Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordningar angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet m. m.
1909-05-21 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1909:248, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordningar angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet m. m.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
1
N:o 248.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 maj 1909.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordningar angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa och angående
grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet
m. m.
(Sammansätta stats- och bankontskottets utlåtande n:o 9.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen den 23 april 1909 aflåten proposition har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
dels att antaga propositionen bilagda förslag till förordningar
angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och angående grunderna
för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet,
dels ock besluta, att, sedan hypotekskassan kommit till stånd, skulle
från riksgäldskontoret till kassan såsom dess grundfond öfverlämnas
30,000,000 kronor i svenska statens tre och en half procent obligationer
med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 71 Höft. (N:o 248.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
konungariket Sveriges stadshypotekskassa gifna bestämmelser disponera
sagda obligationer, dock under villkor att, om kassans grundfond genom
på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå till 26,000,000 kronor,
kassan icke skulle äga upptaga nytt lån med mindre Riksdagen på Eders
Kungl. Maj:ts framställning sådant medgåfve.
Mot sålunda framlagda förslag bar Riksdagen ej funnit något att
i hufvudsak erinra samt därför bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Riksdagen har emellertid vid den granskning, författningsförslagen
inom Riksdagen undergått, funnit sig böra i vissa paragrafer föreslå
några förtydliganden och smärre jämkningar i uttryckssättet.
Förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
§ 10 i förslaget till denna förordning har följande lydelse:
»För revision af styrelsens förvaltning och hypotekskassans räkenskaper
skola årligen utses revisorer, af Konungen två och af fullmäktige
i riksgäldskontoret en.»
Då § 9 i förslaget till förordningen innehåller föreskrift, att arfvoden
för styrelsens ledamöter skola bestämmas af Konungen, har Riksdagen
ansett, att arfvoden äfven för revisorerna böra bestämmas i enahanda
ordning. Riksdagen har därför besluta, att till paragrafen fogas följande
mening:
»Revisorernas arfvoden bestämmas af Konungen.»
Andra punkten af § 11 i denna förordning har följande lydelse:
»Det tillkommer Konungen att pröfva styrelsens förvaltning och
meddela ansvarsfrihet.»
Med hänsyn till stadshypotekskassans förhållande till riksgäldskontoret
har Riksdagen ansett det lämpligt, att fullmäktige i riksgäldskontoret
beredas tillfälle att afgifva yttrande med anledning af styrelsens
och revisorernas berättelser, innan Konungen beslutar angående
ansvarsfrihet samt att föreskrift härom intages i denna paragraf. Uttrycket
»meddela ansvarsfrihet» har utbytts mot orden »besluta angående
ansvarsfrihet». I enlighet härmed får denna punkt följande lydelse:
»Det tillkommer Konungen att pröfva styrelsens förvaltning och
att, sedan fullmäktige i riksgäldskontoret afgifvit yttrande, besluta
angående ansvarsfrihet.» »
Riksdagens Skrifvelse N:o 248. 3
Förordningen angående grunderna för stadshypoteksförening ars bildande
och verksamhet.
I S 1 af denna förordning förekommer ordet »delägare». I öfverensstämmelse
med hvad som förekommer i förordningens senare paragrater
har Riksdagen utbytt detta mot »medlemmar».
8 2, första punkten, i denna förordning har följande lydelse:
»Ansökan om bildande af dylik hypoteksförening göres hos Konungen,
på hvilken det jämväl ankommer att pröfva, huruvida föreningens verksamhetsområde
må omfatta jämväl vissa andra samhällen än stader.»
Den kommitté, som afgifvit förslag i ärendet, förutsätter, att it (ters
Kung-l. Makt inhämtar yttrande från hypotekskassans styrelse öfver hvarje
ansökan om hypoteksförenings bildande och om utsträckning åt förenings
verksamhetsområde. I sistnämnda afseende har Riksdagen ansett det
böra i förordningen uttryckligen angifvas, att sådant yttrande skall infordras.
Detta kommer visserligen till en början att medföra att, innan
stvrelsen för stadshypotekskassan blifvit utsedd, Eders Kungl. Maj:t ej
kan upptaga dylik ansökan till pröfning. Det korta uppskof, som daraf
kan uppstå för ett stadsliknande samhälle att blifva medlem^ af stadshypoteksförening,
har emellertid ej ansetts kunna medföra nagra afsevärda
olägenheter. Ifrågavarande punkt har darfor fatt folj ande lydelse.
»Ansökan om bildande af dylik hypoteksförening gores hos
Konungen, på hvilken det jämväl ankommer att, efter yttrande åt
styrelsen för stadshypotekskassan, pröfva, huruvida föreningens verksamhetsområde
må omfatta jämväl vissa andra samhallen an stader.»
Riksdagen har alltså för sin del antagit
a) dels följande
förordning
angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Om hypotekskassans ändamål.
§ !•
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att
drifva lånerörelse i enlighet med de i denna förordning gifna bestämmelser
Hypotekskassan må utlämna lån allenast åt hypoteksforenmgar al
fastighetsägare i rikets städer och med städer jämförliga samhällen.
4
Biksdagens Skrifvelse N:o 248.
Om hypotekskassans grundfond.
§ 2.
Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall
utgöra trettio miljoner kronor och fortfar att tillhöra staten, som dock
% ag,®.r l?Vjannat ändamål disponera öfver densamma, så hänge kassans
alla förbindelser icke äro fullgjorda. Grundfonden kan ökas genom
ytterligare tillskott af staten eller genom öfverförande af medel från
reservfonden.
Grundfonden öfverlämnas genom riksgäldskontoret i svenska statens
tre och en half procent obligationer, ouppsägbara från innehafvarens
sida.
Grundfondsobligationer må, utan föregående medgifvande af riksgaldskontoret,
tagas i anspråk dels med högst en tiondel af grundfondens
belopp till utlåning åt hypoteksföreningarna dels ock till fullgörande
af kassans förbindelser, såväl då denna för tillfället saknar eo-na
anvandbara medel därtill som ock i den ordning, som i S 14 sfirs
vid kassans likvidation. 3 ö ’
I hvarje fall, då grundfondsobligationer blifvit använda, skall
underrättelse därom genast meddelas riksgäldskontoret.
Da grundfondsobligationer af kassan tagits i anspråk i annat fall
an vid kassans likvidation, skall kassan godtgöra staten tre och en half
PrHCenit n ranta i -P^ den del af grundfonden, som blifvit använd,
och skall vid försäljning af grundfondsobligationerna möiligen uppkommande
öfverskott öfverföras till reservfonden.
§ 3-
Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna
förluster nedgå till tjuguåtta miljoner kronor, må hypotekskassan icke
upptaga nytt lan, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.
Om hypotekskassans rörelse.
§ 4.
^ För anskaffande af erforderliga medel äger hypotekskassan att emot
rantebarande, till lnnehafvaren ställda obligationer upptaga lån att inom
Riksdagens Skrifvelse N:o 248. 5
viss, i låneaftalet angifven tid återbetalas antingen genom årlig amortering
eller efter uppsägning utan fastställd amortering.
Sammanlagda beloppet af kassans utelöpande obligationer må icke
vid något tillfälle uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans
grundfond och reservfond tillhopa utgöra efter afdrag af det belopp af
grundfonden, som i enlighet med bestämmelserna i § 2 må hafva
användts till utlåning åt hypoteksföreningarna.
De af hypotekskassan utfärdade obligationerna skola, för att hafva
gällande kraft mot denna, vara försedda med påteckning, att de blifvit
inregistrerade hos riksgäldskontoret.
Af hypotekskassan mot obligationer upptaget lån skall senast tio
år efter dess upptagande kunna af hypotekskassan uppsägas till inbetalning
å den förfallotid, som i sådant hänseende må vara i låneaftalet
bestämd.
I den ordning, som nu är nämnd, må lån äfven upptagas för konvertering
af äldre lån.
För tillfälliga, af förut ingångna förbindelser föranledda behof
må hypotekskassan verkställa upplåning på viss kort tid eller på kort
tids uppsägning. Sådan upplåning må ock ske för tillfälligt anskaffande
af rörelsemedel; dock må beslut därom af kassans styrelse icke fattas,
med mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes och minst fyra
om beslutet ense.
§ 5.
Såsom säkerhet för de utaf kassan utfärdade obligationerna tjäna
de i § 6 omnämnda förbindelser och reverser med tillhörande hypotek.
§ 6.
Hypotekskassan må till hypoteksföreningarna utlämna lån att återbetalas
antingen genom viss årlig amortering (amorteringslån) eller utan
amortering efter förloppet af viss tid, minst tio och högst tjugu år
(fasta lån).
För de förbindelser, som hypoteksföreningarna för erhållna lån
utfärda till hypotekskassan, pantförskrifvas de hos föreningarna belånade
reverser med tillhörande hypotek.
§7-
Hypotekskassans styrelse åligger att tillse, att för alla af kassan
mot obligationer upptagna lån föreskrifven säkerhet är ställd och under
hela lånetiden bibehålies.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
§ 8.
Inflyta till hypotekskassan medel, som icke genast kunna användas
till infriande af dess förbindelser eller till utlåning åt hypoteksföreningar,
äger kassan att göra sådana medel fruktbärande på kortare tid genom
medlens insättande i bankinrättning eller genom deras placering mot
fullgod säkerhet i stadsfastighet eller i statens, allmänna hvpoteksbankens
eller hypotekskassans egna obligationer.
Om hypotekskassans förvaltning.
§ 9.
Hypotekskassan förvaltas af en styrelse med säte i Stockholm.
Styrelsen består af fem ledamöter. Af dessa utser Konungen fyra ledamöter,
däribland en till ordförande, samt fullmäktige i riksgäldskontoret
en, hvilken skall vara vice ordförande. Därjämte utser Konungen tre
suppleanter samt fullmäktige i riksgäldskontoret en, hvilken skall vara
suppleant för vice ordföranden.
Styrelsens samtliga ledamöter och suppleanter utses för en tid af
tre år. Verkställande direktör väljes af styrelsen bland dess ledamöter.
Styrelsens ledamöter svara, en för alla och alla för en, för de beslut
rörande kassans förvaltning, till hvilka de med sin röst bidragit. Deras
arfvoden bestämmas af Konungen. Styrelsen utser kassans tjänstemän.
Angående grunderna för styrelsens beslutförhet stadgas i reglementet
för hypotekskassan.
Om revision m. m.
$ 10.
För revision af styrelsens förvaltning och hypotekskassans räkenskaper
skola årligen utses revisorer, af Konungen"två och af fullmäktige
i riksgäldskontoret en. Revisorernas arfvoden bestämmas af Konungen.
§ 11-
Styrelsens och revisorernas berättelser skola i tryck offentliggöras
samt öfverlämnas till finansdepartementet och fullmäktige i riksgäldskontoret.
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
Det tillkommer Konungen att pröfva styrelsens förvaltning och
att, sedan fullmäktige i riksgäldskontoret afgifvit yttrande, besluta
angående ansvarsfrihet.
§ 12.
När Konungen finner för godt att låta anställa granskning al
hypotekskassans förvaltning och räkenskaper, skola alla handlingar,
räkenskaper och kontanta tillgångar hållas tillgängliga för sådan granskning.
§ 13-
Hypotekskassans behållna årliga vinst skall afsättas till en reservfond,
hvilken i första rummet skall användas till gäldande af de utgifter
och förluster, till hvilkas täckande inkomsterna för året icke förslå.
§ 14-
Vid likvidation af hypotekskassan skola dess egna tillgångar samt
de af hypoteksföreningarna afgifna förbindelser med tillhörande hypotek
användas, innan de af staten öfverlämnade grundfondsobligationerna må
tagas i anspråk för fullgörande af kassans förbindelser.
Hvad som återstår af kassans tillgångar efter gäldandet af samtliga
skulder skall, jämte grundfonden, tillfalla staten.
§ 15.
Reglemente för hypotekskassan fästställes af Konungen.
b) dels ock följande
förordning
angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet.
Om föreningarnas ändamål.
§ I
Hypoteksföreningar
af fastighetsägare i rikets städer och med
städer jämförliga samhällen (stadshypoteksföreningar) hafva till ändamål
8 Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
att ^ med de medel,^ soin från konungariket Sveriges stadshypotekskassa
erhållas, tillhandahålla sina medlemmar lån mot sådan säkerhet af inteckning,
som nedan omförmäles.
Om föreningarnas bildande.
§ 2-
Ansökan om bildande af dylik hypoteksförening göres hos Konungen
på hvilken det jämväl ankommer att, efter yttrande af styrelsenÖför
stadshypotekskassan, pröfva huruvida föreningens verksamhetsområde
må omfatta jämväl vissa andra samhällen än städer.
Konungen meddelar jämväl föreskrift angående det minimibelopp,
för hvilket hypoteksförening, innan den må börja sin verksamhet, skall
hos hypotekskassan hafva anmält sig till erhållande af lån.
Om föreningarnas och deras låntagares ansvarighet.
§ 3.
Hypoteksföreningarna äro i förhållande till oguldna beloppen af
sina från hypotekskassan erhållna lån ansvariga för kassans förbindelser.
För hypoteksförenings förbindelser äro medlemmarna ansvariga i
förhållande till oguldna beloppen af sina från föreningen erhållna lån.
Finnes medlem hos en förening icke kunna fullgöra den betalningsskyldighet,
som till följd af nämnda ansvarighet åligger honom, svara öfriga
medlemmar efter nyssnämnda grund för bristen.
§ 4.
Hypoteksföreningarna äro ansvariga för hypotekskassans utgifter
och förluster, i den man dessa ej kunna täckas med anlitande af
kassans inkomster för året eller egna tillgångar; och skall kassan i
sådana fall infordra erforderliga tillskott från föreningarna.
Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
9
Om föreningarnas rörelse.
§ 5.
Till hypoteksförening utlämnadt amorteringslån kan, sedan tio år
förflutit från lånets utgifvande, af föreningen uppsägas till inbetalning
efter ett år, hypotekskassans styrelse obetaget, när det med hänsyn till
kassan åliggande förpliktelser finnes kunna ske, att medgifva tidigare
uppsägning af lån, i hvilket fall styrelsen jämväl har att bestämma, på
hvilka villkor inbetalningen af lånet må äga rum.
Angående gäldande af kapitalrabatt och andra kostnader, som
hypotekskassan vid låns upptagande fått vidkännas, lämnas föreskrift i
reglementet för kassan.
Underlåter hypoteksförening att fullgöra föreskrifven inbetalning,
skall föreningen å förfallna beloppet gälda ränta, beräknad etter en
half procent i månaden.
§ 6.
Hypoteksförening må meddela lån allenast mot säkerhet af inteckning
i bebyggd och mot brandskada försäkrad fastighet, belägen
inom samhälle," som enligt föreningens reglemente tillhör dess verksamhetsområde.
För hypoteksförenings utlåning lända i tillämpliga delar till efterrättelse
de ^ bestämmelser, som gälla för utlåning från hypotekskassan
till föreningarna. Lånen skola förty i afseende å ränta, kapitalrabatt,
förvaltningsbidrag och öfriga låneomkostnader samt återbetalningssätt
af hypoteksförening beviljas låntagaren på de fördelaktigaste villkor,
som föreningens förbindelser till kassan medgifva.
§ 7-
Fastighet, hvarå lån sökes, skall besiktigas och värderas af för
sådant ändamål särskildt utsedda värderingsmän, för hvilka instruktion
fastställes af hypotekskassans styrelse.
Byggnad, som icke hufvudsakligen är anordnad till bostäder eller
affärslokaler, må uppskattas endast till det värde, byggnaden pröfvas
äga, äfven om den icke användes för det med densamma ursprungligen
afsedda särskilda ändamål.
Eib. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 71 Höft.
2
10 Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
Fastighet, hvarå lån meddelas, skall vara brandförsäkrad i inländsk,
med vederbörligen stadfäst reglemente försedd försäkringsinrättning,
som hypotekskassans styrelse finner erbjuda full säkerhet.
§ 8.
Amorteringslån må beviljas intill hälften af det enligt § 7 uppskattade
värdet, med iakttagande däraf att lånebeloppet icke får öfverstiga
vare sig fastighetens brandförsäkringsvärde eller hälften af dess
bevillningstaxeringsvärde; dock må i fråga om större städer sådana
lån, därest hypotekskassans styrelse det medgifver, kunna inom brandförsäkringsvärdet
meddelas intill ett belopp, ej öfverstigande sex tiondelar.
af vare sig det särskildt uppskattade värdet eller bevillningstaxeringsvärdet.
Fasta lån kunna meddelas, då den belånade fastighetens hufvudbyggnad
är af sten eller annat lika hållbart byggnadsämne, intill tre
fjärdedelar af det belopp, som, på sätt ofvan är stadgadt, må utlämnas
såsom amorteringslån, samt, då hufvudbyggnaden är af mindre hållbart
ämne, intill två tredjedelar af nämnda belopp.
§ 9.
Lån må ej meddelas till lägre belopp än ettusen kronor. Lån
skall utlämnas i kontanta penningar, därest ej lånesökande begär att
till visst belopp erhålla hypotekskassans obligationer, i livilket fall
kassans styrelse äger pröfva, om så må ske, äfvensom bestämma den
kurs, efter hvilken obligationerna må utlämnas.
§ io.
Den årliga afbetalningen å amorteringslån skall utgöra minst en
half procent, då den belånade fastighetens hufvudbyggnad är af sten
eller annat lika hållbart ämne, samt minst en procent, då densamma
är af mindre hållbart byggnadsämne.
I mån af verkställd amortering äger låntagare förfoga öfver motsvarande
del af den för lånet ställda inteckningssäkerhet.
§ 1L
Ofvergår belånad fastighet till ny ägare, skall denne, om han
vill behålla lånet, inom sex månader från den dag, han blef ägare af
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
fastigheten, hos hypoteksföreningens styrelse göra anmälan om lånets
öfvertagande. Sker det ej, äger styrelsen att, om den så pröfvar lämpligt,
uppsäga lånet att inbetalas efter ett år.
Försummar låntagare att erlägga föreskrifven inbetalning, skall
han å förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en procent i
månaden, hypoteksföreningen dock obetaget att nedsätta berörda ränta
till lägst två tredjedels procent i månaden. Har likvid ej skett inom
trettio dagar från förfallodagen, är låntagaren skyldig att, om styrelsen
pröfvar sådant nödigt, inom tre månader gälda jämväl det återstående
kapitalet med ränta.
Har belånad fastighet genom vanvård eller annorledes under lånetiden
minskats i värde, så att panten icke anses innebära betryggande
säkerhet, äger hypoteksföreningens styrelse, därest gäldenären ej lämnar
nöjaktig fyllnadssäkerhet, uppsäga lånet att helt eller delvis inbetalas
efter ett år eller, om sådant med hänsyn till föreliggande omständigheter
pröfvas erforderligt, tidigare.
§ 12.
De till hypoteksförening för erhållna lån afgifna förbindelser med
tillhörande hypotek skola ställas under offentlig vård, som utöfvas af
ett utaf Konungens befallningshafvande i det län, där föreningens
styrelse har sitt säte, förordnadt ombud. Handlingarna skola förvaras
under tre olika lås, och skola nämnda ombud och två af styrelsen därtill
utsedda personer innehafva nyckel till hvar sitt lås.
§ 13.
Hypoteksförening äger ej rätt att drifva annan lånerörelse än i
§ 6 sägs; dock må föreningen vidtaga erforderliga åtgärder för placering
af sin reservfond.
Alla till hypoteksförening inflytande medel, som icke utgöra bidrag
till föreningens förvaltningskostnader eller afkastning af dess reservfond,
skola redovisas till hypotekskassan.
§ 14.
Bidrag till bestridande af hypotekskassans och hypoteksföreningarnas
förvaltningskostnader skola af låntagarne gäldas på sätt i vederbörande
reglementen närmare stadgas.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
§ 15-
Öfverskott, som må uppstå å influtna bidrag till hypoteksförenings
förvaltningskostnader, skall alsättas till en reservfond för förening''en.
Om föreningarnas förvaltning och om revision in. m.
§ 16.
Hypoteksförenings angelägenheter handhafvas af en styrelse, utsedd
i den ordning, föreningens reglemente föreskrifver.
Sammankomst med hypoteksförenings medlemmar skall årligen
hållas, på sätt i föreningens reglemente närmare stadgas.
§ 17-
Hypotekskassans förvaltning och räkenskaper skola underkastas
granskning af hypoteksföreningarna, för hvilket ändamål ombud för
dessa årligen före maj månads utgång sammanträda i Stockholm.
Dessa ombud utses i den ordning, reglementet för kassan närmare
stadgar.
De anmärkningar, ombuden må framställa, skola bifogas de öfver
hypotekskassans förvaltning afgifna styrelse- och revisionsberättelserna
och senast åtta dagar före ofvannämnda sammankomst jämte dessa tillställas
o finansdepartementet och fullmäktige i riksgäldskontoret.
A dylik sammankomst skall jämväl, då sådant ifrågakommer, uppgöras
förslag till de tre ledamöter i hypotekskassans styrelse, Indika
jämte ordföranden enligt förordningen angående konungariket Sveriges
stadshypotekskassa af Konungen utses. Sådant förslag skall upptaga
sex personer. Hypoteksföreningarna afgifva därjämte särskildt förslag
till suppleanter för sistnämnda tre ledamöter, upptagande tre personer,
och förordnar Konungen bland dessa och de tre af de å förslag till
ordinarie ledamöter uppförda, som därtill icke utsetts, tre suppleanter.
Förslag, som ofvan omförmäles, upprättas första gången å sammankomst,
hvarom Konungen förordnar.
Riksdagens Skrifvelse N:o 248.
13
§ 18-
Hypotekskassan företrädes inom hvarje hypoteksförening af ett
ombud, som äger deltaga i öfverläggningarna inom föreningens styrelse
och å sammankomst med föreningens medlemmar äfvensom, när hypotekskassans
styrelse så beslutar, verkställa granskning af föreningens
förvaltning och räkenskaper.
§ 19.
För revision af kypoteksförenings förvaltning och räkenskaper
skola årligen utses revisorer på sätt i föreningens reglemente stadgas.
Ombud för hypotekskassan bör jämväl deltaga i revisionen.
§ 20.
Reglemente för hypoteksförening fastställes af Konungen.
Därjämte har Riksdagen beslutit att, sedan konungariket Sveriges
stadshypotekskassa kommit till stånd, skola från riksgäldskontor till
kassan såsom dess grundfond öfverlämuas 30,000,000 kronor i svenska
statens tre och en half procent obligationer med rätt för kassan att i
enlighet med de i förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
gifna bestämmelser disponera sagda obligationer, dock
under villkor, att, om kassans grundfond genom på kassans rörelse uppkomna
förluster skulle nedgå till 26,000,000 kronor, kassan icke äger
upptaga nytt lån, med mindre Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts framställning
sådant medgifver.
Stockholm den 21 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad.
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 71 Höft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.