Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skogsaccis samt elfva inom Riksdagen i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts i sammanhang därmed framlagda proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
1909-05-21 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1909:193, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skogsaccis samt elfva inom Riksdagen i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts i sammanhang därmed framlagda proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
1
Hto 8S3-
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 maj 1909.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om skogsaccis
samt elfva inom Riksdagen i ämnet väckta motioner,
dels ock Kungl. Maj:ts i sammanhang därmed framlagda
proposition med förslag till lag angående ändrad
lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
(Sammansätta bevillnings- och lagutskottets utlåtande nås 4 och 7).
Till Konungen.
Genom två särskilda den 29 januari 1909 dagtecknade propositioner,
n:is 25 och 26, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionerna bilagda förslag till lag om skogsaccis samt lag angående
Bih. till Riks. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 50 Käft. (N:o 193). 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
ändrad lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862.
Vid granskning af förslaget till lag om skogsaccis har Riksdagen icke
funnit anledning att i hufvudsak emot detsamma framställa någon erinran.
Emellertid har Riksdagen velat betona ej mindre att enligt dess uppfattning
lagen skall hafva endast provisorisk karaktär och åsyfta ett omedelbart
afhjälpande af betydande missförhållanden, som synas ej böra få
bestå ända till dess en definitiv lösning af frågorna om skogsbeskattningens
och den kommunala beskattningens ordnande kommit till stånd, än äfven
att Riksdagen ej må anses, genom ett antagande af lagförslaget, hafva i
något som helst afseende fattat ställning beträffande grunderna för denna
definitiva lösning.
Med denna uppfattning om lagens provisoriska karaktär och då Riksdagen
är förvissad om att, vid blifvande omarbetning af nu gällande bestämmelser
på skattelagstiftningens område, uppmärksamhet kommer att
ägnas åt det ofta uttalade önskemålet att vid taxering af jordbruksfastighet
värdet af befintlig ståndskog utöfver fastighetens husbehof ej skall tagas i
betraktande, har Riksdagen ej funnit skäl att, på sätt enskilde motionärer
inom Riksdagen föreslagit, i särskild skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t
anhålla om utarbetande och framläggande af förslag till ändring i sådant
syfte uti bevillningsförordningen rörande sättet för beskattning af skogsegendom.
De afvikelse!- Riksdagen ansett sig böra göra från det af Eders
Kungl. Maj:t framlagda förslaget till lag om skogsaccis beröra dels bestämmelsen
om det sammanlagda skogsvärdet, som skulle äga frihet från skogsaccis,
hvilket värde Riksdagen ansett böra sättas till 150 kronor, dels
bestämmelsen angående tidpunkten för lagens trädande i kraft.
Riksdagen har härvid ansett, å ena sidan, olämpligt att — hvilket,
med den lydelse Eders Kungl. Maj:ts förslag har, skulle ske — skyldighet
skulle föreligga att erlägga accis för virke, som afverkats innan lagen
blifvit genom statsmakternas sammanstämmande beslut antagen, men, å
andra sidan, angeläget att förhindra, det virkesägare skulle kunna genom
forcerad afverkning under tiden närmast före lagens trädande i kraft
undandraga sig sådan skyldighet med afseende på virke, som lagen afsett
att omfatta. Fördenskull har Riksdagen funnit tidpunkten för lagens trädande
i kraft böra bestämmas till den 1 oktober 1909, dock att taxering
enligt lagen skall ske första gången år 1911 och då omfatta allt det virke, som
afverkats under tiden från och med den 1 oktober 1909 intill 1910 års utgång.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 103.
Af praktiska skäl torde särskild deklaration och taxering ej böra
ifrågakomma med afseende å virke, som afverkats under den jämförelsevis
korta tid af innevarande år, hvarunder lagen gäller.
Mot det i Eders Kungl. Maj:ts proposition n:o 26 innefattade förslag
till lag angående ändrad lydelse af § 38 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 har Eiksdagen icke funnit
skäl till anmärkning.
På grund af hvad sålunda anförts, får Eiksdagen härigenom anmäla,
dels att Eiksdagen godkänt det af Eders Kungl. Maj:t i propositionen
n:o 26 framlagda lagförslag, dels ock att Eiksdagen, som icke kunnat i
oförändradt skick godkänna Eders Kungl. Maj:ts i propositionen n:o 25
aflämnade förslag till lag om skogsaccis, för sin del antagit följande
Lag om skogsaccis.
1 kap.
Allmänna grunder för skogsaccis och om användning
af skogsaccismedel.
1 §■
För afverkadt virke skall till den kommun, där skogen är belägen, i
den ordning, här nedan sägs, i allmänhet erläggas en afgift, benämnd
skogsaccis.
Skogsaccis utgår, räknadt för etthundra kronor af virkets taxerade
värde, med hälften af det belopp, hvilket under det år, taxeringen sker,
på grund af kommunal- och kyrkostämmors beslut sammanlagdt utgöres
inom kommunen för tio fyrkar eller hel bevillningskrona, dock icke med
mera än två för hundra af det taxerade värdet.
4
Bihsdagens Skrifvelse N:o 193.
2 §•
Till kommunen inflytande skogsaccismedel skola, i den mån desamma
icke, enligt hvad i 3 § sägs, under nästföljande år komma till användning,
afsättas till en särskild fond, kallad skog saccisfonden, hvilken förvaltas
af kommunalnämnden.
Räntor, som upplöpa å fondens medel, tillgodoföras fonden.
3 §■
Kommunalnämnden åligger att hvarje år i sammanhang med uppgörandet
af inkomstförslaget för kommunen beräkna skogsaccisfondens behållning
vid nästföljande års början, där sådan fond finnes, och den på
grund af löpande årets taxering utgående skogsaccisen.
Af sålunda tillgängliga medel må enligt kommunalstämmans beslut
såsom tillskott till täckande af sådana utgifter för nästföljande år för kommunala
och kyrkliga ändamål, till hvilka enligt gällande kommunalförfattningar
medel eljes skulle beredas genom utdebitering på samtliga skattskyldiga,
användas högst så stort belopp, att utdebiteringen för fyrk eller
bevillningskrona under nästföljande år kommer att med en fjärdedel understiga
utdebiteringen för fyrk eller bevillningskrona under löpande året.
Detta tillskott användes till bestridande af utgifter, som kommunalstämman
beslutat för det nästföljande året, i den mån tillskottet därtill
förslår. Skulle tillskottet vara större än som erfordras för täckande af
nämnda utgifter, skall öfverskottet afräknas på hvad kyrkostämman beslutat
till uttaxering under det nästföljande året.
2 kap.
Om taxering till skogsaccis.
4 §.
Taxering till skogsaccis verkställes af kommunalnämnden samt har till
ändamål att genom uppskattning fastställa virkets skogsvårde eller det värde
å rot, virket efter ortens pris ägt, då det afverkades.
Riksdagens Skrifvelse N:o 193. 5
Taxeringen kan dock efter beslut af kommunalnämnden verkställas af
ordföranden jämte utsedda delegerade af nämnden; och gäller hvad i denna
lag stadgas om kommunalnämnden i sådant fall om dylik delegation.
5 §•
Taxeringen bär till föremål:
a) virke, som under nästföregående år afverkats, där ej virket blifvit
användt för sådant ändamål, hvarom i 7 § förmäles, eller ock blifvit upplagdt
till användning för dylikt ändamål;
b) virke, som varit upplagdt till användning för i 7 § omförmäldt
ändamål och af sådan anledning icke förut taxerats, men under nästföregående
år afyttrats annorledes än i samband med fastigheten eller eljes
af ägaren användts för annat ändamål än i 7 § sägs.
Virket skall med afseende på taxering anses afverkadt först då det
blifvit så tillredt och upplagdt, att dess mängd kan bestämmas, samt, hvad
beträffar kolvirke, först då det blifvit rest eller lagdt till kolning eller
förts från skogen för att annorstädes kolas. Har virket, sedan det fällts
men innan med detsamma vidtagits sådan åtgärd som nu är sagd, sålts
eller eljes af annan förvärfvats, skall det dock anses hafva blifvit afverkadt,
när det såldes eller eljes af annan förvärfvades.
6 §•
Till virke hänföras i denna lag jämväl vindfälld skog, toppar och
annat affallsvirke, men ej stubbar, löf, näfver eller bark.
7 §•
Virke, som användes för egendomens eller därmed sambrukad fastighets
behof af byggnads-, slöjd- eller stängselvirke samt bränsle, är ej föremål
för taxering, ej heller sådant virke, som användes för fullgörande af
egendomen enligt lag eller eljes åliggande byggnads- eller underhållsskyldighet
eller som från allmän skog på grund af särskild föreskrift afgiftsfritt
utlämnas.
Har egendomens ägare för sådant behof, som här är sagdt, under nästföregående
år inköpt virke, är han berättigad att vid taxering till skogsaccis
njuta afdrag med belopp, som efter ortens förhållanden motsvarar det
inköpta virkets skogsvärde.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
Virke, som från allmänningsskog kostnadsfritt till delägare i allmänningen
upplåtits för afverkning, skall i här ofvan nämnda fall så anses,
som om det afverkats å den egendom, för hvilken upplåtelsen skett.
8 §•
Befinnes vid den uppskattning, som för taxeringen äger rum, att
skogsvärdet sammanlagdt icke uppgår till 150 kronor, skall det ej till
taxering upptagas.
I öfrigt iakttages vid taxeringen, att det för en hvar accisskyldig
sammanräknade skogsvärdet utföres i fulla tiotal kronor, så att Överskjutande
belopp, som icke uppgår till fullt tiotal, bortfaller.
3 kap.
Om hvem skyldighet åligger att erlägga skogsaccis.
9 §■
Skogsaccis erlägges
a) för virke, som taxerats enligt 5 § a), af afverkaren, och
b) för virke, som afses i 5 § b), af den, som med virket så förfarit,
att enligt samma lagrum accisplikt för virket inträdt.
Med afverkare förstås i denna lag den som, då virket fälles, äger förfoga
öfver virket; dock att, där annan äger rätt till affallsvirket, denne
skall anses såsom afverkare i fråga om sådant virke.
4 kap.
Om uppgifter till ledning vid taxering m. m.
10 §.
Skyldighet att på heder och samvete afgifva deklaration till ledning
vid taxeringen åligger en hvar accispliktig för virke, som han under
nästföregående år inom kommunen afverkat, i den mån virket ej användts
för ändamål, som i 7 § omförmäles, eller ock blifvit upplagdt till använd
-
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
ning för sådant ändamål; så ock för förut ej taxeradt virke, hvarmed han
under nästföregående år så förfarit, att accisplikt enligt 5 § b) för virket
inträda
11 §•
Deklaration skall i enlighet med fastställdt formulär skriftligen afgifvas
och innehålla uppgift om skogens beteckning och läge samt, hvad
angår timmer, om stycketal, dimensioner och kubikmassa i fast mått och,
beträffande öfriga virkesslag, om kubikmassa i fast eller löst mått, dock
att hvad angår flottgods stycketal tillika alltid skall uppgifvas.
Möter i särskildt fall svårighet att uppgifva kubikmassa, må deklarationen
upptaga endast stycketal och dimensioner; dock vare sådant ej
medgifvet för den, som yrkesmässigt drifver trävarurörelse.
Uppgiftspliktig är skyldig att föreslå det skogsvärde, hvartill han anser
uppgifven virkesmängd böra uppskattas. Äskas afdrag enligt 7 §, bör därjämte
i deklarationen lämnas sådan uppgift rörande det inköpta virket,
som ofvan i denna paragraf sägs, äfvensom upplysning om virkets inköpspris.
Uppgiftspliktig är i öfrigt obetaget att lämna alla sådana upplysningar,
som han anser tjäna till ledning vid hans taxering.
12 §.
Den, som kolat under nästföregående år afverkadt virke, må, om han
hellre vill, i sin deklaration angifva, i stället för kubikmassan kolvirke,
mängden af de kol, som vid kolningen erhållits. Hvad sålunda är sagdt,
gäller dock ej beträffande kolvirke, som förts från skogen för att annorstädes
kolas.
13 §.
Uträkningen af kubikmassa, där sådan i deklarationen uppgifves, bör ske:
för timmer: efter toppmått eller mått på midten i enlighet med den
metod, som användts för timrets intumning;
för sparrar, bjälkar och spiror: efter virkets mått på midten; samt
för grufstolpar, pappersmasseved och annan ved: efter det mått, fast
eller löst, som blifvit användt vid mätningen;
börande i deklarationen tillika angifvas det mått, som sålunda i
hvarje särskildt fall användts.
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 103.
14 §.
Till ytterligare ledning vid taxeringen vare vederbörande skyldig att
på anmaning af ordföranden i kommunalnämnden aflämna afverkningsjournaler,
tumlistor eller andra handlingar, som anses vara af betydelse
för taxeringen.
Dessa handlingar böra, om vederbörande därom gjort framställning, af
ordföranden i rekommenderadt bref med allmänna posten återsändas senast
fjorton dagar efter det de till honom inkommit.
15 §.
Skyldighet att afgifva deklaration åligger för omyndig förmyndaren, för
sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats, gode mannen
för hvad han har under sin förvaltning, samt för oskiftadt stärbhus den
som i boet sitter, ehvad han är delägare eller syssloman.
För annan än enskild person och oskiftadt stärbhus åligger uppgiftsskyldigheten
vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud; dock
att beträffande statens skogar och sådana boställsskogar, öfver hvilkas afkastning
boställshafvaren icke äger att fritt förfoga, deklaration afgifves af
vederbörande jägmästare.
16 §.
En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af sin uppgiftsskyldighet
eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål
hänvända sig till ordföranden i vederbörande kommunalnämnd, hos hvilken
jämväl deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas.
17
Deklaration skall före den 1 april aflämnas till vederbörande kommunalnämnds
ordförande.
18 8.
1 mom. Har deklaration icke inom föreskrifven tid afgifvits eller
befinnes afgifven deklaration ofullständig, bör kommunalnämndens ordförande,
i händelse sådant pröfvas för taxeringen erforderligt, föranstalta därom, att
deklaration infordras samt att ofullständig deklaration fullständigas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
!)
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
För sådant ändamål äger han anlita, därest den uppgiftsskyldige är
bosatt å landet, länsmannen i orten samt i Stockholm öfverståthållarämbetet
och i annan stad magistraten; och åligger det dessa myndigheter
att ofördröjligen mot bevis tillställa den uppgiftsskyldige anmaning att vid
äfventyr, som i 19 § sägs, inom åtta dagar efter anmaningens mottagande
fullgöra sin deklarationsplikt. Sådan anmaning skall, där infordrandet
föranledts af ofullständighet i aflämnad deklaration, jämväl innehålla underrättelse,
i hvilket afseende deklarationen befunnits ofullständig.
I fall, då det åligger offentlig tjänsteman att afgifva deklaration, må
kommunalnämndens ordförande för anmaningens verkställande anlita biträde
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
1 enahanda ordning, som här ofvan nämnts, äger kommunalnämndens
ordförande förfara, då fråga är om infordrande af handling, hvarom i 14 §
förmäles.
2 mom. Lämnar afgifven deklaration icke tillräcklig ledning för taxeringen,
må ytterligare upplysning infordras från den uppgiftspliktige. Sådan
upplysning kan muntligen afgifvas hos kommunalnämnden.
3 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter äfvensom enligt
14 § infordrad handling må jämväl kunna på den uppgiftspliktiges
eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas.
19 §.
Underlåter deklarationspliktig att inom föreskrifven tid afgifva deklaration,
må klagan öfver taxeringen af honom ej föras. År deklaration
därutinnan ofullständig, att virke, som bort upptagas, utelämnats, äge enahanda
påföljd rum i fråga om taxeringen för sådant virke.
Hörsammar ej deklarationspliktig, som underlåtit afgifva deklaration,
anmaning enligt 18 § att fullgöra sin deklarationsplikt, böte tio procent
af den skogsaccis, som varder honom påförd, dock minst fem kronor.
Åtlyder icke den, som afgifvit en på sätt i första stycket sägs ofullständig
deklaration, anmaning att fullständiga densamma, vare förfallen till
böter, svarande mot tio procent af den skogsaccis, som belöper å värdet
af det icke uppgifna virket, dock minst fem kronor, och hafve därjämte förlorat
rätten att klaga öfver taxeringen jämväl i fråga om det uppgifna virket.
Underlåter någon i annat fall att efter anmaning fullständiga sin deklaration
eller hörsammar han ej anmaning att förete handling, som i 14 §
sägs, vare han förlustig rätten att fullfölja talan i målet.
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 50 Höft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten eller
är fråga om virke, för kvilket staten är accispliktig, äge här stadgad påföljd
icke rum.
20 §.
Har någon, som ej är att hänföra till offentlig tjänsteman, i afgifven
deklaration mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande och därigenom
föranledt, att skogsvärde icke eller endast till någon del blifvit taxeradt,
böte från och med fyra till och med tio gånger det accisbelopp, som genom
det svikliga förfarandet undandragits kommunen, dock minst tjugufem kronor.
21 §.
Gör offentlig tjänsteman sig skyldig till underlåtenhet enligt 19 § eller
förbryter han sig på sätt i 20 § sägs, vare underkastad ansvar såsom för
annan förseelse i tjänsten.
22 §.
1 mom. Utan hinder af att deklaration uteblifvit'' och med rätt att
pröfva, i hvad mån deklaration är af beskaffenhet att böra läggas till grund
för taxeringen, äger kommunalnämnden att bestämma accispliktigs taxering.
2 mom. Följes icke af accispliktig lämnad uppgift vid hans taxering,
skola skälen därför tydligen angifvas genom anteckning i nämndens protokoll;
och skall tillika underrättelse, i hvad mån afvikelse i fråga om annat
än det af den accispliktige föreslagna skogsvärdet skett, och om skälen
därför i rekommenderadt bref med allmänna posten honom under i deklarationen
angifven adress kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.
5 kap.
Om eftertaxering.
23 §.
Har uppgiftsskyldig brustit i fullgörandet af sin deklarationsplikt eller
gjort sig skyldig till sådant svikligt förfarande, som i 20 § sägs, och har
däraf föranledts, att taxering af virke, för hvilket han är accispliktig, icke
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
kommit till stånd, skall det år, då sådant varder för kommunalnämnden
kändt, den accispliktige ef ter taxeras för det virke, som genom berörda förfarande
undandragits taxering.
Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxering
rätteligen bort ske. Har, då fråga uppstår om eftertaxering af enskild
accispliktig, denne aflidit, taxeras hans dödsbo; dock att sådan taxering
icke må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderår, under hvilket
bouppteckning blifvit för registrering ingifven eller af vederbörande
domstol förrättad. Stärbhuset svare icke för accisbeloppet med mera än tillgångarna
i boet. Är boet skiftadt, taxeras delägare en hvar efter sin lott
i boet, men svare icke för accis till högre belopp, än hans lott i boet utgör.
6 kap.
Om taxeringens förrättande samt om besvär.
24 §.
I början af hvarje år utfärdar kommunalnämnden i kommun, inom
hvilken taxering till skogsaccis kan antagas ifrågakomma, kungörelse angående
den förestående taxeringen. Uti denna kungörelse, hvilken skall
uppläsas från predikstolen och, där så lämpligen kan ske, införas i tidning
i orten, erinras vederbörande om skyldigheten att aflämna deklaration samt
om påföljden för uraktlåtenhet därutinnan, hvarjämte underrättelse meddelas
om tid och ställe för deklarationernas aflämnande äfvensom därom
att accispliktig, som önskar upplysning om beskaffenheten af honom åliggande
uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äger att för sådant
ändamål hänvända sig till kommunalnämndens ordförande.
Om något år utskylder, som i 1 § andra stycket omförmälas, icke
utgöras inom kommunen och af den anledningen skogsaccis ej heller skall
utgå, åligger det kommunalnämnden att i samma ordning som ofvan nämnts
kungöra, att uppgiftsskyldighet och taxering under året icke äga rum.
25 §.
Kommunalnämndens ordförande, hvilken tillika är föredragande, åligger
särskildt:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
a) att tillhandahålla deklarationsblanketter samt på begäran meddela
uppgiftspliktig erforderliga upplysningar rörande beskaffenheten af den
honom åliggande uppgiftsskyldigheten och sättet för dess fullgörande;
b) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflämnade
deklarationerna, vidtaga åtgärder för uteblifna uppgifters eller eljes erforderliga
handlingars införskaffande samt i öfrigt söka att inhämta upplysningar
till ledning för en noggrann och tillförlitlig taxering;
c) att vid nämndens sammanträden tillhandahålla och meddela ledamöterna
alla i och för taxeringen erhållna uppgifter och handlingar samt
efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar och framställningar, hvartill
han för en behörig taxering finner sig äga anledning;
d) att noga tillse, att till ledning för taxeringen aflämnade uppgifter
och handlingar, ehvad de afse pågående eller redan verkställd taxering,
icke varda för obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter
och handlingar, när de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås
förvaras;
é) att i rekommenderadt bref med allmänna posten, så fort ske kan,
tillsända uppgiftsskyldig, hvilkens deklaration icke blifvit vid taxeringen
följd, underrättelse att och i hvad mån afvikelse i fråga om annat än
det af honom föreslagna skogsvärdet skett och om skälen därför;
/) att på begäran af uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om mottagande
af deklaration eller annan handling; samt
g) att afgifva förklaring öfver besvär angående taxering.
26 §.
Taxeringen skall, sa fort ske kan, påbörjas och vara afslutad före
den 1 juni.
I fråga om tid för kommunalnämndens sammanträden samt om beslutmässighet,
tillkallande af suppleant, påföljd för uteblifvande från utsatt
sammanträde och omröstning, skall i tillämpliga delar gälla hvad i förordningen
om kommunalstyrelse på landet är eller varder stadgadt; dock att,
om vid skiljaktiga meningar rösterna utfalla lika, den mening skall blifva
gällande, som länder till den accispliktiges förmån, och endast om denna
grund ej kan tillämpas, den som ordföranden biträder.
Oi dförande och ledamot skall afträda, såväl då fråga förekommer om
hans egen, hans föräldrars, hustrus, barns eller syskons taxering, som ock
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
då fråga Ur om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör,
eller af accispliktig, af hvilken han uppbär aflöning.
Om i följd af jäf emot ledamot af kommunalnämnden denna i något
ärende ej är beslutför, må de öfriga ledamöterna inkalla annan till ledamot
valbar person att deltaga i ärendets afgörande.
27 §.
Öfver kommunalnämndens beslut i taxeringsfrågor skall af ordföranden
föras särskildt protokoll. Sådant protokoll skall upptaga de närvarandes
namn äfvensom skälen till beslut, i händelse detta afviker från afgifven
deklaration.
Protokollet, som föres i fortlöpande följd, justeras efter fullbordadt
taxeringsarbete. Justeringen sker inför nämnden och bestyrkes genom å
protokollet tecknadt intyg af två ledamöter.
28 §.
Kommunalnämndens sammanträden i taxeringsfrågor hållas inom slutna
dörrar; dock är accispliktig berättigad att inför nämnden företräda för att
meddela upplysningar rörande taxeringen, i hvad den honom angår.
Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra låter,
bör begärd upplysning om påförd taxering på stället meddelas.
29 §.
Öfver taxeringen upprättas af kommunalnämndens ordförande särskild
längd, kallad skogsaccislängd, däri för en hvar upptages det skogsvärder
hvarför han inom kommunen taxerats, den skogsaccis, som därå enligt 1 §
belöper, samt i förekommande fall anmärkning om underlåtenhet att fullgöra
deklarationsplikt och de anteckningar, som eljes anses böra göras.
Skogsaccislängden underskrifves af ordföranden och två ledamöter.
30 §.
Sedan taxeringsarbetet afslutats, åligger det kommunalnämndens ordförande
att ofördröjligen kungöra, att skogsaccislängden blifvit upprättad
samt att kännedom om dess innehåll kan på angifvet ställe inhämtas under
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
en tid af minst fjorton dagar, räknadt från det kungörelsen blifvit från
predikstolen uppläst. Kungörelsen bör jämväl innehålla underrättelse om
hvad den, som med kommunalnämndens beslut icke åtnöjes, har att iakttaga
för sökande af ändring däri.
31 §.
Före den 15 juli skola skogsaccislängden, behörigen summerad, taxeringsprotokollet
samt deklarationerna med tillhörande handlingar af kommunalnämndens
ordförande insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet.
32 §.
o
Atnöjes ej den, som taxerats till skogsaccis, med taxeringen, må han,
om han icke enligt stadgandet i 19 § förlorat rätt till talan, i taxeringen
söka ändring hos pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade,
skola senast före klockan tolf på dagen den 15 juli eller, om då
är helgdag, nästföljande dag till Kungl. Maj.ts befallningshafvande ingifvas.
33 §.
Pröfningsnämnden, som endast efter anförda besvär har att taga befattning
med taxering till skogsaccis, äger att meddela sådan rättelse i
öfverklagad taxering, som finnes af omständigheterna påkallad.
34 §.
1 mom. Alla pröfningsnämndens beslut i fråga om taxeringen till
skogsaccis skola upptagas i nämndens protokoll. Taxering, som af pröfningsnämnden
blifvit fastställd annorlunda än kommunalnämnden bestämt,
skall införas i skogsaccislängden, där uti den protokollsparagraf, som innehåller
dylikt beslut, bör angifvas. Det åligger kronoombudet hos nämnden
att med sin underskrift å längden vitsorda däri enligt pröfningsnämndens
beslut införda förändringar.
2 mom. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde
skola skogsaccislängden, kommunalnämndens protokoll och utdrag af pröfningsnämndens
protokoll, i hvad taxeringen till skogsaccis inom kommunen
angår, genom Kungl. Majrts befallningshafvandes försorg öfversändas till
kommunalnämndens ordförande.
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
För utdraget af pröfningsnämndens protokoll äger protokollsföranden
uppbära ersättning af vederbörande kommuns skogsaccismedel med två kronor
arket.
35 §.
1 mom. Har den, som taxerats till skogsaccis, ej hos pröfningsnämnden
öfverklagat taxeringen, i hvad honom rörer, må han icke, utom i fall
som nedan sägs, emot taxeringen föra talan.
Eljes, må besvär öfver pröfningsnämndens beslut anföras af den, som
taxerats till skogsaccis, i hvad pröfningsnämndens beslut gått honom emot,
äfvensom af vederbörande kommun, så vidt taxering till skogsaccis blifvit
af pröfningsnämnden nedsatt eller upphäfd; och skola besvären, ställda till
kammarrätten, ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande före klockan
tolf å sista helgfria dagen i december månad det år, taxeringen ägt rum,
vid påföljd att besvären eljes icke varda till pröfning upptagna. Sedan
öfver inkomna besvär förklaring från vederbörande infordrats och tillsedt
blifvit, att vid besvärshandlingarna varda fogade såväl utdrag af skogsaccislängd
samt kommunal- och pröfningsnämndernas protokoll, i hvad de
den öfverklagade taxeringsfrågan angå, som ock de till nämnderna i frågan
ingifna handlingarna, insänder Kungl. Maj:ts befallningshafvande till
kammarrätten samtliga handlingarna med de upplysningar och erinringar,
som besvären anses påkalla.
Hen, hvilkens deklaration icke blifvit af kommunalnämnden följd och
till hvilken ej heller underrättelse, som i 22 § 2 mom. föreskrifves, blifvit
afsänd före den 15 juni, äge ock, därest han ej enligt 19 § förlorat sin talan,
att, utan hinder däraf att han icke hos pröfningsnämnden öfverklagat taxeringen,
i här ofvan stadgad tid och ordning anföra besvär hos kammarrätten
angående sin taxering, i hvad densamma bestämts annorlunda än han uppgifvit.
2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, införe
Kungl. Maj:ts befallningshafvande uppgift å anförda besvär i den förteckning
öfver besvär i taxeringsmål, som jämlikt 53 § 2 mom. bevillningsförordningen
skall till kammarrätten öfversändas.
36 §.
Har någon blifvit taxerad till skogsaccis å ort, där han icke varit
deklarationsskyldig, äge han att häröfver hos kammarrätten anföra besvär,
16
Biksdagens Skrifvelse N:o 193.
Ii vilka, vid påföljd att besvären eljes icke varda till pröfning upptagna,
skola inom natt och år, efter det att skogsaccis honom affordrats, ingifvas
till Kung! Maj:ts befallningshafvande i det län, inom kvilket taxeringen
skett, hvarefter med ärendet förfares i enahanda ordning, som i 35 § 1
mom. stadgas.
37 §.
1 mom. Förbrytelse, hvarom i 20 § sägs, är föremål för allmänt åtal
och åtalas vid allmän domstol.
Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna lag meddelade
föreskrifterna fråga eljes uppstår om tillämpning af däri stadgadt bötesansvar,
skall af kommunalnämndens ordförande anmälan därom göras hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, som, efter pröfning af härvid förekommande
förhållanden, förordnar om uttagande af de böter, hvartill någon finnes
hafva gjort sig förfallen.
2 mom. Den, som icke nöjes åt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
beslut, hvarigenom han enligt denna lag fällts till böter, äger att, med
iakttagande af hvad i allmänhet är stadgadt angående dylika besluts Överklagande,
öfver det meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten,
Indika besvär böra vara dit inkomna före klockan tolf å trettionde dagen
efter erhållen del af samma beslut.
3 mom. Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla vederbörande
kommuns skogsaccisfond. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola
de förvandlas efter allmän strafflag.
38 §.
Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag, äger att däri hos
Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före klockan tolf å sextionde
dagen efter erhållen del af utslaget skola till finansdepartementet ingifvas
tillika med bevis om dagen, då klaganden af utslaget erhöll del; skolande
borgen för kostnad och skada icke erfordras.
39 §.
Om vederbörande myndighet vid pröfning af anförda besvär befriar
någon från skogsaccis på den grund, att annan person bort uppföras till
utgörande af densamma, må myndigheten öfverflytta taxeringen å denne.
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
40 §.
1 mom. Besvär, om bvilka i denna lag förmärs, må jämte tillhörande
handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och rodning, på klagandens
eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas till den
myndighet, till hvilken besvären skola enligt lagen ingifvas.
2 mom. Den, som vill öfver kommunalnämnds eller pröfningsnämnds
beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende anmäler
sig hos kommunalnämndens ordförande, kostnadsfritt erhålla för dylikt besluts
öfver klagande erforderligt utdrag af skogsaccislängd och protokoll.
7 kap.
Om debitering och uppbörd.
41 §.
Sedan skogsaccislängden, enligt hvad i 34 § 2 mom. sägs, från
Kungl. Maj:ts befallningshafvande återställts till kommunalnämndens ordförande,
åligger det kommunalnämnden att uträkna och i skogsaccislängden
införa skogsaccis på grund af taxering, som af pröfningsnämnden bestämts,
samt utfärda debetsedlar å skogsaccis och låta tillställa de accispliktiga
desamma minst fjorton dagar före uppbördsstämman.
Debetsedel skall upptaga den summa skogsvärde, hvarför den accispliktige
inom kommunen taxerats, och den skogsaccis, som därå belöper.
Uppbördsstämma hålles efter den 15 oktober.
Därest uppbörd af skogsaccis äger rum i sammanhang med uppbörden
af de allmänna kommunalutskylderna, skall skogsaccis påföras i den debetsedel
å kommunalutskylder, som enligt 66 § förordningen om kommunalstyrelse
på landet kan varda för den accispliktige utfärdad; skolande jämväl
i detta fall den summa skogsvärde, för hvilken skogsaccis påförts, i debetsedeln
upptagas.
42 §.
Hvad i öfrigt är eller varder i förordningen om kommunalstyrelse på
landet stadgadt angående uppbörd, indrifning och redovisning af kommunalutskylder,
galle i tillämpliga delar jämväl angående skogsaccis.
Bill. Ull Rilcsd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 50 Häft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
43 §.
Har vid skogsaccisens uträknande eller debetsedels utskrifvande fel
fbrelupit, göres anmälan därom till kommunalnämnden, som utfärdar behörigen
rättad debetsedel, hvarjämte i skogsaccislängden införes erforderlig
rättelse.
44 §.
Af skogsaccismedlen skall efter kommunalstämmans pröfning utgå skälig
ersättning till kommunalnämndens ordförande för hans besvär med taxeringsarbetet.
Kostnad för blankettryck, postafgifter och andra nödiga utgifter
skola ock af dessa medel gäldas.
8 kap.
Öfriga föreskrifter.
45 §.
I granskningen af deklarationen och andra enligt denna lag aflämnade
handlingar äga vederbörande nämnders samtliga ledamöter eller delegerade
deltaga. Utan därtill af deklarationsskyldig lämnadt medgifvande må de
i öfrigt ej vara tillgängliga för andra än de ämbets- och tjänstemän, hvilka
för sin befattning äga att däraf erhålla del. Ej heller må i berörda hand-’
lingar lämnade uppgifter i nämndernas protokoll intagas i vidare mån än
som anses oundgängligen erfordras; och skola utom i fall, där besvär fullföljas,
deklarationerna efter taxeringsårets utgång hos Kungl. Maj.ts befallningshafvande
förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter de förstöras.
46 §.
De bestyr, som enligt här ofvan meddelade föreskrifter åligga kommunalnämnd,
skola i stad fullgöras af drätselkammaren, likasom hvad i
lagen är sagdt om tillämpning af förordningen om kommunalstyrelse på
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 193.
landet skall med afseende på skogsaccis i stad gälla om förordningen om
kommunalstyrelse i stad.
Denna lag gäller dock icke beträffande i Stockholm.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1909, dock att taxering
enligt lagen skall ske första gången år 1911 och då omfatta allt det virke,
som afverkats under tiden från och med den 1 oktober 1909 intill 1910
års utgång.
O
Stockholm den 21 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad:
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.