Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående ändrade bestämmelser rörande automobiltrafik. [Första Kammarens tillfälliga utskotts

1909-05-25 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:245, Skrifvelse till Konungen angående ändrade bestämmelser rörande automobiltrafik. [Första Kammarens tillfälliga utskotts

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N :o 245.

1

N:o 245.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 Maj 1909.

_ _ — — Andra Kammaren — 25 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående ändrade bestämmelser

rörande automobiltrafik.

[Första Kammarens tillfälliga utskotts (N:o 1) utlåtande N:o 27].

[Andra Kammarens tillfälliga utskotts (N:o 2) utlåtande N:o 30],

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen Täckt motion har ifragasatts utfärdande af

skärpta bestämmelser rörande automobiltrafik till förekommande af de talrika

olyckor, som föranledas genom ovarsam automobilåkning å våra allmänna

vägar.

Riksdagen anser det ostridigt, att det, synnerligen på landsbygden,

mångenstädes råder en ovilja mot automobilerna, hvartill dessas ägare och

förare ingalunda alltid torde vara utan skuld. Den sålunda befintliga

konflikten mellan å ena sidan befolkningens berättigade intresse af verksamt

skydd till lif och gods samt å andra sidan det obestridliga samhällsintresset

af en fri utveckling utaf ifrågavarande kommunikationsmedel,

hvilket torde kunna förväntas med tiden komma alltmera till användning,

bar synts Riksdagen böra rätteligen så lösas, att lagstiftaren, under det

ban omsorgsfullt undviker att försvåra automobilens användning i förBih.

till Riksd. Prof. 1909. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 70 Raft. (N:is 245—247.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N :o 245.

hållanden, då alldeles ingen fara kan anses föreligga, däremot uppställer

tillräckligt långt gående och tydliga inskränkningar beträffande verkligt

farliga situationer, och framför allt gör dessa inskränkningar fullt effektiva

genom allvarsamma straff- och skadeståndsbestämmelser. Strängheten i

sistnämnda bestämmelser borde lämna den i hufvudsak oberörd, som på

förståndigt och försiktigt sätt använder kommunikationsmedlet, och endast

drabba den oförsiktige eller oskicklige. En utredning synes Riksdagen

böra redan inom den närmaste tiden göras rörande behofvet af ändrade

bestämmelser rörande automobiltrafik.

Hvad som man vid lagstiftning i ifrågavarande ämne bör i främsta

rummet taga i ögonsikte är att söka förhindra, att automobilister genom

oförsiktighet, vårdslöshet, öfvermod, bristande tillmötesgående mot andra

vägfarande eller genom oskicklighet misskreditera automobiltrafiken och

göra den förhatlig för allmänheten.

Härvidlag förtjänar helt visst speciellt att tagas i närmare öfvervägande,

huruvida höjning af bötesminimum och utsträckande af skadeståndsskyldigheten

böra äga rum.

Riksdagen, som helt naturligt ej kunnat ingå på utstakande af några

bestämda riktlinjer för möjligen behöflig ändring i nu gällande automobillagstiftning

och som ej ansett sig kunna bedöma hvilken väg för vinnande

af berörda ändamål är den riktigaste, anser dock att frågan är af

vikt, samt att, om utredningen visar hän på behöfligheten af ändring i

lagstiftningen eller i automobilförordningen, åtgärder härutinnan böra

vidtagas.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla det Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida erfarenheten ådagalagt behofvet

af ändrade bestämmelser om automobiltrafik, och, därest så finnes

vara förhållandet, vidtaga åtgärder, samt, där så erfordras, för Riksdagen

framlägga förslag i ärendet.

Stockholm den 25 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.