Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om stämpel å bevis om tillstånd att köra med automobil å allmän väg eller gata m. m.
1909-05-22 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1909:197, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om stämpel å bevis om tillstånd att köra med automobil å allmän väg eller gata m. m.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
1
N:o 197.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1909.
_ — — — Andra Kammaren den 22 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om stämpel å bevis om tillstånd att köra med automobil
å allmän väg eller gata m. m.
(Bevillningsutskottets betänkande n:o 7.)
Till Konungen.
Vid innevarande Riksdag bär enskild motionär gjort framställning, i
syfte att automobilägare skulle åläggas att för rättighet att köra med
automobil på allmän väg eller gata lösa tillståndsbevis, som skulle åsättas
stämpel, beräknad efter 10 kronor för en månad och 120. kronor för ett år.
Användningen af automobiler, som nog till en början skett hufvudsakligen
i sportsyfte, har så småningom blifvit alltmera utsträckt äfven
i den praktiska verksamhetens tjänst, så att det torde vara ganska säkert,
att numera automobilerna af det senare slaget äro de till antalet öfvervägande.
Det torde icke heller kunna betraktas annat än som en fördel,
att användningen af automobiler för praktiskt bruk mer och mer ökas.
Att under sådana förhållanden pålägga alla automobiler beskattning i den
grad, som motionären föreslagit, torde icke vara lämpligt, och Riksdagen
anser det jämväl kunna ifrågasättas, om icke, äfven om en skatt åsättes,
automobiler, som brukas för praktisk verksamhet, böra vara fritagna från
skatt eller åtminstone träffas af en lägre skattesats än öfriga automobiler.
Huruvida skatt, därest sådan åsättes, bör lämpligen utgå i form af stämpel
å tillståndsbevis eller på annat sätt, torde ock böra komma under
öfvervägande.
Då en närmare utredning tarfvas icke blott med afseende pa skattens
storlek och omfattning utan äfven beträffande frågan huruvida skatten bör
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 53 Raft. (N:is 197—200.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
utgå till staten eller delvis också till kommuner eller till vägunderhållet,
får Riksdagen, som anser denna fråga böra komma under ompröfning i
sammanhang med annan utsträckning af stämpelskatten, anhålla, att Eders
Xungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida för användning
af automobiler eller vissa slag af dem skatt, vare sig i form af stämpel
eller annorledes, bör åsättas, samt därefter till Riksdagen inkomma med
det förslag, hvartill nämnda utredning kan gifva anledning.
Stockholm den 22 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.