Öfver viktigare saker skola minst sju döma. Ej må flere än åtta

ledamöter på en gång i pröfningen af något mål deltaga, där ej för

vissa fall annorledes förordnas i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

2:o. 1 regeringsrätten kunna mål pröfvas och afgöras af fem

ledamöter, så ock af fyra, där tre af dem äro om slutet ense.

§ 23.

Alla högsta domstolens och regeringsrättens beslut utfärdas i

Konungens namn och med Dess höga underskrift eller under Dess

sekret.

§ 25.

Till föredragning och afgörande i regeringsrätten skola ärendena

beredas i det departement, hvartill de, enligt den i 6 § omförmälda

fördelning, höra.

§ 26.

Konungen äger att i brottmål göra nåd, mildra lifsstraff samt återgifva

ära och till kronan förverkadt gods. Öfver ansökningar därom

höre Konungen dock regeringsrätten, beträffande mål af beskaffenhet

att kunna tillhöra dess slutliga pröfning, men i andra mål högsta domstolen;

och fatte Konungen Sina beslut uti statsrådet. På den brottslige

skall sedermera ankomma att emottaga den nåd, Konungen honom förunnat,

eller undergå det straff, hvartill han blifvit dömd.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

23

§ 34.

Statsministern och ministern för utrikes ärendena innehafva rikets

högsta värdighet, och statsråden den närmaste därintill. Ledamot af statsrådet

må icke tillika annat ämbete utöfva, ej heller några inkomster

däraf uppbära. Justitieråd eller regeringsråd må ej tillika annat ämbete

innehafva eller utöfva.

§ 37.

l:o. Riksdagen äger gemensamt med Konungen makt att stifta allmän

civil- och kriminallag äfvensom kriminallag för krigsmakten och

att sådan förut stiftad lag förändra och upphäfva. Ej må Konungen

utan Riksdagens samtycke, och icke Riksdagen utan Konungens, någon

ny lag göra eller gammal afskaffa. Frågor härom må i Riksdagens kamrar

kunna väckas och skola, sedan lagutskottet däröfver blifvit hördt,

af Riksdagen afgöras. Beslutar Riksdagen för sin del någon ny lag eller

gammal lags upphäfvande eller förändring, aflämnas förslag därom till

Konungen, som inhämte statsrådets och lagrådets tankar däröfver, och,

sedan Han Sitt beslut fattat, meddele Riksdagen antingen Sitt samtycke

till dess åstundan eller Sina skäl att det vägra. Kan Konungen

icke förr, än Riksdagen åtskiljes, fatta och meddela Sitt beslut, vare

Han oförhindrad att före nästföljande riksdags öppnande förslaget ordagrant

bifalla och allmän kungörelse därom utfärda. Sker det ej, anses

förslaget hafva förfallit, och Konungen underrätte då Riksdagen vid

dess nästa sammankomst om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

Finner Konungen godt någon lagfråga för Riksdagen framställa, äske

Han statsrådets och lagrådets yttrande däröfver, samt meddele Sin

proposition tillika med berörda yttranden åt Riksdagen, som med frågan

vidare förfar, såsom i riksdagsordningen sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att därvid erfordras samtycke jämväl

af allmänt kyrkomöte, öfver förslag angående dylik lag skola, på

sätt i mom. 1 sägs, statsrådets och lagrådets tankar inhämtas och jämte

Konungens proposition, då sådan göres, Riksdagen meddelas. Har ej

förslag, hvarom nu fråga är, före början af riksdagen näst efter den,

som framställt eller antagit förslaget, blifvit såsom lag genom allmän

kungörelse utfärdadt, vare det förfallet, och Konungen underrätte då

Riksdagen om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

§ 99.

Justitieombudsmannen må, när han det nödigt anser, kunna öfvervara

högsta domstolens, regeringsrättens, nedre justitierevisionens, hofrätternas,

kollegiernas eller i dessas ställe inrättade verks, och alla

lägre domstolars öfverläggningar och beslut, dock utan rättighet att

sin mening därvid yttra, samt äga tillgång till alla domstolars, kollegiers

och ämbetsverks protokoll och handlingar. Konungens ämbetsmän

i allmänhet vare skyldige att lämna justitieombudsmannen laglighandräckning,

samt alla fiskaler, att medelst aktioners utförande honom

biträda, då han det äskar.

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller af dess ledamöter en eller flere funnes hafva

af egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande

mistat eller kunnat mista lif, personlig frihet, ära och egendom,

eller regeringsrätten eller en eller flere af dess ledamöter funnes

hafva vid pröfning af besvärsmål låtit sådant förhållande komma sig

till last, vare justitieombudsmannen pliktig, äfvensom Konungens justitiekansler

berättigad, att vid den rikets domstol, som här nedanföre

bestämmes, den felaktige under tilltal ställa, samt till ansvar efter rikets

lag befordra.

§ 102.

Denna domstol, som riksrätt kallas, skall i sådant fall bestå af

presidenten uti Konungens och rikets Svea hofrätt, hvilken däruti före

ordet, presidenterna uti alla rikets kollegier, vid tilltal emot högsta

domstolen fyra de äldsta regeringsråd, men, när regeringsrätten är tilltalad,

fyra de äldsta justitieråd, äfvensom, i båda fallen, högste befälhafvaren

öfver de i hufvudstaden tjänstgörande trupper, högste närvarande

befälhafvaren för den vid hufvudstaden förlagda delen af flottan, tvenne

de äldsta råd i Svea hofrätt och det äldsta råd i hvarje af rikets

kollegier. Då antingen justitiekansler en eller justitieombudsmannen

finner sig befogad att högsta domstolen eller regeringsrätten samfälldt

eller särskilda enderas ledamöter inför riksrätten tilltala, äske han hos

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

presidenten i Konungens och rikets Svea hofrätt, såsom riksrättens ordförande,

laglig'' kallelse å den eller dem, som skola tilltalas. Presidenten

i hofrätten loge därefter anstalt om riksrättens sammanträde, för att

kallelsen utfärda och målet vidare i laglig ordning behandla. Skulle

emot förmodan han detta underlåta, eller någon af de öfrige förenämnde

ämbetsmän undandraga sig att uti riksrätten deltaga, stånde de, för en

sådan uppsåtlig försummelse af deras ämbetsplikt, till lagligt ansvar.

Hafva en eller flere af riksrättens ledamöter laga förfall, eller finnes

emot någon af dem laga jäf, vare ändock rätten domför, om tolf däruti

sitta. År presidenten i hofrätten af laga förfall eller jät hindrad, företräde

dess ställe den äldste i tjänst varande presidenten. Denna domstol

äge, sedan rannsakningen fulländad är, och domen efter lag fälld, att

densamma för öppna dörrar afkunna. Ingen kåfve makt att sådan dom

ändra, Konungen dock obetaget att göra nåd, hvilken likväl icke må

sträcka sig till den dömdes återinsättande i rikets tjänst.

§ 103.

Lagtima Riksdag skall hvart tredje år, på sätt riksdagsordningen

stadgar, tillsätta en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta domstolens

och regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i

deras viktiga kall bibehållas, eller om vissa af dem, utan bevisligen begångna

fel och brott, hvarom föregående § handlar, likväl kunde anses

höra från detta kall skiljas. Beslutar denna nämnd efter omröstning i

den ordning, som i riksdagsordningen sägs, att någon eller någia af

högsta domstolens eller regeringsrättens ledamöter skola anses vara ifrån

Riksdagens förtroende uteslutne, blifve han eller de därefter af Konungen,

hos hvilken Riksdagen skall härom göra anmälan, ifrån ämbetet genom

nådigt afsked skilde. Dock tillägge Konungen honom eller dem hvardera

en årlig pension till lönens halfva belopp.

§ 104.

Ej må Riksdagen ingå i någon särskild pröfning af högsta domstolens

eller regeringsrättens beslut, eller någon allmän öfverläggning

därom uti nämnden förefalla.

§ 106.

Finner utskottet af dessa protokoll, att någon statsrådets ledamot,

eller någon för tillfället förordna^ föredragande, eller den ämbetsman,

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

som i kommandomål Konungen råd gifvit, uppenbarligen liandlat emot

rikets grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt någon öfverträdelse

däraf, eller underlåtit att göra föreställningar emot sådan öfverträdelse,

eller den vållat och befrämjat genom uppsåtligt fördöljande af någon

upplysning, eller att den föredragande underlåtit att, i de fall, som 38

§ af denna regeringsform förutsätter, sin kontrasignation å ett Konungens

beslut vägra, då skall konstitutionsutskottet ställa en sådan under

tilltal af justitieombudsmannen inför riksrätten, och gånge härmed som

i 101 och 102 §§ om tilltal emot regeringsrätten föreskrifves. Då statsrådets

ledamöter eller Konungens rådgifvare i kommandomål finnas

hafva, på sätt ofvanberördt är, gjort sig till ansvar skyldige, döme dem

riksrätten efter allmän lag och den särskilda författning, som till bestämmande

af sådant ansvar utaf Konungen och Riksdagen fastställd varder.

Riksdagsordningen.

§ Il
År

någon missnöjd med riksdagsmannaval, som af landsting eller

stadsfullmäktige förrättadt är, må han däröfver hos Konungen anföra

underdåniga besvär. Han äger för sådant ändamål hos landstingets

sekreterare eller stadsfullmäktiges ordförande äska behörigt protokollsutdrag,

hvilket genast eller inom högst två dagar därefter bör till

klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust af talan, sina till Konungen

ställda besvär, sist inom en månad efter valförrättningens slut,

ingifva till Konungens befallningshafvande, som genom kungörelse,

hvilken i allmänna tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom

hvilken underdånig förklaring må öfver besvären till Konungens befallningshafvande

aflämnas''. Sedan den tid tilländagå^, har Konungens

befallningshafvande att besvärshandlingarna jämte de förklaringar, som

må hafva inkommit, ofördröjligen till Konungen insända, för att i Dess

regeringsrätt skyndsamt föredragas och afgöras.

§ 43.

Ej må statsrådsledamot, justitieråd eller regeringsråd i utskott eller

val till utskott deltaga; ej heller någon, af hvilken Riksdagen kan fordra

redo och ansvar, inväljas i iitskott, där redovisning för hans egna

ämbetsåtgärder kan förekomma.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

27

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner med det undantag, som i

34 § förmäles, tillställas båda kamrarna genom en statsrådets ledamot

samt böra alltid vara åtiöljda åt statsrådets och, då lagrådet afgifvit

utlåtande, jämväl dess yttrande.

§ 69.

Lagtima Riksdag skall hvart tredje år tillsätta en nämnd af fyratioåtta

personer, däraf hvardera kammaren genom sluten omröstning

inom sig utser tjugofyra, och hvilken nämnd, i den ordning 103 och

104 §§ regeringsformen stadga, äger att döma, huruvida högsta domstolens

och regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att

i deras viktiga kall bibehållas, eller om visse af dem, utan bevisligen

begångna fel och brott, hvarom regeringsformens 102 § handlar, likväl

kunna anses böra från detta kall skiljas. Denna nämnd träder samma

dag den blifvit vald tillsammans.

Nämndens samtliga ledamöter rösta först, man för man, öfver den

frågan: skall omröstning anställas till uteslutande af någon bland högsta

domstolens ledamöter? Besvaras denna fråga enhälligt eller af de flesta

rösterna med nej, blifva högsta domstolens samtlige ledamöter bibehållne.

Besvaras den åter med ja, uppgör hvar och en af nämnden en sluten

lista på dem af högsta domstolens ledamöter, flere eller färre, som han

anser böra entledigas. De tre bland dessa, som da fått det största antal

röster emot sig, ställas hvar efter annan under ny omröstning, hvarvid

två tredjedelar af rösterna fordras emot den eller dem, som skola anses

vara från Riksdagens förtroende uteslutne; och förhålles därefter såsom

i regeringsformens 103 § vidare föreskrifves.

I enahanda ordning förfares sedan med omröstningar angående

regeringsrättens ledamöter.

T ryckf rihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund af hvad i 1 mom. åt denna § stadgadt är, skall

äfven, till utgifvarens säkrare efterrättelse, dock med de undantag och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

villkor, som nedanföre stadgas skola, uttryckligen vara en hvar tillåtet,

att i allmänt tryck utgifva alla, så väl rättegångar, som andra allmänna

ärenden rörande handlingar, protokoll och beslut, af hvad namn och

beskaffenhet de vara må, ehvad de höra till den förflutna tiden, eller

till mål, som hädanefter förekomma, vare sig hos riksrätt, högsta domstolen,

regeringsrätten, lagrådet, nedre justitierevisionen, allmänna beredningen,

öfver- och underrätter, kollegier, kommittéer, beredningar, direktioner,

kommissioner, förvaltningar, Konungens befallningshafvande,

konsistorier, exekutionssäten, eller andra publika verk, utan åtskillnad

på målens beskaffenhet af civila, kriminella, ekonomiska, militära eller

ecklesiastika; vidare alla tillförene, nu eller hädanefter gällande instruktioner,

konstitutioner, reglementen, statuter, ordningar, privilegier, reskripter

och allmänna stadganden, hvarifrån helst utfärdade, tillika med

alla ofvannämnda högre och lägre rätters, kollegiers, ämbetsverks, publika

korporationers och alla ämbete- och tjänstemäns relationer, memorialer

och ämbetsbref; ändtligen alla societeters och verks, samt enskilde

personers memorialer, ansökningar, förslag, betänkanden, besvär, jämte

utslag och svar därå, till de delar däraf, som till publika ämbetsmäns

och verks handläggning komma; och böra till den ändan icke allenast

alla sådana handlingar, vid domstolar och andra ofvannämnda verk och

ämbeten, genast och utan tidsutdrägt emot lösen utlämnas åt hvem det

äskar, antingen han har i saken del eller ej, vid ansvar såsom för

tjänstens försummelse, om sådant af någon publik tjänsteman vägras

eller obehörigen fördröjes, utan äfven, vid samma ansvar, i alla arkiv,

hvar och en fri tillgång lämnas, att få på stället afskrifva eller afskrifva

låta, eller, om därvid betydande hinder vore, i bevittnad afskrift, emot

vederbörlig lösen, utbekomma alla slags handlingar i hvad ämne

som helst.

\ id föregående tillåtelse skola följande undantag OAiigerligen iakttagas

:

Att protokoll — — — — icke uppenbara.

Att ej några — — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — — — konfiskeras.

Att, i hvad — — — — femtio riksdaler.

Det skall — — — — sexton skillingar.

Att protokoll — — — — sexton skillingar.

Att ingen — — — — sexton skillingar.

Att utdrag — — — — femtio riksdaler.

Att uppgifter — — — — femtio riksdaler.

Att de från — — — — femtio riksdaler.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Att ansökning----femtio riksdaler.

Att sådant----hufvudsaken.

I öfrigt — — — — stadgadt är.

7:o) £ 30 regeringsformen.

Regeringsformen.

§ 30.

Om tillsättning af prästerliga tjänster i församlingarna och den

rätt, som därvid tillkommer Konungen och församlingarna, stadgas i

särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 2 mom. föreskrifver.

8:o) § 4 mom. 9, 13 och 14 samt § 5 mom. 10 tryckfrihetsförordningen.

T ryckfrihetsförordningen.

§ 4.

9:o. Den som, medan förordnande om kvarstad å tryckt skrift

är gällande, med vetskap om förordnandet utsprider eller låter utsprida

skriften, straffes med böter från och med trettiotre riksdaler sexton

skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar eller

med fängelse från och med en månad till och med ett år. Samma lag

vare, där någon med vetskap om att tryckt skrift förklarats konfiskerad

utsprider eller låter utsprida skriften.

Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning i det fall, att ansvar äger

rum enligt 14 mom. denna §.

Rubbning af kvarstad, som ej innefattar straffbart utspridande,

umgälles enligt allmän lag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

13:o. Vid sådan afdelning af krigsmakten, som ställes eller är

ställd på krigsfot, äge jämväl högste befälhafvaren den rätt att förordna

om indragning, hvarom i 12 mom. sägs; och förhålles med pröfning,

huruvida förordnandet skall äga bestånd, på sätt där är stadgadt.

14:o. Den som, medan sådant förordnande om indragning af

skrift, hvarom nu sagts, är gällande, med vetskap om förordnandet

utsprider eller låter utsprida skriften vid trupp eller å flottans fartyg,

straffes, där han lyder under strafflagen för krigsmakten, efter nämnda

lag, men eljest med böter från och med trettiotre riksdaler sexton

skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar eller

fängelse från och med en månad till och med ett år.

§

10:o. Om laga domstol för åtal å förbrytelse, som omförmäles i

4 § 9 inom., så ock för åtal jämlikt 4 § 14 mom. mot någon, som ej lyder

under strafflagen för krigsmakten, gälle hvad i allmän lag sägs.

Åtal jämlikt 4 § 14 mom. mot någon, som lyder under strafflagen

för krigsmakten, skall tillhöra krigsdomstols upptagande; och tillämpas

i ty fall hvad om rättegången vid sådan domstol är eller varder stadgadt,

dock att underställning alltid skall äga rum på sätt förut är sagdt.

9:o) tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen att däri införas näst efter

stadgandena om själfdeklarationer.

T ryckt rihetsförordningen.

§ 2-

4:o------------------

Att för officiell statistik lämnade uppgifter, som afse namngifna

enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter, ej må utlämnas,

•förrän förn år från uppgiftens datum förflutit; dock att, såvida med.

hänsyn till uppgiftens natur eller det ändamål, för hvilket den åstundas,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

och omständigheterna i öfrigt trygghet kan antagas vara för handen,

att ett tidigare utlämnande icke kommer att missbrukas till skada för

den, som afgifvit uppgiften eller eljes däri afscs, utlämnande äfven före

sagda tidpunkt må äga rum; ägande vederbörande myndighet att därvid

göra de förbehåll, som kunna pröfvas erforderliga. Den, som obehörigen

utlämnar uppgift eller i tryck offentliggör uppgift, som han vet vara

obehörigen utlämnad, så ock den, som bryter emot förbehåll, hvarunder

utlämnande skett, böte från och med femtio till och med trehundra

riksdaler.

10:o) öfvergångsstadganclet i riksdagsordningen.

Öfvergångsstadgande.

4. Om riksdagsmans rätt till resekostnadsersättning samt arfvode

eller dagtraktamente skola de före år 1909 gällande stadganden tillämpas

i afseende å Riksdag, som sammanträder före den 1 januari 1910.

ll:o) § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 45, 50, 75

- och 78 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ SB.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarna och i stadga om val till Riksdagens utskott,

att yttranden däröfver till Riksdagen afgifva, samt att granska de i

statsrådet förda protokoll; ett statsutskott, att utreda och för Riksdagen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och

behof; ett bevillningsutskott, att behandla bevillningsfrågor; ett bankoutskott,

att öfverse bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter om

bankoförvaltningen gifva; samt ett lagutskott, att utarbeta de från

kamrarna remitterade förslag till civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnas förbättring.

A urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet

af tjugufyra, bevillningsutskottet af tjugu, bankoutskottet af sexton och

lagutskottet af sexton ledamöter, Indika hvardera kammaren till halfva

antalet inom sig väljer; ankommande på kamrarnas samstämmande beslut

att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande

af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att,

därest utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant

bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter att,

när utskottsledamöter afgå eller få förfall, i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många ledamöter, som kammaren nödigt aktar,

inom kammaren tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som

erfordras för beredning af de därvid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella, där två eller flere personer

skola utses. Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild af

Konungen och Riksdagen samfäldt beslutad stadga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

33

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

äfvensom stadgan om val till Riksdagens utskott samt att hos Riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver

de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt frågor

rörande omförmälda stadga.

2. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål,

livilka endast i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna händelser

kunna fordras. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning af

dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla de anmärkningar, hvartill denna

granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning af

gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när af riksdagsman

eller af annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blifvit väckt, att

statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före frågans afgörande af Riksdagen,

afgifva yttrande, därom är i regeringsformen stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan

kamrarna uppstå, till livilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att skilja mellan kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 45.

Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda. De böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden, som

på dem ankomma.

§ 50.

Åskar Konungen af Riksdagen särskilda deputerade att med honom

öfverlägga om ärenden, dem han pröfvar böra hemliga hållas, utväljas

därtill tolf ledamöter, däraf hvardera kammaren inom sig utser sex på

sätt om val till utskott är stadgadt. Dessa deputerade äga dock ej

makt att fatta beslut, utan endast att till Konungen afgifva yttranden

öfver de mål, Konungen dem meddelar. Sekreterare och öfriga tjänstemän

hos dessa deputerade förordnas af Konungen.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Raft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

§ 75-

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna, så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria såväl

från all tvetydighet i anseende till personernas namn som från oriktighet

i anseende till deras antal; dock skall i fråga om val till utskott gälla,

hvad uti den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga finnes föreskrifvet.

Mellan personer, som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom

lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter, stom för riksdagsgöromålen och

ordningen hos kamrarna och utskotten anses nödiga till iakttagande

jämte grundlagarna och den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga, äger

Riksdagen eller i ämne, som angår kammare enskildt, denna kammare

att fastställa. Ej må något däri införas, som mot grundlag eller annan

gällande lag strider.

12:o) §§ 55, 69 och 87 regeringsformen samt §§ 37, 55, 55, 41

till och med 45 och 55 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa

utskott: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett jordbruksutskott med den

sammansättning och de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.

A urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande ärenden.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

35

§ 69.

Du vederbörande utskotts förslag rörande antingen statens reglerande

eller bevillningens därefter lämpade hela belopp, eller hvad till

riksgäldskontorets utgifter och inkomster hörer, eller grunderna för nksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, till profning hos Riksdagen

förehafves, galle hvad angående behandlingen af utskottens afgifna

förslag uti riksdagsordningen stadgas. Fatta kamrarna stridiga beslu ,

som ej varda sammanjämkade, skola kamrarne hvar för sig rosta om

de olika beslut, hvari hvardera förut stannat; kommande den mening,

som därvid erhåller de fleste ledamöters af båda kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom Riksdagens beslut,

§ 87.

l-o Riksdagen äger gemensamt med Konungen makt att stifta

allmän civil- och kriminallag äfvensom kriminallag för krigsmakten och

att sådan förut stiftad lag förändra och upphäfva. Ej ma Konungen

utan Riksdagens samtycke, och icke Riksdagen utan Konungens, någon

nv lag göra eller gammal afskaffa. Frågor härom ma i Riksdagens

kamrar kunna väckas och skola, sedan vederbörande utskott däröfver

blifvit hördt, af Riksdagen afgöras. Beslutar Riksdagen for sin del

någon nv lag eller gammal lags upphäfvande eller förändring, aflamnas

förslag därom till Konungen, som inhämte statsrådets och högsta domstolens

tankar däröfver, och, sedan han sitt beslut fattat, meddele

Riksdagen antingen sitt samtycke till dess åstundan eller sina skal att

det vägra, Kan Konungen icke förr, än Riksdagen åtskiljes, fatta

och meddela sitt beslut, vare han oförhindrad att före nästföljande

riksdags öppnande förslaget ordagrant bifalla och allmän kungörelse

därom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hafva förfallit, och Konungen

underrätte då Riksdagen vid dess nästa sammankomst om de skal, som

hindrat förslagets antagande. Finner Konungen godt någon lagfråga

för Riksdagen framställa, äske han statsrådets och högsta domstolens

yttrande däröfver, samt meddele sin proposition ^ tillika med berörda

yttranden åt Riksdagen, som med frågan vidare forfar, såsom i nksdags
2-o

R?ksdagen äge ock gemensamt med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att därvid erfordras samtycke järn val a

allmänt kvrkomöte. Öfver förslag angående dylik lag skola, pa satt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

mom. 1 sägs, statsrådets och högsta domstolens tankar inhämtas och

jämte. Konungens proposition, då sådan göres, Riksdagen meddelas.

Har ej förslag, hvarom nu fråga är, före början af riksdagen näst efter

den, som framställt eller antagit förslaget, blifvit såsom lag genom

allmän kungörelse utfärdadt, vare det förfallet, och Konungen underrätte

då Riksdagen om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. A hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet

af tjugu, statsutskottet af tjugufyra, bevillningsutskottet af tjugu, bankoutskottet

af sexton, lagutskottet af sexton samt jordbruksutskottet af

sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet inom

sig väljer antingen omedelbart eller, om kammaren så beslutar, genom

elektorer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande

af frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock att, därest

utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant

bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter, att,

vid inträffadt förfall för utskottsledamöter, i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall för afgifvande af utlåtande och förslag

i frågan ett tillfälligt utskott, bestående af så många ledamöter, som

kammaren nödigt aktar, inom kammaren tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som

erfordras för beredning af de därvid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

samt att ho* Riksdagen föreslå de ändringar cläruti, dem utskottet anser

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

högst nödiga eller nyttiga cell möjliga att verkställa, så ock att meddela

utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlagsfrågor.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och afgifva förslag

i anledning af dit hänvisade trågor angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af lagar och författningar rörande statsrådets

■ansvarighet, om förvärfvande och förlust af medborgarrätt, om rikets

vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så ock af kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna

händelser kunna fordras. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning

af dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla de anmärkningar, hvartill

denna granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning

af gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när af

riksdagsman eller af annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blifvit

väckt, att statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt

ämbete på obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före fragans afgörande åt

Riksdagen, afgifva yttrande, därom är i regeringsformen stadgadt.

4. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan

kamrarna uppstå, till hvilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att skilja mellan kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen aflåtna proposition och

äga tillgång till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger

att, i den mån det icke gäller jordbruksärenden eller pensions- och

indragningsstaterna, granska, utreda och uppgifva statsverkets tillstånd

och förvaltning samt föreslå hvad till fyllandet af dess behof erfordras,

hvarvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas, så ock

att föreslå beloppet af de summor, hvilka, jämlikt 63 § regeringsformen,

skola för särskilda händelser afsättas, och att uppgifva huru mycket

bör genom bevillningar utgöras, äfvensom att uppgöra förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock att efterse och granska, huruvida

gjorda eller förordnade utbetalningar af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de hufvudtitlar, hvilka af Riksdag uti uppgjord statsreglering

blifvit fastställda, och huruvida utbetalningarna äro grundade på

behörigen upprättade stater, eller Konungens med vederbörlig kontra
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

signalera utfärdade anordningar, samt styrkta med behöriga kvittenser

af dem, som medlen emottagit. Skulle mot Riksdagens beslut de till

någon hufvudtitel anslagna summor befinnas dragna till andra ändamål

än dem, som under samma hufvudtitel höra, eller något af Riksdagen

fastställdt anslag befinnas öfverskridet, skall utskottet hos kamrarna

göra anmälan emot den ämbetsman, som en sådan anordning lcontrasignerat,

hvarefter förfares enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen.

Ej må dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen, utskottet i något

klander af Konungens gjorda anordningar ingå; ej heller de för statsutgifterna

redovisande tjänstemän personligen för utskottet eller Riksdagen

till ansvar ställas, utan må, där så nödigt finnes, hos Konungen

af Riksdagen anmälas de anledningar, som förekommit att emot någon

sådan tjänsteman i laglig ordning ansvar yrka.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka och utreda riksbankens

och riksgäld skontorets styrelse och tillstånd samt att föreslå och i mål,

för hvilka utskottet fått sig sådan makt af Riksdagen uppdragen, gifva

föreskrifter om bankens och riksgäldskontorets förvaltning äfvensom

att föreslå hvad till fyllandet af riksgäldsverkets behof erfordras.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och afgifva

förslag i anledning af de från kamrarna hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar rörande

såväl riksbanken som andra bankinrättningar samt om rikets mynt.

3. Utskottet skall jämväl undfå del af Konungens angående statsverkets

tillstånd och behof aflåtna proposition hvad angår pensions- och

indragningsstaterna och med anledning däraf liksom ock med afseende

å de från kamrarna dit hänvisade frågor rörande pensionsväsendet afgifva

utlåtanden och förslag.

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela utlåtanden och afgifva förslag i

anledning af de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från

kamrarna dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller

upphäfvande af civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock af andra

lagar och författningar, som stiftas af Konung och Riksdag samfälldt.

2. Utskottet skall ock granska justitieombudsmannens afgifna

redogörelse, äfvensom hans ämbetsdiarier och registratur, samt med

utlåtande däröfver till Riksdagen inkomma.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

39

§ 43.

1. Jordbruksutskottet, som skull erhålla del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen afgifna proposition

f hvad den angår de under jordbruksdepartementet lydande ärenden,

åligger att granska samt, med iakttagande åt nödiga indragningar och

besparingar, utreda och uppgifva statsverkets behof med hänsyn till

denna styrelsens gren äfvensom att för öfrigt afgifva betänkande!! och

förslag i anledning af de från kamrarna till utskottet hänvisade jordbruks
ärenden.

,

2. Utskottet åligger jämväl att meddela utlåtanden och afgifva

förslag i anledning af alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som

angå "stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar

rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar,

om jakt och fiske, om vattenrättsförhållanden, om skatteköp, afvittringar,

skiften och jordstyckningar samt därmed sammanhängande ämnen, så

ock angående vägar och skjutsväsende.

§ 44.

Ej må statsrådsledamot eller justitieråd i utskott eller val till

utskott deltaga; ej heller någon, af hvilken Riksdagen kan fordra redo

och ansvar, inväljas i utskott, där redovisning för hans egna ämbetsåtgärder

kan förekomma.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit

utsedda, sammanträda.

2. Utskotten välja hvart inom sig, ordförande och vice ordförande.

Intill dess sådant val försiggått, töres ordet åt den ledamot, som de

flesta riksdagar bevistat, och, där två eller flere i lika många riksdagar

deltagit, den af dem som är till lefnadsåren äldst. De ständiga utskotten

utse, hvart för sig, sekreterare och, efter samråd med honom, den öfriga

betjäning, som nödig finnes. I tillfälligt utskott välja ledamöteme,

inom sig, för hvarje särskild! mål en föredragande, hvilken det därjämte

åligger att uppsätta utskottets yttrande i ämnet.

3. Har ledamot af utskott tre gånger å råd, utan laga förfall,

från utskottets sammanträden sig afhållit, bör ordföranden hos veder
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

börande kammare sådant anmäla, på det annan ledamot i utskottet

må, i föreskrifven ordning, inväljas.

4. Utskotten böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden,

som på dem ankomma.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må af

riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande eller, om motionen föranledes af kungl. proposition,

som efter öppnandet till Riksdagen aflåtits, inom femton dagar från

propositionens aflämnande i kammare. Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas inom tjugu dagar efter riksdags

öppnande, kammare obetaget att för särskildt fall medgifva, att sådan

motion äfven senare må väckas.

I grundlagsfrågor samt i frågor, som röra någondera kammaren

enskildt, så ock i frågor, som af redan inom någondera kammaren

fattadt beslut eller annan under riksdagen inträffad händelse omedelbarligen

föranledas, må motion framställas, så länge Riksdagen är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till protokollet aflämnas. Ej må i

en skrift flera mål af olika beskaffenhet sammanföras.

I händelse Eders Kungl. Maj:t täcktes godkänna ofvannämnda under

särskilda punkter upptagna förslag till ändrad lydelse af §§ 28, 53 och 87

regeringsformen, §§ 11, 37, 38, 43, 44 och 45 riksdagsordningen samt

§§ 2 och 4 tryckfrihetsförordningen så ock till öfvergångsstadgande i

riksdagsordningen, böra nämnda paragrafer och stadgande erhålla följande

affattning:

Regeringsformen.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten och tjänster, högre och lägre,

hvilka äro af den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande förut med förslag hafva inkommit, där sådana

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

hittills ägt rum. Till lärarebefattningar vid statens läroanstalter, de

teologiska läraretjänsterna vid universiteterna likväl undantagna, till

andra beställningar vid inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön

konst samt till läkarebefattningar må i den ordning, som ofvan sagts,

och med tillämpning af grunder, som af Konungen och Riksdagen

godkänts, kimna utnämnas och befordras äfven infödda svenska kvinnor.

Konungen vare ock obetaget, att, efter vederbörandes hörande, eller

uppå deras framställning, till lärarebefattningar vid universiteterna, de

teologiska läraretjänsterna likväl undantagna, såsom ock till lärare- och

andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller

skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, kalla och befordra äfven

utländske män af utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska läran

bekänna. Likaledes må Konungen kunna uti militära ämbeten nyttja

utländske män af sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i

fästningame. Till konsul må ock utländsk man nämnas, där lön ej

är med befattningen förenad. Konungen fäste, vid alla befordringar,

afseende endast å de sökandes förtjänst och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete eller till annan tjänst, hvarmed är

förenadt åliggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla öfriga ämbeten eller tjänster, med det undantag i

afseende å statsrådets ledamöter, som i 4 § stadgas, må bekännare af

annan kristen troslära, äfvensom af den mosaiska, kunna nämnas; dock

må icke någon, som ej tillhör den rena evangeliska läran, såsom domare

eller innehafvare af annan tjänst deltaga i handläggning eller afgörande

af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning eller befordringar

inom den svenska kyrkan. Hvarje departementschef skall föredraga

och expediera alla ärenden rörande befordringar, förordnanden,

tjänstledighet och afsked, till och ifrån ämbeten och tjänster vid de

verk och stater, som under departementet höra.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa

utskott: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett jordbruksutskott med den sammansättning

och de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.

Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande ärenden.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

§ 87.

l:o. Riksdagen äger gemensamt med Konungen makt att stifta

allmän civil- och kriminallag äfvensom kriminallag för krigsmakten och

att sådan förut stiftad lag förändra och upphäfva. Ej må Konungen

utan Riksdagens samtycke, och icke Riksdagen utan Konungens, någon

ny lag göra eller gammal afskaffa. Frågor härom må i Riksdagens

kamrar kunna väckas och skola, sedan vederbörande utskott däröfver

blifvit hördt, af Riksdagen afgöras. Beslutar Riksdagen för sin del någon

ny lag eller gammal lags upphäfvande eller förändring, aflämnas förslag

därom till Konungen, som inhämte statsrådets och lagrådets tankar däröfver,

och, sedan han sitt beslut fattat, meddele Riksdagen antingen sitt

samtycke till dess åstundan eller sina skäl att det vägra. Kan Konungen

icke förr, än Riksdagen åtskiljes, fatta och meddela sitt beslut, vare

han oförhindrad att före nästföljande riksdags öppnande förslaget ordagrannt

bifalla och allmän kungörelse därom utfärda. Sker det ej, anses

förslaget hafva förfallit, och Konungen underrätte då Riksdagen vid

dess nästa sammankomst om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

Finner Konungen godt någon lagfråga för Riksdagen framställa, äske

han statsrådets och lagrådets yttrande däröfver, samt meddele sin proposition

tillika med berörda yttranden åt Riksdagen, som med frågan

vidare förfar, såsom i riksdagsordningen sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att därvid erfordras samtycke jämväl af

allmänt kyrkomöte. Öfver förslag angående dylik lag skola, på sätt i

mom. 1 sägs, statsrådets och lagrådets tankar inhämtas och jämte

Konungens proposition, då sådan göres, Riksdagen meddelas. Har ej

förslag, hvarom nu fråga är, före början af riksdagen näst efter den,

som framställt eller antagit förslaget, blifvit såsom lag genom allmän

kungörelse utfärdadt, vare det förfallet, och Konungen underrätte då

Riksdagen om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

43

Riksdagsordningen.

§ Il
År

någon missnöjd med val till riksdagsman i Första Kammaren,

må han däröfver hos Konungen anföra underdåniga besvär. Han äger

för sådant ändamål hos vederbörande protokollsförare äska behörigt

protokollsutdrag, hvilket inom högst två dagar därefter bör till klaganden

utlämnas; och skall han, vid förlust af talan, sina till Konungen

ställda besvär, sist inom en månad efter valförrättningens slut, ingifva

till Konungens befallningshafvande, som genom kungörelse, hvilken i

allmänna tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom hvilken underdånig

förklaring må öfver besvären till Konungens befallningshafvande

aflämnas. Sedan den tid tilländagått, har Konungens befallningshafvande

att besvärshandlingarna jämte de förklaringar, som må hafva inkommit,

ofördröjligen till Konungen insända, för att i Dess regeringsrätt skyndsamt

föredragas och afgöras.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet

af tjugu, statsutskottet af tjugufyra, bevillningsutskottet af tjugu,

bankoutskottet af sexton, lagutskottet af sexton, samt jordbruksutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet inom

sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut att,

när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande

af frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock att,

därest utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter att,

när utskottsledamöter afgå eller få förfall, i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall för afgifvande af utlåtande och för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

slag i frågan ett tillfälligt utskott, bestående af så många ledamöter,

som kammaren nödigt aktar, inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella, där två eller flere personer

skola utses. Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild

af Konungen och Riksdagen samfäldt beslutad stadga.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

och vallagen äfvensom stadgan om val till Riksdagens utskott

samt att bos Riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade

grundlags- och vallagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och afgifva förslag

i anledning af dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af lagar och författningar rörande statsrådets

ansvarighet, om förvärfvande och förlust af medborgarrätt, om rikets

vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så ock af kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll,

dock att sådant särskilt protokoll, hvarom i 9 § regeringsformen förmärs,

och protokoll i kommandomål kunna fordras endast i hvad som

rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser. Om utskottets

rätt och plikt att, efter granskning af dessa protokoll, hos Riksdagen

anmäla de anmärkningar, hvartill denna granskning funnits föranleda,

eller eljest vidtaga den med anledning af gjord anmärkning erforderliga

åtgärd, så ock att, när af riksdagsman eller af annat utskott än

konstitutionsutskottet fråga blifvit väckt, att statsrådet eller någon

dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt sätt utöfvat,

däröfver, före frågans afgörande af Riksdagen, afgifva yttrande, därom

är i regeringsformen stadgadt.

4. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan

kamrarna uppstå, till hvilket utskott uppkomna frågor och ämnen

böra hänvisas, därom besluta, så ock att skilja mellan kammare och

dess talman, då den senare vägrar proposition.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

45

§ 43.

1. Jordbruksutskottet, som skall erhålla del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen afgifna proposition

i hvad den angår de under jordbruksdepartementet lydande ärenden,

åligger att granska samt, med iakttagande af nödiga indragningar och

besparingar, utreda och uppgifva statsverkets behof med hänsyn till

denna styrelsens gren äfvensom att för öfrigt afgifva betänkanden och

förslag i anledning af de från kamrarna till utskottet hänvisade jordbruksärenden.

2. Utskottet åligger jämväl att meddela utlåtanden och afgifva

förslag i anledning af alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som

angå stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar -och författningar

rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar, om

jakt och fiske, om vattenrättsförhållanden, om skatteköp, afvittringar,

skiften och jord styckningar samt därmed sammanhängande ämnen, så

ock angående vägar och skjutsväsende.

§ 44.

Ej må statsrådsledamot, justitieråd eller regeringsråd i utskott

eller val till utskott deltaga; ej heller någon, af hvilken Riksdagen

kan fordra redo och ansvar, inväljas i utskott, där redovisning för

hans egna ämbetsåtgärder kan förekomma.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit

utsedda, sammanträda.

2. Utskotten välja, hvart inom sig, ordförande och vice ordförande.

Intill dess sådant val försiggått, föres ordet af den ledamot,

som de flesta riksdagar bevistat, och, där två eller flere i lika många

riksdagar deltagit, den af dem som är till lefnadsåren äldst. De ständiga

utskotten utse, hvart för sig, sekreterare och, efter samråd med

honom, den öfriga betjäning, som nödig finnes. I tillfälligt utskott

välja ledamöterne, inom sig, för hvarje särskild!, mål en föredragande,

hvilken det därjämte åligger att uppsätta utskottets yttrande i ämnet.

3. Utskotten böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden,

som på dem ankomma.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Öfvergångsstadgande.

1. Riksdagsman i Första Kammaren, som är vald med tillämpning

af de före år 1909 gällande stadganden, äger ej med sin befattning

fortfara längre än till början af första sexårsperioden för den valkrets,

som utsett honom. Har han vid ingången af året näst före sagda

period sin befattning icke nio år innehaft, må han därmed fortfara till

årets slut, ändå att under tiden nio år från valet förflyta.

Där tjänstgöringstidens slut ej sammanfaller med början af sexårsperiod

för den valkrets, som är berättigad till platsen, skall val, som

för platsens besättande hålles, gälla för tiden intill början af närmaste

sexårsperiod för valkretsen. Samma lag vare, där platsen varder ledig

före tjänstgöringstidens utgång.

2. För den grupp af valkretsar, hvilken är den första enligt den

i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, utgöres första sexårsperioden

af åren 1910—1915.

Förordnar Konungen om nya val till Första Kammaren, innan val

i sjätte gruppen förrättats för sexårsperiod, skola de nya valen gälla

för grupp, som valt för sexårsperiod, till periodens utgång och för

annan grupp till början af dess första sexårsperiod.

3. Intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första

gången förrättas efter utgången af augusti månad 1910, skola i fråga

om val till kammaren tillämpas de före år 1909 i sådant hänseende

gällande stadganden.

4. Om riksdagsmans rätt till resekostnadsersättning samt arfvode

eller dagtraktamente skola de före år 1909 gällande stadganden tilllämpas

i afseende å Riksdag, som sammanträder före den 1 januari 1910.

T ryckt rihetsf örordningen.

§ 2.

4:o. I grund af hvad i 1 mom. af denna § stadgadt är, skall äfven,

till utgifvarens säkrare efterrättelse, dock med de undantag och villkor,

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

som nedanföre stadgas skola, uttryckligen vara en hvar tillåtet, att i

allmänt tryck utgifva alla, så val rättegångar, som andra allmänna

ärenden rörande handlingar, protokoll och beslut, af hvad namn och

beskaffenhet de vara må, ehvad de höra till den förflutna tiden, eller

till mål, som hädanefter förekomma, vare sig hos riksrätt, högsta domstolen,

regeringsrätten, lagrådet, nedre justitierevisionen, allmänna beredningen,

öfver- och underrätter, kollegier, kommittéer, beredningar,

direktioner, kommissioner, förvaltningar, Konungens befallningshafvande,

konsistorier, exekutionssäten, eller andra publika verk, utan åtskillnad

på målens beskaffenhet af civila, kriminella, ekonomiska, militära eller

ecklesiastika; vidare alla tillförene, nu eller hädanefter gällande instruktioner,

konstitutioner, reglementen, statuter, ordningar, privilegier, reskripter

och allmänna stadganden, hvarifrån helst utfärdade, tillika med alla ofvannämnda

högre och lägre rätters, kollegiers, ämbetsverks, publika korporationers

och alla ämbets- och tjänstemäns relationer, memorialer

och ämbetsbref; ändtligen alla societeters och verks, samt enskilde personers

memorialer, ansökningar, förslag, betänkanden, besvär, jämte utslag

och svar därå, till de delar däraf, som till publika ämbetsmäns

och verks handläggning komma; och böra till den ändan icke allenast

alla sådana handlingar, vid domstolar och andra ofvannämnda verk och

ämbeten, genast och utan tidsutdräkt emot lösen utlämnas åt hvem det

äskar, antingen han har i saken del eller ej, vid ansvar såsom för tjänstens

försummelse, om sådant af någon publik tjänsteman vägras eller obehörigen

fördröj es, utan äfven, vid samma ansvar, i alla arkiv, hvar och

en fri tillgång lämnas, att få på stället afskrifva eller afskrifva låta,

eller, om därvid betydande hinder vore, i bevittnad afskrift, emot vederbörlig

lösen utbekomma alla slags handlingar i hvad ämne som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen

iakttagas:

Att protokoll — —--icke uppenbara.

Att ej några — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — — konfiskeras.

Att, i hvad —---femtio riksdaler.

Det skall — —--sexton skillingar.

Att protokoll — — — — sexton skillingar.

Att ingen — — — — sexton skillingar.

Att utdrag — — — — femtio riksdaler.

Att uppgifter — — — — femtio riksdaler.

Att för officiell statistik lämnade uppgifter, som afse namngifna

enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter, ej må ut
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

lämnas, förrän fem år från uppgiftens datum förflutit; dock att, såvida

med hänsyn till uppgiftens natur eller det ändamål, för hvilken den

åstundas, och omständigheterna i öfrigt trygghet kan antagas vara för

handen, att ett tidigare utlämnande icke kommer att missbrukas till

skada för den, som afgifvit uppgiften eller eljes däri afses, utlämnande

äfven före sagda tidpunkt må äga rum; ägande vederbörande myndighet

att därvid göra de förbehåll, soro kunna pröfvas erforderliga. Den,

som obehörigen utlämnar uppgift eller i tryck offentliggör uppgift, som

han vet vara obehörigen utlämnad, så ock den, som bryter emot förbehåll,

hvarunder utlämnande skett, böte från och med femtio till och

med trehundra riksdaler.

Att de från — — — — femtio riksdaler.

Att ansökning---femtio riksdaler.

Att sådant — — — — hufvudsaken.

I öfrigt — — — stadgadt är.

§ 4.

I afseende på bevakningen öfver skrifters lofliga allmängörande

skola följande stadganden gälla:

Do. Chefen för justitiedepartementet skall tillkomma att både

inom hufvudstaden och i orterna, antingen själf eller genom vederbörligen

af honom förordnade ombud, vaka öfver skrifters allmängörande,

på det sätt och i de delar, som här nedanföre stadgas. På Konungens

pröfning ankomme, huruvida å annan ort, än där tryckeri anlagts,

chefen för justitiedepartementet må hafva särskilt ombud.

2:o. I samma stund, ej senare än en skrift till försäljning eller

till spridande, på hvad annat sätt som helst, utgifves, skall ett exemplar

aflämnas i Stockholm till chefen för jxistitiedepartementet och i hvarje

annan ort till hans förordnade ombud. Boktryckare, som denna föreskrift

uraktlåter, vare förfallen till böter från och med femtio till och

med femhundra riksdaler eller fängelse i högst sex månader; och om

han, utan att vara försedd med chefens för justitiedepartementet bevis

om gjord anmälan af ett dagblad eller periodisk skrift, desamma trycker,

böte etthundra riksdaler, och skriftens utgifvande inställes, intill dess

utgifvaren iakttagit hvad ofvanföre därom stadgadt är.

4:o. Till ordningsmål räknas, om, vid tryckeris anläggande,, uraktlåtes

hvad 1 § 5 mom. därom stadgar, eller om emot 1 § 12 mom.,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

tryckta skrifter, hvarå boktryckarenamn, tryckningsort eller årtal ej äro

utsätta, förvttras. 1 dessa fall äge — — — — i denna lag icke leda.

9:o. Den som, medan förordnande om kvarstad å tryckt skrift är

gällande, med vetskap om förordnandet utsprider eller låter utsprida

skriften, straffes med böter från och med trettiotre riksdaler sexton

skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar

eller med fängelse från och med eu månad till och med ett år. Samma

lag vare, där någon med vetskap om att tryckt skrift förklarats konfiskerad

utsprider eller låter utsprida skriften.

Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning i det fall, att ansvar

äger rum enligt 14 mom. denna §.

Rubbning af kvarstad, som ej innefattar straffbart utspridande

umgälles enligt allmän lag.

12:o. Anträffas vid trupp eller ombord å flottans fartyg skrift,

hvilken uppenbarligen åsyftar att utplåna känslan af plikter mot fosterlandet

eller att uppväcka hat mot befälet eller eljest undergräfva krigslydnaden,

må, ehvad skriften synes straffbar eller icke, indragning ske af

de exemplar af skriften, som vid truppen eller å fartyget anträffas.

Den, som vid truppen eller å fartyget högsta befälet utöfvar, äger omedelbart

vidtaga nödig åtgärd för hindrande af sådan skrifts spridande inom

truppen eller å fartyget under tid, som åtgår, till dess förordnande om

indragning kan af honom utverkas. Förordnande om indragningen

meddelas å ort utom Stockholm af chefens för justitiedepartementet

ombud samt i Stockholm af den eller de personer, som nämnde departementschef

för detta ändamål tillsatt. Förordnandet skall genast af

befälet verkställas, men varde ofördröjligen af den, som meddelat det,

anmäldt hos tryekfrihetskommittén; och ankomme på kommittén att

pröfva, huruvida förordnandet skall äga bestånd.

Tillsättas för Stockholm flera personer med befogenhet, som nu

är sagd, varde för enhvar af dem angifvet hans verksamhetsområde.

13:o. Vid sådan afdelning af krigsmakten, som ställes eller är

ställd på krigsfot, äge jämväl högste befälhafvaren den rätt att förordna

om indragning, hvarom i 12 mom. sägs; och förhålles med pröfning,

huruvida förordnandet skall äga bestånd, på sätt där är stadgadt.

14:o. Den som, medan sådant förordnande om indragning afskrift,

hvarom nu sagts, är gällande, med vetskap om förordnandet utsprider

eller låter utsprida skriften vid trupp eller å flottans fartyg, straffes, där

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 12 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

han lyder under strafflagen för krigsmakten, efter nämnda lag, rneri

eljest med böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till

och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar eller fängelse

från och med en månad till och med ett år.

I sammanhang härmed får Riksdagen tillika anmäla, att nästlidne

års Riksdag, under förutsättning att ofvannämnda under punkten ll:o)

upptagna och åt Riksdagen nu slutligt antagna förslag till ändrad

lydelse af § So regeringsformen samt §§ 37, 38, 45, 50, 75 och 78

riksdagsordningen varder af Eders Kungl. Makt gilladt, för sin del antagit

följande

Förslag

till

Stadga

om val till Riksdagens utskott.

1 §•

A al af ledamöter i utskott skall förrättas med valsedlar, å Indika

före namnen utsatts partibeteckning (partinamn eller annan beteckning

i ord för viss grupp af riksdagsmän eller för viss meningsriktning) men

Indika i öfrigt äro omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra.

Valsedlarna skola för att blifva gällande vara enkla, slutna, hoprullade

och fria från öfverstrykningar. Sedel må ej upptaga flere, men

väl färre namn än det antal personer valet afser. Där något namn å

sedeln är tvetydigt, galle den dock för öfriga namn.

2 §•

De afgifna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda en grupp.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet

af stadgadt antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen

å gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

L:o) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blifver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal,

jämväl samma andra namn, blifver detta namn det andra i ordningen;

upptaga valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn

samt utgöra mer än tre fjärdedelar åt gruppens rösttal, jämväl samma

tredje namn, blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

2:6) I den män ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss

angifna grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar af namnens

rösttal verkställas. Vid hvarje sådan sammanräkning gäller valsedel

såsom hel röst, där icke något af sedelns namn erhållit rum i ordningen.

Annan valsedel gäller såsom half röst, där ett af sedelns namn erhållit

rum i ordningen; såsom tredjedels röst, där tva af namnen uppförts i

ordningen; såsom fjärdedels röst, där tre af namnen uppförts i ordningen;

och så vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer

det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för hvarje grupp dess rösttal samt, där

de under l:o) angifna grunder tillämpats, antalet af de valsedlar, som

upptaga samma första namn eller samma första och andra namn, och

så vidare, men eljest, för hvarje särskild sammanräkning, röstvärdet

för de olika valsedlarna och det rösttal, som för hvarje namn uträknats.

3 §■

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

den grupp, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna

jämförelsetal. Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast

så, att gruppens första plats tillerkännes den, hvars namn är det första

i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra

namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet

i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är

berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera

andra grupper.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Jämförelsetalet iir lika med gruppens rösttal, så länge gruppen

ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet

för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som

motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har

samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning

af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom

^ en ^ halt plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses

hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma

grund.

Har eu grupp redan fatt sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

"• Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn

star främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

4 §•

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där sä erfordras, skiljas

genom lottning. J

5 § -.

Vid val af suppleanter i utskott skall livad här ofvan är i fråo-a

om val åt ledamöter stadgadt äga motsvarande tillämpning.

Sadant val må ej förrättas å samma dag, som val af ordinarie

ledamöter i utskottet ägt rum.

6 §‘

Om den ordning, hvari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring

i stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning

som den grupp, för hvilken ledamoten blifvit vald, har företräde framför

öfriga suppleanter, och åt dessa har den företräde, som utsetts från

grupp med högre rösttal.

2;o) Åt . suppleanter från samma grupp har den företräde, hvars

namn blifvit tidigare uppfördt i den jämlikt 2 § bestämda ordning inom

gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från

två eller flera grupper, anses vald för den grupp, från hvilken plats

törst tilldelats honom.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

Denna stadga träder i kraft samma dag, som det hyllande förslaget

om ändring i § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 45, 50, 75

och 78 riksdagsordningen, efter att hafva af Riksdagen antagits, varder

af Konungen gilladt.

Stockholm den 27 februari 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Häft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.