Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
1909-05-24 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1909:242, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
I
X:o 242.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 maj 1909.
— — — — Andra Kammaren — 24 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen
af statsverkets inkomster.
(Statsutskottets utlåtande n:o 216,bevillningsutskottets betänkanden
n:is 37, 38 och 39 samt bankoutskottets memorial n:o 12.
Till Konungen.
"fl Vid behandling af Eders Kungl. Majrts den 14 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid
nästa statsreglering omfattar, eller år 1910 och intill dess ny statsreglering
vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 36,225,000 kronor och de extra ordinarie
inkomsterna eller bevillningarna till 160,400,000 kronor, hvartill
kommer bevillning af fast egendom samt inkomst 12,500,000 kronor.
Vidkommande beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster har
Riksdagen af statskontorets vid det statsverkspropositionen bilagda utdraBih.
till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 68 Höft. (N:o 242.) 1
2 Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
get af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 januari 1909
såsom bilaga fogade skrifvelse den 14 december 1908 med berättelse om
statsverkets inkomster under nästföregående år och förslag till deras beräknande
vid förestående statsreglering inhämtat, att järnvägsstyrelsen beräknat
de för inbetalning till statskontoret under år 1910 tillgängliga
järnvägstrafiksmedlen till 8,940,000 eller i rundt tal 9,000,000^kronor.
Vid beräkningen hade da förutsatts, att af dessa medel skulle utgå såsom
bidrag, till personalens pensionering ett belopp af 560,000 kronor. Med
anledning af väntadt förslag till ordnande af järn vägspersonalens pensionering,
enligt hvilket förslag statens bidrag af trafikmedel därtill för år
1910 komme att ökas till omkring 1,000,000 kronor, har emellertid ifrågavarande
inkomsttitel i statsverkspropositionen ej beräknats högre än till
8,500,000 kronor. Ett sådant förslag har Eders Kungl. Maj:t ock förelagt
Riksdagen i propositionen n:r 132 med förslag till lag angående rätt
till pension för tjänstemän vid statens järnvägar m. m. Riksdagen har
emellertid, såsom i särskild skrifvelse anmäles, ansett sig icke för närvarande
knnna bifalla propositionen utan i stället, på grund af en i ämnet
väckt motion medgifvit, att såsom bidrag till bestridande af pensionering
af statens järnvägars personal finge, utöfver hvad enligt gällande reglemente
för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning i sådant afseende kunde
komma att utgå af statsmedel, för ar 1910 af statens järnvägars trafikmedel
afsättas och till statskontoret öfverlämnas ett belopp af 350,000
kronor att af statskontoret, i enlighet med hvad därom kunde varda af
Eders Kungl. Maj:t föreskrifvet, tillsvidare för ifrågavarande ändamål
förvaltas och förräntas; samt att Eders Kungl. Maj:t skulle äga förordna
om utbetalande af så stor del af såväl ifrågavarande som de för enahanda
ändamål under aren 1907, 1908 och 1909 afsätta belopp, som för ett
orubbadt upprätthållande af pensionsinrättningens verksamhet i enlighet
med gällande grunder kunde erfordras.
Pa grund åt detta Riksdagens beslut torde statsbidraget till järnvägspersonalens
pensionering för år 1910 komma att utgå i enlighet med
järnvägsstyrelsens beräkning; och lärer förty i enlighet med samma styrelses
förslag statsverkets inkomster af järnvägstrafikmedel för år 1910
kunna beräknas till 8,940,000 kronor eller i rundt tal till 9,000,000
kronor.
Mot statsverkspropositionens beräkning af de ordinarie inkomsterna i
ifrigt har Riksdagen icke haft något att erinra.
I afseende å bevillningarnas belopp får Riksdagen anföra följande:
Riksdagens Skrifvelse N:o 242. 3
Tullmedlen, hvilka vid 1908 års riksdag för år 1909 beräknades till
58,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna utgjort:
år 1905 ................................................ kronor 59,754,634: —
> 1906 ................................................ » 59,528,133: —
, 1907 ................................................ * 59,624,649: —
eller i medeltal för dessa tre år ... » 59,634,139: —•
samt år 1908 .................................... » 58,014,058:
I sin förutnämnda skrifvelse den 14 december 1908 angående inkomstberäkningen
för år 1910, har statskontoret beträffande tulluppbörden
förklarat, att, då de tryckta konjunkturer, som vore rådande, möjligen
komme att ännu någon tid framåt fortfara och sålunda öfva inflytande
jämväl å tulluppbörden år 1910, statskontoret icke ansett sig kunna tillstyrka
någon förhöjning i denna inkomsttitels beräkning.
I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring.
Riksdagen, som i likhet med statskontoret anser, att rådande tryckta
konjunkturer måste beräknas öfva inflytande äfven a tulluppbörden ar
1910, hyser den uppfattningen, att häraf bör föranledas en sänkning med
1,000,000 kronor i den af Eders Kungl Maj;t på statskontorets förslag
gjorda beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel och har sålunda beräknat
tullmedlen för år 1910 till 57,000,000 kronor.
Vid 1908 års riksdag beräknades postmedlen för 1909 till 21,000,000
kronor.
Ifrågavarande medel hafva utgjort:
år 1905 ................................................ kronor 17,377,323: —
» 1906 ................................................ » 18,442,464: —
» 1907 ................................................ 21 19,651,075: —
eller i medeltal för dessa tre år...... » 18,490,287: —
samt belöpte sig år 1908 till......... » 19,877,156:
I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret beträffande denna
inkomsttitel anfört:
»Enligt hvad statskontoret inhämtat, har generalpoststyrelsen i det
förslag till inkomst- och utgiftsstater, som bör till nästkommande riksdags
pröfning öfverlämnas, beräknat inkomsten af postmedlen för ar 1910 till
21,990,000 kronor.
Efter att hafva beräknat inkomsterna för innevarande år till 19,950,000
kronor, har generalpoststyrelsen framhållit, att ökningen af postverkets in
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
komster under 15-årsperioden 1893—1907 utgjort i medeltal 6,4 procent
per år, för 1 O-årsperioden 1898—1907 7,35 procent samt för 5-årsperioden
1903—1907 7,06 procent. För år 1908 kunde visserligen en afserärd
nedgång af ökningsprocenten motses, gifvetvis beroende på den allmänna
stagnationen å handelns och industriens områden. Erfarenheten
från föregående tillfällen, da den proportionella ökningen i postverkets intäkter
nedgått, vore dock den, att ett dylikt stillastående inom kort följdes
af ett uppsving för de nämnda näringarna med däraf följande ökade
inkomster för postverket. Så följdes året 1895, då ökningen af postverkets
inkomster utgjorde endast 3,3 procent, af åren 1896 med 5,7 och
1897 med 7,4 ökningsprocent. Liknande var förhållandet åren 1905,1906
och 1907 med respektive 4,9, 6,1 och 6,e ökningsprocent. Med stöd af
denna erfarenhet har generalpoststyrelsen ansett sig kunna för åren 1909
och 1910 beräkna en ökning af inkomsterna för postverket med 5 procent,
hvarigenom inkomsterna sålunda skulle uppgå: för år 1909 till kronor
20,947,500: — och för år 1910 till kronor 21,994,875: — eller i
rundt tal till kronor 21,990,000: —.
Vid öfvervägande af hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört har
statskontoret, som icke funnit de anförda siffrorna gifva stöd för en så
hög beräkning som generalpoststyrelsen föreslagit, ansett sig böra hemställa
om postmedlens uppförande i 1910 års riksstat med 21,500,000 kronor.»
I statskontorets beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon
förändring. °
För antagandet, att generalpoststyrelsens beräkning skulle vara för
hög, hafva enligt Riksdagens åsikt tillräckliga skäl icke blifvit förebragta,
och da det torde vara att förvänta, att den beslutade inkasseringsrörelsen
skall lämna postverket åtminstone någon ökad inkomst, har Riksdagen
beräknat postmedlen för år 1910 till 22,000,000 kronor.
Bevillning s af gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter
hafva utgjort:
år 1905 ...................................................... kronor 278,302: —
* !906 ................................................ » 273,502: —
* 1907 ...................................................... * 272,934: —
eller i medeltal för dessa tre år ......... » 274,913: _
samt år 1908............................................. » 256,851: —
Beträffande denna inkomsttitel har statskontoret erinrat, att med 1901
års ingång ny förordning angående ifrågavaraude afgifter trädt i kraft,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
hvarigenom höjts beskattningen af de utlänningar, som här i landet gifva
eller biträda vid konserter samt dramatiska eller andra föreställningar.
Statskontoret har på grund häraf hemställt om inkomsttitelns förhöjning
från 250,000 till 800,000 kronor och Eders Kungl. Maj:t har upptagit
detsamma med sistnämnda belopp.
Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har beräknat bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter för år 1910 till
300,000 kronor.
Stämpelmedlen hafva utgjort:
år 1905................................................... kronor 8,600,040: —
> 1906................................................... » 10,095,922: —
, 1907................................................... » 11,707,520: —
eller i medeltal för dessa tre år...... » 10,136,494: —
samt år 1908 ....................................... » 13,576,567: —
Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva för åren 1905—1907
de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått till följande
belopp:
1905
1906
1907
handlingar till lagfartsproto-
koll ..............................
3,310,090
80
4,406,639
55
4,129,042
05
handlingar till intecknings-
protokoll .......................
660,702
45
813,895
94
885,519
76
handlingar till äktenskapsför-
ordprotokoll.....................
5,610
—
6,300
—
b,305
—
handlingar till boupptecknings-
protokoll ........................
2,293,110
14
2,021,233
54
2,615,791
15
Summa
6,269,513
39
7,248,069
03
7,636,657
96
Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre för hvarje kortlek,
har inbragt:
år 1905 ...................................................... kronor 126,426: —
> 1906 ..................................................... » 166,738: 50
> 1907 ...................................................... » 154,578: 50
» 1908...................................................... » 152,063: —
Med afseende å denna inkomsttitel har statskontoret i sin förenämnda
skrifvelse anfört följande:
»Ny förordning angående stämpelafgiften är af Eders Kungl. Maj:t
utfärdad under den 18 sistlidne september. Men densamma torde icke
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
medföra någon väsentlig ändring i det finansiella resultatet af stämpeluppbörden.
I statskontorets underdåniga utlåtande den 14 december 1907 med
beräkning af 1909 års inkomster erinrade statskontoret, att stämpelmedlen
för år 1908 af Riksdagen beräknats inflyta med 10,000,000 kronor, enär
ifrågavarande statsinkomst allt fortfarande utvisade en synnerligen stark
tendens till stegring. Statskontoret anförde vidare, att erfarenheten bestyrkt
riktigheten af den beräkning Riksdagen sålunda verkställt; och ehuru
nedgående konjunkturer kunde hafva ett menligt inflytande på särskildt
emissionsstämpeln, vore titelns stegringstendens i hvarje händelse så stark,
att en förhöjning till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara företagas.
Särskildt syntes kunna antagas, att beloppen af de stämplar, som skulle
åsättas handlingar till lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll och bouppteckningsprotokoll,
hvilka hade ett afgörande inflytande på storleken af
denna inkomsttitel, icke kunde väntas blifva mindre till följd af sjunkande
konjunkturer.
Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna beloppet ansåg
Eders Kungl. Maj:t, att, äfven om någon nedgång i denna statsinkomst,
i jämförelse med hvad som influtit år 1907, skulle kunna befaras, ifrågavarande
skattetitel kunde, oafsedt de tilltänkta förändringar i gällande
bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom här nedan vidare förmäles,
beräknas åtskilligt högre än statskontoret föreslagit och syntes en förhöjning
i denna beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara för
högt tilltagen.
Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda förslaget till
en ny stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper skulle denna nya
skatt utgå med 1 krona 50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse
af aktier och banklotter samt med 1 krona på 1,000 kronor vid direkt
öfverlåtelse af obligationer. Eders Kungl. Maj:t föreslog, att denna nya
statsinkomst skulle beräknas inflyta med 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte
visserligen berörda skattesatser till respektive 1 krona och 50 öre.
Men da de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar med afseende å skattens
ekonomiska resultat syntes mycket försiktiga och då skatten i allt
fall icke beräknats ens till 5 procent af den inkomsttitel, hvarunder skatten
förts, eller stämpelmedlen, höll Riksdagen före, att berörda ändringar i
afseende på skattesatserna icke behöfde föranleda till reduktion af det
under denna inkomsttitel uppförda totalbelopp. Riksdagen beräknade därför,
att stämpelmedlen komme att år: 1909 inflyta med 11,300,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N-o 242.
7
Under den 6 nästlidne november har Eders Kungl. Maj:t utfärdat
nådig förordning om särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper,
att träda i kraft den 1 instundande januari.
Med hänsyn till det höga belopp, hvarmed inkomsttiteln innevarande
år influtit, däri emellertid ingår emissionsstämpel för en särskild bolagsbildning
af för våra förhållanden ovanligt stor omfattning, anser statskontoret
att densamma kan utan fara i 1910 års riksstat uppföras med
12,000,000 kronor.»
I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen under år 1908
influtit, har chefen för finansdepartementet, enligt förberörda protokoll
öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari, ansett, att äfven om beloppet
i viss mån framkallats af särskilda omständigheter, likväl, särskild!
vid det förhållandet att från och med innevarande år öfverlåtelsestämpeln
å fondpapper trädt i kraft, stämpelmedlen för nästkommande år, i den
mån desamma skulle utgå enligt dittills gällande bestämmelser, kunde
beräknas till ett belopp af 12,500,000 kronor.
Af Eders Kungl. Maj:t ''nu föreslagna förändringar i gällande bestämmelser
angående stämpelafgiften afse hufvudsakligen utvidgad stämpelbeskattning
af inrikes växlar. Af beräkningar, anställda med ledning af
från bankinspektionen äfvensom från riksbanken inhämtade upplysningar
angående omfattningen af vissa bankräkningar har, enligt hvad departementschefen
till berörda statsrådsprotokoll vidare anfört, framgått, att den
tilltänkta stämpelbeskattningen af växlar kunde antagas skänka staten en
inkomst af 1,800,000 kronor. Under förutsättning af bifall till den sålunda
ifrågasatta utsträckningen af stämpelskatten skulle alltså, därest den
af chefen för finansdepartementet förut anställda beräkning af hittills utgående
stämpelafgifter jämväl godkändes, denna statsinkomst för år 1910
kunna antagas inflyta med 14,300,000 kronor.
Med sistnämnda belopp har ock inkomsttiteln uppförts i förslaget
till riksstat.
Äfven om den nya stämpelbeskattningen å inrikes växlar icke skulle
komma att tillföra statsverket den inkomst, som Eders Kungl. Maj:t förutsatt,
anser Riksdagen ifrågavarande skattetitel i dess helhet kunna antagas
inbringa hvad Eders Kungl. Maj:t beräknat och har sålunda beräknat
stämpelmedlen för år 1910 till 14,300,000 kronor.
BrännvinstillverkningssJcatten. Enligt uppgift i statskontorets förut
åberopade skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda
år utgjort:
opaginerad Kontrollera mot PDF
S Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
år 1903 .................................................. liter 38,466,698
» 1904 ................................................... » 34,670,551
» 1905 ................................................... » 38,522,616
» 1906 ................................................... » 39,822,435
» 1907 ..........................................r........ » 41,316,201
eller i medeltal för dessa fem år...... » 38,559,700
Medeltalet för femårsperioden 1902—1906 utgjorde 39,086,295 liter.
! Enligt hvad Riksdagen inhämtat från kontroll- och justeringsstyrelsen
har tillverkningen under år 1908 uppgått till 40,518,338 liter och under
de tre första månaderna af år 1909 till 19,600,781 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda
skrifvelse följande öfversikt öfver femårsperioden 1903—1907:
Influten
skatt
Restitution för
Statsverket
behållet
denatureradt
brännvin
för högt
erlagd skatt
år 1903 .........
20,850,392
1,243,088
26,242
19,581,062
» 1904 .........
24,522,820
1,998,398
4,897
22,519,525
> 1905 .........
24,508,086
2,396,662
4,619
22,106,805
» 1906 .........
27,156,221
2,719,962
1,002
24,435,257
» 1907 .........
26,575,367
2,770,178
13,309
23,791,880
Under år 1908 belöpte sig skatten till 24,848,283 kronor, och utgick
under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt
brännvin med 8,066,524 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst
af denna skattetitel under år 1908 utgjorde 21,276,759 kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1905—1907 uppgått
till 23,444,647 kronor.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 14 december 1908 erinrar
statskontoret, att enligt 1903 års riksdags beslut skulle för allt brännvin,
tillverkadt vid bränneri, där majs eller utländsk potatis användes, erläggas
en särskild tilläggsafgift af 5 öre för hvarje liter jämte den vanliga
brännvinsskatten. Enligt kungl. förordningen den 11 oktober 1907 hade
detta beslut trädt i kraft med 1908 års ingång. Denna tilläggsafgift,
som bokfördes för sig, syntes icke komma att utöfva något afsevärdt in
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 342. 9
flytande på det totalbelopp, med hvilket tillverkningsskatten komme att
för framtiden inflyta.
I fråga om brännvinsskatten erinrar statskontoret i berörda skrifvelse
vidare, att densamma enligt kungörelse den 29 januari 1908 höjts från
50 öre till 65 öre för liter, äfvensom att för åren 1904 och 1905 denna
inkomsttitel beräknats till 25,700,000 kronor. Men då densamma under
dessa år icke influtit med så höga belopp, hade titeln i riksstaten för år
1906 nedsatts till 24,000,000 kronor samt för år 1907 till 23,500,000
kronor. Med hänsyn till det belopp, som förevarande skatt inbragt under
åren 1906 och 1907, hade visserligen inkomsttiteln för år 1909 höjts till
24,000,000 kronor, men, som 1908 års uppbörd utvisat en afgjord nedgång,
ansåge statskontoret förhållandena kräfva en nedsättning och hemställde
därför, att titeln i 1910 års riksstat måtte uppföras med 28,500,000
kronor.
Eders Kungl. Maj:t har med anledning däraf, att ifrågavarande skatt
under åren 1905—1908 icke uppgått till högre belopp än i medeltal
22,932,994 kronor, apsett försiktigheten kräfva, att denna inkomsttitel för
år 1910 ej beräknades till högre belopp än 23,000,000 kronor.
Riksdagen har inhämtat, att ofvan omförmälda tilläggsafgift under
år 1908, utöfver ofvan intagna belopp, för sagda år utgjort 121,275
kronor, och delar på grund däraf statskontorets uppfattning, att tilläggsafgiften
icke bör utöfva något inflytande vid beräkningen af förevarande
inkomsttitel i dess helhet.
Däremot anser Riksdagen, att den sänkning, som statsverkets behållna
inkomst å ifrågavarande inkomsttitel under åren 1907 och 1908 utvisat,
bör föranleda, att beräkningen af inkomsttitelns belopp för år 1910 ytterligare
sänkes med 500,000 kronor, och har alltså beräknat brännvinstillverkningsskatten
för år 1910 till 22,500,000 kronor.
Sockerskatten. Enligt de af kontroll- och justeringsstyrelsen afgifna
berättelser beräknas den årliga sockerkonsumtionen hafva utgjort:
år
1897— 1898.......................
1898— 1899......................
1899— 1900.......................
1900— 1901 .......................
1901— 1902 .......................
1902— 1903.......................
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami,
råsocker
.......................... 86,046 ton
.......................... 90,853 »
.......................... 97,506 »
.......................... 100,999 »
.......................... 106,004 »
.......................... 107,681 »
1 Afd. 1 Band. 68 Haft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
är råsocker
1903— 1904................................................... 110,824 ton
1904— 1905 ................................................... 108,530 »
1905— 1906................................................... 118,494 »
Efter erinran att, enligt den af sockerbeskattningskommittén i dess
betänkande den 17 maj 1907 antagna beräkningsgrund, 110 kilogram
råsocker motsvarade 100 kilogram raffinad, anför statskontoret i sin förberörda
skrifvelse, att till fritt bruk utlämnats under tillverkningsåret
1906—1907 omkring 115,000,000 kilogram och under kalenderåret 1907
116.917.000 kilogram raffinad samt att, då under sistnämnda år till Sverige
importerats 608,000 kilogram raffineradt socker, en kvantitet af 117,525,000
kilogram socker kunde anses vara konsumerad under år 1907.
Sedan statskontoret vidare erinrat, att genom beslut af 1908 års
Riksdag skattesatsen för socker, hvilken enligt förordning af den 2 juni
1905 alltsedan den 1 september 1906 utgjort 13 öre för hvarje till fritt
bruk utlämnadt kilogram socker, blifvit för åren 1909—1911 höjd till
15 öre för kilogram, äfvensom att med anledning häraf skatten för år
1909 beräknats till 16,400,000 kronor, har statskontoret, då med hänsyn
till den starka och öfvervägande jämna stegring, som sockerkonsumtionen
utvisade, densamma ar 1910 icke kunde beräknas uppgå till mindre än
120.000 ton raffinad, ansett, att sockerskatten kunde i 1910 års riksstat
beräknas till 18,000,000 kronor.
Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget till riksstat uppförd.
Riksdagen, som inhämtat, att sockerskatten, hvilken i budgeten ingår
med det debiterade beloppet, under år 1908 influtit med 14,469,097
kronor och debiterats med 18,179,896 kronor, anser, att samma skatt för
ar 1910, äfven om hänsyn tages till den fabrikerna i Öster- och Västergötland
medgifna skattelindring, bör kunna upptagas till det af Eders
Kungl. Maj:t föreslagna belopp, och bär alltså beräknat sockerskatten för
år 1910 till 18,000,000 kr.
Inkomstskatten har influtit med
år 1905 ....................................... kronor 12,599,015: —
» 1906 ....................................... » 14,008,306: —
» 1907 ....................................... » 16,004,206: —
eller i medeltal för dessa tre år » 14,203,842: —
Inkomstskatten har för år 1908, då, i enlighet med den af Riksdagen
godkända planen för öfvergång till ny ordning i fråga om beräk
-
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
ningen och upptagandet i riksstaten af inkomstskatten och bevillningen af
fast egendom samt af inkomst, endast hälften af den vanliga skattesatsen
påförts, debiterats med 8,648,681 kronor 55 öre mot i riksstaten beräknade
7,000,000 kronor. Under förutsättning att hel skattesats påförts,
skulle inkomstskatten hafva debiterats med 17,287,363 kronor 10 öre.
Statskontoret anför med afseende a denna skatt i sin förenämnda
skrifvelse i
»Denna titel har alltjämt varit stadd i en oafbruten och stark stegring,
hvilken, såsom af det ofvanstaende framgar, icke heller innevarande
års taxering synes rubba i sådan omfattning, som man af den under loppet
af nästförflutna år inträdda nedgången i konjunkturerna kunnat ha
anledning vänta. Visserligen har den under innevarande år verkställda
taxeringen med däraf beroende debetering grundats pa 1907 ars inkomster,
hvilka icke torde hafva hunnit i full utsträckning påverkas af det
nedgående affärsläget, men resultatet visar dock en icke obetydlig motståndskraft
och synes betinga, att man icke får öfverdrifva de tryckta
konjunkturernas inverkan.
Härtill kommer att under innevarande år nya fastighetstaxeringar
ägt rum, därvid betydande höjningar vidtagits, hvilka komma att för derå
år framåt gifva en viss stadga åt såväl denna inkomsttitel som åt bevillningen
af fast egendom samt af inkomst.
I detta hänseende kan åberopas att, enligt hit inkomna uppgifter,
det vid taxeringarna innevarande ar uppskattade värdet a jordbruksfastighet
och annan fastighet ökats från 5,932,499,900 kronor år 1907 till
6,865,570,000 kronor år 1908.
Vid förevarande inkomsttitels beräkning för ar 1910 får man emellertid
icke frånse, att nämnda års taxeringar skola grundas på 1909 års inkomstbelopp.
Om de tryckta konjunkturerna komma att kvarstå äfven under
sistnämnda år, torde sagda inkomstbelopp sannolikt komma att något
understiga de belopp, som för innevarande år upptaxerats på grund af
1907 års inkomster.
Statskontoret anser därför, att den förhöjning i beräkningen, som
under vanliga förhållanden borde vidtagas i anledning af de höga belopp,
som år 1908 och föregående år debiteterats, icke kan i hela sin utsträckning
vidtagas, helst i bredd med den taxerade inkomstens nedgång äfven skattefoten
till följd af skattens progressivitet i särskilda fall nedgår, utan
hemställer statskontoret, att förhöjningen begränsas till 16,000,000 kro
-
nor.»
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
Med detta belopp har ock inkomsttiteln i fråga uppförts i Eders
Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1910.
Riksdagen bär ej haft något att erinra mot den verkställda beräkningen
och har alltså beräknat den inkomstskatt som Riksdagen åtagit
sig, att uppföras i nksstaten för år 1910, till 16,000,000 kronor.
i Eftra inkomstskatt. Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse an
“
in,n0Rlksdagen 8a8°m bidra« tiU fyllande af statsverkets behof för
ar 1910 atagit sig en särskild bevillning af 2,400,000 kronor under benämning
af extra^ inkomstskatt att utgå utan sammanblandning med öfriga
kronoutskylder pa grund af 1910 års inkomstskattetaxerin".
Punschskatten, hvilken utgår med 60 öre för hvar hvarje liter punsch
S°“ finn Son fU1 fÖrSäKing’ uPPfördes 1 1904—1906 årens riksstater
midr r? ?-’n°° Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stäm
pelafgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats äfven för arrak
cnA°n'' “öJdes beräkningen af denna inkomsttitel för år 1907 till
1,500,000 kronor men sänktes för år 1908 till 1,450,000 kronor. I riksstaten
för ar 1909 blef pnnschskatten ånyo upptagen till 1,500,000
Skatten har influtit med:
ar 1905 ....................................... kronor 1,807,104: —
1906
» 1907 ..........................................
eller i medeltal för dessa tre
o
ar ................................................
samt år 1908 ................................. _ A Ui,UVÖU _
Statskontoret har hemställt, att denna inkomsttitel måtte i 1910 års
riksstat upptagas med oförändradt belopp eller 1,500,000 kronor
I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit någon förändring.
°
1,459,220
1,558,588
1,441,621:
1,593,086: —
Riksdagen som icke heller haft något att erinra mot omförmälda beräkning,
har förty beräknat stämpelafgiften för försäljning af punsch,
arrak och rom för år 1910 till 1,500,000 kronor.
Maltskatten upptogs på grund af verkställda beräkningar i 1904 års
riksstat till 3,000,000 kronor hvilket belopp i följande riksstater bibehållits
oförändradt
Skatten har influtit med:
år 1905 ....................
» 1906 .....................
kronor 8,079,501: —
» 3,084,598: —
Riksdagens Skrifvelse N-o 242.
13
år 1907 ......................................... kronor 8,041,413: —
eller i medeltal för dessa tre
år................................................ » 3,068,504: —
samt år 1908................................. » 2,924,453: —
Statskontoret har hemställt, att denna inkomsttitel finge i 1910 års
riksstat upptagas med oförändradt belopp eller 3,000,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:t har för Riksdagen framlagt förslag till ändring
af gällande lagstiftning angående beskattningen af maltdrycker. Enligt
detta förslag skulle ifrågavarande skatt höjas till 22 öre för hvarje kilogram
malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning af
maltdrycker, dock att för de första under tillverkningsåret afverkade
100,000 kilogrammen maltskatten skulle utgöra endast 17 öre för kilogram
och för de nästa 100,000 kilogrammen 20 öre för kilogram. Därjämte
innehåller förslaget bestämmelser om rätt för skattepliktiga bryggerier
med blandad tillverkning att med vissa begränsningar erhålla restitution
af skatt för malt, som omedelbart användts för tillverkning af svagdricka.
De sålunda föreslagna förändrade grunderna för beskattningen af
maltdryckstillverkningen hafva af Eders Kungl. Maj:t beräknats medföra
för staten en ökad inkomst af 3,400,000 kronor. Behållningen af denna
inkomsttitel har på grund däraf, då statskontorets beräkning, frånsedt den
föreslagna ökningen, gillats, af Eders Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat
uppförts med 6,400,000 kronor.
Oaktadt den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna skattesatsen af 22 öre
för hvarje skattepliktigt bryggeri vid tillverkning af maltdrycker användt
kilogram malt blifvit af Riksdagen förhöjd till 23 öre samt den föreslagna
rätten att erhålla restitution af skatt för malt, som omedelbart användts
för tillverkning af svagdricka, blifvit nedsatt från 16 */, öre till 14 öre
för kilogram, anser Riksdagen försiktigheten bjuda, att någon förhöjning
i Eders Kungl. Maj:ts beräkning af denna inkomsttitel icke vidtages och
har fördenskull beräknat maltskatten för år 1910 till 6,400,000 kronor.
Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Under erinran, att innevarande
års Riksdag stadfäst nu gällande förordning angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst med vissa af samma Riksdag beslutade
ändringar af 11, 27, 35, 39 och 56 §§ i förordningen, att lända till efterrättelse
till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom
samt af inkomst varder af Riksdagen fastställd, får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen åtagit 6ig — till uppförande i riksstaten för år 1910
14 Riksdagens Skrifvelse N:o 242.
— bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af 12,500,000
kronor.
På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1910
anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid statsregleringen för år 1910
beräknat och användt dels af öfverskott å 1907 års statsreglering 9,191,000
kronor, dels af besparingar å det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda reservationsanslaget till de allmänna läroverken 300,000 kronor,
dels ock beräknad utdelning a statens aktier i Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag för år 1909 1,200,000 kronor.
I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af
riksbankens vinst för år 1908, utgörande 8,946,594 kronor 26 öre, måtte
för statsverkets behof anvisas ett belopp af 8,323,000 kronor att från
riksbanken utbetalas å de tider under år 1910, som Riksdagen bestämde.
I fråga om bankovinstens användande hafva fullmäktige i riksbanken
i infordrad skrifvelse afgifvit förslag.
Riksdagen får, med åberopande af §§ 25 och 26 i lagen för Sveriges
riksbank, anmäla, att Riksdagen beslutat
att af riksbankens vinst för år 1908 ett belopp af 8,328,000 kronor
skall öfverlämnas till statsverket;
att statsverkets andel af bankovinsten för år 1908 skall af fullmäktige
i riksbanken tillhandahållas statskontoret med 2,323,000 kronor under
januari 1910 och med 2,000,000 kronor under loppet af hvarje af
månaderna april, juli och oktober 1910;
att af förenämnda årsvinst 622,885 kronor 33 öre afsättes till fyllande
af riksbankens lagstadgade reservfond; samt
att af vinsten återstående 708 kronor 93 öre skall bibehållas för
framtida disposition.
Stockholm den 24 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens Skrifvelse N:o 242. 15
Statsverkets inkomster.
Ordinarie inkomster:
Arrendemedel .................................................................. kronor 1,700,000: —
Mantalspenningar ............................................................ » 825,000: —
Bötesmedel........................................................................ » 450,000: —
Kontrollstämpelmedel...................................................... » 90,000: —
Fyr- och båkmedel ........................................................ » 1,700,000: —
Telegrafmedel ................................................................ » 12,500,000: —
Järnvägstrafikmedel......................................................... » 9,000,000: —
Skogsmedel........................................................................ » 9,000,000: —
Terminsafgifter från läroverken ................................... » 560,000: —
Extra uppbörd.................................................................. » 400,000: —
Säger kronor 36,225,000: —
Bevillning ar:
Tullmedel.............................................. kronor 57,000,000: —
Postmedel........................................................................... » 22,000,000: —
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
.......................................................................... » 300,000: —
Stämpelmedel .................................................................. » 14,300,000: —
Brännvinstillverkningsskatt............................................. » 22,500,000: —
Sockerskatt........................:............................................... » 18,000,000: —
Inkomstskatt..................................................................... » 16,000,000: —
Extra inkomstskatt......................................................... » 2,400,000: —
Punschskatt........................................................................ » 1,500,000: —
Maltskatt........................................................................... » 6,400,000: —
Bevillning af fast egendom samt af inkomst............ » 12,500,000: —
Säger kronor 172,900,000: —
Summa kronor 209,125,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.