Riksdagens Skrifvelse N:o 30
1909-03-09 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1909:30, Riksdagens Skrifvelse N:o 30
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
1
N:o 30.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 mars 1909.
— — — — Andra Kammaren den 9 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående Kungl. Maj:ts
högsta domstols tjänstgöring på afdelningar, till stadga
angående måls handläggning i vissa fall af Kungl. Maj:ts
högsta domstols afdelningar samfälldt, till lag om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt, till lag om tjänstgöringen i Kungl.
Maj ds lagråd, till lag om ändring i förordningen angående
äktenskapsskillnader den 27 april 1810 och till lag
om ändring i förordningen den 3 april 1810, huruledes
rättelse och förklaring uti gjorda fdeikommissförfattning ar
må sökas, samt hvad i afseende på fardag af fideikommissegendom
kommer att iakttagas.
'' (Utskottets utlåtande n:o 15.)
Till Konungen.
Uti en den 12 januari 1909 dagtecknad proposition, n:o 11, har Eders
Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och
högsta domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan
införda förslag till
1) lag angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring på afdelningar;
Bih.
till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. (N:o 30).
1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
2) stadga angående måls handläggning i vissa fall af Kungl. Maj:ts
högsta domstols afdelningar samfälldt;
3) lag om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;
4) lag om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd;
5) lag om ändring i förordningen angående äktenskapsskillnader den
27 april 1810; och
6) lag om ändring i förordningen den 3 april 1810, huruledes
rättelse och förklaring uti gjorda fideikommissförfattningar må sökas samt
hvad i afseende på fardag af fideikommissegendom kommer att iakttagas.
De hufvudsynpunkter, som varit bestämmande vid affattandet af
ifrågavarande lagförslag, hafva i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
angifvits. Hvad först angår förslaget till lag om Kungl.
Maj:ts högsta domstols tjänstgöring på afdelningar, synes det Riksdagen
med hänsyn till det allt fortfarande stora antalet balanserade mål inom
högsta domstolen nödvändigt att bibehålla antalet dömande justitieråd vid
21. Vid de lättnader i högsta domstolens arbetsbörda, som de föreliggande
lagförslagen ostridigt innebära, vill dock Riksdagen knyta den förhoppningen,
att ett nedbringande af denna balans skall kunna ske inom en ej
alltför aflägsen framtid.
Hvad angår förslaget till lag om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, har,
i förslagets 1 § bestämts, att regeringsrättens arbete skall fortgå minst
fyrtio veckor om året, och att med iakttagande häraf de i regeringsrätten
tjänstgörande ledamöterna äga sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.
Föredragande departementschefen har visserligen med afseende
å regeringsrättens ferier erinrat, att regeringsrättens arbete syntes
kunna af brytas under två månader af sommaren samt att, om under
ferierna mål af brådskande beskaffenhet kräfde behandling, regeringsrätten
naturligtvis borde sammanträda. I betraktande särskildt af denna
omständighet — att regeringsrättens arbete ansetts vara af beskaffenhet
att någon tid af året kunna ligga nere — hafva också bestämmelserna gifvits
om antalet ledamöter i regeringsrätten, om regeringsrättens beslutförhet
m. m. Riksdagen har dock med hänsyn till affattningen af nyssnämnda
stadgande i lagförslagets 1 § ansett sig icke böra underlåta att
i detta sammanhang framhålla den stora vikten däraf, att regeringsrättens
arbete så ordnas, att menliga afbrott i dess verksamhet såvidt möjligt
icke förekomma.
I likhet med hvad som framhölls af konstitutionsutskottet vid 1908
års riksdag i dess utlåtande öfver de grundlagsändringsförslag, hvarå föreliggande
förslag äro byggda, finner äfven Riksdagen sig icke hafva något
att erinra mot den enumerationsprincip, hvilken kommit till användning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 30. ''3
vid bestämmande af regeringsrättens verksamhetsområde. Den i förslagets
2 § verkställda enumerationen afser, såsom §:ns ingress angifvcr, ej att bestämma,
i hvilka fall besvär få från underordnade myndigheter fullföljas
hos Eders Kungl. Maj:t, utan endast att uppdela dein, som enligt författningarna
kunna sålunda fullföljas, mellan Eders Kungl. Maj:t i statsrådet och
regeringsrätten. Härvid har, såsom statsrådet och chefen för justitiedepartementet
"till statsrådsprotokollet anmärkt, måst räknas med den möjligheten, att
något eller några slags mål förbisetts, äfvensom med det förhållande, att blifvande
lagstiftning alltjämt kan komma att skapa nya fall, där fullföljd kan
komma att äga rum. Med hänsyn bland annat härtill har enumerationen hänförts
till regeringsrätten och ej till statsrådet, för hvilket, såsom departementschefen
framhållit, åtminstone den möjligheten alltid står öppen att, innan
ett mål, som dit inkommit, afgöres, infordra regeringsrättens yttrande.
Det torde i allt fall ligga i sakens natur, att kompetenskonflikter mellan
sfatsrådet och regeringsrätten skola lätt lösa sig. I den mån erfai enhet
vinnes, kunna ju också jämkningar i stadgandena härutinnan ske. Hvad
särskilt angår det af nästlidet "års riksdags konstitutionsutskott uttalade
önskemålet, att för lindring af högsta domstolens arbetsbörda högsta domstolens
befattning med skiftesmålen borde flyttas till regeringsrätten, har
Riksdagen icke något att erinra mot att resultatet af skifteskommittens
arbeten afvaktas, innan något afgörande i denna fråga äger ruin.
Beträffande sistnämnda lagförslags 4 § har Riksdagen fäst sig vid den
olikhet, som enligt förslaget skulle komma att äga rum i behandlingen af de
fall, där med besvär förenats ansökning om dispens, och sådana fall, där
regeringsrätten utan att dylik ansökning blifvit gjord vid handläggning
af°besvärsmål finner, att från gällande stadganden skäligen borde medgifvas
något undantag. I förra fallet skall enligt förslaget regeringsrätten
pröfva besvären och därefter, innan föredragning af målet i statsrådet
sker, afgifva utlåtande däri. I senare fallet åter skall regeringsrätten
med eget utlåtande öfverlämna målet i dess helhet till afgörande
af Eders Kungl. Maj:t i statsrådet. I syfte att åstadkomma en enligt Riksdagens
mening erforderlig likformighet i behandlingen af dessa båda i reellt
afseende likartade fall har Riksdagen ansett sig böra föreslå en ändring i
sista stycket af ifrågavarande §.
I öfvergångsstadgandena till de ifrågavarande lagförslagen har Riksdagen
vidtagit en formell ändring, som numera är nödvändig.
I öfrigt har den granskning, Riksdagen företagit af förevarande lagförslag,
ej gifvit anledning till särskildt uttalande eller erinran.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, som ansett,. att
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, n:o 11, icke kunnat af Riksdagen
i oförändradt skick bifallas, för sin del antagit följande:
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
Lag
angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring på afdelningar.
Med upphäfvande af lagen den 20 juni 1905 angående Kungl. Maj:ts
högsta domstols tjänstgöring på afdelningar förordnas som följer:
1 §•
Kungl. Maj:ts högsta domstol skall utgöras af tjugufyra justitieråd,
af hvilka tre, enligt hvad därom är särskilt stadgadt, tjänstgöra i lagrådet.
Högsta domstolen arbetar på afdelningar, på sätt nedan sägs.
2 §•
o
Åtta veckor hvarje år skall högsta domstolen arbeta på en afdelning,
sjutton veckor på tre afdelningar och under den öfriga tiden af året
utom öfliga jul- och påskferier på två afdelningar.
3 §.
Afdelningarna äro lika behöriga att upptaga de till högsta domstolens
handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror af
den ordning, hvari de enligt gällande föreskrifter anmälas.
4 §•
Med iakttagande af hvad ofvan är föreskrifvet äga de i högsta domstolen
tjänstgörande justitieråden sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.
5 §•
Angående måls handläggning i vissa fall af högsta domstolens afdelningar
samfälldt är särskildt stadgadt.
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget
till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,
99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och
69 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder. af
Konungen gilladt. Bestämmelsen i 2 § skall dock ej vinna tillämpning
förrän vid början af det kalenderår, som infaller näst efter sagda dag;
skolande högsta domstolen intill nämnda år arbeta å afdelningar på sätt
i lagen den 20 juni 1905 är stadgadt för det fall, att justitierådens antal
är tjuguett.
Stadga
angående måls handläggning i vissa fall af Kungl. Maj:ts högsta domstols
afdelningar samfält.
Med upphäfvande af stadgan den 20 juni 1905 angående måls handläggning
i vissa fall af Kungl. Maj:ts högsta domstols afdelningar samfälldt
förordnas som följer:
Mom. 1.
Finner någon af högsta domstolens afdelningar, vid öfverläggning
till dom, å afdelningen rådande mening afvika från rättsgrundsats eller
lagtolkning, som förut varit af högsta domstolen antagen; då må afdelningen
förordna, att målet i hela dess vidd eller, där sådant pröfvas kunna
ske, allenast viss i målet uppkommen fråga skall af högsta domstolens
afdelningar samfälldt afgöras; och böra, där laga hinder icke möter, alla
justitieråden med undantag af dem, hvilka tjänstgöra i lagrådet, i sådant
afgörande deltaga.
Flafva i särskilda, för afdelningen kända domar mot hvarandra stridande
åsikter, i fråga om viss rättsgrundsats eller lagtolkning, på olika
tider gjort sig inom högsta domstolen gällande, äge hvad ofvan föreskrifvet
år tillämpning endast i det fall att afdelningen finner den rådande
meningen afvika från den senast meddelade domen.
O
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
Mom. 2.
Hvad i föregående moment stadgadt är afser ej mål, som från
krigsdomstol dragés under Konungens pröfning; ej heller mål, som angår
häktad person eller eljest enligt särskild föreskrift fordrar skyndsamt
afgörande, där sådant mål förekommer under juni, juli eller augusti
månad.
Denna stadga träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna
förslaget till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34,
87, 99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och
69 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen, varder af
Konungen gilladt.
Lag
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall utgöras af sju regeringsråd, af
hvilka en, enligt hvad därom är särskildt stadgadt, tjänstgör i lagrådet.
Med iakttagande att regeringsrättens arbete skall fortgå minst fyrtio
veckor om året äga de i regeringsrätten tjänstgörande ledamöterna sig
emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.
2 §•
Besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i
statsdepartementen, skola, med de undantag hvarom i 3 § sägs, tillhöra
regeringsrättens upptagande och afgörande i följande mål:
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
1 :o) mål om riksdagsmannaval, om afsägelse af riksdagsmannauppdrag;
mål om annat val till befattning eller uppdrag, om val för upprättande
af förslag därtill, om den valdes afsägelse;
2:o) mål om beslut af landsting, af kommun, annan menighet eller
deras representationer;
mål om nybyggnad, inredning eller reparation af allmän byggnad,
som af menighet skall byggas och underhållas, om stället för sådan byggnads
uppförande;
mål angående fattigvården;
3:o) mål om sammankallande af menighet eller dess representation;
4:o) mål om aflöningsförmåner, därunder inbegripet provision, anmärknings-
och aktoratsarfvode, ersättning för viss förrättning eller visst
uppdrag, bostadsförmån, hyresbidrag, sjukvård, beklädnadsersättning och
dylikt, om resekostnads- och traktamentsersättning, om delaktighet i eller
afgifter till pensionsinrättning eller annan sådan allmän anstalt eller kassa,
om rätt till pension eller dylik förmån, allt enligt gällande föreskrifter
eller överenskommelser;
mål om annan ersättning, såvidt den enligt gällande författningar
utgår af statsmedel och anspråket ej är framställdt mot riksförsäkringsanstalten;
mål
om sådant bidrag eller understöd af statsmedel, som statskontoret
eller Konungens befallningshafvande enligt gällande författningar må
bevilja eller skall på rekvisition utbetala;
5:o) mål om tullbehandling;
mål om taxering till skatt eller annan afgift;
mål om debitering eller indrifning af utskylder eller andra afgifter;
mål om skyldighet för medlem af kommun eller annan menighet att
till dess gemensamma utgifter lämna bidrag;
mål om restitution af utskylder, böter eller andra allmänna medel;
anmärknings- eller redogörelsemål, reskontreringsmål, mål om afkortning
eller afskrifning;
mål om förvaltning af eller redovisning för kyrkors, prästerskapets,
undervisningsverks eller fromma stiftelsers inkomster eller ägodelar;
mål om fördelning af brännvinsförsäljningsmedel eller skogsvårdsafgifter;
mål
om fördelning till återbetalning af lån utaf allmänna medel;
6:o) skattläggningsmål, öfriga mål om grundskatter eller därmed
jämförliga utskylder;
mål om markegångsprisen;
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
7:6) mål om fastställande af jordebok, om upptagande i eller uteslutande
ur jordebok af fastighet eller särskild anteckning, om ändring i
förhållande, hvarom uppgift finnes i jordebok införd;
de i denna § eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och
skyldigheter, hvilka åtfölja fastighet på grund af dess särskilda natur och
egenskap;
8:o) mål om rust- och rotehållares rättigheter och skyldigheter, öfriga
mål rörande indelnings- och roteringsverket;
mål om hemmans och lägenheters indelning till lotsning, om utbyten
af boningsplatser för lotsar eller af lotsningspliktiga hemman och lägenheter,
om dessas förmåner, friheter och skyldigheter;
mål om anläggning, indragning eller förändring af allmänna vägar,
åt broar och färjor därå, om deras underhåll sommar- och vintertiden, om
vägdelning, om rätt att hafva byggnad utmed väg eller att därå hafva
grind, om tid för grinds öppenhållande;
mål rörande skjutsväsendet;
mål om allmän flottled och farled samt sättet och villkoren för
deras begagnande;
mål om strömrensningar och skyldighet att därtill bidraga;
mål om ordningen och sättet för begagnande af samfälld tångtäkt;
9:o) mål om tillvaro af eller företräde till stadgad åborätt eller
ständig besittningsrätt till hemman eller lägenhet, som tillhör kronan, menighet
eller allmän inrättning;
mål om anläggning af och frihetsår för nybyggen;
mål, huruvida jord tillhörig kyrkor i Lunds och Göteborgs stift skall
enligt gällande författningar under prästgård eller annat visst hemman
brukas, mål om beloppet af den afgift, som däraf bör till kyrkan erläggas;
mål om villkor för utarrendering af prästerskapet eller kyrkor anslagen
jord, som enligt hvad författningarna stadga skall under arrende
upplåtas;
mål om optionsrätt till arrende;
10:o) mål om rättighet till och villkoren för skatteköp af kronan,
menighet eller allmän inrättning tillhörig fastighet, som jämlikt författningarna
får till skatte försäljas, om fastställande af skatteköpeskilling;
mål om nybygges omföring till skatte och villkoren därvid;
ll:o) mål om afsöndring från fastighet under enskild äganderätt
eller stadgad åborätt;
mål om afgäld från afsöndrad lägenhet, om fördelning af mantal
eller utskylder mellan stamfastighet och afsöndrad lägenhet;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o SO. 9
mål, huruvida fastighet är af beskaffenhet att den må förvärfvas af
bolag eller förening, mål om tillstånd till ägostyckning;
l‘2:o) afvittringsmål;
13:o) mål om Konungens befallningshafvandes beslut rörande förordnande
till landtmäteriförrättning, till vägdelning, till syn rörande dikning,
vattenafledning eller flottning eller till annan dylik förrättning, om befallningshafvandens
åtgärder till befordrande af landtmäteriförrättningars fortgång
och behöriga verkställighet, om landtmätares afstångande från rätt till nya
förordnanden;
14:o) mål om inmutning eller utmålsläggning;
mål om meddelande af patent, om registrering af varumärken eller
af mönster och modeller;
mål om anteckning i aktiebolags-, försäkrings-, förenings-, handelseller
annat dylikt register, om anmälan om idkande af näringsyrke;
mål om registrering af fartyg, om förändring af fartygs namn, om
skeppsmätning;
15:o) mål om antagande af släktnamn;
mål om kyrkoskrifning, lysning till äktenskap, skillnad i trolofning,
utfärdande af skiljebref, anteckning i kyrkobok;
16:o) mål om meddelande i särskilda fall af tillstånd, förbud eller
föreläggande jämlikt författningar och föreskrifter rörande den allmänna
hälsovården, härunder inbegripet fosterbarns vård, samt städernas eller
andra orters byggnads- och brandväsen;
17:o) mål om kyrkotukt, om uppfostran åt vanartade och i sedligt
afseende försummade barn, om skolpliktiga barns skiljande från föräldrar
eller målsmän;
mål om disciplinär bestraffning, om afstångande från tjänstgöring
under åtalstid;
mål om bötesansvar, om annat föreläggande vid vite än sådant, som
må gifvas enligt författningar om banker eller andra penninginrättningar,- om utdömande af vite enligt andra än nämnda författningar;
mål om häktads vård och behandling, om verkställande af straff;
18:o) handräckningsmål.
3 §•
Därest i mål, hvarom under 2:o) af 2 § förmäles, klagan rörer
myndighets beslut i anledning af sökt fastställelse a landstings, menighets
eller dess representations beslut, eller mål, som i första eller andra stycket
af samma punkt sägs, angår skolväsendets ordnande, skall regeringsrätten,
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Håft. 2
10 Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
med eget utlåtande, öfverlämna målet till afgörande af Konungen i
statsrådet.
Samma lag vare, där besvärsmål angår flera ämnen, af hvilka något,
men ej alla angifvits i 2 §.
4 §•
År med besvär förenad ansökning om meddelande af dispens eller
om vidtagande af annan åtgärd, hvilken är af beskaffenhet att ankomma på
beslut af Konungen i statsrådet, eller har beslut, hvarom i besvären är
fråga, underställts Konungens pröfning, vare det ej hinder för att regeringsrätten
pröfvar besvären.
Erfordras, efter det besvären blifvit af regeringsrätten afgjorda, föredragning
inför Konungen i statsrådet af ansökning, som nyss är nämnd,
afsdfve regeringsrätten sitt utlåtande däröfver.
Därest vid handläggning af besvärsmål regeringsrätten skulle finna,
att från gällande stadganden skäligen borde medgifvas något undantag,
hvarom ansökan ej blifvit i målet gjord, må regeringsrätten, sedan besvären
blifvit afgjorda, underställa målet Konungens pröfning i statsrådet.
5 §•
Föredragande i regeringsrätten vare, efter Konungens bestämmande,
ämbets- eller tjänsteman i det statsdepartement, hvartill det ärende, som
skall föredragas, enligt stadgad fördelning, hörer.
Om anmälan till föredragning och om föredragningsturen förordnar
Konungen, efter regeringsrättens hörande.
Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget
till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,
99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69
riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder af Konungen
gilladt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
11
Lag
om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
De tre justitieråd och det regeringsråd, hvilka tillsammans utgöra
Kungl. Maj:ts lagråd, skola, med iakttagande af föreskrifterna i 2— 5 §§,
utses, justitieråden af högsta domstolen och regeringsrådet af regeringsrätten.
Där laga hinder icke möter, böra alla justitieråden »eller regeringsråden
i sådant ärende deltaga; dock vare justitieråd ej därtill pliktig, när
han är från tjänstgöringsskyldighet befriad.
2 §.
Tjänstgöringsperiod i lagrådet är två kalenderår. Har vid tjänstgöringsperiods
utgång behandlingen af något ärende påbörjats men ej
hunnit afslutas, skola de afgående ledamöterna bestrida tjänstgöringen i
lagrådet, till dess ärendet blifvit slutligen handlagdt.
3 §•
Afgår ledamot, som utsetts af högsta domstolen eller regeringsrätten,
från sitt justitieråds- eller regeringsrådsämbete, eller får han förfall,
tjänstgöre såsom ledamot i hans ställe den därtill utses. Den som tjänstgjort
under förfall för annan må, där lagrådet finner lämpligt, efter förfallets
upphörande fortfara med tjänstgöringen, till dess slutbehandling
skett af ärende, i hvars handläggning han därförut deltagit.
4 §•
Justitieråd må ej tjänstgöra i
beklädt justitierådsämbete.
lagrådet förr än han minst två år
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
Sedan under en tjänstgöringsperiod justitieråd eller regeringsråd
minst ett år tjänstgjort i lagrådet, må justitieråd först fyra år och regeringsråd
först två år efter periodens slut ånyo där tjänstgöra.
5 §•
Har justitieråd uppnått sextio års ålder eller minst femton år innehaft
justitieråds- eller regeringsrädsämbete, må han ej utan sitt begifvande
utses att tjänstgöra i lagrådet.
6 §•
Ledamot, som utsetts af högsta domstolen eller regeringsrätten, skall
deltaga i handläggningen af alla i lagrådet förekommande ärenden.
Sedan justitieråd eller regeringsråd börjat tjänstgöra i lagrådet, skall
han utan hinder däraf deltaga i slutbehandling af mål eller ärende, hvarmed
han förut i högsta domstolen eller regeringsrätten tagit befattning.
Ledamot i lagrådet är berättigad att årligen åtnjuta tre månaders
ledighet å tid, som lagrådet bestämmer.
Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget
till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,
99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69
riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder af Konungen
gilladt.
Första tjänstgöringsperioden i lagrådet skall utgå vid slutet af kalenderåret
näst efter det denna lag trädt i kraft.
Lag
om ändring i förordningen angående äktenskapsskillnader den 27 april 1810.
Härigenom förordnas, att den i förordningen angående äktenskapsskillnader
den 27 april 1810 meddelade föreskrift om högsta domstolens
hörande öfver ansökning om Konungens tillåtelse till skillnad i äktenskap
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 30.
13
skall upphöra att gälla, samt att i följd häraf sådan ansökning skall ingifvas
icke, såsom i sagda förordning är stadgadt, till justitierevisionsexpeditionen
utan till justitiedepartementet.
Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget
till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,
99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69
riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder af Konungen
gilladt.
Lag
om ändring i förordningen den 3 april 1810, huruledes rättelse och förklaring
uti gjorda fideikommissförfattningar må sökas samt hvad i afseende på fardag
af fideikommissegendom kommer att iakttagas.
Med ändring af hvad förordningen den 3 april 1810, huruledes
rättelse och förklaring uti gjorda fideikommissförfattningar må sökas, samt
hvad i afseende på fardag af fideikommissegendom kommer att iakttagas,
innehåller häremot stridande, förordnas, att ansökningar, som afses i sagda
förordning, skola ingifvas till justitiedepartementet och, efter regeringsrättens
hörande, pröfvas af Konungen i statsrådet.
Denna lag träder i kraft den dag, då det af Riksdagen antagna förslaget
till ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 34, 87,
99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11, 43, 54 och 69
riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen varder af Konungen
gilladt.
Stockholm den 9 mars 1909.
Med undersåtlig vördnad.
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Håft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.