Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Ma]ds proposition angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning af maltdrycker m. m. äfvensom en i ämnet väckt motion.

1909-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:228, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Ma]ds proposition angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning af maltdrycker m. m. äfvensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 228.

1

N:o 228.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Ma]ds

proposition angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen

den 7 augusti 1907 angående tillverkning och

beskattning af maltdrycker m. m. äfvensom en i ämnet

väckt motion.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 26 och memorial n:o 30).

Till Konungen.

Genom en den 12 sistlidne januari dagtecknad proposition, n:o 18,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari,

föreslagit Riksdagen att dels antaga ett vid propositionen fogadt förslag

till förordning angående ändrad lydelse af 2, 5, 8, 36 och 53 §§ i förordningen

den 7 . augusti 1907 angående tillverkning och beskattning af

maltdrycker, dels ock besluta, att, där restitution af skatt skulle äga rum

för malt, som vid skattepliktigt bryggeri omedelbart användts för tillverkning

af svagdricka, restitution måtte utgå direkt från maltskattemedlen.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft en inom

Riksdagen väckt motion, hvari hemställts om vissa ändringar i den af

Eders Kungl Maj:t föreslagna lydelsen af 2 och 8 §§ i förordningen.

Riksdagen, som icke kunnat bifalla Eders Kungl Maj:ts ofvan omförmälda

proposition oförändrad, har i hufvudsaklig anslutning till nyssberörda

motion besluta, att 2, 5, 8, 36 och 53 §§ af förordningen den 7

augusti 1907 angående beskattning af maltdrycker skola från och med

den 1 oktober 1909 erhålla den lydelse, härvid fogade bilaga utvisar,

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 65 Höft. (N.is 228—230.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 228.

dels ock föreskrifvit, att, där restitution af skatt skall äga rum för malt,

som vid skattepliktigt bryggeri omedelbart användts för tillverkning af

svagdricka, restitution skall utgå direkt från maltskattemedlen.

I samband med de sålunda gjorda ändringarna i maltdrycksförordningen

bar Riksdagen, såsom nyssnämnda bilaga utvisar, besluta en mindre ändring

i förordningens 23 och 31 §§, hvilka innehålla bestämmelser rörande beskaffenheten

af de kärl, på hvilka svagdricka utlämnas. Riksdagen har

nämligen erfarit, att vid försäljning af buteljeradt svagdricka stundom å

butelj anbragts etikett, hvars text väl innehållit ordet »svagdricka», men

därvid stafvelsen »svag» utsatts på sådant sätt, att densamma endast med

svårighet kunnat läsas.

Stockholm den 24 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad

Förordning

Bilaga.

angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen den 7 augusti 1907

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt med tjugutre

öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första

under tillverkningsåret afverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår

med sjutton öre för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen

med tjugu öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

endast svagdricka tillverkas.

5 §.

Skatt skall erläggas med minst sex kronor i medeltal för hvarje

helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund af tillståndsbevis

må äga rum.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 228.

3

8 §•

1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter tillverkningsårets utgång restitution

af skatt, efter fjorton öre för kilogram räknadt, åtnjutas för det

under samma år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst för en

tredjedel af hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret afverkade maltmängden

samt icke till högre belopp, än att den återstående skatten uppgår

till minst det i 5 § stadgade medeltal.

2. Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes

under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den

vikt malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens

tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats,

som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med

såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för bryggeriets

namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör godkänd, såsom

ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf eller ock bryggeriets inregistrerade

varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försedt med etikett, skall på

etiketten ordet »svagdricka» vara det hufvudsakligast framträdande.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas

i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med

såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för bryggeriets

namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör godkänd, såsom

ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf eller ock bryggeriets inregistrerade

varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försedt med etikett, skall på

etiketten ordet »svagdricka» vara det hufvudsakligast framträdande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 228.

36 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.

eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett

i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till och

med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning yrkesmässigt

eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses, straffas

med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller med

fängelse från och med en till och sex månader samt gälde skatt för det

afverkade maltet, dock med minst etthundraåttio kronor. Därest omständigheterna

gifva vid handen, att malt afverkats till sådan mängd, att

jämlikt bestämmelserna i 2 § den på maltet belöpande skatt skulle öfverstiga

nyssnämnda skattebelopp, skall i saknad af erforderlig utredning om

antalet brygder och inmäskningens storlek antagas, att för hvarje dygn

af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått, verkställts en

brygd och att det därunder inmäskade maltets mängd i okrossadt tillstånd

uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt att en hektoliter okrossadt

malt väger femtiotvå kilogram.

53 §.

1. För skattepliktigt bryggeri, som varit i gång under kalenderåret

1906 och vid hvilket under tillverkningsåret 1906—1907 maltafverkningen

ej uppgick till etthundrafemtio kilogram i medeltal för hvarje

helgfritt dygn af den tid, under hvilken tillståndsbevis vid bryggeriet varit

gällande, må för tiden intill den 1 oktober 1912 det i 5 § föreskrifna

minsta skattebeloppet nedsättas till två kronor. Skulle skattepliktig tillverkning

i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår eller den erlagda

skatten under något tillverkningsår i medeltal uppgå till sex kronor

för. hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning där

varit tillåten, vare hvad sålunda stadgats ej vidare å bryggeriet tillämpligt.

2. När enligt 1 mom. skatt må erläggas med mindre belopp än

det i 5 § bestämda, skall ock den i 13 § 2 och 5 mom. föreskrifna

säkerhet därefter jämkas.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.