Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skogsaccis samt elfva inom Riksdagen i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts i sammanhang därmed framlagda proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

1909-05-21 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:193, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skogsaccis samt elfva inom Riksdagen i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts i sammanhang därmed framlagda proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

1

Hto 8S3-

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om skogsaccis

samt elfva inom Riksdagen i ämnet väckta motioner,

dels ock Kungl. Maj:ts i sammanhang därmed framlagda

proposition med förslag till lag angående ändrad

lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

(Sammansätta bevillnings- och lagutskottets utlåtande nås 4 och 7).

Till Konungen.

Genom två särskilda den 29 januari 1909 dagtecknade propositioner,

n:is 25 och 26, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga

propositionerna bilagda förslag till lag om skogsaccis samt lag angående

Bih. till Riks. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 50 Käft. (N:o 193). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

ändrad lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 mars 1862.

Vid granskning af förslaget till lag om skogsaccis har Riksdagen icke

funnit anledning att i hufvudsak emot detsamma framställa någon erinran.

Emellertid har Riksdagen velat betona ej mindre att enligt dess uppfattning

lagen skall hafva endast provisorisk karaktär och åsyfta ett omedelbart

afhjälpande af betydande missförhållanden, som synas ej böra få

bestå ända till dess en definitiv lösning af frågorna om skogsbeskattningens

och den kommunala beskattningens ordnande kommit till stånd, än äfven

att Riksdagen ej må anses, genom ett antagande af lagförslaget, hafva i

något som helst afseende fattat ställning beträffande grunderna för denna

definitiva lösning.

Med denna uppfattning om lagens provisoriska karaktär och då Riksdagen

är förvissad om att, vid blifvande omarbetning af nu gällande bestämmelser

på skattelagstiftningens område, uppmärksamhet kommer att

ägnas åt det ofta uttalade önskemålet att vid taxering af jordbruksfastighet

värdet af befintlig ståndskog utöfver fastighetens husbehof ej skall tagas i

betraktande, har Riksdagen ej funnit skäl att, på sätt enskilde motionärer

inom Riksdagen föreslagit, i särskild skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t

anhålla om utarbetande och framläggande af förslag till ändring i sådant

syfte uti bevillningsförordningen rörande sättet för beskattning af skogsegendom.

De afvikelse!- Riksdagen ansett sig böra göra från det af Eders

Kungl. Maj:t framlagda förslaget till lag om skogsaccis beröra dels bestämmelsen

om det sammanlagda skogsvärdet, som skulle äga frihet från skogsaccis,

hvilket värde Riksdagen ansett böra sättas till 150 kronor, dels

bestämmelsen angående tidpunkten för lagens trädande i kraft.

Riksdagen har härvid ansett, å ena sidan, olämpligt att — hvilket,

med den lydelse Eders Kungl. Maj:ts förslag har, skulle ske — skyldighet

skulle föreligga att erlägga accis för virke, som afverkats innan lagen

blifvit genom statsmakternas sammanstämmande beslut antagen, men, å

andra sidan, angeläget att förhindra, det virkesägare skulle kunna genom

forcerad afverkning under tiden närmast före lagens trädande i kraft

undandraga sig sådan skyldighet med afseende på virke, som lagen afsett

att omfatta. Fördenskull har Riksdagen funnit tidpunkten för lagens trädande

i kraft böra bestämmas till den 1 oktober 1909, dock att taxering

enligt lagen skall ske första gången år 1911 och då omfatta allt det virke, som

afverkats under tiden från och med den 1 oktober 1909 intill 1910 års utgång.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

Af praktiska skäl torde särskild deklaration och taxering ej böra

ifrågakomma med afseende å virke, som afverkats under den jämförelsevis

korta tid af innevarande år, hvarunder lagen gäller.

Mot det i Eders Kungl. Maj:ts proposition n:o 26 innefattade förslag

till lag angående ändrad lydelse af § 38 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 har Eiksdagen icke funnit

skäl till anmärkning.

På grund af hvad sålunda anförts, får Eiksdagen härigenom anmäla,

dels att Eiksdagen godkänt det af Eders Kungl. Maj:t i propositionen

n:o 26 framlagda lagförslag, dels ock att Eiksdagen, som icke kunnat i

oförändradt skick godkänna Eders Kungl. Maj:ts i propositionen n:o 25

aflämnade förslag till lag om skogsaccis, för sin del antagit följande

Lag om skogsaccis.

1 kap.

Allmänna grunder för skogsaccis och om användning

af skogsaccismedel.

1 §■

För afverkadt virke skall till den kommun, där skogen är belägen, i

den ordning, här nedan sägs, i allmänhet erläggas en afgift, benämnd

skogsaccis.

Skogsaccis utgår, räknadt för etthundra kronor af virkets taxerade

värde, med hälften af det belopp, hvilket under det år, taxeringen sker,

på grund af kommunal- och kyrkostämmors beslut sammanlagdt utgöres

inom kommunen för tio fyrkar eller hel bevillningskrona, dock icke med

mera än två för hundra af det taxerade värdet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bihsdagens Skrifvelse N:o 193.

2 §•

Till kommunen inflytande skogsaccismedel skola, i den mån desamma

icke, enligt hvad i 3 § sägs, under nästföljande år komma till användning,

afsättas till en särskild fond, kallad skog saccisfonden, hvilken förvaltas

af kommunalnämnden.

Räntor, som upplöpa å fondens medel, tillgodoföras fonden.

3 §■

Kommunalnämnden åligger att hvarje år i sammanhang med uppgörandet

af inkomstförslaget för kommunen beräkna skogsaccisfondens behållning

vid nästföljande års början, där sådan fond finnes, och den på

grund af löpande årets taxering utgående skogsaccisen.

Af sålunda tillgängliga medel må enligt kommunalstämmans beslut

såsom tillskott till täckande af sådana utgifter för nästföljande år för kommunala

och kyrkliga ändamål, till hvilka enligt gällande kommunalförfattningar

medel eljes skulle beredas genom utdebitering på samtliga skattskyldiga,

användas högst så stort belopp, att utdebiteringen för fyrk eller

bevillningskrona under nästföljande år kommer att med en fjärdedel understiga

utdebiteringen för fyrk eller bevillningskrona under löpande året.

Detta tillskott användes till bestridande af utgifter, som kommunalstämman

beslutat för det nästföljande året, i den mån tillskottet därtill

förslår. Skulle tillskottet vara större än som erfordras för täckande af

nämnda utgifter, skall öfverskottet afräknas på hvad kyrkostämman beslutat

till uttaxering under det nästföljande året.

2 kap.

Om taxering till skogsaccis.

4 §.

Taxering till skogsaccis verkställes af kommunalnämnden samt har till

ändamål att genom uppskattning fastställa virkets skogsvårde eller det värde

å rot, virket efter ortens pris ägt, då det afverkades.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 193. 5

Taxeringen kan dock efter beslut af kommunalnämnden verkställas af

ordföranden jämte utsedda delegerade af nämnden; och gäller hvad i denna

lag stadgas om kommunalnämnden i sådant fall om dylik delegation.

5 §•

Taxeringen bär till föremål:

a) virke, som under nästföregående år afverkats, där ej virket blifvit

användt för sådant ändamål, hvarom i 7 § förmäles, eller ock blifvit upplagdt

till användning för dylikt ändamål;

b) virke, som varit upplagdt till användning för i 7 § omförmäldt

ändamål och af sådan anledning icke förut taxerats, men under nästföregående

år afyttrats annorledes än i samband med fastigheten eller eljes

af ägaren användts för annat ändamål än i 7 § sägs.

Virket skall med afseende på taxering anses afverkadt först då det

blifvit så tillredt och upplagdt, att dess mängd kan bestämmas, samt, hvad

beträffar kolvirke, först då det blifvit rest eller lagdt till kolning eller

förts från skogen för att annorstädes kolas. Har virket, sedan det fällts

men innan med detsamma vidtagits sådan åtgärd som nu är sagd, sålts

eller eljes af annan förvärfvats, skall det dock anses hafva blifvit afverkadt,

när det såldes eller eljes af annan förvärfvades.

6 §•

Till virke hänföras i denna lag jämväl vindfälld skog, toppar och

annat affallsvirke, men ej stubbar, löf, näfver eller bark.

7 §•

Virke, som användes för egendomens eller därmed sambrukad fastighets

behof af byggnads-, slöjd- eller stängselvirke samt bränsle, är ej föremål

för taxering, ej heller sådant virke, som användes för fullgörande af

egendomen enligt lag eller eljes åliggande byggnads- eller underhållsskyldighet

eller som från allmän skog på grund af särskild föreskrift afgiftsfritt

utlämnas.

Har egendomens ägare för sådant behof, som här är sagdt, under nästföregående

år inköpt virke, är han berättigad att vid taxering till skogsaccis

njuta afdrag med belopp, som efter ortens förhållanden motsvarar det

inköpta virkets skogsvärde.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

Virke, som från allmänningsskog kostnadsfritt till delägare i allmänningen

upplåtits för afverkning, skall i här ofvan nämnda fall så anses,

som om det afverkats å den egendom, för hvilken upplåtelsen skett.

8 §•

Befinnes vid den uppskattning, som för taxeringen äger rum, att

skogsvärdet sammanlagdt icke uppgår till 150 kronor, skall det ej till

taxering upptagas.

I öfrigt iakttages vid taxeringen, att det för en hvar accisskyldig

sammanräknade skogsvärdet utföres i fulla tiotal kronor, så att Överskjutande

belopp, som icke uppgår till fullt tiotal, bortfaller.

3 kap.

Om hvem skyldighet åligger att erlägga skogsaccis.

9 §■

Skogsaccis erlägges

a) för virke, som taxerats enligt 5 § a), af afverkaren, och

b) för virke, som afses i 5 § b), af den, som med virket så förfarit,

att enligt samma lagrum accisplikt för virket inträdt.

Med afverkare förstås i denna lag den som, då virket fälles, äger förfoga

öfver virket; dock att, där annan äger rätt till affallsvirket, denne

skall anses såsom afverkare i fråga om sådant virke.

4 kap.

Om uppgifter till ledning vid taxering m. m.

10 §.

Skyldighet att på heder och samvete afgifva deklaration till ledning

vid taxeringen åligger en hvar accispliktig för virke, som han under

nästföregående år inom kommunen afverkat, i den mån virket ej användts

för ändamål, som i 7 § omförmäles, eller ock blifvit upplagdt till använd
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

ning för sådant ändamål; så ock för förut ej taxeradt virke, hvarmed han

under nästföregående år så förfarit, att accisplikt enligt 5 § b) för virket

inträda

11 §•

Deklaration skall i enlighet med fastställdt formulär skriftligen afgifvas

och innehålla uppgift om skogens beteckning och läge samt, hvad

angår timmer, om stycketal, dimensioner och kubikmassa i fast mått och,

beträffande öfriga virkesslag, om kubikmassa i fast eller löst mått, dock

att hvad angår flottgods stycketal tillika alltid skall uppgifvas.

Möter i särskildt fall svårighet att uppgifva kubikmassa, må deklarationen

upptaga endast stycketal och dimensioner; dock vare sådant ej

medgifvet för den, som yrkesmässigt drifver trävarurörelse.

Uppgiftspliktig är skyldig att föreslå det skogsvärde, hvartill han anser

uppgifven virkesmängd böra uppskattas. Äskas afdrag enligt 7 §, bör därjämte

i deklarationen lämnas sådan uppgift rörande det inköpta virket,

som ofvan i denna paragraf sägs, äfvensom upplysning om virkets inköpspris.

Uppgiftspliktig är i öfrigt obetaget att lämna alla sådana upplysningar,

som han anser tjäna till ledning vid hans taxering.

12 §.

Den, som kolat under nästföregående år afverkadt virke, må, om han

hellre vill, i sin deklaration angifva, i stället för kubikmassan kolvirke,

mängden af de kol, som vid kolningen erhållits. Hvad sålunda är sagdt,

gäller dock ej beträffande kolvirke, som förts från skogen för att annorstädes

kolas.

13 §.

Uträkningen af kubikmassa, där sådan i deklarationen uppgifves, bör ske:

för timmer: efter toppmått eller mått på midten i enlighet med den

metod, som användts för timrets intumning;

för sparrar, bjälkar och spiror: efter virkets mått på midten; samt

för grufstolpar, pappersmasseved och annan ved: efter det mått, fast

eller löst, som blifvit användt vid mätningen;

börande i deklarationen tillika angifvas det mått, som sålunda i

hvarje särskildt fall användts.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

14 §.

Till ytterligare ledning vid taxeringen vare vederbörande skyldig att

på anmaning af ordföranden i kommunalnämnden aflämna afverkningsjournaler,

tumlistor eller andra handlingar, som anses vara af betydelse

för taxeringen.

Dessa handlingar böra, om vederbörande därom gjort framställning, af

ordföranden i rekommenderadt bref med allmänna posten återsändas senast

fjorton dagar efter det de till honom inkommit.

15 §.

Skyldighet att afgifva deklaration åligger för omyndig förmyndaren, för

sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats, gode mannen

för hvad han har under sin förvaltning, samt för oskiftadt stärbhus den

som i boet sitter, ehvad han är delägare eller syssloman.

För annan än enskild person och oskiftadt stärbhus åligger uppgiftsskyldigheten

vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud; dock

att beträffande statens skogar och sådana boställsskogar, öfver hvilkas afkastning

boställshafvaren icke äger att fritt förfoga, deklaration afgifves af

vederbörande jägmästare.

16 §.

En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af sin uppgiftsskyldighet

eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål

hänvända sig till ordföranden i vederbörande kommunalnämnd, hos hvilken

jämväl deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas.

17

Deklaration skall före den 1 april aflämnas till vederbörande kommunalnämnds

ordförande.

18 8.

1 mom. Har deklaration icke inom föreskrifven tid afgifvits eller

befinnes afgifven deklaration ofullständig, bör kommunalnämndens ordförande,

i händelse sådant pröfvas för taxeringen erforderligt, föranstalta därom, att

deklaration infordras samt att ofullständig deklaration fullständigas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

För sådant ändamål äger han anlita, därest den uppgiftsskyldige är

bosatt å landet, länsmannen i orten samt i Stockholm öfverståthållarämbetet

och i annan stad magistraten; och åligger det dessa myndigheter

att ofördröjligen mot bevis tillställa den uppgiftsskyldige anmaning att vid

äfventyr, som i 19 § sägs, inom åtta dagar efter anmaningens mottagande

fullgöra sin deklarationsplikt. Sådan anmaning skall, där infordrandet

föranledts af ofullständighet i aflämnad deklaration, jämväl innehålla underrättelse,

i hvilket afseende deklarationen befunnits ofullständig.

I fall, då det åligger offentlig tjänsteman att afgifva deklaration, må

kommunalnämndens ordförande för anmaningens verkställande anlita biträde

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

1 enahanda ordning, som här ofvan nämnts, äger kommunalnämndens

ordförande förfara, då fråga är om infordrande af handling, hvarom i 14 §

förmäles.

2 mom. Lämnar afgifven deklaration icke tillräcklig ledning för taxeringen,

må ytterligare upplysning infordras från den uppgiftspliktige. Sådan

upplysning kan muntligen afgifvas hos kommunalnämnden.

3 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter äfvensom enligt

14 § infordrad handling må jämväl kunna på den uppgiftspliktiges

eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas.

19 §.

Underlåter deklarationspliktig att inom föreskrifven tid afgifva deklaration,

må klagan öfver taxeringen af honom ej föras. År deklaration

därutinnan ofullständig, att virke, som bort upptagas, utelämnats, äge enahanda

påföljd rum i fråga om taxeringen för sådant virke.

Hörsammar ej deklarationspliktig, som underlåtit afgifva deklaration,

anmaning enligt 18 § att fullgöra sin deklarationsplikt, böte tio procent

af den skogsaccis, som varder honom påförd, dock minst fem kronor.

Åtlyder icke den, som afgifvit en på sätt i första stycket sägs ofullständig

deklaration, anmaning att fullständiga densamma, vare förfallen till

böter, svarande mot tio procent af den skogsaccis, som belöper å värdet

af det icke uppgifna virket, dock minst fem kronor, och hafve därjämte förlorat

rätten att klaga öfver taxeringen jämväl i fråga om det uppgifna virket.

Underlåter någon i annat fall att efter anmaning fullständiga sin deklaration

eller hörsammar han ej anmaning att förete handling, som i 14 §

sägs, vare han förlustig rätten att fullfölja talan i målet.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 50 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten eller

är fråga om virke, för kvilket staten är accispliktig, äge här stadgad påföljd

icke rum.

20 §.

Har någon, som ej är att hänföra till offentlig tjänsteman, i afgifven

deklaration mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande och därigenom

föranledt, att skogsvärde icke eller endast till någon del blifvit taxeradt,

böte från och med fyra till och med tio gånger det accisbelopp, som genom

det svikliga förfarandet undandragits kommunen, dock minst tjugufem kronor.

21 §.

Gör offentlig tjänsteman sig skyldig till underlåtenhet enligt 19 § eller

förbryter han sig på sätt i 20 § sägs, vare underkastad ansvar såsom för

annan förseelse i tjänsten.

22 §.

1 mom. Utan hinder af att deklaration uteblifvit'' och med rätt att

pröfva, i hvad mån deklaration är af beskaffenhet att böra läggas till grund

för taxeringen, äger kommunalnämnden att bestämma accispliktigs taxering.

2 mom. Följes icke af accispliktig lämnad uppgift vid hans taxering,

skola skälen därför tydligen angifvas genom anteckning i nämndens protokoll;

och skall tillika underrättelse, i hvad mån afvikelse i fråga om annat

än det af den accispliktige föreslagna skogsvärdet skett, och om skälen

därför i rekommenderadt bref med allmänna posten honom under i deklarationen

angifven adress kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.

5 kap.

Om eftertaxering.

23 §.

Har uppgiftsskyldig brustit i fullgörandet af sin deklarationsplikt eller

gjort sig skyldig till sådant svikligt förfarande, som i 20 § sägs, och har

däraf föranledts, att taxering af virke, för hvilket han är accispliktig, icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

kommit till stånd, skall det år, då sådant varder för kommunalnämnden

kändt, den accispliktige ef ter taxeras för det virke, som genom berörda förfarande

undandragits taxering.

Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxering

rätteligen bort ske. Har, då fråga uppstår om eftertaxering af enskild

accispliktig, denne aflidit, taxeras hans dödsbo; dock att sådan taxering

icke må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderår, under hvilket

bouppteckning blifvit för registrering ingifven eller af vederbörande

domstol förrättad. Stärbhuset svare icke för accisbeloppet med mera än tillgångarna

i boet. Är boet skiftadt, taxeras delägare en hvar efter sin lott

i boet, men svare icke för accis till högre belopp, än hans lott i boet utgör.

6 kap.

Om taxeringens förrättande samt om besvär.

24 §.

I början af hvarje år utfärdar kommunalnämnden i kommun, inom

hvilken taxering till skogsaccis kan antagas ifrågakomma, kungörelse angående

den förestående taxeringen. Uti denna kungörelse, hvilken skall

uppläsas från predikstolen och, där så lämpligen kan ske, införas i tidning

i orten, erinras vederbörande om skyldigheten att aflämna deklaration samt

om påföljden för uraktlåtenhet därutinnan, hvarjämte underrättelse meddelas

om tid och ställe för deklarationernas aflämnande äfvensom därom

att accispliktig, som önskar upplysning om beskaffenheten af honom åliggande

uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äger att för sådant

ändamål hänvända sig till kommunalnämndens ordförande.

Om något år utskylder, som i 1 § andra stycket omförmälas, icke

utgöras inom kommunen och af den anledningen skogsaccis ej heller skall

utgå, åligger det kommunalnämnden att i samma ordning som ofvan nämnts

kungöra, att uppgiftsskyldighet och taxering under året icke äga rum.

25 §.

Kommunalnämndens ordförande, hvilken tillika är föredragande, åligger

särskildt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

a) att tillhandahålla deklarationsblanketter samt på begäran meddela

uppgiftspliktig erforderliga upplysningar rörande beskaffenheten af den

honom åliggande uppgiftsskyldigheten och sättet för dess fullgörande;

b) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflämnade

deklarationerna, vidtaga åtgärder för uteblifna uppgifters eller eljes erforderliga

handlingars införskaffande samt i öfrigt söka att inhämta upplysningar

till ledning för en noggrann och tillförlitlig taxering;

c) att vid nämndens sammanträden tillhandahålla och meddela ledamöterna

alla i och för taxeringen erhållna uppgifter och handlingar samt

efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar och framställningar, hvartill

han för en behörig taxering finner sig äga anledning;

d) att noga tillse, att till ledning för taxeringen aflämnade uppgifter

och handlingar, ehvad de afse pågående eller redan verkställd taxering,

icke varda för obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter

och handlingar, när de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås

förvaras;

é) att i rekommenderadt bref med allmänna posten, så fort ske kan,

tillsända uppgiftsskyldig, hvilkens deklaration icke blifvit vid taxeringen

följd, underrättelse att och i hvad mån afvikelse i fråga om annat än

det af honom föreslagna skogsvärdet skett och om skälen därför;

/) att på begäran af uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om mottagande

af deklaration eller annan handling; samt

g) att afgifva förklaring öfver besvär angående taxering.

26 §.

Taxeringen skall, sa fort ske kan, påbörjas och vara afslutad före

den 1 juni.

I fråga om tid för kommunalnämndens sammanträden samt om beslutmässighet,

tillkallande af suppleant, påföljd för uteblifvande från utsatt

sammanträde och omröstning, skall i tillämpliga delar gälla hvad i förordningen

om kommunalstyrelse på landet är eller varder stadgadt; dock att,

om vid skiljaktiga meningar rösterna utfalla lika, den mening skall blifva

gällande, som länder till den accispliktiges förmån, och endast om denna

grund ej kan tillämpas, den som ordföranden biträder.

Oi dförande och ledamot skall afträda, såväl då fråga förekommer om

hans egen, hans föräldrars, hustrus, barns eller syskons taxering, som ock

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

då fråga Ur om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör,

eller af accispliktig, af hvilken han uppbär aflöning.

Om i följd af jäf emot ledamot af kommunalnämnden denna i något

ärende ej är beslutför, må de öfriga ledamöterna inkalla annan till ledamot

valbar person att deltaga i ärendets afgörande.

27 §.

Öfver kommunalnämndens beslut i taxeringsfrågor skall af ordföranden

föras särskildt protokoll. Sådant protokoll skall upptaga de närvarandes

namn äfvensom skälen till beslut, i händelse detta afviker från afgifven

deklaration.

Protokollet, som föres i fortlöpande följd, justeras efter fullbordadt

taxeringsarbete. Justeringen sker inför nämnden och bestyrkes genom å

protokollet tecknadt intyg af två ledamöter.

28 §.

Kommunalnämndens sammanträden i taxeringsfrågor hållas inom slutna

dörrar; dock är accispliktig berättigad att inför nämnden företräda för att

meddela upplysningar rörande taxeringen, i hvad den honom angår.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra låter,

bör begärd upplysning om påförd taxering på stället meddelas.

29 §.

Öfver taxeringen upprättas af kommunalnämndens ordförande särskild

längd, kallad skogsaccislängd, däri för en hvar upptages det skogsvärder

hvarför han inom kommunen taxerats, den skogsaccis, som därå enligt 1 §

belöper, samt i förekommande fall anmärkning om underlåtenhet att fullgöra

deklarationsplikt och de anteckningar, som eljes anses böra göras.

Skogsaccislängden underskrifves af ordföranden och två ledamöter.

30 §.

Sedan taxeringsarbetet afslutats, åligger det kommunalnämndens ordförande

att ofördröjligen kungöra, att skogsaccislängden blifvit upprättad

samt att kännedom om dess innehåll kan på angifvet ställe inhämtas under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

en tid af minst fjorton dagar, räknadt från det kungörelsen blifvit från

predikstolen uppläst. Kungörelsen bör jämväl innehålla underrättelse om

hvad den, som med kommunalnämndens beslut icke åtnöjes, har att iakttaga

för sökande af ändring däri.

31 §.

Före den 15 juli skola skogsaccislängden, behörigen summerad, taxeringsprotokollet

samt deklarationerna med tillhörande handlingar af kommunalnämndens

ordförande insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länet.

32 §.

o

Atnöjes ej den, som taxerats till skogsaccis, med taxeringen, må han,

om han icke enligt stadgandet i 19 § förlorat rätt till talan, i taxeringen

söka ändring hos pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade,

skola senast före klockan tolf på dagen den 15 juli eller, om då

är helgdag, nästföljande dag till Kungl. Maj.ts befallningshafvande ingifvas.

33 §.

Pröfningsnämnden, som endast efter anförda besvär har att taga befattning

med taxering till skogsaccis, äger att meddela sådan rättelse i

öfverklagad taxering, som finnes af omständigheterna påkallad.

34 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens beslut i fråga om taxeringen till

skogsaccis skola upptagas i nämndens protokoll. Taxering, som af pröfningsnämnden

blifvit fastställd annorlunda än kommunalnämnden bestämt,

skall införas i skogsaccislängden, där uti den protokollsparagraf, som innehåller

dylikt beslut, bör angifvas. Det åligger kronoombudet hos nämnden

att med sin underskrift å längden vitsorda däri enligt pröfningsnämndens

beslut införda förändringar.

2 mom. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde

skola skogsaccislängden, kommunalnämndens protokoll och utdrag af pröfningsnämndens

protokoll, i hvad taxeringen till skogsaccis inom kommunen

angår, genom Kungl. Majrts befallningshafvandes försorg öfversändas till

kommunalnämndens ordförande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

För utdraget af pröfningsnämndens protokoll äger protokollsföranden

uppbära ersättning af vederbörande kommuns skogsaccismedel med två kronor

arket.

35 §.

1 mom. Har den, som taxerats till skogsaccis, ej hos pröfningsnämnden

öfverklagat taxeringen, i hvad honom rörer, må han icke, utom i fall

som nedan sägs, emot taxeringen föra talan.

Eljes, må besvär öfver pröfningsnämndens beslut anföras af den, som

taxerats till skogsaccis, i hvad pröfningsnämndens beslut gått honom emot,

äfvensom af vederbörande kommun, så vidt taxering till skogsaccis blifvit

af pröfningsnämnden nedsatt eller upphäfd; och skola besvären, ställda till

kammarrätten, ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande före klockan

tolf å sista helgfria dagen i december månad det år, taxeringen ägt rum,

vid påföljd att besvären eljes icke varda till pröfning upptagna. Sedan

öfver inkomna besvär förklaring från vederbörande infordrats och tillsedt

blifvit, att vid besvärshandlingarna varda fogade såväl utdrag af skogsaccislängd

samt kommunal- och pröfningsnämndernas protokoll, i hvad de

den öfverklagade taxeringsfrågan angå, som ock de till nämnderna i frågan

ingifna handlingarna, insänder Kungl. Maj:ts befallningshafvande till

kammarrätten samtliga handlingarna med de upplysningar och erinringar,

som besvären anses påkalla.

Hen, hvilkens deklaration icke blifvit af kommunalnämnden följd och

till hvilken ej heller underrättelse, som i 22 § 2 mom. föreskrifves, blifvit

afsänd före den 15 juni, äge ock, därest han ej enligt 19 § förlorat sin talan,

att, utan hinder däraf att han icke hos pröfningsnämnden öfverklagat taxeringen,

i här ofvan stadgad tid och ordning anföra besvär hos kammarrätten

angående sin taxering, i hvad densamma bestämts annorlunda än han uppgifvit.

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, införe

Kungl. Maj:ts befallningshafvande uppgift å anförda besvär i den förteckning

öfver besvär i taxeringsmål, som jämlikt 53 § 2 mom. bevillningsförordningen

skall till kammarrätten öfversändas.

36 §.

Har någon blifvit taxerad till skogsaccis å ort, där han icke varit

deklarationsskyldig, äge han att häröfver hos kammarrätten anföra besvär,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Biksdagens Skrifvelse N:o 193.

Ii vilka, vid påföljd att besvären eljes icke varda till pröfning upptagna,

skola inom natt och år, efter det att skogsaccis honom affordrats, ingifvas

till Kung! Maj:ts befallningshafvande i det län, inom kvilket taxeringen

skett, hvarefter med ärendet förfares i enahanda ordning, som i 35 § 1

mom. stadgas.

37 §.

1 mom. Förbrytelse, hvarom i 20 § sägs, är föremål för allmänt åtal

och åtalas vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna lag meddelade

föreskrifterna fråga eljes uppstår om tillämpning af däri stadgadt bötesansvar,

skall af kommunalnämndens ordförande anmälan därom göras hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, som, efter pröfning af härvid förekommande

förhållanden, förordnar om uttagande af de böter, hvartill någon finnes

hafva gjort sig förfallen.

2 mom. Den, som icke nöjes åt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han enligt denna lag fällts till böter, äger att, med

iakttagande af hvad i allmänhet är stadgadt angående dylika besluts Överklagande,

öfver det meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten,

Indika besvär böra vara dit inkomna före klockan tolf å trettionde dagen

efter erhållen del af samma beslut.

3 mom. Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla vederbörande

kommuns skogsaccisfond. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola

de förvandlas efter allmän strafflag.

38 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag, äger att däri hos

Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före klockan tolf å sextionde

dagen efter erhållen del af utslaget skola till finansdepartementet ingifvas

tillika med bevis om dagen, då klaganden af utslaget erhöll del; skolande

borgen för kostnad och skada icke erfordras.

39 §.

Om vederbörande myndighet vid pröfning af anförda besvär befriar

någon från skogsaccis på den grund, att annan person bort uppföras till

utgörande af densamma, må myndigheten öfverflytta taxeringen å denne.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

40 §.

1 mom. Besvär, om bvilka i denna lag förmärs, må jämte tillhörande

handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och rodning, på klagandens

eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas till den

myndighet, till hvilken besvären skola enligt lagen ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver kommunalnämnds eller pröfningsnämnds

beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende anmäler

sig hos kommunalnämndens ordförande, kostnadsfritt erhålla för dylikt besluts

öfver klagande erforderligt utdrag af skogsaccislängd och protokoll.

7 kap.

Om debitering och uppbörd.

41 §.

Sedan skogsaccislängden, enligt hvad i 34 § 2 mom. sägs, från

Kungl. Maj:ts befallningshafvande återställts till kommunalnämndens ordförande,

åligger det kommunalnämnden att uträkna och i skogsaccislängden

införa skogsaccis på grund af taxering, som af pröfningsnämnden bestämts,

samt utfärda debetsedlar å skogsaccis och låta tillställa de accispliktiga

desamma minst fjorton dagar före uppbördsstämman.

Debetsedel skall upptaga den summa skogsvärde, hvarför den accispliktige

inom kommunen taxerats, och den skogsaccis, som därå belöper.

Uppbördsstämma hålles efter den 15 oktober.

Därest uppbörd af skogsaccis äger rum i sammanhang med uppbörden

af de allmänna kommunalutskylderna, skall skogsaccis påföras i den debetsedel

å kommunalutskylder, som enligt 66 § förordningen om kommunalstyrelse

på landet kan varda för den accispliktige utfärdad; skolande jämväl

i detta fall den summa skogsvärde, för hvilken skogsaccis påförts, i debetsedeln

upptagas.

42 §.

Hvad i öfrigt är eller varder i förordningen om kommunalstyrelse på

landet stadgadt angående uppbörd, indrifning och redovisning af kommunalutskylder,

galle i tillämpliga delar jämväl angående skogsaccis.

Bill. Ull Rilcsd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 50 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

43 §.

Har vid skogsaccisens uträknande eller debetsedels utskrifvande fel

fbrelupit, göres anmälan därom till kommunalnämnden, som utfärdar behörigen

rättad debetsedel, hvarjämte i skogsaccislängden införes erforderlig

rättelse.

44 §.

Af skogsaccismedlen skall efter kommunalstämmans pröfning utgå skälig

ersättning till kommunalnämndens ordförande för hans besvär med taxeringsarbetet.

Kostnad för blankettryck, postafgifter och andra nödiga utgifter

skola ock af dessa medel gäldas.

8 kap.

Öfriga föreskrifter.

45 §.

I granskningen af deklarationen och andra enligt denna lag aflämnade

handlingar äga vederbörande nämnders samtliga ledamöter eller delegerade

deltaga. Utan därtill af deklarationsskyldig lämnadt medgifvande må de

i öfrigt ej vara tillgängliga för andra än de ämbets- och tjänstemän, hvilka

för sin befattning äga att däraf erhålla del. Ej heller må i berörda hand-’

lingar lämnade uppgifter i nämndernas protokoll intagas i vidare mån än

som anses oundgängligen erfordras; och skola utom i fall, där besvär fullföljas,

deklarationerna efter taxeringsårets utgång hos Kungl. Maj.ts befallningshafvande

förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter de förstöras.

46 §.

De bestyr, som enligt här ofvan meddelade föreskrifter åligga kommunalnämnd,

skola i stad fullgöras af drätselkammaren, likasom hvad i

lagen är sagdt om tillämpning af förordningen om kommunalstyrelse på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 193.

landet skall med afseende på skogsaccis i stad gälla om förordningen om

kommunalstyrelse i stad.

Denna lag gäller dock icke beträffande i Stockholm.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1909, dock att taxering

enligt lagen skall ske första gången år 1911 och då omfatta allt det virke,

som afverkats under tiden från och med den 1 oktober 1909 intill 1910

års utgång.

O

Stockholm den 21 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.