Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående godkännande af postverkets utgiftsstater för dr 1910 rn. m.

1909-05-25 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:196, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående godkännande af postverkets utgiftsstater för dr 1910 rn. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

1

N:o 196.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren den 25 maj 1909.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

angående godkännande af postverkets utgiftsstater för dr

1910 rn. m.

(Statsutskottets utlåtande n:o 93 och memorial n:o 135.)

/

Till Konungen.

I den till Riksdagen den 14 januari 1909 aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t under

punkt 4 af sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 52 Raft. (N:o 196.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•>

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

dels medgifva,

att postdirektören Carl Axel Hasselrot, därest lian vid 1910 års

början ingår på 1910 års aflöningsstat och tillträder befattningen såsom

chef för det omorganiserade Stockholmsdistriktet, må äga att, så länge

han kvarstår i denna befattning eller vid annan befattning inom postverket,

som är jämförlig med eller högre än berörda chefsbefattning,

på öfvergångsstat uppbära, intill dess Hasselrot i laga ordning undfår

afsked med full pension, ett personligt lönetillägg, hvilket dock icke

skall grundlägga rätt till högre pension, med så stort belopp, att hans

aflöning kommer att sammanlagdt utgöra 13,000 kronor för år;

att postdirektören i Göteborg Frans Broberg må å postverkets pensionsstat

tilldelas en årlig pension af 5,600 kronor, med villkor att

Broberg från tjänsten afgår under år 1909, och med rätt för honom

att åtnjuta pensionen redan från och med den 1 oktober 1909, därest

Broberg därförinnan erhåller nådigt afsked, men i annat fall från och

med månaden näst efter den, hvarunder afsked varder honom beviljadt;

att matrosen å postångfartyget Oland Johan August Lundberg må

å samma stat tilldelas ett årligt understöd af 60 kronor, att till honom

utbetalas från och med 1909 års början;

att matrosen å nämnda postångfartyg Sven Gottfrid Pettersson må

å samma stat tilldelas ett årligt understöd af 135 kronor, att till honom

utbetalas från och med 1909 års början;

att den provision å frankotecken, som enligt nu gällande bestämmelser

utgår till poststationers eller ångbåtspostexpeditioners föreståndare,

samt den rabatt å frankotecken, som åtnjutes af antagna särskilda

frankoteckensförsäljare eller af allmänheten vid partiköp, må med 1910

års ingång upphöra;

att, då poststationsföreståndare, som varit medelst personligt kontrakt

anställd, eller landtbrefbärare afgår från sin befattning efter att

hafva tjänstgjort, poststationsföreståndare minst 25 år och landtbrefbärare

minst 30 år, må, därest den afgångne visas vara i behöfvande

omständigheter, till honom utbetalas årligt understöd med lämpligt

belopp, dock högst hvad som motsvarar för poststationsföreståndare

hälften af det arfvode och för landtbrefbärare hälften af den ersättning,

som till enhvar senast utgått från postverket;

dels — under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t beträffande nu

utgående sportelinkomster meddelar bestämmelser i enlighet med de i

statsrådsprotokollet den 12 januari 1909 af föredragande departementschefen

förordade grunder — godkänna de nu framlagda förslagen till

utgiftsstater för postverket, att tillämpas under år 1910 och till aflö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

ningsreglemente för tjänstemän vid postverket jämte till detta reglemente

hörande öfvergångsbestämmelser, samt på grund häraf bestämma

postverkets anslag, förslagsvis, till 21,065,000 kronor, att utgå direkt

af postmedlen;

dels medgifva, att antalet i staterna uppförda manliga och kvinnliga

postexpeditörsbefattningar må i erforderlig mån jämkas, under villkor

att sammanlagda antalet, eller 1,022, icke må öfverskridas;

dels och medgifva, att för posthusbygget i Trelleborg må, utöfver

det å postverkets stat för år 1910 anvisade anslag af högst 160,000

kronor, användas den under statskontorets förvaltning ställda fond till

posthusbyggnader.

Hvad först angår frågan om generalpoststyrelsens organisation har

Riksdagen funnit Eders Kungl. Maj:ts förslag vara grundadt på fullt riktiga

principer. Inom en förvaltningsgren, hvilken är stadd i så stark utveckling

som postverket, måste det vara af synnerlig vikt, att handläggningen af

förekommande ärenden såvidt möjligt underlättas. Såsom ledande grundtankar

för vinnande af detta mål har af de särskilda kommitterade,

som i förevarande ärende afgifvit betänkande och förslag, främst angifva,

att intet ärende bör handläggas i högre instans, än ärendets beskaffenhet

föranleder, samt att arbetsmetoderna inom generalpoststyrelsen

böra i görligaste mån förenklas. Med tillämpning af dessa grundsatser

skulle en del ärenden, som nu afgöras inom generalpoststyrelsen, öfverflyttas

till distriktsförvaltningarna samt vissa mål af enklare beskaffenhet, hvilka

nu beredas eller afgöras af byråcheferna, öfverlämnas till handäggning

af sekreterare eller andra å de särskilda byråerna anställda tjänstemän.

Genom denna omläggning skulle möjlighet vinnas att, trots den fortgående

stegringen i postverkets rörelse, indraga en af generalpoststyrelsens

fem byråer. På grund af dessa förändringar skulle emellertid hädanefter

ökade kraf komma att ställas på generalpoststyrelsens personal, och det

har fördenskull ansetts vara af vikt, att denna personal må äga den

kompetens och den särskilda fackinsikt, som af de förändrade förhållandena

betingas. Det måste ock, enligt Riksdagens mening, anses såsom

en riktig tillämpning af de för omorganisationen uppställda grundtankarna,

att, såsom nu är afsedt, personer med postal fackutbildning

må kunna i större utsträckning, än hittills varit möjligt, anlitas för

tjänstgöring inom postverkets styrelse. Och hvad särskildt beträffar

förslaget därom, att i generalpoststyrelsen må anställas ett antal förste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

''Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

postexpeditörer och postexpeditörer, har Riksdagen ansett det vara en

gifven fördel, att därigenom det nuvarande extra-ordinariesystemet inom

styrelsen kan för framtiden högst väsentligt begränsas, utan att dock

kostnaderna komma att stiga till samma belopp, som skulle betingas af

den ökning i antalet ordinarie tjänstemän, hvilken, äfven med bibehållande

af den nuvarande organisationen, utan tvifvel skulle befinnas

nödvändig.

Riksdagen finner sig äfven kunna biträda hvad i statsrådsprotokollet

uttalas därom, att generalpoststyrelsen, såsom utgörande öfverstyrelse

öfver ett stort kommunikationsverk, bör erhålla en därefter lämpad

organisation. I de förslag till omorganisation af generalpoststyrelsen, som

nu af Eders Kungl. Maj:t framlagts och Indika i åtskilliga delar ansluta sig

till den nyligen genomförda omorganisationen af styrelserna för statens

öfriga kommunikationsverk, järnvägarna och telegrafverket, synes dock

tillbörligt afseende vara fäst vid de olikartade förhållanden, som städse

måste förekomma inom de skilda verken.

Beträffande den dagliga tjänstgöringstiden inom generalpoststyrelsen

hafva de särskilda kommitterade hemställt, att den ordinarie personalen

hos generalpoststyrelsen må, i likhet med personalen vid järnvägs- och telegrafstyrelserna,

tillförbindas att i regel vara å tjänsterummet tillstädes minst

sju effektiva timmar hvarje söckendag. Denna hemställan har biträdts af

föredragande departementschefen, som därvid förklarat sin afsikt vara att,

såvida det föreslagna aflöningsreglementet blefve godkändt, föreslå Eders

Kungl. Maj:t att rörande den dagliga tjänstgöringstiden i generalpoststyrelsen

utfärda enahanda bestämmelser, som i anledning af 1907 års Riksdags

beslut fastställdes beträffande järnvägs- och telegrafstvrelserna. På

sätt vid löneregleringarna för dessa ämbetsverk ägt rum, har emellertid

Riksdagen ansett utfärdandet af dylika bestämmelser böra uppställas

såsom förutsättning för Riksdagens beslut rörande godkännande af nytt

aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, och har fördenskull,

jämte det åt § 18 i detta reglemente gifvits följande lydelse: »Enhvar,

som den 1 januari 1910 eller senare tillträder befattning såsom tjänsteman

vid postverket, är pliktig att underkasta sig reglementets villkor

och bestämmelser», efter aflöningsreglementet införts ett så lydande

stadgande:

»Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med

den 1 januari 1910 under förutsättning, att, hvad generalpoststyrelsen

angår, Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga

ordinarie tjänstemän skola, i den män ej undantag kunna anses böra

stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

5

Med afseende å livad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt hemställt rörande

generalpoststyrelsens organisation, bär Riksdagen icke funnit anledning till

erinran mot annat än förslaget om anställande å generalpoststyrelsens

tredje byrå af en särskild arkivarie och bibliotekarie. Det synes Riksdagen

visserligen vara af vikt, att en särskild tjänsteman finnes att tillgå

för utförande af de göromål, som i första rummet skolat åligga denna

arkivarie och bibliotekarie, men har Riksdagen i likhet med kommissionen

ansett, att ifrågavarande befattning lämpligen bör kunna uppdragas åt

en förste postexpeditör. Riksdagen håller jämväl före, att äfven en sådan

tjänsteman bör, såsom beträffande den föreslagna arkivarien och bibliotekarien

ifrågasatts, kunna till en del sysselsättas med andra uppdrag än

rena arkivarie- och bibliotekariegöromål.

Riksdagen har icke förbisett, att till äfventyrs under någon begränsad

tid särskild arbetshjälp kan vara af nöden för att bringa generalpoststyrelsens

arkiv och bibliotek i ett ordnadt och tidsenligt skick, men

Riksdagen föreställer sig, att, därest ett dylikt behof föreligger, detsamma

kan tillgodoses genom ett tillfälligt anslag, hvarom i sådant fall

framställning torde vara att framdeles förvänta.

Genom Riksdagens beslut om anställande af en förste postexpeditör

i stället för en arkivarie och bibliotekarie kommer antalet förste

postexpeditörer i generalpoststyrelsen att utgöra 17 i stället för 16 enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag. Detta utbyte föranleder dock icke

någon ändring i aflöningsstatens slutsumma.

Mot förslaget därom, att ytterligare 7 vaktmästare hos generalpoststyrelsen

skulle uppföras på ordinarie stat, har Riksdagen icke funnit

något att erinra. Vid den granskning, som Riksdagen företagit af

Eders Kungl. Maj:ts framställning, i hvad den afser aflöningsförhållandena

vid generalpoststyrelsen, har det synts Riksdagen, att de föreslagna

aflöningssatserna äro väl afvägda, och har Riksdagen ej heller i öfrigt

funnit anledning att här framställa någon erinran.

Den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen af distriktsförvaltningarnas

personal har Riksdagen funnit vara motiverad särskilt

därigenom, att åtskilliga grupper af ärenden, kvilka nu handläggas

i generalpoststyrelsen, skulle vid den nya organisationens genomförande

öfverflyttas till distriktsförvaltningarna, under det att samtidigt

distriktsförvaltningarnas antal skulle minskas. Hvad Eders Kungl. Maj:t

i öfrigt i denna del föreslagit har ej heller gifvit Riksdagen anledning

att framställa någon erinran.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle hela antalet postkontor

å 1910 års stat utgöra 250, däri inberäknadt de nuvarande filialpostkon
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 19G.

toren, livilka, i sammanhang med de föreslagna förändringarna i distriktsindelningen,

skulle ombildas till själfständiga postkontor. Mot hvad

Eders Kungl. Maj:t i detta afseende föreslagit har Riksdagen icke

funnit något att erinra.

För den omklassificering af postkontoren, som i Eders Kungl. Maj:ts

förslag afses och hvilken bland annat sammanhänger med den indragning

af nu utgående uppbörds- och frimärksprovision samt sportler, hvarom

i det följande förmäles, synas giltiga skäl vara anförda, och har ej heller

Riksdagen någon erinran att göra däremot, att postkontoren inom samtliga

klasser hädanefter angifvas i staterna endast till antalet.

Hvad angår antalet biträdande tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna,

har Riksdagen funnit, att den högst betydande ökning i

den biträdande ordinarie personalen, som, till följd af postverkets snabba

utveckling, under senare tider vidtagits, så godt som uteshitande afsett

antalet postexpeditörer och postbetjänte. I öfrigt har under senare tider

nästan ingen annan förstärkning af den biträdande ordinarie personalen

ägt rum, än att från 1903 års ingång vid postkontor af första och

andra klass en förste postexpeditör varit på förordnande anställd såsom

postmästarens närmaste man. Det har under dessa förhållanden synts

Riksdsgen angeläget, att vid den nya organisationens genomförande den

öfverordnade personalen vid postkontoren i erforderlig mån förstärkes,

och Riksdagen har därför, samt då tillräcklig erfarenhet numera torde

föreligga rörande den med 1903 års ingång vidtagna anordningen att

vid de större postkontoren anställa förste postexpeditörer, icke funnit

anledning att framställa någon erinran mot uppförande å stat af förste

kontrollörer, kontrollörer och förste postexpeditörer i enlighet med Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Eders Kungl. Maj:ts framställning rörande antalet postexpeditörer

hvilar på den grundsatsen, att befordran till ordinarie postexpeditör i regel

bör vinnas efter en extra tjänstetid af vid pass 5 år, hvarvid emellertid

föredragande departementschefen gjort den erinran, att denna grundsats

bör tillämpas allenast i den mån densamma låter sig förenas med postverkets

behof af arbetskrafter. Hvad i detta afseende förekommit har

icke gifvit Riksdagen anledning att göra någon erinran.

På det att orättvisa i afseende å befordran af de manliga och

kvinnliga e. o. postexpeditörerna må förebyggas, skulle, enligt hvad af

Eders Kungl. Maj:t är föreslaget, antalet i staterna uppförda manliga

och kvinnliga postexpeditörsbefattningar kunna i erforderlig män jämkas,

under villkor att sammanlagda antalet, eller 1,022, icke må öfverskridas,

och har Riksdaden funnit sig böra lämna det härutinnan begärda

medgifvandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

Hvad därefter vidkommer aflöningar för tjänstemän vid distriktsoch

lokalförvaltningarna, bär Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag därom, att den vid postkontoren utgående uppbörds-

och frimärksprovisionen må fullständigt borttagas.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet anföres, är det äfven afsedt, att

alla till postförvaltare eller andra tjänstemän vid postkontoren för den

egentliga posttjänsten utgående sportler skola indragas till postverket,

dock att, till undvikande af alltför brådstörtade rubbningar, denna

indragning skulle ske successivt under en nioårig öfvergångsperiod.

Häremot har Riksdagen icke funnit något att erinra, och har, på sätt

Eders Kungl. Maj:t föreslagit, Riksdagens beslut rörande godkännande

af 1910 års utgiftsstater samt aflöningsreglementet med tillhörande

öfvergångsbestämmelser gjorts beroende af den förutsättningen, att Eders

Kungl. Maj:t beträffande nu utgående sportelinkomster meddelar bestämmelser

i enlighet med de i statsrådsprotokollet af departementschefen

förordade grunder.

Ej heller i öfriga delar har Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande

aflöningarna till distrikts- och lokalförvaltningarnas tjäestemän gifvit

Riksdagen anledning till någon erinran.

I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, bland annat,

att arfvodet till de fast anställda förste postbetjänte fördelas så, att

160 kronor tillhöra, lönen och 80 kronor tjänstgöringspenningarna genast

vid tillträdet till den fasta anställningen; och

att i aflöningsreglementet i stället för benämningen »förste postman»

insättas de af distriktscheferna (sid. 166 i propositionen) föreslagna titlarna:

kontorsbiträde, postförman, förste postiljon, förste postvaktmästare,

värdebrefbärare och i stället för »postman» de likaledes af distriktscheferna

föreslagna titlarna: postiljon, postvaktmästare och brefbärare.

Beträffande den första af dessa punkter har Riksdagen visserligen

icke kunnat biträda framställningen i dess helhet, men då i motionen

påpekats, att, med tillämpning af de utaf Eders Kungl. Maj:t föreslagna

bestämmelserna, åtskilliga äldre förste postbetjänte, hvilka med 1910 års

ingång kunde komma att befordras till någon af de förste postmannabefattningar,

som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle uppföras å

stat, skulle uppnå pensionsåldern inom kortare tid än tio år och således

vid sin afgång från tjänsten icke komma i åtnjutande af pension med

samma belopp, som skulle tillkomma deras yngre kamrater, hvilka först

vid en aflägsnare tidpunkt lämnade sin befattning, har Riksdagen funnit

sig böra, i anledning af förevarande motion, till § 2 i de föreslagna

öfvergångsbestämmelserna foga ett tillägg af innehåll, att tjänsteman al

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

lägre grad, Korn vid ingången af år 1910 tillträder någon af ifrågavarande

befattningar och som intill utgången af år 1909 innehaft uppdrag

att tills vidare vara förste postbetjänt, äger att, om han vid berörda

tidpunkt uppnått 55 lefnadsår, af den honom tillkommande aflöningen

beräkna 960 kronor såsom lön.

Vidare har Riksdagen beslutat, att i utgiftsstaterna, aflöningsreglementet

och öfvergångsbestämmelserna skola i stället för benämningen

»förste postman» insättas titlarna »förste postvaktmästare, förste postiljon»

och i stället för »postman» titlarna »postvaktmästare, postiljon» äfvensom

att i aflöningsreglementet benämningen »vaktmästare» skall utbytas mot

»vaktmästare hos generalpoststyrelsen». Benämningarna förste postvaktmästare

och postvaktmästare skulle afse sådan personal, som tjänstgör

vid fasta postanstalter, och benämningarna förste postiljon och postiljon

sådan personal, som tjänstgör vid ambulanta postanstalter eller beledsagar

landsvägspost.

Med de ändringar, hvarom ofvan förmäles, har Riksdagen funnit

sig böra biträda de särskilda förslag, som af Eders Kungl. Maj:t framlagts

rörande postbetjänte.

Hvad af Eders Kungl. Maj:t föreslagits rörande anslag till ortstillägg

och till arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m. har icke

gifvit Riksdagen anledning till någon erinran.

Beträffande därefter »öfriga anslag» har Riksdagen icke funnit anledning

att framställa någon anmärkning mot Eders Kungl. Maj :ts förslag

i denna del. Riksdagen har sålunda bifallit de särskilda framställningar,

som i propositionen innehållas dels rörande indragning af den nu utgående

provisionen till föreståndare för poststationer och ångbåtspostexpeditioner

äfvensom af den rabatt, som nu är medgifven vid köp af

större partier frankotecken, dels rörande årligt understöd, under vissa

villkor, till poststationsföreståndare och landtbrefbärare efter sådan

funktionärs afgång från sin befattning.

I fråga om öfvergångsstaten har Riksdagen ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande personligt lönetillägg till postdirektören

Hasselrot samt i öfrigt ej funnit anledning till någon anmärkning.

Riksdagen har beträffande pensionsstaten jämväl ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande pension till postdirektören

Broberg samt årliga understöd till matroserna Lundberg och Pettersson.

Öfriga af Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar under denna rubrik

hafva icke heller gifvit Riksdagen anledning till någon erinran.

På framställning af enskild motionär har Riksdagen vidare beslutat

att bevilja postföraren Anders Johan Johansson i Furusund, född den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 19(i. •''

27 juli 183G, ett årligt understöd af 300 kronor att af postmedel utgå

l‘rån och med dagen för hans afgång från sin befattning.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande anslagen till postbefordran

har Riksdagen icke funnit något att erinra.

Beträffande det under rubriken omkostnader uppförda anslaget till

undervisningskurser, har Riksdagen icke ansett sig böra göra någon

erinran mot att deltagare i postelevkurs må, på sätt ifrågasatts, under

den praktiska delen af dylik kurs komma i åtnjutande af någon ersättning.

Riksdagen har ''emellertid velat i detta sammanhang framhålla,

att, då åtgärder alltjämt vidtagas i det synnerligen beaktansvärda

syftet att till betjänte öfverflytta en del arbete, som förut ålegat

tjänstemän, behofvet af nya tjänstemän vid postverket torde under den

närmaste tiden komma att blifva förhållandevis ringa samt att till följd

däraf nya postelevkurser torde böra tills vidare anordnas endast sparsamt

och med ett begränsadt antal deltagare. Då emellertid i hvarje

fall reservpersonal alltid måste finnas tillgänglig för att fylla de vakanser

som uppkomma genom dödsfall, afskedstagande in. m., samt det

anslag, hvarom nu är fråga, skulle afses ej blott för postelevkurser, utan

äfven för den högre postexamen, som lärer komma att äga rum under

år 1910, har Riksdagen ansett sig ej böra besluta någon nedsättning

i det för nämnda år äskade anslagsbeloppet.

Hvad Eders Kungl. Maj:t hemställt rörande . öfriga anslag under

rubriken omkostnader äfvensom rörande anslagen till oförutsedda utgifter

samt afkortningar och restitutioner har icke gifvit Riksdagen anledning

till någon anmärkning.

I fråga om nybyggnader har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att

till uppförande af ett posthus i Trelleborg må på 1910 års stat upptagas

ett anslag af 160,000 kronor äfvensom att Riksdagen må medgifva,

att för detta posthusbygge må, utöfver nämnda anslag, användas

den under statskontorets förvaltning ställda fond till posthusbyggnader.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, har vid uppgörandet af de

nu föreliggande ritningarna till ifrågavarande posthus afseende särskild!

blifvit fäst därvid, att tredje våningen skulle erhålla en sådan anordning

med hänsyn till väggar in! m., att lokalerna framdeles med lätthet kunde

apteras för telegrafverkets behof, därest telegrafverket skulle finna det

lämpligt att vid utgången af dess nuvarande hyresaftal om lokal för

verkets station i Trelleborg, år 1917, flytta densamma till posthuset.

Riksdagen, som inhämtat, att de uppgjorda ritningarna vant föremål

för granskning inom telegrafstyrelsen, har icke funnit sig böra göra

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 52 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

någon erinran mot hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit.

I anledning af en inom Riksdagen väckt motion har Riksdagen beslutat

dels medgifva, att tjänsteman vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltningar,

hvilken, med inräknande af extra inkomster och sportler, å sin

innehafvande tjänst vid postverket skulle under år 1909 erhålla lägre

inkomst än den aflöning, som han, enligt aflöningsreglementet och öfvergångsbestämmelserna

för 1910 års stat, skulle hafva åtnjutit, därest nämnda

reglemente och öfvergångsbestämmelser år 1909 varit gällande, må, i enlighet

med närmare bestämmelser, som må af Eders Kungl. Maj:t utfärdas,

såsom personligt aflöningstillägg under år 1909 äga att uppbära skillnaden

mellan berörda inkomst- och aflöningsbelopp; dock att tjänsteman icke

under något förhållande må genom detta personliga aflöningstillägg komma

i åtnjutande af högre behållen inkomst af tjänsten än honom skulle till—

godokomma under år 1910 efter afdrag af afgifterna för egen pensionering;

samt dels för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1910

under sjätte hufvud titeln anvisa ett förslagsanslag å 580,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel anordna erforderligt belopp.

Hvad därefter A7idkommer det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget

till aflöningsreglemente med tillhörande öfvergångsbestämmelser,

har i en inom Riksdagen väckt motion föreslagits, att de kvinnliga

posttjänstemän, som för närvarande äro placerade inom andra lönegraden,

skola vid öfvergång till nya lönestaten i hvarje befattning åtnjuta dels

i ordinarie aflöning ett belopp, som ej får understiga hvad för närvarande

i sådant afseende tillkommer dem, med tillägg därutöfver af

dyrortstilhigg enligt nya staten, och dels pension, ej understigande hvad

de för närvarande äro berättigade till.

Riksdagen har funnit hvad i denna motion anförts beträffande

pensionen förtjäna beaktande. En kvinnlig postexpeditör i andra lönegraden

är enligt nu gällande stat berättigad till erhållande af en pension

af 2,100 kronor. Därest sådan tjänsteman befordras till postmästare

enligt den nya staten, blir pensionen i fjärde klassen 1,800

kronor och i tredje klassen 1,900 kixmor, i båda fallen en minskning i

den pension, som nu tillkommer obefordrad kvinnlig postexpeditör i

andra lönegraden. Då det synes Riksdagen billigt, att en kvinnlig postexpeditör

af andra lönegraden, som vinner befordran enligt den nya

staten, icke lider minskning i sina nuvarande pensionsförmåner, kar

Riksdagen ansett sig böra biträda den i motionen gjorda framställning,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

i hvad den afser pensionen, och har i anslutning härtill ett särskilt

moment tillsatts i § 4 af öfvergångsbestämmelserna.

Mot förslaget till aflöningsreglemente med tillhörande öfvergångsbestämmelser,

i ofvan ej berörda delar, har Riksdagen icke funnit något

att erinra.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

anmäla,

att Riksdagen i anledning af Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och inom Riksdagen väckta

motioner

dels medgifvit, att postdirektören Carl Axel Hasselrot,

därest han vid 1910 års början ingår på 1910 års

aflöningsstat och tillträder befattningen såsom chef för

det omorganiserade Stockholmsdistriktet, må äga att,

så länge han kvarstår i denna befattning eller vid

annan befattning inom postverket, som är jämförlig

med eller högre än berörda chefsbefattning, på öfvergångsstat

uppbära, intill dess Hasselrot i laga ordning

undfår afsked med full pension, ett personligt lönetillägg,

hvilket dock icke skall grundlägga rätt till

högre pension, med så stort belopp, att hans aflöning

kommer att sammanlagdt utgöra 13,000 kronor för år;

dels medgifvit, att postdirektören i Göteborg Frans

Broberg må å postverkets pensionsstat tilldelas en årlig

pension af 5,600 kronor, med villkor att Broberg från

tjänsten afgår under år 1909, och med rätt för honom

att åtnjuta pensionen redan från och med den 1 oktober

1909, därest Broberg därförinnan erhåller afsked, men

i annat fall från och med månaden näst efter den, hvarunder

afsked varder honom beviljadt;

dels medgifvit, att matrosen å postångfartyget Öland

Johan August Lundberg må å samma stat tilldelas ett

årligt understöd af 60 kronor, att till honom utbetalas

från och med 1909 års början;

dels medgifvit, att matrosen å nämnda postångfartyg

Sven Gottfrid Pettersson må å samma stat tilldelas

ett årligt understöd af 135 kronor, att till honom

utbetalas från och med 1909 års början;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

dels medgifvit, att den provision å frankotecken,

som enligt nu gällande bestämmelser utgår till poststationers

eller ångbåtspostexpeditioners föreståndare,

samt den rabatt å frankotecken, som åtnjutes af antagna

särskilda frankoteckensförsäljare eller af allmänheten

vid partiköp, må med 1910 års ingång upphöra;

dels medgifvit, att då poststationsföreståndare, som

varit medelst personligt kontrakt anställd, eller landtbrefbärare

afgår från sin befattning efter att hafva

tjänstgjort, poststationsföreståndare minst 25 år och

landtbrefbärare minst 30 år, må, därest den afgångne

visas vara i behöfvande omständigheter, till honom

utbetalas årligt understöd med lämpligt belopp, dock

högst hvad som motsvarar för poststationsföreståndare

hälften af det arfvode och för landtbrefbärare hälften af den

ersättning, som till enhvar senast utgått från postverket;

dels, under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t

beträffande nu utgående sportelinkomster meddelar bestämmelser

i enlighet med de i statsrådsprotokollet

den 12 januari 1909 af föredragande departementschefen

förordade grunder, godkänt de vid denna skrifvelse

fogade förslag till utgiftsstater för postverket att

tillämpas under år 1910 (Bil. A) och till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket jämte till

detta reglemente hörande öfvergångsbestämmelser (Bil.

B) samt på grund häraf bestämt postverkets anslag,

förslagsvis, till 21,065,000 kronor, att utgå direkt af

postmedlen;

dels medgifvit, att antalet i staterna uppförda manliga

och kvinnliga postexpeditörsbefattningar må i

erforderlig mån jämkas, under villkor att sammanlagda

antalet, eller 1,022, icke må öfverskridas;

dels medgifvit, att för posthusbygget i Trelleborg

må, utöfver det å postverkets stat för år 1910 anvisade

anslag af högst 160,000 kronor, användas den under statskontorets

ftffvaltning ställda fond till posthusbyggnader;

dels medgifvit, att tjänsteman vid postverkets

distrikts- sller lokalförvaltningar, hvilken, med inräknande

af extra inkomster och sportler, å sin innehafvande

tjänst vid postverket skulle under år 1909

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

liiksäagens Skrifvelse N:o 10(i.

erhålla lägre inkomst än den aflöning, som lian, enligt

aflöningsreglementet och övergångsbestämmelserna för

1910 års stat, skulle hafva åtnjutit, därest nämnda

reglemente och öfvergångsbestämmelser år 1909 varit

gällande, må, i enlighet med närmare bestämmelser,

som af Eders Kungl. Maj:t utfärdas, såsom personligt

aflöningstillägg under år 1909 äga att uppbära skillnaden

mellan berörda inkomst- och aflöningsbelo p p,

dock att tjänsteman icke under något förhållande må

genom'' detta personliga aflöningstillägg komma i åtnjutande

af högre behållen inkomst af tjänsten än

honom skulle tillgodokomma under år 1910 efter afdrag

af afgifterna för egen pensionering; samt

dels för det i näst föregående punkt emförmälda

ändamål å extra stat för år 1910 under sjätte hufvudtiteln

anvisat ett förslagsanslag å 580,000 kronor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel anordna erforderligt

belopp; samt

dels beslutat att bevilja postföraren Anders Johan

Johansson i Furusund, född den 27 juli 1836, ett årligt

understöd af 300 kronor att af postmedel utgå från

och med dagen för hans afgång från sin befattning.

Stockholm den 25 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

/

Bil. A.

Utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1910.

A. Aflöning^.

1. Generalpoststyrelsen.

Generalpostdirektören....................

4 byråchefer

1 kamrerare

5 sekreterare

3 förste aktuarier

2 intendenter

1 ombudsman

1 aktuarie

1 förrådsförvaltare

7 notarier

1 registrator

5 revisorer

2 revisorer och bokhållare

(8,000—9,000 kr.) förslagsvis

(6,000-7,000 »)

(6,000-7,000 » )

(5,000—6,500 » )

(5,000—6,500 » )

(5,000—6,500 ») »

(4,200—5,500 »)

(4,200—5,500 ») »

(4,200—5,500 » )

(4,200-5,500 » )

(4,200—5,500 » ) »

(4,200—5,500 » ) .>

17 förste postexpeditörer, manliga (3,200—4,200 » )

12 postexpeditörer, » (1,800—3,800 » )

20 “ , kvinnliga (1,500—2,100 » ) »

19 vaktmästare (1,140—1,650 » )

Förste vaktmästaren, arfvode.................

Ortstillägg, förslagsvis

Arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m., förslagsvis

.....................

13.000

36.000

7.000

33.000

17.000

13.000

5.000

5,000

. 5,500

32.300

5.000

26,600

10,500

65.000

38,400

36.000

24.300

200

20.000

50.000

442,800

442,800 I—|

Transport|

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

15

K

ron

O

r.

Transport

—

—

442,800

—

2. Distrikts■ och lokalförvaltningarna.

6 postdirektörer (7,000—8,000 kr.) förslagsvis

48,000

—

9 postmästare af klass 1 A (5,500—7,000 » )

»

■) 64,200

—

21 .. » » 111 (5,000—6,500 » )

»

132,000

—

6 öfvcrkontrollörer (5,000—6,500 » )

»

31,500

—

18 postmästare af klass 2 A (4,600—6,000 » )

104,100

—

7 förste kontrollörer (4,600—6,000 » )

>»

41,000

—

26 postmästare af klass 2 B (4,200—5,500 » )

»

138,000

—

(manlig 3,800 —5,000 » 1

76 » » » 31 ’ )

)>

379,600

_

(kvinnlig 2,900—3,400 » J

52 kontrollörer (3,800—5,000 » )

)>

250,000

—

(manlig 3,500—4,600 » 1

100 postmästare af klass 4< ____ „ „__ 1

»

443,400

—

(kvinnlig 2,700—3,100 » )

142 förste postexpeditörer, manliga (3,200—4,200 »)

»

566,000

—

27 » » kvinnliga (1,900—2,500 » )

»

67,500

—

750 postexpeditörer, manliga (1,800—3,800 » )

»

2,034,600

—

240 » , kvinnliga (1,500—2,100 » )

»

433,200

—

450 förste postvaktmästare och

förste postiljoner ...................(1,340—1,640 » )

»

710,000

—

1,400 postvaktmästare

och postiljoner...... (1,100—1,400 resp. 1,640 » )

»

1,800,000

—

Ortstillägg, förslagsvis ......................................

540,000

—

Arfvoden ät extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m., för-

slagsvis .....................................................

1,855.000

—

9,638,100

3. öfriga anslag.

Arfvoden vid poststationer, förslagsvis .................

1,780,000

—

» åt frimärksförsäljare » .................

55,000

—

Gratifikationer m. m. åt tjänstemän......................

20,000

—

Understöd åt personer, som äro eller varit anställda vid post-

verket eller anlitats i dess ärenden .................

20,000

—

1,875,000

—

11,955,900

—

Transport

—

-

-

11,955,900

—

L) Häri innefattas äfven särskilda arfyoden till 3 postmästare.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

B. Öfvergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

11 tjänstemän i l:a graden, förslagsvis.......

Arfvoden åt extra tjänstemän, »

Transport

Afgå under A. upptagna aflöningar

1 kammarskrifvare.......................

Återstod

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

Personligt aflöningstillägg till postdirektören C. A. Hasselrot.

förslagsvis..................................................................

1 postdirektör i Malmö...................................................

5 postmästare af klass 2 B (4,200—5,500 kr.) förslagsvis......

2 » » » 3 (3,800—5,000 » ) » ......

Afgå under A. upptagna aflöningar

Återstod

1 kontrollör

1 »

1

1

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Pro-

visions-

ersätt-

ning.

3,000

_

1,000

_

900

_

2,550

—

850

—

700

—

2,100

—

700

—

700

—

2,100

—

700

—

500

—

Uppbörds- och frimärksprovision, förslagsvis.

C. Pensioner.

(Enligt särskild förteckning.)

Tjänstemän, som erhållit afsked....................................

Tjänstemän med flera, som skadats under tjänstutöfning...

Aflidna tjänstemäns med fleras änkor och barn ...............

Transport

K

o n o r.

—

—

44,000

30,000

—

74,000

—

65,000

—

9,000

—

1,600

—

5,000

4,000

—

27,000

—

10,000

—

46,000

—

41,500

—

4,500

4,900

4,100

—

3,500

—

3,300

—

15,000

—

—

—

—

—

10,600

35,300

211,130

375

2,775

11,955,900

45,900

214,280

12,216,080

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

17

Transport

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

Postbefordran å järnväg .................................................

» » landsväg jämte lokala transporter...............

Postbefordran sjöledes:

mellan Sveriges fastland och Gottland ...........................

» öfriga inrikes orter ...........................................

» Sverige och Tyskland ........................................

», » » Danmark ........................................

» » » Finland..........................................

» » » Storbritannien och Amerika..............

Transitersättning åt främmande postverk..........................

E. Omkostnader.

(Förslagsanslag.)

Felräkningspenningar.....................................................

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet.............................

postlinje....

L» Öl UggUlllQ OlUUlUlVi »»V ,1 -----7 O-----O 1

eller å landsvägspostlinje ......................................

Uniformsbeklädnad..................................................

Sjukvård m. .......................................................

Undervisningskurser ................................................

Posthusens underhåll...............................................

Hyror för postlokaler...............................................

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning........

Tillverkning af franko tecken......................................

Inköp och underhåll af inventarier.............................

Blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier m. m......

Förbrukningsartiklar .............................................

Telefonafgifter och telegramporto .............................

Diverse utgifter.....................................................

F. Oförutsedda utgifter..................................

G. Afkortningar och restitutioner, förslagsvis ..

H. Nybyggnader..............................................

K

r o n o

r.

—

—

_ ''

12,216,080 -

3,800,000

—

1,720,000

85,000

110,000

—

265,000

—

25,000

—

25,000

—

14,000

—

524,000

—

—

—

100,000

—

6,144,000 -

70,000

—

—

75,000

—

—

—

250,000

—

é

_

60,000

—

—

—

300,000

—

—

—

25,000

—

—

—

10,000

—

—

—

50,000

—

—

270,000

—

340,000

—

240,000

—

225,000

—

—

380,000

—

170,000

—

20,000

—

30,000

2,515,000 - 15,000 -

—

—

—

—

14,920 -

—

—

160,000 -

la —

1-

-1

_

-|a,Q65,OOo|-

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 52 Höft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Puksdagens Skrifvelse N:o 196.

Bil. B.

Aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket.

§ L

Till generalpostdirektören utgår arfvode af postmedlen med 13,000

kronor för år, att utbetalas i samma ordning som lön.

_ Till öfriga tjänstemän utgår fast aflöning enligt följande stat, hvilken

angifver tjänstemännens fördelning i vissa grupper, de för tjänstemännen

inom en och samma grupp bestämda aflöningsbelopp samt det antal år,

som bör förflyta från det tjänsteman tillträdt visst aflöningsbelopp, intill

dess han kan komma i åtnjutande af det närmast högre.

Tjänstemän af högre grad.

Kronor.

År

Kronor.

År

Kronor.

i År

1

Kronor

llr

IL

j Kronor.

ii

Byråchef .....................

—

—

—

_

8,000

3

j 8,500

3

ii

j 9.000

Postdirektör................

—

—

—

—

7,000

3

j 7,500

3

8,000

Kamrerare; sekreterare....................

—

—

—

—

6,000

3

I 6,500

3

7,000

Postmästare af klass 1 A.................

—

—

5,500

3

6,000

3

6,500

3

7,000

Förste aktuarie; intendent; ombudsman; post-

mästare af klass 1 B; öfver kontrollör

—

—

5,000

3

5,500

3

6,000

3

6,500

Postmästare af klass 2 A; förste kontrollör...

—

—

4,600

3

5,000

3

5,500

3

6,000

Aktuarie; förrådsförvaltare; notarie; registra-

tor; revisor; revisor och bokhållare; post-

mästare af klass 2 B ...

—

—

4,200

3

4,600

3

5,000

3

5,500

Postmästare af klass 3, manlig; kontrollör...

—

—

3,800

3

4,200

3

4,600

3

5,000

Postmästare af klass 4, manlig .

—

—

3,500

3

3,800

3

4,200

3

4,600

Förste postexpeditör, manlig .........

—

—

3,200

3

3,500

3

3,800

3

4,200

Postexpeditör, manlig....................... i

1,800

2

2,000

2

2,200

2

2,400

2

—

i

2,600

3

2,900

3

3,200

3

3,500

3

3,800

Postmästare af klass 3, kvinnlig ...............

—

—

—

—

2,900

3

3,100

O i

O

3,400

Postmästare af klass 4, kvinnlig ...............

—

—

—

—

2,700

3

2,900

3

3,100

Förste postexpeditör, kvinnlig ...................

—

—

1,900

3

2,100

3

2,300

3

2,500

Postexpeditör, kvinnlig1)...........................

—

1,500

3

1,700

3

1,900

3

2,100

Tjänstemän af lägre grad.

Vaktmästare hos generalpoststyrelsen2)......

1,140

3

1,260

3

1,380

3

1,500

3

1,650

Förste postvaktmästare; förste postiljon....

-

—

1,340

5

1,490

5

1,640

Postvaktmästare; postiljon ........

- 1

—

1,100

5

1,250

5

1,400

*) För kvinnlig postexpeditör, som icke åtnjuter ortstillägg, höjes efter tre år slutaflöningon med 100

kronor, hvilket belopp anses tillhöra lönen, men dock icke medför höjning af pensionsunderlaget.

2) Förste vaktmästare åtnjuter särskildt arfvode af 200 kronor om året. Därest vaktmästare i sådan

egenskap åtnjuter fri bostad med belysning och uppvärmning samt i öfrigt erforderligt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 300 kronor årligen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 196. 19

Förestående aflöningsbelopp fördelas på följande sätt i lön och

tj änstgöringspenningar.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa

aflöning.

Tjänstemän af högre grad.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

5,600

3,400

9,000

5,300

3,200

8,500

5,000

3,000

8,000

4,800

2,700

7,500

4,600

2,400

7,000

4,300

2,200

6,500

4,000

2,000

6,000

3,700

1,800

5,500

3,400

1,600

5,000

3,100

1,500

4,600

2,900

1,300

4,200

2,700

1,100

3,800

2,550

950

3,500

2,400

800

3,200

2,175

725

2,900

1,950

650

2,600

1,800

600

2,400

1,650

550

2,200

1,500

500

2,000

1,350

450

1,800

1,900

1,500

3,400

1,800

1,300

3,100

1,775

1,125

2,900

1,750

950

2,700

1,700

800

2,500

1,650

650

2,300

1,575

525

2,100

1,425

475

1,900

1,275

425

1,700

1,125

375

1,500

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Samma

aflöning.

Tjänstemän af lägre grad.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,000

650

1,650

950

550

1,500

Vaktmästare hos generalpoststyrelsen .....................

900

480

1,380

1,260

850

410

800

340

1,140

960

680

1,640

Förste postvaktmästare; förste postiljon........................

900

590

1,490

840

500

1,340

|

800

600

1,400

Postvaktmästare; postiljon.........................................1

800

450

1,250

|

800

300

1,100

Utöfver den fasta aflöningen utgår arfvode till postmästaren vid

postkontoret Stockholm 1 med 500 kronor, vid postkontoret Göteborg

1 med 400 kronor och vid postkontoret Malmö 1 med 300 kronor, allt

för år. Sådant arfvode anses såsom lön, men medför icke höjning af

pensionsunderlaget.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och förhöjning däraf

efter viss tid gälla följande allmänna bestämmelser:

1. Tjänsteman är underkastad såväl föreskrifterna i vederbörande

instruktion som ock den utvidgade eller ändrade tjänstgöring eller den

förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan befattning vid postverket,

som kan varda honom i behörig ordning ålagd, dock utan minskning

i den honom vid förflyttningen tillkommande fasta aflöning. Likaledes

må vid postkontors nedflyttning i lägre klass vederbörande postmästare,

intill dess han afgår från tjänsten i fråga, äga uppbära aflöning

i den klass, som postkontoret före nedflyttningen tillhört.

2. Med ordinarie befattning vid postverket må icke förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försedt

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blifvit registreradt såsom aktiebolag, eller

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, så framt ej, hvad angår generalpostdirektören

eller byråchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare åt

annan befattning, generalpoststyrelsen uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hederligt för fullgörandet af tjänstgöringen vid postverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas. . ...

3. Tjänsteman äger uppbära tjänstgöringspennmgar endast tor

den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller för beredande

af semester bestridt högre befattning, eller under den tid, som

han på uppdrag af generalpoststyrelsen användt för att utom sin tjansta-öringsort

göra iakttagelser i posttjänsten eller idka språkstudier eller

som åtgått för fullgörande af de skyldigheter, hvilka ålegat honom

såsom fullmäktig eller revisor vid civilstatens änke- och pupillkassa.

Tjänsteman, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

äger uppbära hela lönen. . ...

4. Den, som af annan anledning, än som i mom. 3 omiormaies,

åtnjuter ledighet eller är hindrad att bestrida sin befattning, kan förpliktas

att af lönen afstå så mycket, som, utöfver hvad vikarien i ofngt

äger uppbära, erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröl
vas

skäligt. ...........

Därest emellertid tjänsteman blifvit oförmögen till tjänstgöring i

följd af kroppsskada, ådragen under tjänsteutöfning, må den fasta aflöningen

till honom utgå under högst sex månader oafkortad samt etter

denna tid med belopp, som bestämmes af Kungl. Makt. ...

5 Erfordras för tjänsteman vikarie i följd af sjukdomslörtall, tjänsteresa,

semester eller uppdrag att vara fullmäktig eller revisor vid civilstatens

änke- och pupillkassa, är annan tjänsteman skyldig att, om han

förordnas å högre befattning, bestrida densamma, dock ej längre tid

än sammanlagdt tre månader under samma kalenderår.

Om förordnandet erfordras till följd af sjukdomsförfall, ager den

vikarierande att, utöfver egen aflöning, af den tjänstlediges tjänstgör mgspenningar

uppbära skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta

lönegraden för, å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och,

å andra sidan, den vikarierandes egen befattning.

Erfordras åter förordnandet af annan anledning, som i detta inom.

säges, äger den vikarierande åtnjuta allenast den honom eljest tillkommande

aflöning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

6. Har generalpostdirektören beviljats ledighet och vikarie för

honom förordnats, beror på Kungl. Maj :ts pröfning, huru stor del af

arfvodet skall afstås till vikarien.

Byråchef, som jämlikt gällande föreskrift utöfvar den allmänna tillsynen

öfver ärendenas gång inom generalpoststyrelsen, då generalpostdirektören

begagnar sig af semester eller är frånvarande på tjänsteresa,

äger under tiden uppbära särskild! arfvode af 10 kronor för dag.

§ 3.

För erhållande af aflöningsförhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning gälla såsom allmänna villkor,

att tjänsteman under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna aflöningsförhöjning, med godt vitsord bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, lian åtnjutit semester eller annan tjänstledighet utan afstående

af tjänstgöringspenningar, samt

att tjänsteman icke redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken

han är skyldig att afgå från tjänsten.

Aflöningsförhöjning tillträdes vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd.

Vid befordran äger tjänsteman af högre grad att genast tillträda

den nya befattningens begynnelseaflöning, därest denna är högre än den

aflöning, han senast uppburit. Eljest äger han att i fråga om aflöningsförhöjning

i den nya befattningen tillgodoräkna sig den tid intill 3 kalenderår,

hvarunder han i ena eller andra befattningen innehaft den aflöning,

som utgått vid befordringstillfället.

Postvaktmästare eller postiljon, som befordrats till förste postvaktmästare

eller förste postiljon, erhåller därvid aflöningsförhöjning med

240 kronor samt äger i fråga om ytterligare aflöningsförhöjning i den

nya befattningen tillgodoräkna sig den tid, han åtnjutit den aflöning,

som utgått vid befordringstillfället.

Därest tjänsteman efter egen ansökning förflyttas från en befattning

till en annan, hvars slutaflöning är lägre, äger han bekomma samma aflöning,

. som han skulle hafva uppburit, om han kvarstått i den förra

befattningen, med iakttagande dock att högre aflöning än den för den

nya befattningen bestämda slutaflöning icke utgår.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

23

§ 4.

Tjänsteman, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, äger att,

likasom ock vikarie i succession efter honom, under tiden åtnjuta fast aflöning

till samma belopp, som han skulle hafva uppburit å sin egen tjänst,

samt dessutom skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta lönegraden

för, å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och, å

andra sidan, den vikarierandes egen befattning.

Extra tjänsteman äger att under uppdrag, hvarom i denna § är fråga,

uppbära aflöning i lägsta graden å den tjänst, som han uppehåller.

§ 5.

Vid afgång från postverkets tjänst till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall utgår själfva lönen till månadens slut.

Aflider vid postverket anställd person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den mån den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, i följd af olyckshändelse,

timad under tjänsteutöfning, må ett belopp, motsvarande den

aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begravningshjälp tilldelas

hans dödsbo.

§ 6.

Afhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,

må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman afstängd

från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del

af hans aflöning, som pröfvats icke böra användas till befattningens

uppehållande, innehållas, såvida ej generalpoststyrelsen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf.

§ 7.

Postmästare af klasserna 3 och 4, kontrollörer, förste postexpeditörer,

postexpeditörer, förste postvaktmästare, förste postiljoner, postvaktmästare

och postiljoner, stationerade å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna

äro särskild! höga, äga, så länge de tjänstgöra å sådan ort,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

uppbära ortstillägg, utgående, enligt af generalpoststyrelsen fastställda

grunder, med följande belopp, för år räknadt:

till omförmälda tjänstemän af högre grad med femton eller tio procent

af den fasta aflöningen, dock högst 450 respektive 300 kronor till manlig

tjänsteman och högst 225 respektive 150 kronor till kvinnlig tjänsteman;

till omförmälda tjänstemän af lägre grad

antingen med 250 kronor, med förhöjning efter fem år till 300

kronor och efter tio år till 350 kronor,

eller med 200 kronor, med förhöjning efter fem år till 250 kronor

och efter tio år till 300 kronor,

eller med 150 kronor.

Ortstillägg, som utgår till tjänsteman af högre grad, anses såsom

lön, men medför icke höjning af pensionsunderlaget; ortstillägg, som

åtnjutes af tjänsteman af lägre grad, anses såsom tjänstgöringspenningar.

Beträffande förhöjning af ortstillägget åt tjänsteman af lägre grad

gälla enahanda bestämmelser som i fråga om förhöjning af den fasta

aflöningen.

§ 8.

Postvaktmästare eller postiljon, som meddelats uppdrag att tills

vidare bestrida viktigare göromål, kan erhålla tillägg till tjänstgöringspenningarna

med högst 20 kronor, för månad räknadt, enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas af generalpoststyrelsen.

I 9.

Felräkningspenningar tillkomma:

intendenten vid postverkets hufvudkassa med 500 kronor;

tjänsteman, som tjänstgör såsom kassör vid distriktsförvaltning, med

300 kronor, därest minst 500,000 kronor årligen af honom utbetalas i

aflöningar och omkostnader m. in., men i annat fall med 120 kronor;

tjänsteman, som tjänstgör såsom hufvudkassör vid något af postkontoren

Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö 1, med 180 kronor;

tjänsteman, som vid postkontor, där postanvisningsmedel genom

postverkets försorg utsändas till adressaterna, utlämnar dylika medel

till brefbärare, med 120 kronor; samt

tjänsteman och af generalpoststyrelsen antagen eller af postdirektör

för ordnad biträdande postexpeditör, som i regelbunden tjänstefördelning

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.96''. 25

och under viss, af generalpoststyrelsen bestämd minimitid hvarje söckendag

å postkontor betjänar allmänheten samt därvid mottager och utlämnar

kontanta medel, med 120 kronor vid postkontor af l:a eller 2.a

klass och med 60 kronor vid postkontor af 3:e eller 4:e klass;

allt för år räknadt.

Felräkningspenningarna utgå alltid till den, som bestrider tjänsten.

§ io.

Anmärkningsprovision tillkommer tjänsteman hos generalpoststyrelsen

enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t bestämmer, med högst

femton procent å hvarje belopp, som på grund af anmärkning, gjord

af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej upptaget till redovisning eller

såsom obehörigen krediteradt, inflyter till postverket och utan anmärkningens

framställande ej skulle hafva kommit verket till godo, eller,

såsom för högt debiteradt eller för lågt krediteradt, återgäldas till

vederbörande.

§ 11-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

belopp må tilldelas tjänstemän af lägre grad, ordinarie och extra, enligt

bestämmelser, som utfärdas af generalpoststyrelsen.

§ 12-

Tjänstemän af lägre grad, ordinarie och extra, erhålla enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar, läkarvård och medikamenter

på postverkets bekostnad.

§ 13-

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

enligt resereglementet, därest icke för vissa slag af tjänsteresor

andra föreskrifter eller bestämmelser om lägre ersättningsberäk
ning

meddelats. _ . .

Det ankommer på generalpoststyrelsens pröfning, huruvida tjänsteman,

som förordnats bestrida befattning a annan ort än stationsorten,

må komma i åtnjutande af hyresbidrag, utgörande för dag högst en

femtedel af det vid resor enligt resereglementet utgående traktamente.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 52 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

§ 14.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören, byråchef,

kamrerare, sekreterare, förste aktuarie, intendent och ombudsman

under 45 dagar, annan tjänsteman af högre grad de första 3 kalenderåren,

hvarunder han innehar ordinarie anställning i postverket, under

15 dagar och därefter under 30 dagar, samt tjänsteman af lägre grad

de första 3 kalenderåren af sin ordinarie anställning under 8 dagar

och därefter under 15 dagar.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid af aret, som bestämmes af vederbörande öfverordnad

myndighet, begagna sig af semester.

§ 15.

Grunderna för aflöningen till extra tjänstemän bestämmas af

Kungl. Maj:t.

§ 16-

Generalpostdirektör, hvilken minst 12 år innehaft generaldirektörs

förordnande, är berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor. Om

generalpostdirektör, innan han uppnår 12 tjänstår, antingen på grund

af sjukdom befinnes oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring eller

ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan att på

grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, är han berättigad att i

pension uppbära 5,000 kronor, då afgången sker före eller vid 6 tjänstår,

samt. 5,500 kronor, då afgången sker efter 6 men före 12 tjänstår.

Pensionen utgår af postmedlen, och skall såsom pensionsafgift ett belopp

af 360 kronor årligen afdragas å det för generalpostdirektören

bestämda arfvodet eller den honom, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande

pension.

I fråga om skyldighet för annan tjänsteman att afgå från tjänsten

mot åtnjutande af pension gäller hvad i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension stadgas.

§ 17<

Generalpostdirektören tillsättes genom förordnande på viss tid;

öfrig» tjänstemän vid postverket tillsättas genom konstitutorial, h vilket

skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ väg afsätta^

från sin befattning på grund af fel eller försummelse i tjänsten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

27

§ 18-

Enhvar, som den 1 januari 1910 eller senare tillträder befattning

såsom tjänsteman vid postverket, är pliktig att underkasta sig reglementets

villkor och bestämmelser.

Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med

den 1 januari 1910 under förutsättning att, hvad generalpoststyrelsen

angår, Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga

ordinarie tjänstemän skola, i den mån ej undantag kunna anses

höra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å

tjänsterummet tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag.

Öfvergångsbestämmelser.

§ I
För

de tjänstemän af högre grad, som innehafva tjänst vid 1909

års slut och hvilka med 1910 års ingång tillträda befattning å sistnämnda

års stat, skola i afseende å beloppet af begynnelseaflöningen

vid sådant tillträde tillämpas följande särskilda bestämmelser.

1. Ifrågavarande tjänstemän anses vara indelade i följande fem

grupper:

första gruppen: byråchefer och postdirektörer;

andra gruppen: tjänstemän i 2:a graden hos generalpoststyrelsen

och postmästare af l:a klassen;

tredje gruppen: tjänstemän i l:a graden hos generalpoststyrelsen

och postmästare af 2:a klassen;

fjärde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;

femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer.

2. Tjänsteman äger tillgodoräkna sig den tid, som förflutit sedan

han tillträdt innehafvande tjänst eller tjänst, tillhörande samma eller

högre eller närmast lägre grupp. Följande i 1910 års stat uppförda

nya befattningar anses vid sådan beräkning vara fördelade på förenämnda

grupper sålunda, att

till första gruppen hänföres postdirektör;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

till andra gruppen: kamrerare, sekreterare, förste aktuarie, intendent,

ombudsman, öfverkontrollör;

till tredje gruppen: förste kontrollör, aktuarie, förrådsförvaltare, notarie,

registrator, revisor, revisor och bokhållare;

till femte gruppen: förste postexpeditör.

3. Af Kungl. Maj:t utfärdadt förordnande för tjänsteman att vara

postinspektor anses likställdt med innehafvande af ordinarie tjänst, tillhörande

första gruppen.

Med innehafvande af ordinarie tjänst likställes äfven:

af generalpoststyrelsen utfärdadt förordnande för tjänsteman att bestrida

en tjänst, då sådant föranledts däraf, att tjänsteman af Kungl.

Maj:t förordnats bestrida byråchefsbefattning eller postinspektörsbefattning;
förordnande

att tills vidare bestrida någon af de för år 1909 på

extra stat uppförda femton postmästarbefattningar af 4:e klassen;

af generalpoststyrelsen utfärdadt uppdrag för postexpeditör att tills

vidare tjänstgöra såsom afdelningsföreståndare eller förste postexpeditör;

samt

förordnande för e. o. postexpeditör att tills vidare bestrida någon

af de för år 1909 på extra stat uppförda etthundra postexpeditörsbefattningar.

Likaledes anses uppdrag för tjänsteman att tills vidare vara föreståndare

för filialpostkontor likställdt med innehafvande af postmästartjänst

i den klass, som kontoret kommer att tillhöra från 1910 års början.

4. Tjänsteman, som innehaft anställning antingen såsom postmästare

af 4:e klass enligt 1902 års stat och i 1903 års stat hänförts

till lägre klass än den 2:a eller ock såsom kontrollör å 1902 års stat,

må, därest han i föreskrifven ordning inträdt å 1903 års stat, äga att,

jämväl vid tillträdande af befattning inom grupp utöfver den närmast

högre, med undantag af den första, räkna sig till godo tjänstgöring

efter anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat

eller såsom kontrollör enligt sistnämnda stat.

Hvad i detta mom. stadgas skall beträffande begynnelseaflöningen

för tjänsteman, som i samma mom. afses, äga tillämpning, jämväl om

han befordras efter 1910 års ingång.

§ 2.

Tjänsteman af lägre grad, som vid ingången af år 1910 tillträder någon

af de på stat uppförda förste postvaktmästare- eller förste postiljonsbefattningarna

och som intill utgången af år 1909 innehaft uppdrag att tills vidare

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 19G.

vara förste postbetjänt, äger att, om han vid berörda tidpunkt uppnått

55 lefnadsår, af den honom tillkommande aflöningen beräkna 960 kronor

såsom lön.

I öfrigt tillämpas för tjänsteman af lägre grad aflöningsreglementets

bestämmelser, såsom om dessa varit gällande under hvars och ens föregående

tjänstgöringstid å ordinarie befattning;

och likställes därvid förordnande att tills vidare bestrida någon af

de för år 1909 på extra stat uppförda etthundra postbetjäntbefattningar

med innehafvande af dylik befattning på ordinarie stat.

§ 3.

Den, som vid 1909 års slut innehar ordinarie tjänst i generalpoststyrelsen

och med 1910 års ingång tillträder befattning, tillhörande den

i § 1 omförmälda femte gruppen, må i fråga om begynnelseaflöningen

vid sådant tillträde räkna sig till godo så stor del af tiden för tjänstgöringen

såsom e. o. tjänsteman, som öfverskjuter 5 år; och äger han,

därest fråga är om anställning såsom postexpeditör, vid sådan beräkning

utgå från 2,200 kronor såsom lägsta aflöning.

Den, som före 1908 års utgång antagits till e. o. tjänsteman i

generalpoststyrelsen eller till e. o. postexpeditör, må, i den mån generalpoststyrelsen

finner honom böra komma i åtnjutande af en dylik förmån,

i fråga om begynnelseaflöning och aflöningsförhöjning såsom postexpeditör

räkna sig till godo så stor del af tiden för tjänstgöringen

såsom e. o. tjänsteman eller e. o. postexpeditör, som öfverskjuter 5 år;

och äger manlig tjänsteman att vid sådan beräkning utgå från 2,200

kronor såsom lägsta aflöning.

§ 4.

Därest tjänsteman vid tillträdande af 1910 års aflöningsstat skulle

komma att i fast aflöning och ortstillägg erhålla lägre inkomst än summan

af hans nedannämnda förmåner, nämligen: lön, tjänstgöringspenningar

och ålderstillägg under år 1909, extra lönetillägg för år 1909, där

sådant, jämlikt af Riksdagen fastställda grunder, fortfarande skall till

honom utgå för år 1909, ålderstillägg, som enligt nuvarande aflöningsstat

intjänats att utgå från 1910 års början, samt provision å samma

tjänst under år 1908, äger han att såsom personligt tillägg till tjänstgöringspenningarna

uppbära skillnaden, intill dess aflöningen stigit till

samma belopp.

Bill. till Riksd. ProL 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 52 Raft

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 196.

Därest kvinnlig tjänsteman, som år 1909 åtnjuter aflöning såsom

postexpeditör af andra lönegraden, framdeles vinner befordran enligt

1910 års aflöningsstat, äger sådan tjänsteman bibehållas vid den högre

pensionsrätt, som tillkommer postexpeditör af andra lönegraden enligt nu

gällande aflöningsstat.

§ 5.

Därest den nuvarande intendenten vid postverkets persedelförråd

ingår på 1910 års aflöningsstat, med öfvertagande af befattningen såsom

förrådsförvaltare, äger han fortfarande att åtnjuta semester af 45 dagar

årligen.

Den i aflöningsreglementet för vissa tjänstemän angifna begränsningen

af semestertiden till 15 eller 8 dagar under de första 3 kalenderåren,

hvarunder tjänsteman innehar ordinarie anställning, tillämpas icke

beträffande tjänsteman, som tillträdt ordinarie tjänst i verket före 1909

års utgång.

§ 6.

Vid postverket anställd tjänsteman, som vid 1909 års utgång innehar

befattning å 1902 års eller 1909 års aflöningsstat, är skyldig ingå

på 1910 års aflöningsstat, såvida han icke före den 1 mars 1910 förklarar,

att han ej är villig underkasta sig de villkor och bestämmelser,

som äro stadgade för sådant inträde. Till tjänsteman, som före sistberörda

tidpunkt afgifvit dylikt förklarande, skola aflöningsförmåner utgå

enligt för honom förut gällande grunder.

§ 7.

De med en befattning förenade sportler och öfriga extra inkomstei

tillfalla i allmänhet den, som bestrider befattningen, men åtnjutas af

tjänstens ordinarie innehafvare äfven för den tid, då han åtnjuter semester

eller för beredande af semester bestridt högre befattning, eller under

den tid, som han på uppdrag af generalpoststyrelsen användt för att

utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser i posttjänsten eller idka

språkstudier eller som åtgått för fullgörande af de skyldigheter, h vilka

ålegat honom såsom fullmäktig eller revisor vid civilstatens änke- och

pupillkassa.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 190».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.