Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. . Maj:ts proposition med förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster, dels väckta motioner i ämnet.

1909-05-22 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:218, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. . Maj:ts proposition med förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster, dels väckta motioner i ämnet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

1

N:o

218.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. .

Maj:ts proposition med förslag till lag angående tillsättning

af prästerliga tjänster, dels väckta motioner i ämnet.

(Riksdagens särskilda utskotts, n:o 1, utlåtande n:o 3 och memorial n:o 6.)

Till Konungen.

Genom en den 31 december 1908 dagtecknad proposition har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt förslag

till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.

I sammanhang med nämnda proposition har Riksdagen till behandling

förehaft några inom Riksdagen väckta motioner, i hvilka påyrkats

borttagande af stiftsbandet äfvensom ändringar i lagförslagets bestämmelser

om tjänstårsberäkning för präst, om rösträtt vid prästval, om fjärde

profpredikants kallande samt om rösträttens utöfvande genom personlig

inställelse vid valtillfället.

Hvad i omförmälda proposition är föreslaget angående å ena sidan

upphäfvande af skillnaden mellan regala och konsistoriella pastorat äfvensom

utvidgning af rösträtten vid prästval därhän, att den göres lika för

alla röstberättigade, samt å andra sidan uppställande af vissa kvalifikationer

för fjärde profpredikant innefattar uppslag till mycket vidgående förändringar

inom det prästerliga befordringsväsendet. Dessa reformförslag

synas emellertid Riksdagen tidsenliga, och de synpunkter, som gjorts gällande

vid förslagens framläggande, biträder Riksdagen i allo. Äfven i

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Af d. 1 Band. 61 Höft. (N:o 218.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

(ifrigt ansluter sig Riksdagen till de hufvudgrunder, på hvilka förevarande

lagförslag hvilar.

Detaljerna i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva emellertid gifvit Riksdagen

anledning att framställa några ändringsförslag, för hvilka Riksdagen

nu går att redogöra.

§ 10.

Då det synts Riksdagen icke vara med rättvisa öfverensstämmande,

att rätten till tjänstårs beräknande skulle inträda vid en senare tidpunkt

ån den, vid hvilken präst börjat tjänstgöra, har ur paragrafen uteslutits

stadgandet, att tjänstår icke må beräknas för tjänstgöring före fvllda

tjugutre år.

§ 13 mom. 2.

Skall församling inför kyrkostämmans ordförande höras öfver ofullständigt

förslag till komministers- eller kapellpredikantstjänst, bör, för

undvikande af onödigt uppskof, röstlängd dessförinnan vara upprättad, på

det att, för den händelse omröstning i frågan begäres, röstlängden må, där

hinder eljest icke möter, omedelbart kunna justeras inför kyrkostämmans

ordförande. Vid röstlängdens upprättande och justering skola naturligtvis

stadgandena i § 27 i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

I öfverensstämmelse härmed har lydelsen af momentet jämkats.

§ 17 mom. 1.

Därest ledig prästerlig tjänst omfattar flera församlingar, lärer skyldig

hänsyn till den församling, där den blifvande tjänsteinnehafvaren skall

få sin hufvudsakliga verksamhet, fordra, att profvet aflägges i samma församlings

kyrka. Jämkning af ordalagen har med anledning häraf vidtagits.

§ 26 mom. 3.

Med hänsyn till de ofta betydande afstånden å landsbygden och till

svårigheten för en del röstägande därstädes att så ordna sina privata angelägenheter,

att de kunna personligen inställa sig vid prästval, har det

synts Riksdagen af billighet påkalladt, att medlem af landsförsamling finge

vid dylikt val öfverlåta sin rösträtt å fullmäktig i enlighet med hvad för

kyrkostämma är stadgadt beträffande rösträtts öfverlåtande på annan person.

Momentet har i enlighet härmed omredigerats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

§ 28 inom. 1.

I den punkt af momentet, som börjar med orden »Dltrest vid sådan

omröstning», har uttrycket »utgör minst», dar detta uttryck första gången

förekommer, utbytts mot »ej understiger».

Dessutom har Riksdagen, såvidt angår bestämmelserna om åvägabringande

af beslut rörande fjärde profpredikants kallande, ansett den

jämkningen lämpligen böra vidtagas, att röster, uppgående till minst en

femtedel af samtliga i den justerade vallängden upptagna röstberättigade,

dock alltid minst 20 röster, skola göra tillfyllest, under det att kvotdelen

af Eders Kungl. Maj:t föreslagits till en fjärdedel.

§ 32 mom. 2.

I anslutning till ändringen uti § 17 mom. 1 har till nu omhandlade

moment gjorts ett tillägg, af innehåll, att prästval skall förrättas i den

kyrka, där prof blifvit aflagdt, eller, om prof aflagts i två kyrkor, i den

kyrka domkapitlet bestämmer.

§ 41.

Riksdagen har ansett, att mom. 2 bör utgå, och med anledning däraf

ändrat de följande momentens ordningsnummer.

Vidare har det synts Riksdagen skäligt, att i den man såsom villkor

för ett bindande församlingsval enligt mom. 1 bör uppställas den fordran,

att en viss kvotdel af de röstberättigade skall hafva deltagit i omröstningen,

fordran på minst en tredjedel blefve något mildrad, hvarför en tredjedel

utbytts mot en femtedel.

§ 42.

Som Riksdagen delar det af högsta domstolen uttalade tvifvelsmålet

angående ändamålsenligheten af det föreslagna stadgandet om skyldighet

för biskopen — eller tilläfventyrs någon annan, då biskopen är förhindrad

eller biskopsämbetet ledigt — att afgifva officiellt utlåtande rörande utnämningen,

har uteslutits hvad paragrafen härom innehåller.

§ 43.

Väl synes det Riksdagen lämpligt, att extra ansökningsrätt till kyrkoherdetjänster

fortfarande varder förbunden med vissa klasser af befatt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

ningar, samt. att Konungen fortfarande skall hafva befogenhet att utdela

extra ansökningsrätt såsom en personlig förmån åt präster, som i sin

verksamhet i kyrkans tjänst utmärkt sig genom vetenskapliga förtjänster

eller på annat sätt. Men Riksdagen anser stadgandena härom vara af den

vikt, att de böra hafva kyrkolags natur, hvarför Riksdagen i förevarande

paragraf inarbetat bestämmelser hufvudsakligen liknande dem, som sammanfattats

i det af prästvalskommittén framlagda förslaget till kungörelse

om rätt för vissa prästmän att utom förslag hos Konungen söka kyrkoherdetjänster.

§ 44.

Domkapitels beslut i fråga om tillsättning af prästerlig tjänst synes

alltid böra kungöras genom anslag och besvärstiden räknas från den dag,

då beslutet sålunda kungjordes. I angifvet syfte har lydelsen af paragrafen

jämkats.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

tillkännagifva, att Riksdagen för sin del antagit här nedan införda förslag

till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.

Med anledning af väckta motioner i ämnet får Riksdagen dessutom

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående

stiftsbandets upphäfvande samt för Riksdagen framlägga det förslag,

hvartill en sådan utredning kan föranleda.

Lag

angående tillsättning af prästerliga tjänster.

Med upphäfvande af lagen den 26 oktober 1883 angående tillsättning

af prästerliga tjänster samt af hvad kyrkolag med därtill hörande

författningar i öfrigt innehåller stridande mot nedanstående bestämmelser

förordnas som följer:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

5

§ I
1.

Har ordinarie prästerlig tjänst blifvit ledig, skall, där ej annorlunda

stadgadt är, det domkapitel, under hvilket tjänsten lyder, ofördröjligen

genom offentligt anslag kungöra densamma till ansökning ledig, med

utsättande af den tid, inom hvilken ansökningarna skola vara ingifna.

Då ansökningsrätt till tjänsten står öppen för hela rikets prästerskap, skall

domkapitlet tillika låta införa tillkännagifvande om ledigheten i allmänna

tidningarna.

2. Hvad i afseende på ansökningstid samt ansökningshandlingar

och deras inlämnande bör iakttagas, därom förordnar Konungen.

§ 2.

Sedan ansökningstid gått till ända, skall domkapitlet så snart ske kan

och senast inom trettio dagar företaga de ingifna ansökningarna till granskning,

pröfva de sökandes behörighet och uppgöra förslag till tjänstens besättande.

§ 3.

1. Till prästerlig tjänst njute präst befordringsrätt endast inom det

stift, han tillhör, där han icke, efter ty i § 28 sägs, varder .af församling

i annat stift kallad till fjärde profpredikant eller eljest enligt denna lag

äger vidsträcktare rätt eller ock sådan rätt är honom särskildt af Konungen

meddelad.

2. Befordringsrätt till domprostbefattning samt till prästerlig tjänst

i Stockholm skall stå öppen för hela rikets prästerskap.

3. Präst, som tillhör Härnösands eller Luleå stift, skall äga befordringsrätt

inom båda dessa stift.

§ 4.

Är präst till ämbetsutöfning obehörig, må han ej på förslag uppföras

eller eljest till prästerlig befordran komma i fråga.

§ 5.

På förslag till prästerlig tjänst må ej uppföras präst, som innehar

eller vid ansökningstidens utgång eller vid kallelse till fjärde profpredikant

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

innehade förslag till annan prästerlig tjänst, eller som öfver sådant förskoanfört

besvär, hvilka äro eller vid tid, som nyss är sagd, voro oafgjord^

§ 6.

1. Sökande till komministers- eller kapellpredikantstjänst må ej

uppföras på förslag till tjänsten, därest han förut blifvit utnämnd till annan

sådan tjänst, men densamma icke tillträdt, innan ansökningstiden till den

nya tjänsten utgår.

2. Kyrkoherde må ej på grund af egen ansökan uppföras på förslag

till prästerlig tjänst, därest han icke vid ansökningstidens slut under minst

fem år, räknadt från tillträdet, innehaft den kyrkoherdetjänst, hvartill han

senast blef befordrad.

§ 7.

1. På förslag till kyrkoherdetjänst må ej, utan att Konungen gifver

lof därtill, uppföras den, som icke vid ansökningstidens utgång eller

vid kallelse till fjärde profpredikant fyllt trettio år. Ej heller må nårnrn,

som icke uppnått den ålder nu är sagd, utan Konungens tillstånd till kyrkoherdetjänst

kallas eller till utnämning föreslås.

2. Präst, som af församling kallats till fjärde profpredikant, må ej

uppföras på. förslag till tjänsten, därest han ej innehar minst samma

prästerliga tjänstålder som den med lägsta antalet tjänstår å förslaget uppförde

eller ock hans prästerliga tjänstålder, utan inberäknande af tjänstår

enligt § 10 mom. 3, vid kallelsen utgjoi-de minst tio år.

§ 8.

Ej må domkapitlet till prästerlig tjänst utnämna eller på förslag därtill

uppföra annan än den, som pröfvas äga den förmåga och de egenskaper,

hvilka för tjänstens nöjaktiga bestridande erfordras.

§ 9.

Sedan de sökandes behörighet till den lediga tjänsten blifvit pröfvad,

uppföre domkapitlet bland dem, som förklarats behöriga, på förslaget

tre, efter som de, med hänsyn jämväl till tjänstens särskilda behof, finnas

framför andra och sinsemellan äga företräde i förtjänst och skicklighet;

och böra därvid tagas i betraktande såväl det nit, det allvar och den skicklighet,

hvarmed sökande skött det kall, honom i kyrkans eller läroverkens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

tjänst dittills varit anförtrodt, jämte hans tjänstålder, som ock hans genom

examina, utgifna skrifter eller annorledes offentligen ådagalagda lärdom i

teologiska ämnen. Äro sökande jämngoda i teologiska insikter, må afseende

fästas jämväl på lärdom i andra kunskapsämnen, ådagalagd på sätt

nu är sagdt.

§ 10.

1. Tjänstålder skall, lika för ordinarie och extra ordinarie befattning,

räknas efter tjänstgöringstid; dock att, då någon för sjukdom eller

för teologiska studiers idkande eller profs afläggande eller för fullgörande

af offentligt uppdrag eller af annan därmed jämförlig anledning fått åtnjuta

tjänstledighet, den tid icke må vid tjänstårsberäkningen afdragas.

fjänstår må icke beräknas för mer än en tjänstebefattning, där någon

flera sådana samtidigt bestridt. Konungen äge i särskilda fall medgifva,

att prästerlig verksamhet, som ej utöfvats inom svenska kyrkan, men är

med tjänstgöring i samma kyrka jämförlig, må i fråga om tjänstårsberäkning

helt eller delvis tillgodoräknas.

2. Vid bestämmandet af tjänstålder galle årsberäkning såsom för

prästerlig tjänst äfven för lärarbefattning, med hvilken sådan förmån är

eller varder af Konungen förenad. Ej må dock någon på grund häraf såsom

tjänstår räkna sig till godo tid, som förflutit, innan han aflagt teologisk

examen vid något af rikets universitet eller eljest förvärfvat med sådan

examen förbunden behörighet, ej heller annan tid än den, under hvilken

han varit medlem af svenska kyrkan.

3. Filosofie doktorsgrad eller behörighet därtill, genom aflagda prof

förvärfvad vid universitet eller högskola inom riket, räknas lika med tre

prästerliga tjänstår.

§ 11-

Vid omröstning till förslag skall röstas om hvart förslagsrum särskilt

från det första och vidare nedåt, och varde på hvart rum uppförd

den, som därtill erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna. Har vid

sådan omröstning icke någon erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna,

skall ny omröstning anställas mellan de två, hvilka högsta röstetalen tillfallit.

Hafva flera än två erhållit sådant röstetal, att företrädet dem emellan

är oafgjordt, då skall först mellan dem skiljas genom särskild omröstning.

Falla vid sådan ny eller särskild omröstning rösterna lika, gifve

ordförandens röst utslaget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

§ 12.

1. I förslagsprotokollet skall för hvarje sökande upptagas ett kort

sammandrag af hans tjänsteförteckning och jämväl utföras den tjänstålder,

som han enligt domkapitlets pröfning ägt vid ansökningstidens utgång

räkna sig till godo.

2. Uppföres präst på förslag såsom fjärde profpredikant, skall i förslagsprotokollet

antecknas den tjänstålder, han, utan inberäknande af

tjänstår enligt § 10 mom. 3, ägde vid tiden för församlingens kallelse,

samt angifvas, huru domkapitlet finner honom enligt de i § 9 stadgade

grunder förhålla sig till öfriga å förslaget uppförda präster.

§ 13.

1. Hafva ej tre behöriga sökande sig anmält, utsätte domkapitlet

ny ansökningstid, och skall för sådant fall ansökningsrätt stå öppen för

hela rikets prästerskap. Den eller de, som under första ansökningstiden

anmält sig och finnas behöriga, hafve företräde till förslaget.

2. Finnas ej heller efter andra ansökningstidens utgång tre behöriga

sökande, skall domkapitlet på förslag uppföra den eller de sökande, som

anmält sig och pröfvas behöriga. Vid ledighet i kyrkoherdetjänst skall

därefter förfaras såsom eljest i denna lag är föreskrifvet, dock att hvad i

§ 7 mom. 2 år stadgadt ej skall äga tillämpning i fråga om profpredikant,

som församling i sådant fall kallar utom den eller de å förslaget uppförda.

År fråga om komministers- eller kapellpredikantstjänst, läte domkapitlet

inför kyrkostämmans ordförande höra församlingen, huruvida

den åtnöjes med det ofullständiga förslaget. Begäres i sådan fråga omröstning,

skall den verkställas enligt röstlängd, som för ändamålet upprättas

och inför kyrkostämmans ordförande justeras; och skola därvid

stadgandena i §§ 26 och 27 i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Förklarar församlingen sig nöjd med förslaget, och är endast en sökande

därå uppförd, varde det förklarande lika med val ansedt; äro två sökande

å förslaget uppförda, och förklarar församlingen sig nöjd, vidtage domkapitlet

i vanlig ordning de åtgärder, som för tjänstens besättande ytterligare

erfordras.

3. Nöjes vid ledighet i komministers- eller kapellpredikantstjänst

församlingen icke åt ofullständigt förslag, eller har vid ledighet i präster]ig

tjänst hvarken vid första eller vid andra ansökningstidens utgång behörig

sökande sig anmält, inberätte domkapitlet förhållandet hos Konungen

och afbide hans beslut.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

9

§ H.

Präst må ej, innan val ägt rum, afsäga sig förslag, hvarå han blifva

uppförd, utan så är, att han vunnit annan befordran, efter det han

tjänsten sökte eller antog kallelse till fjärde profpredikant.

§ 15.

Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna blifvit obehörig att

på förslag uppföras, varde han af domkapitlet från förslaget skild.

§ 16.

Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna med döden afgått

eller fått förslaget sig afsäga eller blifvit från förslaget skild, anslås ett

rum på förslaget till ansökning ledigt; skolande, där någon förut förslaget

sökt men ej blifvit därå uppförd, hans då ingifna ansökning icke, utan

att han densamma uttryckligen förnyat, komma under pröfning, ej heller

den omständigheten, att han förut sökt, berättiga honom till företräde framför

senare sökande. Anmäler sig ej behörig sökande, äge § 13 motsvarande

tillämpning.

§ 17.

1. Sedan förslag vunnit laga kraft, eller däröfver anförda besvär

blifvit slutligen afgjorda, skola de föreslagna, hvar på sin dag, i ordning

efter deras rum på förslaget, vid högmässogudstjänst aflägga prof med

predikande och altartjänst i församlingens kyrka eller, om tjänsten omfattar

flera församlingar, i kyrkan i den församling, där den blifvande

tjänsteinnehafvaren skall få sin hufvudsakliga verksamhet. År med den

lediga tjänsten förenad skyldighet att på samma sön- eller högtidsdag

förrätta gudstjänst i mer än en kyrka, bestämme domkapitlet, om prof i

två kyrkor afläggas skola.

2. Ej må profpredikant, om annan präst är att tillgå, i församling,

där han aflägger prof, utföra annan prästerlig förrättning än här är sagdt.

§ 18.

Är präst, som blifvit på förslag uppförd, i fält eller på ämbetets

vägnar eller i offentligt uppdrag utrikes stadd, och kan han förty icke

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 61 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

till profs afläggande sig inställa, vare dock behörig att vid valet komma

under omröstning.

§ 19.

Varder någon af de på förslaget uppförda af sjukdom eller annat

laga förfall hindrad att å utsatt dag aflägga prof, göre därom ofördröjligen

anmälan hos domkapitlet. Är han fortfarande af laga förfall hindrad

att anmäla sig till prof inom fyrtiofem dagar från den förelagda profdagen,

må han utan afläggande af prof komma under omröstning. Har

den uteblifne ej anmält förfall, som af domkapitlet godkännes, må han

kunna af domkapitlet från förslaget skiljas.

§ 20.

Har, efter det profdagar varit för de föreslagna utsatta, sökande

blifvit i den ordning, som i § 16 sägs, på förslaget uppförd, förelägge

domkapitlet honom särskild profdag. Lag samma vare, om den, som af

laga förfall varit hindrad att på förelagd dag aflägga prof, inom den i

nästföregående § föreskrifna tid därtill sig anmält.

§ 21.

Ej ..må tjänstgöring anvisas präst i pastorat, där han söker prästerlig

tjänst. År han förut där anställd, må han kunna med tjänstgöringen

fortfara.

§ 22.

1. Valförrättare förordnas af domkapitlet. Ej må den vara valförrättare,

som är med någon af de på förslaget uppförda i den skyldskap

eller det svågerlag, som enligt allmän lag utgör jäf mot domare, ej heller

röstägande, så vida han ej sin röst nedlägger.

2. Till valnotarie, som å frågo- och valdag för protokoll, utser

valförrättaren lämplig person.

§ 23.

1. Söndagen efter sista profdagen vare frågodag. Har profdag infallit

efter frågodag, vare dock ny frågodag ej erforderlig, där ej jämlikt stad
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 218. 11

gandena i § 29 frågan om kallande af fjärde profpredikant skall ånyo

upptagas. „

2. A frågodag skall valförrättare!! vid sammanträde med församlingens

röstägande ledamöter det förestående valet bereda på sätt här

O O

nedan sägs.

§ 24.

Yppas på frågodag mot valförrättaren jäf, som han finner lagligt,

uppskjutes förrättningen, till dess domkapitlet om ny frågodag och annan

valförrättare förordnat,

§ 25.

1. Befinnes på frågodag, att profdagarna ej blifvit behörigen kungjorda,

eller att förelagdt prof icke fullgjorts, eller att föreslagen präst

dött eller är till förslaget obehörig vorden, uppskjutes frågodagsförrättningen,

och ankomme det på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med

denna lag öfverensstämmer.

2. Har frågodagssammanträdet icke blifvit vederbörligen kungjordt,

utsatte valförrättaren ny frågodag till annan söndag.

§ 26.

1. Rösträtt vid prästval tillkomme en hvar i församlingen mantalsskrifven

välfrejdad man eller kvinna, som uppnått 21 års ålder och äger

att för egen del i kyrkostämmans öfverläggningar och beslut deltaga, dock

ej den, som står under förmynderskap, eller hustru, för hvilken god man

jämlikt 19 kap. 4 § ärfdabalken förordnats. Hustru till röstberättigad

man äge ock, äfven om hon icke är berättigad att deltaga i kyrkostämmans

öfverläggningar och beslut, rösträtt vid prästval i församlingen,

därest hon är välfrejdad och uppnått 21 års ålder samt ej är främmande

trosbekännare eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan och ej heller

god man jämlikt 19 kap. 4 § ärfdabalken för henne förordnats.

2. Medlem af icke territoriell församling äge ej rösträtt vid prästval

inom territoriell församling.

3. Rösträtt må i stadsförsamling ej utöfvas af annan än den, som

personligen infinner sig vid valtillfället.

I landsförsamling äge röstberättigad utöfva sin rösträtt genom annan

röstberättigad, och galle därvid om rösträttens öfverlåtande hvad för kyrkostämma

är i sådant afseende stadgadt,

4. Hvarje röstande äge en röst.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

§ 27.

1. För prästval skall särskild vallängd upprättas och på frågoda°-en

justeras. Anmärkning mot vallängden skall, för att kunna komma under

pröfning, af röstägande eller dess ombud antingen före frågodagen skriftligen

affattad ingifvas till den, som kyrkoherdeämbetet i församlingen

förvaltar, eller ock vid justeringen på frågodagen framställas. Öfver

gjord anmärkning beslute val förrättaren. Gillar han den, varde vallängden

därefter rättad. Förekomma anmärkningar mot vallängden i så stort antal,

att valförrättaren finner uppskof med justeringen oundgängligen nödigt,

må ''justeringens afslutande kunna anstå till fortsatt frågodagsförrättning

å annan dag. Afser valet komministers- eller kapellpredikantstjänst, må

justeringens afslutande ock kunna uppskjutas till valdagen.

2. Har ett år förflutit från justeringens afslutande, vare vallängden

förfallen och skall ny längd för valet upprättas samt å frågodag justeras.

§ 28.

1- På frågodag för beredande af val till kyrkoherdetjänst må församling,

som det önskar, kalla fjärde profpredikant. Har röstägande väckt

förslag härom, skall enligt de i § 26 stadgade grunder omröstning företagas

sålunda, att den, som ej vill att fjärde profpredikant skall kallas,

röstar nej, och den, som önskar fjärde profpredikant^ kallande, på sin

röstsedel uppför namnet på den präst, han anser böra kallas. Därest vid

sådan omröstning nejrösterna ej uppgå till hälften af de afgifna rösterna

samt röstsiffran för den präst, som erhållit högsta röstetalet, ej understiger

tjugu och antingen uppgår till minst en femtedel af samtliga i den justerade

vallängden upptagna röstberättigade eller utgör minst trehundra, vare

denne, kallad till fjärde profpredikant. Hafva flera präster hvar för sig

erhållit högsta röstetalet och sådan röstsiffra, som nu är sagd, skilje lotten

mellan dem. Uppgå nejrösterna till hälften af de afgifna rösterna eller

har ej tillräckligt röstetal tillfallit någon af de präster, som varit under

omröstning, vare frågan om kallande af fjärde profpredikant förfallen.

2. Har fjärde profpredikant blifvit kallad, åligge valförrättaren att

om församlingens begäran skyndsamt göra anmälan hos domkapitlet och

samtidigt, medelst öfversändande af utdrag af frågodagsprotokollet, underrätta

den kallade, hvilken ofördröjligen skall hos domkapitlet skriftligen

tillkännagifva, huruvida han är villig mottaga kallelsen, och för sådant

fall bifoga de för ansökning till prästerlig tjänst föreskrifna handlingar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 218. 13

3. Vögrar den, som blifvit kallad till fjärde profpredikant, att

efterkomma kallelsen, vare frågan om fjärde profpredikant förfallen, och

bestämme domkapitlet ofördröjligen dag för valet.

4. Har församling till fjärde profpredikant begärt präst, som är

obehörig att på förslaget uppföras, skall domkapitlet afslå församlingens

begäran. Har beslutet därom vunnit laga kraft, vare frågan om fjärde

profpredikant förfallen.

5. Har den, som till fjärde profpredikant blifvit kallad, förklarat

sig villig att efterkomma kallelsen, och förekommer ej skäl, som i mom. 4

afses, till afslag på församlingens begäran, uppföre domkapitlet den kallade

såsom fjärde profpredikant på förslaget och utfärde ofördröjligen till

honom kallelse att på förelagd dag aflägga prof som i § 20. sägs.

6. Anföras besvär öfver domkapitlets beslut, hvarigenom präst

blifvit såsom fjärde profpredikant å förslaget uppförd, inställe domkapitlet

valförrättningen i afbidan på besvärens afgörande.

§ 29.

1. Har efter frågodag, där fjärde profpredikant ej kallats, någon

af de föreslagna med döden afgått eller fått förslaget sig afsåga eller

blifvit från förslaget skild, vare församlingen berättigad att å ny frågodag

kalla fjärde profpredikant.

2. Dör fjärde profpredikant, innan val är hållet, eller förlorar han

innan den tid behörighet, som han å frågodagen hade, stånde församlingen

öppet att å ny frågodag kalla annan fjärde profpredikant.

§ 30.

öfver valförrättare^ åtgärd till valets beredning må besvär ej anföras

utan i sammanhang med besvär öfver valförrättningen.

§ 31.

1. Prästval skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen efter frågodag

eller, där frågodagsförrättning icke ägt rum efter sista profdagen, å

fjortonde dagen efter sistnämnda dag. Kan valet ej förrättas å sålunda

bestämd dag, utsätte domkapitlet annan dag.

2. Befinnes på valdagen, att valet ej blifvit behörigen utlyst, utsätte

valförrättaren ny valdag till annan söndag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

3. Har frågodagsförrättning ej hållits efter sista profdagen och befinnes

å valdagen, att profdag, som infallit efter frågodagen, ej blifvit

behörigen kungjord eller att profvet icke fullgjorts, uppskjutes valförrättningen,

och ankomme på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med

denna lag öfverensstämmer.

4. Göres af församling ansökning, att prästval i församlingen må

hållas å söckendag, äge Konungen sådant medgifva och meddela de föreskrifter,

som i anledning däraf erfordras.

§ 32.

1. Valet skall ske med slutna sedlar, och böra de röstande i den

ordning, i hvilken de framträda, hvar för sig aflämna sina valsedlar.

2. Valet skall förrättas i den kyrka, där prof blifvit aflagdt,

eller, om . prof aflagts i två kyrkor, i den kyrka, domkapitlet bestämmer,

samt försiggå under de timmar, som af valförrättaren efter kyrkorådets

hörande blifvit bestämda och i kungörelsen om valet angifvits. När den

utsatta tiden är till ända och någon ej längre är tillstädes för afgifvande

af röst, skall omröstningen förklaras afslutad.

3. I större församling må, där valförrättaren efter kyrkorådets hörande

finner lämpligt, valet under hans inseende och inom samma lokal förrättas

på två eller flera efter församlingens lokala indelning bestämda afdelningar.

§ 33.

1. Hvad utöfver föreskrifterna i §§ 17—32 i afseende å profpredikanters

missiverande, frågodagsförrättning och val iakttagas bör, därom

förordnar Konungen.

2. Där med hänsyn till församlings folkrikhet eller af annan orsak

pröfvas nödigt, att val eller frågodagsförrättning skall äga rum i två eller

flera lokaler, äge Konungen därom förordna äfvensom meddela bestämmelser

angående utseende af biträdande valförrättare och deras befogenheter

samt om sådan uppdelning af de vid frågodagsförrättning förekommande

ärenden, att omröstning om fjärde profpredikants kallande må

kunna företagas å annan dag än öfriga till frågodagsförrättning hörande

angelägenheter.

§ 34.

Besvär öfver frågodagsförrättning och prästval må anföras endast af

röstägande eller af präst, som vid valet varit ställd under omröstning, och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

skola vid talans förlust till domkapitlet ingifvas sist före klockan tolf å

tjugonde dagen efter valdagen.

§ 35.

Pröfva!'' domkapitlet i anledning af anförda besvär nödigt, att vittnen

höras må, skall därvid förfaras på sätt i allmänhet angående vittnesförhör

i de vid domkapitlet anhängiggjorda mål är stadgadt.

§ 36.

Innefatta besvär anmärkning mot behörigen justerad vallängd, må

de i denna del icke till pröfning upptagas, därest ej mot det beslut af

valförrättaren, hvaröfver klagan föres, missnöje blifvit anmäldt till det

protokoll, som innehåller beslutet.

§ 37.

Varder röst afgifven, som genom köp, hot, tubbande eller annat

olaga medel vunnen är eller tillhör någon, den där i valet obehörigen

verkat, den röst vare ogin. Ej må dock sådan fråga väckas annorledes

än genom besvär; och bör, därest afseende skall å besvären fästas, hos

domkapitlet styrkas, att åtal för brottet blifvit väckt vid allmän domstol.

Pröfvar domkapitlet valet vara af åtalets utgång beroende, uppskjutes besvärens

pröfning, intill dess slutlig dom i brottmålet fallit. Eljest varde

de genast afslagna.

§ 38.

Skall, sedan val till prästerlig tjänst hållits, domkapitlet utfärda fullmakt

å tjänsten, och har, innan detta skett, den, som undfått de flesta

rösterna, blifvit till förslag obehörig eller aflidit eller hos domkapitlet

anmält, att han på grund af erhållen annan befordran ej vill till tjänsten

ifrågakomma, varde tjänsten kungjord till ny ansökan ledig. År han satt

under åtal, på hvars utgång beror, om han må vara till förslag obehörig,

skall med fullmaktens utfärdande anstå, till dess öfver åtalet slutligen

dömdt är.

§ 39.

Skall efter hållet val till kyrkoherdetjänst Konungen tillsätta tjänsten,

och inträffar, att den, som vid sådant val kommit under omröstning, blif
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

vit, innan valhandlingarna äro till Konungen insända, till förslag obehörig

varde han af domkapitlet från förslaget skild; skolande i sådant fall, äfvensom

om någon af de föreslagna blifvit ställd under åtal, som i § 38 sägs,

eller efter valet aflidit eller fått förslaget sig afsäga, domkapitlet utan

förslagets fyllande vid handlingarnas insändande till Konungen härom o-öra

anmälan.

§ 40.

Vill någon, som vid prästval icke erhållit de flesta rösterna, från

förslaget afgå, göre därom ansökning hos Konungen.

§ 41.

1. Har vid val till kyrkoherdetjänst någon af de å förslaget uppförda

erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna, skall han af domkapitlet

förses med fullmakt å tjänsten, för så vidt af samtliga i den

justerade vallängden upptagna röstberättigade minst en femtedel deltagit

i omröstningen.

2. Har vid val till kyrkoherdetjänst ej någon af de å förslaget uppförda

. erhållit sådan röstöfvervikt, som i mom'' 1 sägs, eller har ej af

samtliga i den justerade vallängden upptagna röstberättigade det i mom.

1 angifna antal deltagit i omröstningen, äge Konungen att till tjänsten

utnämna antingen en af de å förslaget uppförda eller ock någon till

tjänsten behörig präst, som jämlikt § 43 såsom sökande sig hos Konungen

anmält. °

.3. Den, som vid val till annan prästerlig tjänst än kyrkoherdetjänst

erhållit de flesta rösterna, skall af domkapitlet förses med fullmakt

å tjänsten. Har vid valet högsta röstetal tillfallit flera, som voro under

omröstning, namne domkapitlet till tjänsten den bland dessa, som pröfvas

därtill mest lämplig. Har vid valet icke någon röstägande afgifvit röst,

välje domkapitlet bland de föreslagna, som nyss är sagdt.

§ 42.

Skall efter hållet val Konungen utnämna till prästerlig tjänst, insände

domkapitlet, sedan valet vunnit laga kraft, ofördröjligen till Konungen

samtliga ansöknings- och valhandlingar samt förslagsprotokoll.

§ 43.

1. Kyrkoherdetjänst inom hvilket stift som helst må kunna utom

förslag hos Konungen sökas af:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

präst, som är i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställd såsom

missionär bland icke kristna folk, _ . .

i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställd sjömanspräst, i

hvilkens aflöning statsmedel ingå, . „ , ,

pastorerna vid de svenska församlingarna i berlm, London och

paris, .si|™^afvare af sådan yid central straff- och arbetsanstalt inrättad

predikantbefattning, med hvilken ej får förenas annan syssla än predikant
tjänst

vid läns- och kronohäkte; . x A. . .

allt dock under villkor att den sökande under minst tio ar tjänst
-

gjort i en eller flera af nu nämnda befattningar. .

2. Konungen må i särskilt fall förunna ansökningsrätt, som förut

är sagd, åt präst af framstående förtjänst. n .

3. Rätt att, i enlighet med hvad ofvan är omförmäldt, utom förslå^

hos Konungen söka kyrkoherdetjänst inom Härnösands eller Luleå

stift tillkommer jämväl präst, som tillhör Luleå stift och under minst tio

år tjänstgjort inom stiftets finsktalande församlingar. Da sådan präst

vunnit befordran till kyrkoherdetjänst, har omförmälda rätt för honom

upphört. ocp när sökande, som här sägs, må sig anmäla, därom för
-

ordnar Konungen.

§ 44.

Besvär, hvilka hos Konungen anföras öfver domkapitels beslut i fråga

om tillsättning af prästerlig tjänst, skola vid talans förlust mgifvas till

domkapitlet sist före klockan tolf å tjugonde dagen från den dag, då beslutet

blifvit genom anslag kungjordt. Domkapitlet aligge i ty fall att med

föreläggande af viss tid och äfventyr, om den tid försittes, att sadant

icke föranleder uppehåll med målets afgörande, öfver besvären infordra

vederbörandes underdåniga förklaring. Om klaganden eller annan

tillhandahåller erforderligt antal bestyrkta afskrift af besvärsskriften,

skall dylik förklaring infordras genom tillställande af afskrift åt besvärsskriften.

Sedan förklaring inkommit eller den därför förelagda tid

tilländalupit utan att förklaring blifvit afgifven, insände domkapitlet ofördröjligen

besvärshandlingarna till ecklesiastikdepartementet och loge därvi

eget underdånigt utlåtande.

§ 45.

Kyrkoherdetjänst i pastorat, som är anslaget till prebende, tillsättes

i och genom tillsättning af den tjänst, hvilken pastoratet såsom prebende

åtföljer.

Bill. till Riksd. Prat. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 61 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 218.

§ 46.

Är någon särskild rätt eller förmån i fråga om tillsättning af

prästerlig tjänst församling försäkrad, eller äro i afseende på domkapitlets

förfarande vid tillsättning af vissa kyrkoherde-, komministers- eller kapellpredikantsbefattningar

särskilda bestämmelser af Konungen meddelade

galle hvad därom är eller blifver af Konungen stadgadt; dock att vid

omröstning för tillsättning af sådan tjänst stadgandena i § 26 skola äga

tillämpning. °

§ 47.

1. Genom denna lag göres ej rubbning i särskild rätt eller förmån

som i fråga om tillsättning af präst må vara enskild person försäkrad.

2. Har enskild person, som äger rätt att till ledig prästerlig tjänst

kalla präst utan föregånget förslag, försummat att inom den tid Konungen

äger bestämma till domkapitlet ingifva kallelse å behörig präst, rare

kallelserätten för den gången förlorad, och gånge med tjänstens tillsättning

som om prästerlig tjänst i allmänhet är föreskrifvet.

§ 48.

, ,L. 0mr tillsättning af prästerlig tjänst vid krigsmakten, utländsk

beskickning, fängelse eller hospital lände till efterrättelse hvad Konuno-en

förordnar. ö

., v 2'', .,till8ättning af prästerlig tjänst, som vid sjukhus eller ock

vid bruk, fabrik eller annat verk eller vid arbetsföretag af större omfattmng

må vara inrättad eller med Konungens tillstånd inrättas, så ock med

tillsättning af extra ordinarie prästerlig tjänst, som i församling med

Konungens tillstånd inrättas, gånge efter hvad för hvar särskild sådan

tjänst vederbörligen stadgas.

Denna lag skall till efterrättelse gälla från och med den 1 januari 1910.

. Med tillsättande af prästerlig tjänst, som då är kungjord till ansökning

ledig, skall förfaras efter hittills gällande lag.

En hvar, som, då denna lag träder i tillämpning, är, utöfver hvad

i lagen stadgas, berättigad att för befordran till prästerlig tjänst räkna

tjänstår, skall för sin person vid den rätt bibehållas, sådan den honom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 21H.

19

efter dittills gällande stadganden tillkom. Den, som, då lagen träder i

tillämpning, äger att utom förslag hos Konungen söka regala pastorat,

skall, så länge denna rätt efter dittills gällande bestämmelser skulle hafva

tillkommit honom, för sin person åtnjuta rätt att utom förslag hos Konungen

söka kyrkoherdetjänst, ändå att sådan rätt eljest ej enligt denna lag

honom tillkommer. „ , ,

Territoriell församling, som fått sig tillförsäkrad särskild rätt eller

förmån i fråga om tillsättning af kyrkoherde-, komministers- eller kapellpredikantsbefattning

och däraf fortfarande vill vara i åtnjutande, skall inom

tre år, efter det denna lag trädt i kraft, därom göra ansökning hos Konungen,

vid äfventyr att dylik rätt eller förmån eljest anses förfallen, böres

sådan ansökning, förordne Konungen, huruvida och under hvilka villkor

denna rätt eller förmån må tillgodonjutas.

Stockholm den 22 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.