Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1909-05-24 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:242, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

I

X:o 242.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren — 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen

af statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 216,bevillningsutskottets betänkanden

n:is 37, 38 och 39 samt bankoutskottets memorial n:o 12.

Till Konungen.

"fl Vid behandling af Eders Kungl. Majrts den 14 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid

nästa statsreglering omfattar, eller år 1910 och intill dess ny statsreglering

vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 36,225,000 kronor och de extra ordinarie

inkomsterna eller bevillningarna till 160,400,000 kronor, hvartill

kommer bevillning af fast egendom samt inkomst 12,500,000 kronor.

Vidkommande beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster har

Riksdagen af statskontorets vid det statsverkspropositionen bilagda utdraBih.

till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 68 Höft. (N:o 242.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

get af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 januari 1909

såsom bilaga fogade skrifvelse den 14 december 1908 med berättelse om

statsverkets inkomster under nästföregående år och förslag till deras beräknande

vid förestående statsreglering inhämtat, att järnvägsstyrelsen beräknat

de för inbetalning till statskontoret under år 1910 tillgängliga

järnvägstrafiksmedlen till 8,940,000 eller i rundt tal 9,000,000^kronor.

Vid beräkningen hade da förutsatts, att af dessa medel skulle utgå såsom

bidrag, till personalens pensionering ett belopp af 560,000 kronor. Med

anledning af väntadt förslag till ordnande af järn vägspersonalens pensionering,

enligt hvilket förslag statens bidrag af trafikmedel därtill för år

1910 komme att ökas till omkring 1,000,000 kronor, har emellertid ifrågavarande

inkomsttitel i statsverkspropositionen ej beräknats högre än till

8,500,000 kronor. Ett sådant förslag har Eders Kungl. Maj:t ock förelagt

Riksdagen i propositionen n:r 132 med förslag till lag angående rätt

till pension för tjänstemän vid statens järnvägar m. m. Riksdagen har

emellertid, såsom i särskild skrifvelse anmäles, ansett sig icke för närvarande

knnna bifalla propositionen utan i stället, på grund af en i ämnet

väckt motion medgifvit, att såsom bidrag till bestridande af pensionering

af statens järnvägars personal finge, utöfver hvad enligt gällande reglemente

för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning i sådant afseende kunde

komma att utgå af statsmedel, för ar 1910 af statens järnvägars trafikmedel

afsättas och till statskontoret öfverlämnas ett belopp af 350,000

kronor att af statskontoret, i enlighet med hvad därom kunde varda af

Eders Kungl. Maj:t föreskrifvet, tillsvidare för ifrågavarande ändamål

förvaltas och förräntas; samt att Eders Kungl. Maj:t skulle äga förordna

om utbetalande af så stor del af såväl ifrågavarande som de för enahanda

ändamål under aren 1907, 1908 och 1909 afsätta belopp, som för ett

orubbadt upprätthållande af pensionsinrättningens verksamhet i enlighet

med gällande grunder kunde erfordras.

Pa grund åt detta Riksdagens beslut torde statsbidraget till järnvägspersonalens

pensionering för år 1910 komma att utgå i enlighet med

järnvägsstyrelsens beräkning; och lärer förty i enlighet med samma styrelses

förslag statsverkets inkomster af järnvägstrafikmedel för år 1910

kunna beräknas till 8,940,000 kronor eller i rundt tal till 9,000,000

kronor.

Mot statsverkspropositionens beräkning af de ordinarie inkomsterna i

ifrigt har Riksdagen icke haft något att erinra.

I afseende å bevillningarnas belopp får Riksdagen anföra följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 242. 3

Tullmedlen, hvilka vid 1908 års riksdag för år 1909 beräknades till

58,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna utgjort:

år 1905 ................................................ kronor 59,754,634: —

> 1906 ................................................ » 59,528,133: —

, 1907 ................................................ * 59,624,649: —

eller i medeltal för dessa tre år ... » 59,634,139: —•

samt år 1908 .................................... » 58,014,058:

I sin förutnämnda skrifvelse den 14 december 1908 angående inkomstberäkningen

för år 1910, har statskontoret beträffande tulluppbörden

förklarat, att, då de tryckta konjunkturer, som vore rådande, möjligen

komme att ännu någon tid framåt fortfara och sålunda öfva inflytande

jämväl å tulluppbörden år 1910, statskontoret icke ansett sig kunna tillstyrka

någon förhöjning i denna inkomsttitels beräkning.

I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Riksdagen, som i likhet med statskontoret anser, att rådande tryckta

konjunkturer måste beräknas öfva inflytande äfven a tulluppbörden ar

1910, hyser den uppfattningen, att häraf bör föranledas en sänkning med

1,000,000 kronor i den af Eders Kungl Maj;t på statskontorets förslag

gjorda beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel och har sålunda beräknat

tullmedlen för år 1910 till 57,000,000 kronor.

Vid 1908 års riksdag beräknades postmedlen för 1909 till 21,000,000

kronor.

Ifrågavarande medel hafva utgjort:

år 1905 ................................................ kronor 17,377,323: —

» 1906 ................................................ » 18,442,464: —

» 1907 ................................................ 21 19,651,075: —

eller i medeltal för dessa tre år...... » 18,490,287: —

samt belöpte sig år 1908 till......... » 19,877,156:

I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret beträffande denna

inkomsttitel anfört:

»Enligt hvad statskontoret inhämtat, har generalpoststyrelsen i det

förslag till inkomst- och utgiftsstater, som bör till nästkommande riksdags

pröfning öfverlämnas, beräknat inkomsten af postmedlen för ar 1910 till

21,990,000 kronor.

Efter att hafva beräknat inkomsterna för innevarande år till 19,950,000

kronor, har generalpoststyrelsen framhållit, att ökningen af postverkets in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

komster under 15-årsperioden 1893—1907 utgjort i medeltal 6,4 procent

per år, för 1 O-årsperioden 1898—1907 7,35 procent samt för 5-årsperioden

1903—1907 7,06 procent. För år 1908 kunde visserligen en afserärd

nedgång af ökningsprocenten motses, gifvetvis beroende på den allmänna

stagnationen å handelns och industriens områden. Erfarenheten

från föregående tillfällen, da den proportionella ökningen i postverkets intäkter

nedgått, vore dock den, att ett dylikt stillastående inom kort följdes

af ett uppsving för de nämnda näringarna med däraf följande ökade

inkomster för postverket. Så följdes året 1895, då ökningen af postverkets

inkomster utgjorde endast 3,3 procent, af åren 1896 med 5,7 och

1897 med 7,4 ökningsprocent. Liknande var förhållandet åren 1905,1906

och 1907 med respektive 4,9, 6,1 och 6,e ökningsprocent. Med stöd af

denna erfarenhet har generalpoststyrelsen ansett sig kunna för åren 1909

och 1910 beräkna en ökning af inkomsterna för postverket med 5 procent,

hvarigenom inkomsterna sålunda skulle uppgå: för år 1909 till kronor

20,947,500: — och för år 1910 till kronor 21,994,875: — eller i

rundt tal till kronor 21,990,000: —.

Vid öfvervägande af hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört har

statskontoret, som icke funnit de anförda siffrorna gifva stöd för en så

hög beräkning som generalpoststyrelsen föreslagit, ansett sig böra hemställa

om postmedlens uppförande i 1910 års riksstat med 21,500,000 kronor.»

I statskontorets beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon

förändring. °

För antagandet, att generalpoststyrelsens beräkning skulle vara för

hög, hafva enligt Riksdagens åsikt tillräckliga skäl icke blifvit förebragta,

och da det torde vara att förvänta, att den beslutade inkasseringsrörelsen

skall lämna postverket åtminstone någon ökad inkomst, har Riksdagen

beräknat postmedlen för år 1910 till 22,000,000 kronor.

Bevillning s af gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter

hafva utgjort:

år 1905 ...................................................... kronor 278,302: —

* !906 ................................................ » 273,502: —

* 1907 ...................................................... * 272,934: —

eller i medeltal för dessa tre år ......... » 274,913: _

samt år 1908............................................. » 256,851: —

Beträffande denna inkomsttitel har statskontoret erinrat, att med 1901

års ingång ny förordning angående ifrågavaraude afgifter trädt i kraft,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

hvarigenom höjts beskattningen af de utlänningar, som här i landet gifva

eller biträda vid konserter samt dramatiska eller andra föreställningar.

Statskontoret har på grund häraf hemställt om inkomsttitelns förhöjning

från 250,000 till 800,000 kronor och Eders Kungl. Maj:t har upptagit

detsamma med sistnämnda belopp.

Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har beräknat bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter för år 1910 till

300,000 kronor.

Stämpelmedlen hafva utgjort:

år 1905................................................... kronor 8,600,040: —

> 1906................................................... » 10,095,922: —

, 1907................................................... » 11,707,520: —

eller i medeltal för dessa tre år...... » 10,136,494: —

samt år 1908 ....................................... » 13,576,567: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva för åren 1905—1907

de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått till följande

belopp:

1905

1906

1907

handlingar till lagfartsproto-

koll ..............................

3,310,090

80

4,406,639

55

4,129,042

05

handlingar till intecknings-

protokoll .......................

660,702

45

813,895

94

885,519

76

handlingar till äktenskapsför-

ordprotokoll.....................

5,610

—

6,300

—

b,305

—

handlingar till boupptecknings-

protokoll ........................

2,293,110

14

2,021,233

54

2,615,791

15

Summa

6,269,513

39

7,248,069

03

7,636,657

96

Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre för hvarje kortlek,

har inbragt:

år 1905 ...................................................... kronor 126,426: —

> 1906 ..................................................... » 166,738: 50

> 1907 ...................................................... » 154,578: 50

» 1908...................................................... » 152,063: —

Med afseende å denna inkomsttitel har statskontoret i sin förenämnda

skrifvelse anfört följande:

»Ny förordning angående stämpelafgiften är af Eders Kungl. Maj:t

utfärdad under den 18 sistlidne september. Men densamma torde icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

medföra någon väsentlig ändring i det finansiella resultatet af stämpeluppbörden.

I statskontorets underdåniga utlåtande den 14 december 1907 med

beräkning af 1909 års inkomster erinrade statskontoret, att stämpelmedlen

för år 1908 af Riksdagen beräknats inflyta med 10,000,000 kronor, enär

ifrågavarande statsinkomst allt fortfarande utvisade en synnerligen stark

tendens till stegring. Statskontoret anförde vidare, att erfarenheten bestyrkt

riktigheten af den beräkning Riksdagen sålunda verkställt; och ehuru

nedgående konjunkturer kunde hafva ett menligt inflytande på särskildt

emissionsstämpeln, vore titelns stegringstendens i hvarje händelse så stark,

att en förhöjning till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara företagas.

Särskildt syntes kunna antagas, att beloppen af de stämplar, som skulle

åsättas handlingar till lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll och bouppteckningsprotokoll,

hvilka hade ett afgörande inflytande på storleken af

denna inkomsttitel, icke kunde väntas blifva mindre till följd af sjunkande

konjunkturer.

Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna beloppet ansåg

Eders Kungl. Maj:t, att, äfven om någon nedgång i denna statsinkomst,

i jämförelse med hvad som influtit år 1907, skulle kunna befaras, ifrågavarande

skattetitel kunde, oafsedt de tilltänkta förändringar i gällande

bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom här nedan vidare förmäles,

beräknas åtskilligt högre än statskontoret föreslagit och syntes en förhöjning

i denna beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara för

högt tilltagen.

Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda förslaget till

en ny stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper skulle denna nya

skatt utgå med 1 krona 50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse

af aktier och banklotter samt med 1 krona på 1,000 kronor vid direkt

öfverlåtelse af obligationer. Eders Kungl. Maj:t föreslog, att denna nya

statsinkomst skulle beräknas inflyta med 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte

visserligen berörda skattesatser till respektive 1 krona och 50 öre.

Men da de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar med afseende å skattens

ekonomiska resultat syntes mycket försiktiga och då skatten i allt

fall icke beräknats ens till 5 procent af den inkomsttitel, hvarunder skatten

förts, eller stämpelmedlen, höll Riksdagen före, att berörda ändringar i

afseende på skattesatserna icke behöfde föranleda till reduktion af det

under denna inkomsttitel uppförda totalbelopp. Riksdagen beräknade därför,

att stämpelmedlen komme att år: 1909 inflyta med 11,300,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N-o 242.

7

Under den 6 nästlidne november har Eders Kungl. Maj:t utfärdat

nådig förordning om särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper,

att träda i kraft den 1 instundande januari.

Med hänsyn till det höga belopp, hvarmed inkomsttiteln innevarande

år influtit, däri emellertid ingår emissionsstämpel för en särskild bolagsbildning

af för våra förhållanden ovanligt stor omfattning, anser statskontoret

att densamma kan utan fara i 1910 års riksstat uppföras med

12,000,000 kronor.»

I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen under år 1908

influtit, har chefen för finansdepartementet, enligt förberörda protokoll

öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari, ansett, att äfven om beloppet

i viss mån framkallats af särskilda omständigheter, likväl, särskild!

vid det förhållandet att från och med innevarande år öfverlåtelsestämpeln

å fondpapper trädt i kraft, stämpelmedlen för nästkommande år, i den

mån desamma skulle utgå enligt dittills gällande bestämmelser, kunde

beräknas till ett belopp af 12,500,000 kronor.

Af Eders Kungl. Maj:t ''nu föreslagna förändringar i gällande bestämmelser

angående stämpelafgiften afse hufvudsakligen utvidgad stämpelbeskattning

af inrikes växlar. Af beräkningar, anställda med ledning af

från bankinspektionen äfvensom från riksbanken inhämtade upplysningar

angående omfattningen af vissa bankräkningar har, enligt hvad departementschefen

till berörda statsrådsprotokoll vidare anfört, framgått, att den

tilltänkta stämpelbeskattningen af växlar kunde antagas skänka staten en

inkomst af 1,800,000 kronor. Under förutsättning af bifall till den sålunda

ifrågasatta utsträckningen af stämpelskatten skulle alltså, därest den

af chefen för finansdepartementet förut anställda beräkning af hittills utgående

stämpelafgifter jämväl godkändes, denna statsinkomst för år 1910

kunna antagas inflyta med 14,300,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ock inkomsttiteln uppförts i förslaget

till riksstat.

Äfven om den nya stämpelbeskattningen å inrikes växlar icke skulle

komma att tillföra statsverket den inkomst, som Eders Kungl. Maj:t förutsatt,

anser Riksdagen ifrågavarande skattetitel i dess helhet kunna antagas

inbringa hvad Eders Kungl. Maj:t beräknat och har sålunda beräknat

stämpelmedlen för år 1910 till 14,300,000 kronor.

BrännvinstillverkningssJcatten. Enligt uppgift i statskontorets förut

åberopade skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda

år utgjort:

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

år 1903 .................................................. liter 38,466,698

» 1904 ................................................... » 34,670,551

» 1905 ................................................... » 38,522,616

» 1906 ................................................... » 39,822,435

» 1907 ..........................................r........ » 41,316,201

eller i medeltal för dessa fem år...... » 38,559,700

Medeltalet för femårsperioden 1902—1906 utgjorde 39,086,295 liter.

! Enligt hvad Riksdagen inhämtat från kontroll- och justeringsstyrelsen

har tillverkningen under år 1908 uppgått till 40,518,338 liter och under

de tre första månaderna af år 1909 till 19,600,781 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda

skrifvelse följande öfversikt öfver femårsperioden 1903—1907:

Influten

skatt

Restitution för

Statsverket

behållet

denatureradt

brännvin

för högt

erlagd skatt

år 1903 .........

20,850,392

1,243,088

26,242

19,581,062

» 1904 .........

24,522,820

1,998,398

4,897

22,519,525

> 1905 .........

24,508,086

2,396,662

4,619

22,106,805

» 1906 .........

27,156,221

2,719,962

1,002

24,435,257

» 1907 .........

26,575,367

2,770,178

13,309

23,791,880

Under år 1908 belöpte sig skatten till 24,848,283 kronor, och utgick

under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt

brännvin med 8,066,524 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst

af denna skattetitel under år 1908 utgjorde 21,276,759 kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1905—1907 uppgått

till 23,444,647 kronor.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 14 december 1908 erinrar

statskontoret, att enligt 1903 års riksdags beslut skulle för allt brännvin,

tillverkadt vid bränneri, där majs eller utländsk potatis användes, erläggas

en särskild tilläggsafgift af 5 öre för hvarje liter jämte den vanliga

brännvinsskatten. Enligt kungl. förordningen den 11 oktober 1907 hade

detta beslut trädt i kraft med 1908 års ingång. Denna tilläggsafgift,

som bokfördes för sig, syntes icke komma att utöfva något afsevärdt in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 342. 9

flytande på det totalbelopp, med hvilket tillverkningsskatten komme att

för framtiden inflyta.

I fråga om brännvinsskatten erinrar statskontoret i berörda skrifvelse

vidare, att densamma enligt kungörelse den 29 januari 1908 höjts från

50 öre till 65 öre för liter, äfvensom att för åren 1904 och 1905 denna

inkomsttitel beräknats till 25,700,000 kronor. Men då densamma under

dessa år icke influtit med så höga belopp, hade titeln i riksstaten för år

1906 nedsatts till 24,000,000 kronor samt för år 1907 till 23,500,000

kronor. Med hänsyn till det belopp, som förevarande skatt inbragt under

åren 1906 och 1907, hade visserligen inkomsttiteln för år 1909 höjts till

24,000,000 kronor, men, som 1908 års uppbörd utvisat en afgjord nedgång,

ansåge statskontoret förhållandena kräfva en nedsättning och hemställde

därför, att titeln i 1910 års riksstat måtte uppföras med 28,500,000

kronor.

Eders Kungl. Maj:t har med anledning däraf, att ifrågavarande skatt

under åren 1905—1908 icke uppgått till högre belopp än i medeltal

22,932,994 kronor, apsett försiktigheten kräfva, att denna inkomsttitel för

år 1910 ej beräknades till högre belopp än 23,000,000 kronor.

Riksdagen har inhämtat, att ofvan omförmälda tilläggsafgift under

år 1908, utöfver ofvan intagna belopp, för sagda år utgjort 121,275

kronor, och delar på grund däraf statskontorets uppfattning, att tilläggsafgiften

icke bör utöfva något inflytande vid beräkningen af förevarande

inkomsttitel i dess helhet.

Däremot anser Riksdagen, att den sänkning, som statsverkets behållna

inkomst å ifrågavarande inkomsttitel under åren 1907 och 1908 utvisat,

bör föranleda, att beräkningen af inkomsttitelns belopp för år 1910 ytterligare

sänkes med 500,000 kronor, och har alltså beräknat brännvinstillverkningsskatten

för år 1910 till 22,500,000 kronor.

Sockerskatten. Enligt de af kontroll- och justeringsstyrelsen afgifna

berättelser beräknas den årliga sockerkonsumtionen hafva utgjort:

år

1897— 1898.......................

1898— 1899......................

1899— 1900.......................

1900— 1901 .......................

1901— 1902 .......................

1902— 1903.......................

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami,

råsocker

.......................... 86,046 ton

.......................... 90,853 »

.......................... 97,506 »

.......................... 100,999 »

.......................... 106,004 »

.......................... 107,681 »

1 Afd. 1 Band. 68 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

är råsocker

1903— 1904................................................... 110,824 ton

1904— 1905 ................................................... 108,530 »

1905— 1906................................................... 118,494 »

Efter erinran att, enligt den af sockerbeskattningskommittén i dess

betänkande den 17 maj 1907 antagna beräkningsgrund, 110 kilogram

råsocker motsvarade 100 kilogram raffinad, anför statskontoret i sin förberörda

skrifvelse, att till fritt bruk utlämnats under tillverkningsåret

1906—1907 omkring 115,000,000 kilogram och under kalenderåret 1907

116.917.000 kilogram raffinad samt att, då under sistnämnda år till Sverige

importerats 608,000 kilogram raffineradt socker, en kvantitet af 117,525,000

kilogram socker kunde anses vara konsumerad under år 1907.

Sedan statskontoret vidare erinrat, att genom beslut af 1908 års

Riksdag skattesatsen för socker, hvilken enligt förordning af den 2 juni

1905 alltsedan den 1 september 1906 utgjort 13 öre för hvarje till fritt

bruk utlämnadt kilogram socker, blifvit för åren 1909—1911 höjd till

15 öre för kilogram, äfvensom att med anledning häraf skatten för år

1909 beräknats till 16,400,000 kronor, har statskontoret, då med hänsyn

till den starka och öfvervägande jämna stegring, som sockerkonsumtionen

utvisade, densamma ar 1910 icke kunde beräknas uppgå till mindre än

120.000 ton raffinad, ansett, att sockerskatten kunde i 1910 års riksstat

beräknas till 18,000,000 kronor.

Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget till riksstat uppförd.

Riksdagen, som inhämtat, att sockerskatten, hvilken i budgeten ingår

med det debiterade beloppet, under år 1908 influtit med 14,469,097

kronor och debiterats med 18,179,896 kronor, anser, att samma skatt för

ar 1910, äfven om hänsyn tages till den fabrikerna i Öster- och Västergötland

medgifna skattelindring, bör kunna upptagas till det af Eders

Kungl. Maj:t föreslagna belopp, och bär alltså beräknat sockerskatten för

år 1910 till 18,000,000 kr.

Inkomstskatten har influtit med

år 1905 ....................................... kronor 12,599,015: —

» 1906 ....................................... » 14,008,306: —

» 1907 ....................................... » 16,004,206: —

eller i medeltal för dessa tre år » 14,203,842: —

Inkomstskatten har för år 1908, då, i enlighet med den af Riksdagen

godkända planen för öfvergång till ny ordning i fråga om beräk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

ningen och upptagandet i riksstaten af inkomstskatten och bevillningen af

fast egendom samt af inkomst, endast hälften af den vanliga skattesatsen

påförts, debiterats med 8,648,681 kronor 55 öre mot i riksstaten beräknade

7,000,000 kronor. Under förutsättning att hel skattesats påförts,

skulle inkomstskatten hafva debiterats med 17,287,363 kronor 10 öre.

Statskontoret anför med afseende a denna skatt i sin förenämnda

skrifvelse i

»Denna titel har alltjämt varit stadd i en oafbruten och stark stegring,

hvilken, såsom af det ofvanstaende framgar, icke heller innevarande

års taxering synes rubba i sådan omfattning, som man af den under loppet

af nästförflutna år inträdda nedgången i konjunkturerna kunnat ha

anledning vänta. Visserligen har den under innevarande år verkställda

taxeringen med däraf beroende debetering grundats pa 1907 ars inkomster,

hvilka icke torde hafva hunnit i full utsträckning påverkas af det

nedgående affärsläget, men resultatet visar dock en icke obetydlig motståndskraft

och synes betinga, att man icke får öfverdrifva de tryckta

konjunkturernas inverkan.

Härtill kommer att under innevarande år nya fastighetstaxeringar

ägt rum, därvid betydande höjningar vidtagits, hvilka komma att för derå

år framåt gifva en viss stadga åt såväl denna inkomsttitel som åt bevillningen

af fast egendom samt af inkomst.

I detta hänseende kan åberopas att, enligt hit inkomna uppgifter,

det vid taxeringarna innevarande ar uppskattade värdet a jordbruksfastighet

och annan fastighet ökats från 5,932,499,900 kronor år 1907 till

6,865,570,000 kronor år 1908.

Vid förevarande inkomsttitels beräkning för ar 1910 får man emellertid

icke frånse, att nämnda års taxeringar skola grundas på 1909 års inkomstbelopp.

Om de tryckta konjunkturerna komma att kvarstå äfven under

sistnämnda år, torde sagda inkomstbelopp sannolikt komma att något

understiga de belopp, som för innevarande år upptaxerats på grund af

1907 års inkomster.

Statskontoret anser därför, att den förhöjning i beräkningen, som

under vanliga förhållanden borde vidtagas i anledning af de höga belopp,

som år 1908 och föregående år debiteterats, icke kan i hela sin utsträckning

vidtagas, helst i bredd med den taxerade inkomstens nedgång äfven skattefoten

till följd af skattens progressivitet i särskilda fall nedgår, utan

hemställer statskontoret, att förhöjningen begränsas till 16,000,000 kro
-

nor.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

Med detta belopp har ock inkomsttiteln i fråga uppförts i Eders

Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1910.

Riksdagen bär ej haft något att erinra mot den verkställda beräkningen

och har alltså beräknat den inkomstskatt som Riksdagen åtagit

sig, att uppföras i nksstaten för år 1910, till 16,000,000 kronor.

i Eftra inkomstskatt. Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse an
“

in,n0Rlksdagen 8a8°m bidra« tiU fyllande af statsverkets behof för

ar 1910 atagit sig en särskild bevillning af 2,400,000 kronor under benämning

af extra^ inkomstskatt att utgå utan sammanblandning med öfriga

kronoutskylder pa grund af 1910 års inkomstskattetaxerin".

Punschskatten, hvilken utgår med 60 öre för hvar hvarje liter punsch

S°“ finn Son fU1 fÖrSäKing’ uPPfördes 1 1904—1906 årens riksstater

midr r? ?-’n°° Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stäm
pelafgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats äfven för arrak

cnA°n'' “öJdes beräkningen af denna inkomsttitel för år 1907 till

1,500,000 kronor men sänktes för år 1908 till 1,450,000 kronor. I riksstaten

för ar 1909 blef pnnschskatten ånyo upptagen till 1,500,000

Skatten har influtit med:

ar 1905 ....................................... kronor 1,807,104: —

1906

» 1907 ..........................................

eller i medeltal för dessa tre

o

ar ................................................

samt år 1908 ................................. _ A Ui,UVÖU _

Statskontoret har hemställt, att denna inkomsttitel måtte i 1910 års

riksstat upptagas med oförändradt belopp eller 1,500,000 kronor

I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit någon förändring.

°

1,459,220

1,558,588

1,441,621:

1,593,086: —

Riksdagen som icke heller haft något att erinra mot omförmälda beräkning,

har förty beräknat stämpelafgiften för försäljning af punsch,

arrak och rom för år 1910 till 1,500,000 kronor.

Maltskatten upptogs på grund af verkställda beräkningar i 1904 års

riksstat till 3,000,000 kronor hvilket belopp i följande riksstater bibehållits

oförändradt

Skatten har influtit med:

år 1905 ....................

» 1906 .....................

kronor 8,079,501: —

» 3,084,598: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N-o 242.

13

år 1907 ......................................... kronor 8,041,413: —

eller i medeltal för dessa tre

år................................................ » 3,068,504: —

samt år 1908................................. » 2,924,453: —

Statskontoret har hemställt, att denna inkomsttitel finge i 1910 års

riksstat upptagas med oförändradt belopp eller 3,000,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har för Riksdagen framlagt förslag till ändring

af gällande lagstiftning angående beskattningen af maltdrycker. Enligt

detta förslag skulle ifrågavarande skatt höjas till 22 öre för hvarje kilogram

malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning af

maltdrycker, dock att för de första under tillverkningsåret afverkade

100,000 kilogrammen maltskatten skulle utgöra endast 17 öre för kilogram

och för de nästa 100,000 kilogrammen 20 öre för kilogram. Därjämte

innehåller förslaget bestämmelser om rätt för skattepliktiga bryggerier

med blandad tillverkning att med vissa begränsningar erhålla restitution

af skatt för malt, som omedelbart användts för tillverkning af svagdricka.

De sålunda föreslagna förändrade grunderna för beskattningen af

maltdryckstillverkningen hafva af Eders Kungl. Maj:t beräknats medföra

för staten en ökad inkomst af 3,400,000 kronor. Behållningen af denna

inkomsttitel har på grund däraf, då statskontorets beräkning, frånsedt den

föreslagna ökningen, gillats, af Eders Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat

uppförts med 6,400,000 kronor.

Oaktadt den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna skattesatsen af 22 öre

för hvarje skattepliktigt bryggeri vid tillverkning af maltdrycker användt

kilogram malt blifvit af Riksdagen förhöjd till 23 öre samt den föreslagna

rätten att erhålla restitution af skatt för malt, som omedelbart användts

för tillverkning af svagdricka, blifvit nedsatt från 16 */, öre till 14 öre

för kilogram, anser Riksdagen försiktigheten bjuda, att någon förhöjning

i Eders Kungl. Maj:ts beräkning af denna inkomsttitel icke vidtages och

har fördenskull beräknat maltskatten för år 1910 till 6,400,000 kronor.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Under erinran, att innevarande

års Riksdag stadfäst nu gällande förordning angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst med vissa af samma Riksdag beslutade

ändringar af 11, 27, 35, 39 och 56 §§ i förordningen, att lända till efterrättelse

till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom

samt af inkomst varder af Riksdagen fastställd, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen åtagit 6ig — till uppförande i riksstaten för år 1910

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 242.

— bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af 12,500,000

kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1910

anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid statsregleringen för år 1910

beräknat och användt dels af öfverskott å 1907 års statsreglering 9,191,000

kronor, dels af besparingar å det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda reservationsanslaget till de allmänna läroverken 300,000 kronor,

dels ock beräknad utdelning a statens aktier i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag för år 1909 1,200,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af

riksbankens vinst för år 1908, utgörande 8,946,594 kronor 26 öre, måtte

för statsverkets behof anvisas ett belopp af 8,323,000 kronor att från

riksbanken utbetalas å de tider under år 1910, som Riksdagen bestämde.

I fråga om bankovinstens användande hafva fullmäktige i riksbanken

i infordrad skrifvelse afgifvit förslag.

Riksdagen får, med åberopande af §§ 25 och 26 i lagen för Sveriges

riksbank, anmäla, att Riksdagen beslutat

att af riksbankens vinst för år 1908 ett belopp af 8,328,000 kronor

skall öfverlämnas till statsverket;

att statsverkets andel af bankovinsten för år 1908 skall af fullmäktige

i riksbanken tillhandahållas statskontoret med 2,323,000 kronor under

januari 1910 och med 2,000,000 kronor under loppet af hvarje af

månaderna april, juli och oktober 1910;

att af förenämnda årsvinst 622,885 kronor 33 öre afsättes till fyllande

af riksbankens lagstadgade reservfond; samt

att af vinsten återstående 708 kronor 93 öre skall bibehållas för

framtida disposition.

Stockholm den 24 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 242. 15

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Arrendemedel .................................................................. kronor 1,700,000: —

Mantalspenningar ............................................................ » 825,000: —

Bötesmedel........................................................................ » 450,000: —

Kontrollstämpelmedel...................................................... » 90,000: —

Fyr- och båkmedel ........................................................ » 1,700,000: —

Telegrafmedel ................................................................ » 12,500,000: —

Järnvägstrafikmedel......................................................... » 9,000,000: —

Skogsmedel........................................................................ » 9,000,000: —

Terminsafgifter från läroverken ................................... » 560,000: —

Extra uppbörd.................................................................. » 400,000: —

Säger kronor 36,225,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel.............................................. kronor 57,000,000: —

Postmedel........................................................................... » 22,000,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

.......................................................................... » 300,000: —

Stämpelmedel .................................................................. » 14,300,000: —

Brännvinstillverkningsskatt............................................. » 22,500,000: —

Sockerskatt........................:............................................... » 18,000,000: —

Inkomstskatt..................................................................... » 16,000,000: —

Extra inkomstskatt......................................................... » 2,400,000: —

Punschskatt........................................................................ » 1,500,000: —

Maltskatt........................................................................... » 6,400,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst............ » 12,500,000: —

Säger kronor 172,900,000: —

Summa kronor 209,125,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.