Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående statsunderstöd till kommunala och enskilda läroanstalter, äfvensom i anledning af väckta motioner om ändring af gällande bestämmelser angående anslag till högre folkskolor.

1909-05-21 · 24 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:249, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående statsunderstöd till kommunala och enskilda läroanstalter, äfvensom i anledning af väckta motioner om ändring af gällande bestämmelser angående anslag till högre folkskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

1

N:o 249-

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående statsunderstöd till kommunala och

enskilda läroanstalter, äfvensom i anledning af väckta motioner

om ändring af gällande bestämmelser angående anslag

till högre folkskolor.

(Riksdagens Särskilda Utskotts (Nio 2) Utlåtande N:o 4 och Memorial Nio 5.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 81) af den 12 februari

1909 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för samma dag, återkallat den

i 1909 års statsverksproposition å ordinarie stat gjorda framställning beträffande

uppförande å riksstatens åttonde hufvudtitel af ett anslag med rubrik:

kommunala och enskilda läroanstalter, föreslagit Riksdagen att dels med

uteslutande ur riksstaten af det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till understöd åt enskilda läroverk, högst 60,000 kronor, och

det° under samma hufvudtitel upptagna anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom, 380,000 kronor, å nämnda hufvudtitel under rubrik: kommunala

och enskilda läroanstalter uppföra ej mindre

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 72 Raft. (N:o 249.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

ett anslag med titel: kommunala mellanskof å 85,000 kronor,

ett anslag med titel: högre flickskolor å 375,000 kronor,

ett anslag med titel: enskilda läroverk å 120,000 kronor och

ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier å 20,000 kronor,

dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag, än äfven

ett förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

kommunala och enskilda läroanstalter å 190,000 kronor;

dels godkänna följande grunder och villkor för tilldelande af understöd

från:

A. Anslaget till kommunala mellanskolor.

1. Af anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna

utgå ej mindre till samskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd från

anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till skolor, som

utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna

förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas i högsta årskursen

af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ Litt. A.

2. På den ort, där skolan är upprättad, skall finnas folkskola anordnad

enligt gällande normalplans typ Litt. A.

3. Skolan skall omfatta minst tre årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 18 lärjungar.

4. Hvarje arsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.

5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig

lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall

finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Har kommun endast

en kommunal mellanskof, skall denna vara afsedd för såväl gossar

som flickor.

6. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om året,

påsk- och^ pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

7. Kommunen skall anslå de medel, som utöfver skolans öfriga inkomster

erfordras, för att skolan under den tid, för hvilken statsunderstöd

sökes, skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler och erforderlig

undervisningsmateriell samt kunna aflöna de vid skolan anställda

lärarinnor enligt de i sådant afseende stadgade grunder, hvarjämte kommunen

skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder,

som framdeles må varda stadgade.

8. Därest terminsafgifter upptagas af lärjungarna, skall frågan om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 249. **

befrielse från eller nedsättning i sådana afgifter handläggas af en nämnd,

bestående af skolans inspektor och föreståndare eller föreståndarinna samt

en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas, att

terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar från kommunen.

9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

10. Statsunderstödet till kommunala mellanskolor må kunna utgå,

därest skolan omfattar tre årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med

höo-st 3,600 kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med

hö°st 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, niå kunna

erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande

600 kronor, allt för år räknadt.

11. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor

ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kun°d. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd tran

anslaget till kommunala mellanskolor, dock under förutsättning att kommunen

eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.

B. Anslaget till högre flickskolor.

1. Åt anslaget till högre flickskolor må understöd kunna utgå till

flickskola, som har till ändamål att utöfver omfånget för folkskolans

verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning och som fyller ett a

orten verkligen förefintligt bildningsbehof.

2. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den . egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 24 lärjungar.

3. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om aret,

påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

4. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell; dess undervisning skall vara

ändamålsenligt anordnad, och de vid skolan anställda lärarinnor skola a

lönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

5. Kommunen eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande

lämna'' ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som det från anslaget till högre flickskolor utgående understödet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

samt dessutom tillhandahålla föreståndaren eller föreståndarinnan bostad

bestående af minst. tre rum och kök, eller motsvarande hyresersättning

äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålder stilla o-g

med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter, så ock

till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles må varda

stadgade.

,6, Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas

till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

7. Statsunderstöd till högre flickskola må kunna utgå, därest skolan

omfattar fyra årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med högst 4 400

kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med höo-st 5*200

kronor,, hvarjemte skolan må kunna erhålla ett särskildt understöd till

undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kronor.

År skolan förbunden med gymnasium, må understödet kunna ökas,

dock ej med högre .belopp än 2,000 kronor, under förutsättning

a) att gymnasiet omfattar minst tre årsklasser, samt att antalet lärjungar

i gymnasiets tre högsta årsklasser under de senaste tre åren uppgått

i medeltal till sammanlagdt minst 18,

b) att föreståndaren eller föreståndarinnan erhållit rätt att vid läroanstalten

anställa studentexamen, samt

c) att kommunen eller enskilda donatorer till gymnasiets uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet, samt bidraga till de å gymnasiet anställda

!ärn.ri,ni!0r1nas ^lderstillägg och pensionering, på sätt här ofvan i afseende

a flickskolan i öfrigt blifvit stadgadt.

8. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

9. Flickskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor

ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd

från anslaget till högre flickskolor, dock under förutsättning att kommunen

eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidra o-,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.

C. Anslaget till enskilda läroverk.

1. Af anslaget till enskilda läroverk må understöd kunna utgå till

enskildt läroverk, som ej är berättigadt till understöd från något af öfriga

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

i reservationsanslaget till kommunala och enskilda läroanstalter ingående

särskilda anslag, men som genom en framgångsrik och för det allmänna

gagnelig verksamhet på uppfostrans och undervisningens område gör sig

förtjänt af understöd från statens sida.

2. Läroverket skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell; dess undervisning skall vara

ändamålsenligt anordnad, och de vid läroverket anställda lärarinnor skola

aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder. Därjämte skall läroverket

bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles

må varda stadgade.

3. Läroverket skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

4. Statsunderstöd till enskildt läroverk må kunna utgå för det skolstadium,

som i afseende på undervisningens mål motsvarar realskolan, med

högst 9,000 kronor och för det skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar

gymnasiet, med högst 6,000 kronor, dock att understödet till läroverk,

som i större omfattning anlitar manliga lärarkrafter, må kunna ökas

för hvardera stadiet med högst 2,000 kronor.

D. Anslaget till enskilda lärarinneseminarier.

1. Af anslaget till enskilda lärarinneseminarier må understöd kunna

utgå till enskildt seminarium, som har till ändamål att utbilda lärarinnor

för undervisningen vid högre flickskolor och annan därmed jämnställd

undervisning.

2. Seminariet skall omfatta minst två årsklasser och i afseende på

in trädesfor dringarna förutsätta minst det kunskapsmått, högre flickskola,

som är berättigad till statsunderstöd, afser att bibringa.

3. De vid seminariet anställda lärarinnorna skola aflönas enligt de i

sådant afseende stadgade grunder.

4. Seminariet skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de

grunder, som framdeles må varda stadgade.

5. Seminariet skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

6. Statsunderstöd till enskildt lärarinneseminarium må kunna utgå

med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

E. Anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala

och enskilda läroanstalter.

Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala

och enskilda läroanstalter skola till hvarje läroanstalt, som åtnjuter

understöd från något af de i reservationsanslaget till kommunala och enskilda

läroanstalter ingående särskilda anslag, under den tid statsunderstöd

åtnjutes, utgå följande bidrag, för läsår räknadt:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som är berättigad till en

aflöning af minst 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:dra och 2,000

kronor i 3:dje lönegraden, samt

2) två tredjedelar af de ålderstillägg, som enligt här nedan stadgade

grunder tillförsäkras föreståndarinnor och lärarinnor;

dels ock godkänna följande grunder för lärarinnepersonalens aflöning vid

statsunderstödda kommunala och enskilda läroanstalter, med rätt för Kungl.

Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa

grunder må finnas erforderliga:

1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något af de i reservationsanslaget

till kommunala och enskilda läroanstalter ingående särskilda

anslag, skola föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst

följande belopp, för läsår räknadt:

a) föreståndarinna: 2,000 kronor i lista och 2,300 kronor i 2:a lönegraden

samt därjämte bostad, bestående af minst tre rum och kök, eller

motsvarande hyresersättning;

b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon aflagt de prof

som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt

läroverk, 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e

lönegraden, eljest 1,200 kronor i lista, 1,500 kronor i 2:a, 1,800 kronor i

3:e och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;

c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för hvarje veckotimme;

d) öfningslärarinna: 60 kronor för hvarje veckotimmes undervisning

i välskrifning, teckning, musik och gymnastik samt 50 kronor för hvarje

veckotimmes undervisning i handarbete, hvarjämte lärarinna med minst 6

veckotimmars undervisning i ett eller flera af dessa öfningsämnen äger

åtnjuta ålderstillägg, beräknadt efter veckotimme, af 10 kronor i 2:a och

20 kronor i 3:e lönegraden.

Därest bestämmelser angående skyldighet för lärarinna att lämna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

bidrag till sin egen pensionering framdeles varda utfärdade, må från de

här stadgade aflöningarna afdragas ett belopp, motsvarande nämnda bidrag.

Den tjänstgöring, som här afses, skall vara förlagd till klasserna öfver

de förberedande, dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna

fullgöra intill en tredjedel däraf i de förberedande klasserna.

Med full tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning,

som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

Aflöning för lärarinna, som tillträdt sin tjänst före utgången af år

1909, må ej understiga hvad hon skulle hafva rätt att uppbära, därest

de under år 1909 gällande bestämmelser fortfarande ägde giltighet.

2) I afseende på uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas:

att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad tillkommer

ämneslärarinna, som aflagt de prof, hvilka erfordras för behörighet

till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folkskola,

eller som genomgått af Kungl. Maj:t för ändamålet godkändt enskildt

lärarinneseminarium, samt öfningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs

vid tekniska skolan i Stockholm eller musiklärarkurs vid musikkonservatorium

eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet eller

af Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i handarbete, dock

att lärarinna, som på annat sätt än här sägs förvärfvat sig motsvarande

utbildning för sitt kall, må af Kungl. Maj:t kunna tilläggas ifrågavarande

förmån;

att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

tjänstgöring, som, efter det rätt till lönetursberäkning förvärfvats, blifvit

fullgjord vid under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

ställd läroanstalt, vid folkskoleseminarium eller vid folkskola, därest tjänstgöringen

varit förlagd till det stadium och haft den omfattning, som

här ofvan stadgats som villkor för åtnjutande af aflöning i högre lönegrad;

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad pröfvas af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk; samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters

uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.

Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

tjänstgöring, fullgjord före den 1 januari 1910 vid allmänt läroverk, folkskoleseminarium

eller folkskola, äfvensom vid enskild skola, som stått

under af Kungl. Maj:t förordnad inspektion eller som vid den tid, tjänstgöringen

ägt rum, enligt då gällande bestämmelser skulle hafva varit berättigad

till statsunderstöd, därest ansökan därom gjorts.

Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd kommunal eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

enskild läroanstalt före den 1 april 1909, må, ändock att hon ej fullgjort

de prof, som här ofvan stadgats som villkor för rätt till lönetursberäkning,

likväl komma i åtnjutande af denna förmån, sedan hon under 10 lästerminer

bestridt tjänstgöring af den art, som berättigar till åtnjutande af aflöning

i högre lönegrad.

I sammanhang med dessa förslag har Riksdagen förehaft till behandling

några inom Riksdagen väckta motioner i ämnen, som stå i samband

därmed.

De ändringar och uttalanden, hvartill granskningen af dessa förslag

och motioner gifvit anledning och Riksdagens med anledning af desamma

fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

I. Anslagen till enskilda läroanstalter.

Förevarande proposition är närmast föranledd af Riksdagens i skrifvelse

af den 31 maj 1907 gjorda anhållan, att Eders Kungl. Maj:t måtte

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga gemensam plan för fördelningen

och användningen af de nu utgående anslagen till enskilda läroanstalter.

AnddntTg IT Mot den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna uppdelningen af anslagen

utur. efter de läroverksformer, som de skola tillgodose, har af en del motionärer

gjorts gällande, att mellanskolor, som ägas af kommun, icke borde vara

delaktiga i samma anslag som enskilda mellanskolor utan erhålla sitt särskilda

anslag, skildt från de enskilda läroanstalternas reservationsanslag.

Därjämte ha samma motionärer yrkat, att titeln »enskilda läroverk» borde

utbytas mot »högre goss- och samskolor» och rubriken för alla dessa anslag

blifva »enskilda läroanstalter».

Riksdagen har biträdt dessa förslag i afseende på de kommunala mellanskolornas

afskiljande och titlarna för anslagen till de öfriga skolorna.

I sammanhang härmed har anslaget till mellanskolorna nedsatts till

60,000 kronor. I fråga om öfriga af Eders Kungl. Maj:t äskade anslag

har Riksdagen ej haft något att erinra.

Den omständigheten, att dessa anslag uppföras under rubriken »enskilda

läroanstalter» må dock icke utgöra hinder för att understöd ur desamma

må beviljas en skola, som är icke enskild utan kommunal. Dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

skall mellanskof, som äges af kommun, erhålla understöd ur särskilt

De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för statsunderstödets

beräkning och villkoren för dess åtnjutande synas Riksdagen, sedan nedan

angifna ändringar vidtagits, innebära en lycklig lösning af frågan. Därigenom

att understödet uppdelats i ett bidrag till skolan själf och ett bidrag

till lärarinnornas lönetillägg, kan en väsentlig förbättring af skolornas

ekonomi vinnas, på samma gång som lärarinnorna få en mera

tryggad ställning. Att löneregleringen tillförsäkrar större löneförmåner

åt C(len lärarinna, som har viss formell kompetens, innebär en. garanti

för lärarinnekårens vederbörliga utbildning. Lösningen af lärarinnornas

pensionsfråga har förberedts därigenom, att bland villkoren intagits vissa

bestämmelser angående kommuns (eller enskilda donatorers), skolas och

lärarinnas skyldighet att bidraga till lärarinnas pensionering. Hvad de

manliga lärarna beträffar, har Riksdagen, som i likhet med departementschefen

anser, att frågan om bestämmande af deras löner och kompetens

bör anstå, godkänt Eders Kungl. Maj:ts förslag, att understödet till högre

goss-skola eller högre samskola, som i större omfattning anlitar manliga

lärarekrafter, må kunna ökas.

De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna om aflöning MjZfZTlfielärarinnorna

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna hafva af Riks- ning af lärårdagen

godkänts med nedan angifna ändringar.

Mom. 1 a). Orden »bestående af tre rum och kök» utgå, enär Riksdagen

icke funnit sig kunna godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag, att

det skall åligga kommunen eller enskilda donatorer att tillhandahålla sådan

bostad.

Mom. 1 d). Vid många skolor är gymnastikundervisningen så ordnad,

att gymnastiklärarinnan icke har 6 veckotimmars undervisning och

sålunda enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag icke skulle vara berättigad

till ålderstillägg. Med anledning häraf har Riksdagen beslutat, att sådan

förmån må tillkomma gymnastiklärarinna, som har minst 4 veckotimmars

tjänstgöring.

För tydlighetens skull bör det utsättas, att den tjänstgöring, som

löneregleringsbestämmelserna afse, må vara förlagd äfven till med skolan

förbundet lärarinneseminarium.

Mom. 2). För uppflyttning i högre lönegrad må lärarinna tillgodoräkna

sig jämväl tjänstgöring vid småskoleseminarium och högre folkskola.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 72 Haft

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

Bestämmelterna

i fråga

om anslaget till

till lönetillägg^*^

åt lärarinnor

I de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna om anslaget

lönetillägg åt lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

a. tarannnor „ Riksdagen endast gjort en redaktionell ändring i mom. 1), bev,

d itåt,under-stämde däri, att orden »ämneslärarinna, som är berättigad till en aflöning

läroanstalter. ^ minst 1 400 kronor i l:a, 1,700 kronor i 2:a, 2,000 ”kronor i 3:e löne?

graden» utbytts mot »ämneslärarinna med full tjänstgöring, som förvärfvat

behörighet för ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk».

Jnfr/rL, Förutom en del redaktionella ändringar, som äro en följd af att de

om anslaget kommunala mellanskolorna uteslutits från delaktighet i anslaget till enskilda

meiiZtoit. “ellanskolor har Riksdagen beslutat följande ändringar och°tillägg i de af

leders ivungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna rörande detta anslag, hvilka

i öfngt godkänts.

Mom. 1. Enär uppkomsten af enskild mellanskof, som konkurrerar

med allmänt läroverk eller statsunderstödd mellanskof å samma ort, icke

bör uppmuntras, när ej de sistnämdas klasser äro fyllda, har ett andra

stycke tillagts af följande lydelse: Enskild mellanskof å ort, där allmänt

läroverk eller statsunderstödd mellanskof finnes, må erhålla understöd

endast om lärjungeantalet i motsvarande klasser af allmänt läroverk respektive

i redan befintlig statsunderstödd mellanskof under de senaste tre

åren uppgått i medeltal till 100.

Mom. 2. En mellanskof bör icke mottaga andra lärjungar än sådana,

som visat sig innehafva de kunskaper, hvilka meddelas i folkskola, anordnad

enligt gällande normalplans typ. litt. A. Däremot anser Riksdagen det

icke nödvändigt, att folkskolan på platsen skall vara just af denna typ, då

det nämnda bildningsmåttet kan inhämtas äfven i andra skolformer. Momentet

har för den skull omformulerats.

Mom 3. Det är uppenbarligen af stor vikt, att examen aflagd vid mellanskof

n är fullt likvärdig med realskoleexamen. Med nu gällande fordring i

denna examen torde, mellanskolan icke kunna medhinna realskolans kurser på

tre år, utan att lärjungarna utsättas för faran af att öfveransträngas. På

grund häraf har årsklassernas antal bestämts till minst 4 i stället för ”minst 3.

Minimiantalet lärjungar har höjts från 18 till 32. Är lärjungarnas

antal mindre, synes skål ej föreligga för statsunderstöds beviljande.

Er mom. 5 har sista punkten uteslutits: »Har kommun--flickor».

Mom. 6. Riksdagen anser, att mellanskof ns läsår måste vara lika

långt som realskolans.

Mom. 7 har uppdelats i två moment af samma lydelse som motsvarande

moment angående de högre flickskolorna.

Mom. 8 (mom. 9 i de af Riksdagen antagna bestämmelserna) har formulerats

i likhet med motsvarande moment angående de högre flickskolorna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

I mom. 10 (inom. 11 i de af Riksdagen antagna bestämmelserna) ha

orden »därest skolan---klasser» utgått.

I mom. 11 (inom. 12 i de af Riksdagen antagna bestämmelserna) ha

orden »de här stadgade villkor» utbytts mot »de i punkterna 2—10 stadgade

villkor».

De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna i fråga om anslaget Benämmdtill

högre flickskolor ha af Riksdagen godkänts med följande ändringar. >er™ anlag*"

I mom. 2 har lärjungeantalets minimum, med hänsyn till flickskolor-^ högre flicknas

nuvarande utveckling, satts till 32 i stället för 24.

Men Riksdagen vill betona, att äfven detta tal är alldeles för lågt,

då fråga är om skola, som konkurrerar med annan flickskola på

samma ort. Utskottet vill understryka hvad i statsrådsprotokollet yttras

därom, att man icke bör genom beviljande af statsunderstöd »främja

uppkomsten å samma ort af mindre, med hvarandra konkurrerande

skolor. Ty ju mindre en skola är, desto sämre är i regel dess ekonomiska

ställning och desto sämre dess undervisning. En alltför

stor frikostighet från statens sida kan motverka det syfte,. man vill

vinna, och medföra en sänkning af den högre kvinnobildningen. Då

redan nu konkurrensen mellan flickskolor å en eller annan ort är sa stor,

att den knappast kan kallas sund, bör det vid tillämpningen af de

förordade bestämmelserna tillses, att ingen ny skola erhåller statsunderstöd,

med mindre en noggrann utredning gifvit vid handen, att den

verkligen fyller ett förefintligt bildningsbehof. Anslaget till högre

flickskolor får icke betraktas som ett förslagsanslag, hvari hvarje skola,

som uppfyller de stadgade minimifordringarna, skulle äga delaktighet.»

I mom. 4 ha orden »dess undervisning skall vara ändamålsenligt anordnad»

uteslutits såsom innebärande en själfklar fordran.

I mom. 5 och 7 c) har den bestämda formen »kommunen» utbytts

mot den obestämda »kommun», hvarigenom formuleringen blir lika med

den i nu gällande bestämmelser använda. Riksdagen vill framhålla, att

framdeles som hittills bidrag af landsting må räknas som kompensation

till statsbidrag.

Därjämte ha i mom. 5 uteslutits orden »samt dessutom tillhandahålla

föreståndaren eller föreståndarinnan bostad, bestående af minst tre rum

o''eh kök, eller motsvarande hyresersättning». Skyldighet att tillhandahålla

sådan bostad skulle nämligen kunna blifva alltför betungande för kommun.

Enär statsunderstödet ej bör gifvas så, att det lockar till upprättande

å samma ort af oflera gj^mnasier, än behofvet kräfver, har i mom. 7 ett

stycke tillagts: Å samma ort må statsunderstöd ej tilldelas flera högre

flickskolor för med dem förbundna gymnasier, utan att i samtliga dessa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

gymnasier de tre högsta klasserna under de senaste tre åren varit i lämplig

grad fyllda.

Bi‘friTlom Såsom ofvan nämnts, har Riksdagen beslutat, att den af Eders Kungl.

''antagit °tui Maj:t föreslagna anslagstiteln »enskilda läroverk» skall utbytas mot »högre

hral3Z7o:ChgOSS- °ch samskolor». På grund häraf har mom. 1 af de särskilda bestämmelserna

i fråga om anslaget till ifrågavarande skolor måst omformuleras,

och har åt nämnda moment gifvits följande lydelse: Af anslaget

till högre goss- och samskolor må understöd kunna utgå till sådana skolor

af nämnda slag, hvilka genom värdefulla pedagogiska försök eller eljest

genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans och undervisningens område

befinnas kunna i särskild grad gagna skolväsendet i det hela.

I denna bestämmelse framhålles dessa skolors betydelse som försöksskolor,

dock icke på sådant sätt, att anställande af pedagogiska försök

uppställes som oeftergifligt villkor för åtnjutande af statsunderstöd.

I mom. 2, som uppdelats på två moment, hafva orden »dess undervisning

skall vara ändamålsenligt anordnad» såsom innebärande en själfklar

fordran uteslutits.

I det statsrådsprotokoll, som bifogats propositionen, framhåller departementschefen,

att ett anslag fortfarande som hittills bör stå till Kungl.

Maj:ts förfogande för understödjande af skolor, hvilka icke understödjas

af kommun och just därför mer än andra äro ägnade att tjänstgöra

som försöksskolor.

Riksdagen gillar detta, men vill framhålla, att om än det i allmänhet

är riktigt att en skola mister något af sin frihet, då den får understöd

af kommun, så kan dock en skola vara förtjänt af understöd ur detta

anslag, ehuru den har sådan betydelse för sin kommun, att äfven denna

bidrager till densamma. I sådant fall får skolans ställning till kommun

icke utgöra ett hinder för att den må få understöd. Å andra sidan vill

Riksdagen uttala, att Kungl. Maj:t, ehuru stadgande därom icke upptagits

bland bestämmelserna, bör fordra bidrag till skolan af kommun eller enskilda

i de fall, där det är tydligt, att skolans uppehållande är ett verkligt

intresse för den ort, där den finns.

bedutdi9frå a Med anle(Jning af Eders Kungl. Maj:ts proposition och i ärendet

‘om ans lag 1 en väckta motioner har sålunda Riksdagen beslutat

till enskilda

dels att å riksstatens åttonde hufvudtitel under rubrik: enskilda läroanstalter

uppföra ej mindre

ett anslag med titel: enskilda mellanskolor å 60,000 kronor,

ett anslag med titel: högre flickskolor å 375,000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 249. i**

ett anslag med titel: högre goss- och samskolor å 120,000 kronor,

ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier å 20,000 kronor,

dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag, än äfven

ett förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter å 190,000 kronor,

att utgå under iakttagande af nedan angifna bestämmelser:

A. Bestämmelser om aflöning af lärarinnorna vid statsunde> stödda

enskilda läroanstalter:

För lärarinnepersonalens aflöning vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

gälla följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa grunder må finnas

erforderliga: „ « , .

1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något åt de i reservationsanslaget

till enskilda läroanstalter ingående särskilda anslag, skola

föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst följande

belopp, för läsår räknadt: .

a) föreståndarinna: 2,000 kronor i l:a och 2,300 kronor i 2:a lönegraden

samt därjämte bostad eller hyresersättning;

b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon anagt de prof,

som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt

läroverk, 1,400 kronor i l:a, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e

lönegraden, eljest 1,200 kronor i l:a, 1,500 kronor i 2:a, 1,800 kronor i 3:e

och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;

c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för hvarje veckotimme;

d) öfningslärarinna: 60 kronor för hvarje veckotimmes undervisning _ i

välskrifning, teckning, musik och gymnastik samt 50 kronor för hvarje

veckotimmes undervisning i handarbete, hvarjämte lärarinna, med minst 4

veckotimmars undervisning i gymnastik eller minst 6 veckotimmars undervisning

i ett eller flera af de öfriga af dessa öfningsämnen äger åtnjuta

ålderstillägg, beräknadt efter veckotimme, af 10 kronor i 2:a och 20 kronor

i 3:e lönegraden. «... ,

Därest bestämmelser angående skyldighet för lärarinna att lämna bidrag

till sin egen pensionering framdeles varda utfärdade, må från de här

stadgade aflöningarna afdragas ett belopp, motsvarande nämnda bidrag.

Den tjänstgöring, som här afses, skall vara förlagd till klasserna öfver

de förberedande eller till läsafdelning af med skolan förbundet lärarinneseminarium,

dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna tullo-öra

intill en tredjedel däraf i de förberedande klasserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

. Med ful1 tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning,

som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

Aflöning för lärarinna, som tillträdt sin tjänst före utgången af år

1909, må ej understiga hvad hon skulle hafva rätt att uppbära, därest de

under år 1909 gällande bestämmelser fortfarande ägde giltighet.

2. I afseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas:

att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad tillkommer

ämneslärarinna, som aflagt de prof, Indika erfordras för behörighet

till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folkskola eller

som genomgått af Kungl. Maj:t för ändamålet godkändt enskilt lärarinneseminarium,

samt öfningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs

vid tekniska skolan i Stockholm eller musiklärarkurs vid musikkonservatonum

eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet eller af

Kung!. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i handarbete, dock att

lärarinna, som på annat sätt än här sägs förvärfvat sig motsvarande utbildning

för sitt kall, må af Kungl. Maj:t kunna tilläggas ifrågavarande

förmån; °

... att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna siojanstgöring,

som? efter det rätt till lönetursberäkning förvärfvats, blifvit

Vid Under .inseende af öfverstyrelse!! för rikets allmänna läroverk

ställd läroanstalt, vid folkskoleseminarium, vid småskoleseminarium, vid

högre folkskola eller vid folkskola, därest tjänstgöringen varit förlagd till

det stadium och haft den omfattning, som här ofvan"stadgats som villkor

för åtnjutande af aflöning i högre lönegrad;

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad pröfvas af öfverstyrelsen

. för rikets allmänna läroverk; samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters

uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.

Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig tjänstgöring, fullgjord före den 1 januari 1910 vid allmänt läroverk,

folkskoleseminarium, småskoleseminarium, högre folkskola eller folkskola

äfvensom vid enskild skola, som stått under af Kungl. Maj:t förordnad

inspektion eller som vid den tid, tjänstgöringen ägt rum, enligt då gällande

bestämmelser skulle hafva varit berättigad till statsunderstöd, därest ansökan

därom gjorts.

Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt

före den 1 april 1909, må, ändock att hon ej fullgjort de prof,

som här ofvan stadgats som villkor för rätt till lönetursberäkning, likväl

komma i åtnjutande af denna förmån, sedan hon under 10 lästerminer

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 249. 15

bestridt tjänstgöring af den art, som berättigar till åtnjutande af aflöning

i högre lönegrad.

B. Bestämmelser i fråga om anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter skola till hvarje läroanstalt, som åtnjuter understöd från

något af de i reservationsanslaget till enskilda läroanstalter ingående särskilda

anslag, under den tid statsunderstöd åtnjutes, utgå följande bidrag,

för läsår räknadt:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna med full tjänstgöring, som

förvärfvat behörighet för ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk,

samt

2) två tredjedelar af de ålderstillägg, som enligt ofvan under A. stadgade

grunder tillförsäkras föreståndarinnor och lärarinnor.

Ö o

C. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor.

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd utgå dels till

enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan

och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans

typ litt. A, dels till samskolor, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.

Enskild mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller statsunderstödd

mellanskola finnes, må erhålla understöd, endast om lärjungeantalet i motsvarande

klasser af allmänt läroverk respektive i redan befintlig statsunderstödd

mellanskola under de senaste tre åren uppgått i medeltal till 100.

2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva det

i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.

3. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 32 lärjungar.

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.

5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig

lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall

finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

6. Undervisningen skall fortgå minst 38 läsveckor om året, påsk- och

pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell, och de vid skolan anställda lärarinnorna

skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

8. Kommun eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst

samma belopp som det från anslaget till enskilda mellanskolor utgående

understödet, äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas

ålderstillägg med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter,

så ock till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles

må varda stadgade.

9. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas

till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

10. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser i

öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

11. Statsunderstödet till enskilda mellanskolor må kunna utgå med

högst 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna

erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej

öfverstigande 600 kronor, allt för år räknadt.

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna 2—10

stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på

de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd

från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under förutsättning att

kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett

bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som

statsunderstödet.

JD. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till högre flickskolor.

1. Af anslaget till högre flickskolor må understöd kunna utgå till

flickskola, som har till ändamål att utöfver omfånget för folkskolans

verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning och som fyller ett å

orten verkligen förefintligt bildningsbehof.

2. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 32 lärjungar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

3. Undervisningen fortgår under minst 36 läsveckor om året, påskoch

pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

4. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell, och de vid skolan anställda

lärarinnorna skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

5. Kommun eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som det från anslaget till högre flickskolor utgående understödet,

samt dessutom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålderstillägg

med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter,

så ock till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles må

varda stadgade.

6. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas

till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

7. Statsunderstöd till högre flickskola må kunna utgå för år räknadt,

därest skolan omfattar fyra årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med

högst 4,400 kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med

högst 5,200 kronor, hvarjämte skolan må kunna erhålla ett särskildt understöd

till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kronor.

År skolan förbunden med gymnasium, må understödet kunna ökas,

dock ej med högre belopp, för år räknadt, än 2,000 kronor, under förutsättning
a)

att gymnasiet omfattar minst tre årsklasser, samt att antalet lärjungar

i gymnasiets tre högsta årsklasser under de senaste tre årep uppgått

i medeltal till sammanlagdt minst 18,

b) att föreståndaren eller föreståndarinnan erhållit rätt att vid läroanstalten

anställa studentexamen, samt

c) att kommun eller enskilda donatorer till gymnasiets uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet, samt bidraga till de å gymnasiet anställda

lärarinnornas ålderstillägg och pensionering, på sätt här ofvan i afseende

å flickskolan i öfrigt blifvit stadgadt.

Å samma ort må statsunderstöd ej tilldelas flera högre flickskolor

för med dem förbunda gymnasier, utan att i samtliga dessa gymnasier de

tre högsta klasserna under de senaste tre åren varit i lämplig grad fyllda.

8. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

9. Flickskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor

Eib. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 219.

ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd

från anslaget till högre flickskolor, dock under förutsättning att kommun

eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag, hvars

värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.

E. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till högre goss- och

samskolor.

1. Af anslaget till högre goss- och samskolor må understöd kunna

utgå till sådana skolor af nämnda slag, hvilka genom värdefulla pedagogiska

försök eller eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans

och undervisningens område befinnas kunna i särskild grad ^<ma

skolväsendet i det hela. ö °

2. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell och de vid skolan anstälfda

lärarinnorna skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

3. Skolan skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de

grunder, som framdeles må varda stadgade.

4. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

derstöd till hö^re goss-skola eller högre samskola må

kunna utgå, för ar räknadt, för det skolstadium, som i afseende på undervisningens

mål motsvarar realskolan, med högst 9,000 kronor och för det

skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar gymnasiet, med hö°-st

6,000 kronor, dock att understödet till läroverk, som i större omfattninganlitar

manliga lärarkrafter, må kunna ökas för hvartdera stadiet med

högst 2,000 kronor.

F. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda

lärarinneseminarier.

1. Af anslaget till enskilda lärarinneseminarier må understöd kunna

utgå till enskildt seminarium, som har till ändamål att utbilda lärarinnor

för undervisningen vid högre flickskolor och annan därmed jämnställd

undervisning.

2. Seminariet skall omfatta minst två årsklasser och i afseende på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

inträdesfordringarna förutsätta minst det kunskapsmått, högre flickskola,

som är berättigad till statsunderstöd, afser att bibringa.

3. De vid seminariet anställda lärarinnorna skola aflönas enligt de

i sådant afseende stadgade grunder.

4. Seminariet skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de

grunder, som framdeles må varda stadgade.

o. Seminariet skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

6. Statsunderstöd till enskildt lärarinneseminarium må kunna utgå,

för år räknadt, med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning;

dels att ur riksstaten utesluta det under åttonde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk å högst 60,000 kronor,

och det under samma hufvudtitel upptagna anslaget till högre skolor för

kvinnlig ungdom å 380,000 kronor.

II. Anslaget till kommunala mellanskoior.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att understöd må utgå till af kommun

upprättade och underhållna mellanskoior.

Riksdagen har godkänt detta förslag såsom innebärande lösningen af

en fråga, som under de senare aren pa många orter blifvit allt mera

aktuell,0 nämligen den om anordnande af öfverbyggnader på folkskolan,

hvilka afse att bibringa den allmänt medborgerliga bildning, som genom

realskolexamen vitsordas. För att mellanskolan skall fylla denna sin uppgift,

måste garanti gifvas för att mellanskolans undervisning blir likvärdig

med realskolans. I detta syfte har Eders Kungl. Maj:t föreslagit och Riksdagen

godkänt, att den kommunala mellanskolan skall stå under inseende

af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk och vara underkastad den

kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt

föreskrifva.

Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förslag, att de kommunala

mellanskolorna må erhålla understöd af samma anslag och på samma villkor

som enskilda mellanskoior, har af motionärer yrkats, dels att de kommunala

mellanskolorna icke skulle vara delaktiga af de enskilda skolornas anslag

utan erhålla antingen eget anslag eller del i samma anslag som de högre

folkskolorna, dels att villkoren för deras understöd skulle ändras i flera

afseenden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

Riksdagen har med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förslag och de

nämnda motionärernas yrkanden beslutat, att i riksstaten uppföra ett anslag

å 10,000 kronor med titel »kommunala mellanskolor». Detta anslå»

skall vara ett förslagsanslag, på det att kommun, som upprättar en mellanskof

och i öfrigt uppfyller de stadgade bestämmelserna, må vara viss om

statsunderstöd. Därjämte har Riksdagen ändrat de af Eders Kun»l. Makt

föreslagna bestämmelserna i följande afseenden. °

Mom. 1 har omredigerats, enär anslaget skall tillgodose endast kommunala

skolor. För att skilja mellanskolan från andra öfverbyggnader på

folkskolan har mellanskolans mål angifvits. Därjämte har tillfogats ett

nytt stycke i afsikt att begränsa statens uppoffringar för skolor a°f denna

typ på samma ort: I samma kommun må statsunderstöd ej tilldelas flera

kommunala mellanskolor utan att i samtliga dessa skolor klasserna äro i

lämplig grad fyllda.

Mom. 2 och 6 hafva ändrats på samma sätt som i fråga om enskilda

mellanskolor.

Mom. 3. Af skäl, som Riksdagen anfört i fråga om de enskilda mellanskolorna,

har klassernas antal bestämts till 4 och lärjungeantalets minimum

till 32.

Enligt detta moment, sådant det lyder i Eders Kungl. Majrts förslag,

skall statsunderstöd kunna beviljas först, sedan mellanskolan i tre år haft

ett visst antal lärjungar. Detta innebär, att kommun, som vill upprätta

en mellanskola, måste under flera år ensam bära alla kostnader. Otvifvelaktigt

skulle en sådan bestämmelse i hög grad försvåra uppkomsten af

dylika skolor.

Riksdagen, som återkommer till denna fråga i samband med frå»an

om anslaget till högre folkskolor, har beslutat att ur detta moment utesluta

orden »under de senaste tre åren» och »haft i medeltal», hvarigenom

understödets beviljande göres oberoende af lärjungeantalet under föregående

år. °

Mom. 7 har ändrats sålunda: Skolan skall till sitt förfogande hafva

tjänliga undervisningslokaler och erforderlig undervisningsmateriell. Detta

innebär, förutom endast redaktionell ändring, att Riksdagen ur detta moment

uteslutit bestämmelserna om lärarinnors aflöning och pensionerin».

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle härför gälla samma bestämmelser

som i fråga om de enskilda skolorna. Detta innebär, att ingenting

skulle stadgas angående de manliga lärarnas kompetens och aflöning

samt att lärarinnors aflöning skulle blifva lägre än vid de högre folkskolorna

och kompetensvillkor för dem gälla endast lönetursrätt fcke anställ
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

21

ning; dessa kompetensfordringar skulle vara lägre ån de, som gälla för

lärarinnas anställning vid högre folkskola.

Riksdagen tinner sig icke i fråga om de kommunala mellanskolorna

kunna godkänna hvad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, oaktadt motsvarande

bestämmelser af Riksdagen godkänts i fråga om de enskilda

skolorna. Anledningen härtill är det nära sambandet mellan de kommu

nala mellanskolorna och de högre folkskolorna..

Med hänsyn till detta samband och särskildt därtill, att de kommunala

mellanskolorna säkerligen ofta komma att uppstå genom ombildning

af höyre folkskolor, har inom Riksdagen yrkats, att lärare och lärarinnor

vid kommunala mellanskolor skola i afseende på kompetensfordringar och

aflöningsförmåner likställas med lärare och lärarinnor vid högre tolkskolor.

Riksdagen finner sig, i saknad af närmare utredning, icke heller kunna

godkänna detta förslag i annan mån, än att lärares och lärarinnors aflöning-

tillsvidare så bestämmes, intill dess annorlunda varder stadga .

Sådan bestämmelse har Riksdagen uppfört såsom mom. 11. Emellertid

är denna fråga af den vikt, att Riksdagen beslutat hos Eders Kungl. Maj:t

anhålla om utredning och förslag till definitivt ordnande af denna lärare

kårs aflönings- och pensionsförhållanden. _

Riksdagen vill därvid framhålla å ena sidan, att saväl kompetensfordringar

som aflöningsförmåner böra afvägas med hänsyn därtill, att

mellanskolans undervisning måste hållas uppe på samma plan som realskolans

och dess examen blifva fullt likvärdig med examen vid realskolan,

å andra sidan att kompetensfordringarna icke fa stallas sa, att

dugliga lärare och lärarinnor, som äro behöriga för ordinarie anställning

vid höore folkskolor, utestängas från möjligheten att, sedan deras reella

kompetens pröfvats af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk, vinna

anställning vid kommunala mellanskolor.

Mom. 10 har ändrats på samma sätt som i fråga om enskilda mellanskolor.

Men därjämte har Riksdagen till detta moment fogat en bestämmelse en

ligt hvilken staten tills vidare bidrager till lärarpersonalens ålderstillagg

enligt de grunder, som gälla för högre folkskolor.

På o-rund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat

dels att å riksstatens åttonde hufvudtitel uppföra ett förslagsanslag

under titeln kommunala mellanskolor å 10,000 kronor att utgå i enlighet

med nedan angifna bestämmelser: o

1. Af anslaget till kommunala mellanskolor ma understöd kunna

utgå till af kommun upprättade och underhållna skolor, hvilka afse att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N.o 249.

bibringa den allmänt medborgerliga bildning, som genom realskolexamen

vitsordas och som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan

samt i afseende a mträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta årskursen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans

typ litt. A.

I samma kommun må statsunderstöd ej tilldelas flera kommunala

mellanskolor, utan att i samtliga dessa skolor klasserna äro i lämplig grad

fyllda. r o &

2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva

det i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.

3. Skolan skall omfatta fyra årsklasser utöfver den egentlig folkskolan

och i dessa klasser hafva sammanlagdt minst 32 lärjiTngar.0

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.

o. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig

lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall

finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Finnes i kommun

endast en kommunal mellanskof, skall denna vara afsedd för såväl gossar

som flickor.

0 6- Undervisningen skall fortgå under minst 38 läsveckor om året

pask- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell.

, ,.8'' ^est terminsafgifter upptagas af lärjungarna, skall frågan om

befrielse från eller nedsättning i sådana utgifter handläggas af en nämnd,

bestående af skolans inspektor och föreståndare eller föreståndarinna

samt en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas,

att terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar från kommunen’.

9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfngt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

10. Statsunderstödet till kommunal mellanskola utgår med 4,800

kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna erhålla’ ett

särskfldt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande

600 kronor, allt för år räknadt. Därjämte skola till hvarje kommunal

mellanskola af statsmedel utgå två tredjedelar af de ålderstillägo-, som

enligt mom. 11 skola utgå till lärare och lärarinnor vid sådan skola.

11. De vid skolan anställda lärarna och lärarinnorna skola, intill

dess särskilda bestämmelser därom blifva utfärdade, aflönas enligt de för

högre folkskolor gällande grunder, hvarjämte kommunen skall bidraga till

deras pensionering enligt de bestämmelser, som framdeles må varda stadgade;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

dels att hos Eders Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag

i fråga om aflönings- och pensionsförmåner åt lärare och lärarinnor vid

kommunala mellanskolor.

III. Anslaget till högre folkskolor.

I det statsrådsprotokoll, som bilagts propositionen, framhålles det

samband, som förefinnes mellan de kommunala inellanskolorna och de

hittills bestående öfverbyggnaderna på folkskolan, nämligen de högre

folkskoleafdelningarna och de högre folkskolorna. Detta samband har

ytterligare betonats af flera motionärer. Dessa ha fruktat, att sistnämnda

öfverbyggnader skulle komma att fullständigt uppgå i de kommunala

inellanskolorna, om staten skulle lämna dem i en sämre ställning

än mellanskolorna. De ha därför yrkat, att anslaget till de högre folkskolorna

skulle ökas och understöd lämnas till dem icke såsom nu för

högst två årsklasser utan för högst fyra årsklasser, alltså till samma maximibelopp

som Eders Kungl. Maj:t föreslagit för mellanskolorna.

Därjämte har uppmärksamheten riktats därpå, att sådana ändringar i

bestämmelserna rörande högre folkskolans understöd borde göras, att det

vunnes en naturlig öfvergång från den högre folkskolan till den kommunala

mellanskolan. Denna öfvergång borde vara sådan, att kommunerna

icke under densamma för något år förlorade statsunderstödet till skolan.

Om det därjämte medgåfves, att understöd finge utgå äfven till högre

folkskola å ort, där allmänt läroverk finnes, så skulle den förmånen beredas

hvarje kommun, som ville upprätta en kommunal mellanskof att den

kunde, om den iklädde sig de stadgade förbindelserna, vara viss om att

erhålla understöd åt skolan från första året.

Med anledning af dessa motioner har Riksdagen beslutat

att höja det nu å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till högre folkskolor å 32,000 kronor till 58,000 kronor att utgå

i enlighet med nu gällande bestämmelser, dock med följande ändrade

lydelse af första punkten:

Af anslaget till högre folkskolor må understöd kunna utgå till skolor,

som för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt inrättas i ändamål att

bereda barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller pa annat sätt

vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre matt af

allmänt medborgerlig och praktisk bildning, utan att barnen därigenom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 249.

dragas från sina vanliga lefnadsförliållanden eller nödig öfning för duglighet

och härdighet vid arbete. Understödet kan för hvarje skola utgå

dels till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes,

dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och för

hvarje skola ej öfverskridande 4,800 kronor om året,

dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2 omförmälda ålderstillägg

till lärares aflöning, allt under de i punkterna 2—6 angifna villkor.

önskar kommun få högre folkskola af Kungl. Maj:t erkänd som kommunal

mellanskola, må sådant ske, först sedan mellanskolans undervisningsplan

i dess helhet blifvit i skolan tillämpad och sedan skolans undervisning

samt lärarnas kompetens blifvit af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk pröfvade.

Stockholm den 21 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad

Stockholm, Tvär Hajggströms Boktryckeri A. B., 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.