Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 30

1909-03-09 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:30, Riksdagens Skrifvelse N:o 30

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

1

N:o 30.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 mars 1909.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående Kungl. Maj:ts

högsta domstols tjänstgöring på afdelningar, till stadga

angående måls handläggning i vissa fall af Kungl. Maj:ts

högsta domstols afdelningar samfälldt, till lag om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt, till lag om tjänstgöringen i Kungl.

Maj ds lagråd, till lag om ändring i förordningen angående

äktenskapsskillnader den 27 april 1810 och till lag

om ändring i förordningen den 3 april 1810, huruledes

rättelse och förklaring uti gjorda fdeikommissförfattning ar

må sökas, samt hvad i afseende på fardag af fideikommissegendom

kommer att iakttagas.

'' (Utskottets utlåtande n:o 15.)

Till Konungen.

Uti en den 12 januari 1909 dagtecknad proposition, n:o 11, har Eders

Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och

högsta domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan

införda förslag till

1) lag angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring på afdelningar;
Bih.

till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. (N:o 30).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

2) stadga angående måls handläggning i vissa fall af Kungl. Maj:ts

högsta domstols afdelningar samfälldt;

3) lag om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

4) lag om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd;

5) lag om ändring i förordningen angående äktenskapsskillnader den

27 april 1810; och

6) lag om ändring i förordningen den 3 april 1810, huruledes

rättelse och förklaring uti gjorda fideikommissförfattningar må sökas samt

hvad i afseende på fardag af fideikommissegendom kommer att iakttagas.

De hufvudsynpunkter, som varit bestämmande vid affattandet af

ifrågavarande lagförslag, hafva i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

angifvits. Hvad först angår förslaget till lag om Kungl.

Maj:ts högsta domstols tjänstgöring på afdelningar, synes det Riksdagen

med hänsyn till det allt fortfarande stora antalet balanserade mål inom

högsta domstolen nödvändigt att bibehålla antalet dömande justitieråd vid

21. Vid de lättnader i högsta domstolens arbetsbörda, som de föreliggande

lagförslagen ostridigt innebära, vill dock Riksdagen knyta den förhoppningen,

att ett nedbringande af denna balans skall kunna ske inom en ej

alltför aflägsen framtid.

Hvad angår förslaget till lag om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, har,

i förslagets 1 § bestämts, att regeringsrättens arbete skall fortgå minst

fyrtio veckor om året, och att med iakttagande häraf de i regeringsrätten

tjänstgörande ledamöterna äga sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

Föredragande departementschefen har visserligen med afseende

å regeringsrättens ferier erinrat, att regeringsrättens arbete syntes

kunna af brytas under två månader af sommaren samt att, om under

ferierna mål af brådskande beskaffenhet kräfde behandling, regeringsrätten

naturligtvis borde sammanträda. I betraktande särskildt af denna

omständighet — att regeringsrättens arbete ansetts vara af beskaffenhet

att någon tid af året kunna ligga nere — hafva också bestämmelserna gifvits

om antalet ledamöter i regeringsrätten, om regeringsrättens beslutförhet

m. m. Riksdagen har dock med hänsyn till affattningen af nyssnämnda

stadgande i lagförslagets 1 § ansett sig icke böra underlåta att

i detta sammanhang framhålla den stora vikten däraf, att regeringsrättens

arbete så ordnas, att menliga afbrott i dess verksamhet såvidt möjligt

icke förekomma.

I likhet med hvad som framhölls af konstitutionsutskottet vid 1908

års riksdag i dess utlåtande öfver de grundlagsändringsförslag, hvarå föreliggande

förslag äro byggda, finner äfven Riksdagen sig icke hafva något

att erinra mot den enumerationsprincip, hvilken kommit till användning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30. ''3

vid bestämmande af regeringsrättens verksamhetsområde. Den i förslagets

2 § verkställda enumerationen afser, såsom §:ns ingress angifvcr, ej att bestämma,

i hvilka fall besvär få från underordnade myndigheter fullföljas

hos Eders Kungl. Maj:t, utan endast att uppdela dein, som enligt författningarna

kunna sålunda fullföljas, mellan Eders Kungl. Maj:t i statsrådet och

regeringsrätten. Härvid har, såsom statsrådet och chefen för justitiedepartementet

"till statsrådsprotokollet anmärkt, måst räknas med den möjligheten, att

något eller några slags mål förbisetts, äfvensom med det förhållande, att blifvande

lagstiftning alltjämt kan komma att skapa nya fall, där fullföljd kan

komma att äga rum. Med hänsyn bland annat härtill har enumerationen hänförts

till regeringsrätten och ej till statsrådet, för hvilket, såsom departementschefen

framhållit, åtminstone den möjligheten alltid står öppen att, innan

ett mål, som dit inkommit, afgöres, infordra regeringsrättens yttrande.

Det torde i allt fall ligga i sakens natur, att kompetenskonflikter mellan

sfatsrådet och regeringsrätten skola lätt lösa sig. I den mån erfai enhet

vinnes, kunna ju också jämkningar i stadgandena härutinnan ske. Hvad

särskilt angår det af nästlidet "års riksdags konstitutionsutskott uttalade

önskemålet, att för lindring af högsta domstolens arbetsbörda högsta domstolens

befattning med skiftesmålen borde flyttas till regeringsrätten, har

Riksdagen icke något att erinra mot att resultatet af skifteskommittens

arbeten afvaktas, innan något afgörande i denna fråga äger ruin.

Beträffande sistnämnda lagförslags 4 § har Riksdagen fäst sig vid den

olikhet, som enligt förslaget skulle komma att äga rum i behandlingen af de

fall, där med besvär förenats ansökning om dispens, och sådana fall, där

regeringsrätten utan att dylik ansökning blifvit gjord vid handläggning

af°besvärsmål finner, att från gällande stadganden skäligen borde medgifvas

något undantag. I förra fallet skall enligt förslaget regeringsrätten

pröfva besvären och därefter, innan föredragning af målet i statsrådet

sker, afgifva utlåtande däri. I senare fallet åter skall regeringsrätten

med eget utlåtande öfverlämna målet i dess helhet till afgörande

af Eders Kungl. Maj:t i statsrådet. I syfte att åstadkomma en enligt Riksdagens

mening erforderlig likformighet i behandlingen af dessa båda i reellt

afseende likartade fall har Riksdagen ansett sig böra föreslå en ändring i

sista stycket af ifrågavarande §.

I öfvergångsstadgandena till de ifrågavarande lagförslagen har Riksdagen

vidtagit en formell ändring, som numera är nödvändig.

I öfrigt har den granskning, Riksdagen företagit af förevarande lagförslag,

ej gifvit anledning till särskildt uttalande eller erinran.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, som ansett,. att

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, n:o 11, icke kunnat af Riksdagen

i oförändradt skick bifallas, för sin del antagit följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Lag

angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring på afdelningar.

Med upphäfvande af lagen den 20 juni 1905 angående Kungl. Maj:ts

högsta domstols tjänstgöring på afdelningar förordnas som följer:

1 §•

Kungl. Maj:ts högsta domstol skall utgöras af tjugufyra justitieråd,

af hvilka tre, enligt hvad därom är särskilt stadgadt, tjänstgöra i lagrådet.

Högsta domstolen arbetar på afdelningar, på sätt nedan sägs.

2 §•

o

Åtta veckor hvarje år skall högsta domstolen arbeta på en afdelning,

sjutton veckor på tre afdelningar och under den öfriga tiden af året

utom öfliga jul- och påskferier på två afdelningar.

3 §.

Afdelningarna äro lika behöriga att upptaga de till högsta domstolens

handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror af

den ordning, hvari de enligt gällande föreskrifter anmälas.

4 §•

Med iakttagande af hvad ofvan är föreskrifvet äga de i högsta domstolen

tjänstgörande justitieråden sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

5 §•

Angående måls handläggning i vissa fall af högsta domstolens afdelningar

samfälldt är särskildt stadgadt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget

till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,

99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och

69 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder. af

Konungen gilladt. Bestämmelsen i 2 § skall dock ej vinna tillämpning

förrän vid början af det kalenderår, som infaller näst efter sagda dag;

skolande högsta domstolen intill nämnda år arbeta å afdelningar på sätt

i lagen den 20 juni 1905 är stadgadt för det fall, att justitierådens antal

är tjuguett.

Stadga

angående måls handläggning i vissa fall af Kungl. Maj:ts högsta domstols

afdelningar samfält.

Med upphäfvande af stadgan den 20 juni 1905 angående måls handläggning

i vissa fall af Kungl. Maj:ts högsta domstols afdelningar samfälldt

förordnas som följer:

Mom. 1.

Finner någon af högsta domstolens afdelningar, vid öfverläggning

till dom, å afdelningen rådande mening afvika från rättsgrundsats eller

lagtolkning, som förut varit af högsta domstolen antagen; då må afdelningen

förordna, att målet i hela dess vidd eller, där sådant pröfvas kunna

ske, allenast viss i målet uppkommen fråga skall af högsta domstolens

afdelningar samfälldt afgöras; och böra, där laga hinder icke möter, alla

justitieråden med undantag af dem, hvilka tjänstgöra i lagrådet, i sådant

afgörande deltaga.

Flafva i särskilda, för afdelningen kända domar mot hvarandra stridande

åsikter, i fråga om viss rättsgrundsats eller lagtolkning, på olika

tider gjort sig inom högsta domstolen gällande, äge hvad ofvan föreskrifvet

år tillämpning endast i det fall att afdelningen finner den rådande

meningen afvika från den senast meddelade domen.

O

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Mom. 2.

Hvad i föregående moment stadgadt är afser ej mål, som från

krigsdomstol dragés under Konungens pröfning; ej heller mål, som angår

häktad person eller eljest enligt särskild föreskrift fordrar skyndsamt

afgörande, där sådant mål förekommer under juni, juli eller augusti

månad.

Denna stadga träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna

förslaget till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34,

87, 99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och

69 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen, varder af

Konungen gilladt.

Lag

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall utgöras af sju regeringsråd, af

hvilka en, enligt hvad därom är särskildt stadgadt, tjänstgör i lagrådet.

Med iakttagande att regeringsrättens arbete skall fortgå minst fyrtio

veckor om året äga de i regeringsrätten tjänstgörande ledamöterna sig

emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

2 §•

Besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i

statsdepartementen, skola, med de undantag hvarom i 3 § sägs, tillhöra

regeringsrättens upptagande och afgörande i följande mål:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

1 :o) mål om riksdagsmannaval, om afsägelse af riksdagsmannauppdrag;

mål om annat val till befattning eller uppdrag, om val för upprättande

af förslag därtill, om den valdes afsägelse;

2:o) mål om beslut af landsting, af kommun, annan menighet eller

deras representationer;

mål om nybyggnad, inredning eller reparation af allmän byggnad,

som af menighet skall byggas och underhållas, om stället för sådan byggnads

uppförande;

mål angående fattigvården;

3:o) mål om sammankallande af menighet eller dess representation;

4:o) mål om aflöningsförmåner, därunder inbegripet provision, anmärknings-

och aktoratsarfvode, ersättning för viss förrättning eller visst

uppdrag, bostadsförmån, hyresbidrag, sjukvård, beklädnadsersättning och

dylikt, om resekostnads- och traktamentsersättning, om delaktighet i eller

afgifter till pensionsinrättning eller annan sådan allmän anstalt eller kassa,

om rätt till pension eller dylik förmån, allt enligt gällande föreskrifter

eller överenskommelser;

mål om annan ersättning, såvidt den enligt gällande författningar

utgår af statsmedel och anspråket ej är framställdt mot riksförsäkringsanstalten;
mål

om sådant bidrag eller understöd af statsmedel, som statskontoret

eller Konungens befallningshafvande enligt gällande författningar må

bevilja eller skall på rekvisition utbetala;

5:o) mål om tullbehandling;

mål om taxering till skatt eller annan afgift;

mål om debitering eller indrifning af utskylder eller andra afgifter;

mål om skyldighet för medlem af kommun eller annan menighet att

till dess gemensamma utgifter lämna bidrag;

mål om restitution af utskylder, böter eller andra allmänna medel;

anmärknings- eller redogörelsemål, reskontreringsmål, mål om afkortning

eller afskrifning;

mål om förvaltning af eller redovisning för kyrkors, prästerskapets,

undervisningsverks eller fromma stiftelsers inkomster eller ägodelar;

mål om fördelning af brännvinsförsäljningsmedel eller skogsvårdsafgifter;
mål

om fördelning till återbetalning af lån utaf allmänna medel;

6:o) skattläggningsmål, öfriga mål om grundskatter eller därmed

jämförliga utskylder;

mål om markegångsprisen;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

7:6) mål om fastställande af jordebok, om upptagande i eller uteslutande

ur jordebok af fastighet eller särskild anteckning, om ändring i

förhållande, hvarom uppgift finnes i jordebok införd;

de i denna § eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och

skyldigheter, hvilka åtfölja fastighet på grund af dess särskilda natur och

egenskap;

8:o) mål om rust- och rotehållares rättigheter och skyldigheter, öfriga

mål rörande indelnings- och roteringsverket;

mål om hemmans och lägenheters indelning till lotsning, om utbyten

af boningsplatser för lotsar eller af lotsningspliktiga hemman och lägenheter,

om dessas förmåner, friheter och skyldigheter;

mål om anläggning, indragning eller förändring af allmänna vägar,

åt broar och färjor därå, om deras underhåll sommar- och vintertiden, om

vägdelning, om rätt att hafva byggnad utmed väg eller att därå hafva

grind, om tid för grinds öppenhållande;

mål rörande skjutsväsendet;

mål om allmän flottled och farled samt sättet och villkoren för

deras begagnande;

mål om strömrensningar och skyldighet att därtill bidraga;

mål om ordningen och sättet för begagnande af samfälld tångtäkt;

9:o) mål om tillvaro af eller företräde till stadgad åborätt eller

ständig besittningsrätt till hemman eller lägenhet, som tillhör kronan, menighet

eller allmän inrättning;

mål om anläggning af och frihetsår för nybyggen;

mål, huruvida jord tillhörig kyrkor i Lunds och Göteborgs stift skall

enligt gällande författningar under prästgård eller annat visst hemman

brukas, mål om beloppet af den afgift, som däraf bör till kyrkan erläggas;

mål om villkor för utarrendering af prästerskapet eller kyrkor anslagen

jord, som enligt hvad författningarna stadga skall under arrende

upplåtas;

mål om optionsrätt till arrende;

10:o) mål om rättighet till och villkoren för skatteköp af kronan,

menighet eller allmän inrättning tillhörig fastighet, som jämlikt författningarna

får till skatte försäljas, om fastställande af skatteköpeskilling;

mål om nybygges omföring till skatte och villkoren därvid;

ll:o) mål om afsöndring från fastighet under enskild äganderätt

eller stadgad åborätt;

mål om afgäld från afsöndrad lägenhet, om fördelning af mantal

eller utskylder mellan stamfastighet och afsöndrad lägenhet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o SO. 9

mål, huruvida fastighet är af beskaffenhet att den må förvärfvas af

bolag eller förening, mål om tillstånd till ägostyckning;

l‘2:o) afvittringsmål;

13:o) mål om Konungens befallningshafvandes beslut rörande förordnande

till landtmäteriförrättning, till vägdelning, till syn rörande dikning,

vattenafledning eller flottning eller till annan dylik förrättning, om befallningshafvandens

åtgärder till befordrande af landtmäteriförrättningars fortgång

och behöriga verkställighet, om landtmätares afstångande från rätt till nya

förordnanden;

14:o) mål om inmutning eller utmålsläggning;

mål om meddelande af patent, om registrering af varumärken eller

af mönster och modeller;

mål om anteckning i aktiebolags-, försäkrings-, förenings-, handelseller

annat dylikt register, om anmälan om idkande af näringsyrke;

mål om registrering af fartyg, om förändring af fartygs namn, om

skeppsmätning;

15:o) mål om antagande af släktnamn;

mål om kyrkoskrifning, lysning till äktenskap, skillnad i trolofning,

utfärdande af skiljebref, anteckning i kyrkobok;

16:o) mål om meddelande i särskilda fall af tillstånd, förbud eller

föreläggande jämlikt författningar och föreskrifter rörande den allmänna

hälsovården, härunder inbegripet fosterbarns vård, samt städernas eller

andra orters byggnads- och brandväsen;

17:o) mål om kyrkotukt, om uppfostran åt vanartade och i sedligt

afseende försummade barn, om skolpliktiga barns skiljande från föräldrar

eller målsmän;

mål om disciplinär bestraffning, om afstångande från tjänstgöring

under åtalstid;

mål om bötesansvar, om annat föreläggande vid vite än sådant, som

må gifvas enligt författningar om banker eller andra penninginrättningar,- om utdömande af vite enligt andra än nämnda författningar;

mål om häktads vård och behandling, om verkställande af straff;

18:o) handräckningsmål.

3 §•

Därest i mål, hvarom under 2:o) af 2 § förmäles, klagan rörer

myndighets beslut i anledning af sökt fastställelse a landstings, menighets

eller dess representations beslut, eller mål, som i första eller andra stycket

af samma punkt sägs, angår skolväsendets ordnande, skall regeringsrätten,

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

med eget utlåtande, öfverlämna målet till afgörande af Konungen i

statsrådet.

Samma lag vare, där besvärsmål angår flera ämnen, af hvilka något,

men ej alla angifvits i 2 §.

4 §•

År med besvär förenad ansökning om meddelande af dispens eller

om vidtagande af annan åtgärd, hvilken är af beskaffenhet att ankomma på

beslut af Konungen i statsrådet, eller har beslut, hvarom i besvären är

fråga, underställts Konungens pröfning, vare det ej hinder för att regeringsrätten

pröfvar besvären.

Erfordras, efter det besvären blifvit af regeringsrätten afgjorda, föredragning

inför Konungen i statsrådet af ansökning, som nyss är nämnd,

afsdfve regeringsrätten sitt utlåtande däröfver.

Därest vid handläggning af besvärsmål regeringsrätten skulle finna,

att från gällande stadganden skäligen borde medgifvas något undantag,

hvarom ansökan ej blifvit i målet gjord, må regeringsrätten, sedan besvären

blifvit afgjorda, underställa målet Konungens pröfning i statsrådet.

5 §•

Föredragande i regeringsrätten vare, efter Konungens bestämmande,

ämbets- eller tjänsteman i det statsdepartement, hvartill det ärende, som

skall föredragas, enligt stadgad fördelning, hörer.

Om anmälan till föredragning och om föredragningsturen förordnar

Konungen, efter regeringsrättens hörande.

Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget

till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,

99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69

riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder af Konungen

gilladt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

11

Lag

om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

De tre justitieråd och det regeringsråd, hvilka tillsammans utgöra

Kungl. Maj:ts lagråd, skola, med iakttagande af föreskrifterna i 2— 5 §§,

utses, justitieråden af högsta domstolen och regeringsrådet af regeringsrätten.

Där laga hinder icke möter, böra alla justitieråden »eller regeringsråden

i sådant ärende deltaga; dock vare justitieråd ej därtill pliktig, när

han är från tjänstgöringsskyldighet befriad.

2 §.

Tjänstgöringsperiod i lagrådet är två kalenderår. Har vid tjänstgöringsperiods

utgång behandlingen af något ärende påbörjats men ej

hunnit afslutas, skola de afgående ledamöterna bestrida tjänstgöringen i

lagrådet, till dess ärendet blifvit slutligen handlagdt.

3 §•

Afgår ledamot, som utsetts af högsta domstolen eller regeringsrätten,

från sitt justitieråds- eller regeringsrådsämbete, eller får han förfall,

tjänstgöre såsom ledamot i hans ställe den därtill utses. Den som tjänstgjort

under förfall för annan må, där lagrådet finner lämpligt, efter förfallets

upphörande fortfara med tjänstgöringen, till dess slutbehandling

skett af ärende, i hvars handläggning han därförut deltagit.

4 §•

Justitieråd må ej tjänstgöra i

beklädt justitierådsämbete.

lagrådet förr än han minst två år

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Sedan under en tjänstgöringsperiod justitieråd eller regeringsråd

minst ett år tjänstgjort i lagrådet, må justitieråd först fyra år och regeringsråd

först två år efter periodens slut ånyo där tjänstgöra.

5 §•

Har justitieråd uppnått sextio års ålder eller minst femton år innehaft

justitieråds- eller regeringsrädsämbete, må han ej utan sitt begifvande

utses att tjänstgöra i lagrådet.

6 §•

Ledamot, som utsetts af högsta domstolen eller regeringsrätten, skall

deltaga i handläggningen af alla i lagrådet förekommande ärenden.

Sedan justitieråd eller regeringsråd börjat tjänstgöra i lagrådet, skall

han utan hinder däraf deltaga i slutbehandling af mål eller ärende, hvarmed

han förut i högsta domstolen eller regeringsrätten tagit befattning.

Ledamot i lagrådet är berättigad att årligen åtnjuta tre månaders

ledighet å tid, som lagrådet bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget

till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,

99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69

riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder af Konungen

gilladt.

Första tjänstgöringsperioden i lagrådet skall utgå vid slutet af kalenderåret

näst efter det denna lag trädt i kraft.

Lag

om ändring i förordningen angående äktenskapsskillnader den 27 april 1810.

Härigenom förordnas, att den i förordningen angående äktenskapsskillnader

den 27 april 1810 meddelade föreskrift om högsta domstolens

hörande öfver ansökning om Konungens tillåtelse till skillnad i äktenskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

13

skall upphöra att gälla, samt att i följd häraf sådan ansökning skall ingifvas

icke, såsom i sagda förordning är stadgadt, till justitierevisionsexpeditionen

utan till justitiedepartementet.

Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget

till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,

99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69

riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder af Konungen

gilladt.

Lag

om ändring i förordningen den 3 april 1810, huruledes rättelse och förklaring

uti gjorda fideikommissförfattningar må sökas samt hvad i afseende på fardag

af fideikommissegendom kommer att iakttagas.

Med ändring af hvad förordningen den 3 april 1810, huruledes

rättelse och förklaring uti gjorda fideikommissförfattningar må sökas, samt

hvad i afseende på fardag af fideikommissegendom kommer att iakttagas,

innehåller häremot stridande, förordnas, att ansökningar, som afses i sagda

förordning, skola ingifvas till justitiedepartementet och, efter regeringsrättens

hörande, pröfvas af Konungen i statsrådet.

Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget

till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,

99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69

riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder af Konungen

gilladt.

Stockholm den 9 mars 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Håft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.