Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde liufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

1909-05-22 · 30 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:4, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde liufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

1

N:o 4.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1909.

_ _ — — Andra Kammaren — 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af

utgifterna under riksstatens fjärde liufvudtitel, omfattande

anslagen till landtförsvarsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 5 och 178 samt memorial n:is 74).

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde

liufvudtitel, innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet, tar

Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bih. till RiJcsd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft. (N:o 4). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Ordinarie anslag.

Generalstaben.

l.o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har, under åberopande

af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver landtförsvars.

ärend.en den 12 i samma månad, Eders Kungl. Maj:t under fjärde

hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att, med godkännande af

det vid ofvan angifna statsrådsprotokoll fogade förslag till stat för

generalstaben samt af däri omförmälda villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna för innehafvare af civil

beställning med lön på stat vid generalstaben, minska detta anslag, nu

353,390 kronor, med 31,875 kronor till 321,515 kronor, samt att uppfora

anslaget i riksstaten under titel: Dg ener alstabens fast anställda personal.

Emot Eders Kungl. Majrts ifrågavarande förslag till stat för generalstaben

har Riksdagen icke haft annat att erinra, än att Riksdagen

funmt mindre lämpligt, att, såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, en

särskild aflömngstyp skulle fastställas för krigsarkivarien; utan har

Riksdagen ansett denna tjänsteman böra i aflöningshänseende likställas

med andra gradens tjänstemän i arméförvaltningen enligt den år 1907

beslutade aflönmgsstaten. Krigsarkivariens löneförmåner hafva sålunda

åt Riksdagen, bestämts till 5,800 kronor, hvaraf 3,600 kronor skola

utgöra egentlig lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor

ortstillägg, med rätt till två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor.

Härigenom har det anslag, hvarom nu är fråga, nedsatts med 200 kronor.

Genom hvad Riksdagen i detta afseende beslutat har visserligen

pa grund af gällande föreskrifter i afseende å pensionering af arméns

befäl och underbefäl med vederlikar pensionen för krigsarkivarien, hvars

lön för närvarande utgår med 4,000 kronor och enligt Eders Kungl.

Maj:ts förslag skulle, ökas till 4,500 kronor, kommit att nedbringas icke

blott under; hvad sistnämnda lönebelopp föranleder, utan äfven under

den pension, hvartill nuvarande aflöning berättigar. Riksdagen har

dock icke velat låta denna synpunkt vara afgörande vid löneförmånernas

fastställande, utan håller fastmera före, att utväg framdeles må

kunna beredas för pensionens bestämmande till lämpligt belopp, helst i

likhet med det för ofvannämnda andra gradens tjänstemän bestämda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Hvad beträffar den dagliga arbetstiden å tjänsterummet för generalstabens

civila personal har departementschefen uttalat, att de af Eders

Kungl. Maj:t i detta hänseende meddelade bestämmelser borde bringas till

fullständig öfverensstämmelse med de föreskrifter, som i sådant afseende

gälla för arméförvaltningens personal, dock med den afvikelse, som

betingas däraf, att professorns verksamhet under viss del af sommarmånaderna

är förlagd till annan ort än Stockholm. Med den uppfattning

i afseende å sistberörda föreskrifters innebörd, som af Riksdagen

uttalats, torde dessa emellertid icke förhindra, att professorns verksamhet,

efter vederbörligt tillstånd, under viss del af året förlägges till annan

ort än Stockholm. Riksdagen anser fördenskull, att motsvarande villkor

i afseende å viss daglig arbetstid å tjänsterummet, som Riksdagen förbundit

med de nya lönebestämmelserna för arméförvaltningens personal,

nu böra stadgas med hänsyn till innehafvarne af civil beställning med

lön på stat vid generalstaben.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, som funnit

den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna uppdelningen af det nuvarande

anslaget till generalstaben i två särskilda anslag lända till ordning och

reda samt i sammanhang härmed velat uttala, att äfven öfriga å ifrågavarande

hufvudtitel . föreslagna uppdelningar af anslag synas vara åt

förhållandena påkallade, dels godkänt följande aflöningsstat för generalstabens

fast anställda personal att tillämpas från och med år 1910:

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

A. Militärstaten.

1

Chefen för staben nppbär lön på generalitetsstaten.

Öfveradj utanter.

6,000

2,190

800

730

1 öfverste, lön...................

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar.......

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor . . .

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

—

9,720

—

-

9,720

—

1 öfverstelöjtnant, lön................

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar.......

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor . . .

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

4.500

kS25

800

730

Illll

7,855

1

—

—

15,710

—

1

Transport

—

—

43,005

—

—

—

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

43,005

—

_

1 major, lön.............

4,000

—

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar.......

1.825

—

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor . . .

800

—

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häsi

730

—

7,355

_

11 d:o.........

—

80,905

—

Stafosadjutanter.

1 kapten af 1. klassen, lön.........

3,400

_

dagaflöning ä 4 kronor i 365 dagar.....

1,460

_

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor .

800

—

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

6,390

_

19 d:o ..........

—

—

121,410

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön.............

1.500

_

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.......

1,095

—

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor . . .

800

—

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

4,125

_

9 d:o............

—

—

37,125

—

300,315

B. Civilstaten.

1 professor, lön..............

5,900

_

tjänstgöringspenningar............

1,200

-

7,100

_

Efter fem år kan lönen höjas med 600 kronor.

1 krigsarkivarie, lön...........

3,600

_

tjänstgöringspenningar...........

1,800

—

ortstillägg..............

400

—

5,800

_

Efter fem år kan lönen höjas med 500 kronor och

efter tio år med ytterligare 500 kronor.

1 bibliotekarie, arfvode..........

—

1,500

—

1 aktuarie, d:o ....

—

1,500

—

1 förste vaktmästare, lön.......

900

_

tjänstgöringspenningar...........

450

ortstillägg...........

150

1,500

1 vaktmästare, lön......

700

tjänstgöringspenningar...........

350

ortstillägg...........

150

1,200

Efter fem år kan lönen höjas med 100 kronor.

|

2 d:o............

— [

2,400

21,000

Summa kronor

|

-

- i''

321,315 |-

Amu* Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdragas 100

kronor årligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4. J

dels beslutat, att under ofvanstående aflöningsstat skall införas följande

bestämmelse: _ .....

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1910 under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga

ordinarie civila tjänsteiunehafvare med lön på stat vid generalstaben

skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6

timmar hvarje söckendag.»

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande åt

de i staten upptagna aflöningsförmånerna för innehafvare af civil beställning

med lön på stat vid generalstaben, nämligen.

att innehafvare åt ordinarie civil beställning vid generalstaben skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af generalstaben eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad eller anbefalld, samt i sådant hänseende,

äfvensom därest vissa generalstaben tillhörande göromål öfverflyttas till

annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning

och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Eders

Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till livilket göromålen

öfver lämnas; _ .

att med ordinarie civil beställning vid generalstaben icke ma törenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie civil beställning vid generalstaben ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som

helst, såframt ej, hvad angår professorn, Eders Kungl. Maj:t och, hvad

angår innehafvare af annan befattning, chefen för generalstaben, uppå

därom gjord framställning, och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig^ för tjänstgöringen

vid generalstaben, finner uppdraget eller befattningen kunna

få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning,

där han, till befordrande af arbetets oafbrutna gång, befinnes vara

lämplig och behöflig;

att innehafvare af ordinarie civil beställning vid generalstaben, som

af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära hela lönen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

jämte ortstiUägget, men att den, som undfår ledighet för svag liälsas

vardande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att skota beställningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina

tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstiUägget, som

för beställningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid,''hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af'' chefen för

generalstaben pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej nämnda chef finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af lön eller arfvode efter viss tids fortsatt

innehafvande af beställning är i staten medgifven, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att ^ vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras professorn eller krigsarkivarien

till last åtnjuten tjänstledighet under högst sex veckor om

året, och för andra förhöjningen, i det fall den kan ske, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och

en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej

får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, .redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar, honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstiUägget utgå till månadens

slut; samt

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i sådant afseende är vid tiden för

den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af beställning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadtdels

förklarat ö

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

7

ej mindre att enhvar, som med eller efter 1910 års ingång tillträder

civil beställning vid generalstaben, skall vara pliktig att underkasta

sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innebafvarna af dylika beställningar,

bvilka icke före den 1 november 1909 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom vid den rätt till

pension, som dittills må hafva tillkommit dem; samt

dels ock minskat anslaget till generalstaben från 353,390 kronor till

321,315 kronor eller således med 32,075 kronor och uppföra anslaget

i riksstaten under titel: ''»generalstabens fast anställda personal.»

Generalstabens öfningar, expenser m. m.

2:o) I anledning af Eders Ivungl. Maj:ts under punkt 2 af fjärde

hufvudtiteln gjorda framställning bar Riksdagen i riksstaten uppfört

ett nytt ordinarie anslag å 78,175 kronor, benämndt: »generalstabens

öfningar, expenser in. m., reservationsanslag».

Kommendantsstaten.

3:o) Under punkt 3 af denna bufvudtitel bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, med fastställande af det vid åberopade statsrådsprotokollet

fogade förslag till ny stat för kommendantsstaten, öka detta

anslag, nu 27,245 kronor, med, i iämnadt krontal, 3,083 kronor till

30,328 kronor.

Emot förevarande framställning bar Riksdagen icke funnit anledning

till erinran. Genom sammanslagning af auditörstjänsterna vid de till

Boden förlagda truppförbanden kommer visserligen icke någon besparing

att vinnas, men torde förhållandena på platsen utgöra en tillräcklig

förklaring till att någon reducering i detta fall icke kunnat åstadkommas.

Riksdagen bar sålunda med fastställande af ny stat för kommendantsstaten

(bil. 3 till statsådsprotokollet) ökat anslaget till kommendantsstaten,

nu 27,245 kronor, med, i jämnadt krontal, 3,083 kronor

till 30,328 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Eilcsdagens Skrifvelse N:o 4.

Aflöning och rekrytering m. m.

4:o) Uti punkt 4 af denna hufvudtitel har Eders Kung!. Magt föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af de vid åberopade statsrådsprotokollet

fogade förslag till nya stater för truppförband af infanteriet,

kavalleriet, artilleriet och trängen samt för fast anställda officerare och

underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen och för

den fast anställda manskapsstyrkan vid Bodens ingenjörkår, höja anslaget

till aflöning och rekrytering m. m., nu 17,954,400 kronor, med 66,768

kronor till 18,021,168 kronor.

Riksdagen har, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 12 januari 1909 fogade förslag till nya

stater för truppförband af infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen

samt för fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar

samt betjänte vid fortifikationen och för den fäst anställda manskapsstyrkan

vid Bodens ingenjörkår (bil. 5—53 vid nämnda protokoll), minskat

anslaget till aflöning och rekrytering m. m., nu 17,954,400 kronor,

med 33,232 kronor till 17,921,16$ kronor.

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 5 af fjärde hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie anslag å

125,800 kronor under titel: »hyra, expenser m. m. vid truppförbanden,

reservationsanslag».

Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas hafva för år 1910

liksom för år 1909 kostnaderna för hyra, eldning och belysning

samt städning vid militärbefälhafvarens på Gottland expedition och

expeditionerna vid 17 infanteriregementen, hvilkas nya kaserner antagas

först senare blifva färdiga till inflyttning, beräknas till 17,800 kronor.

Lägges härtill det belopp, som af arméförvaltningens civila departement

ansetts erforderligt till bestridande af kostnaderna för skrifmaterialier,

blanketter m. m. eller 108,000 kronor, erhålles en summa af 125,800

kronor, hvilken ansetts böra utbrytas från sistnämnda anslag och uppföras

i riksstaten såsom ett särskildt anslag af reservationsanslags natur.

Riksdagen, som ej haft något att erinra emot hvad Eders Kungl.

Maj:t i denna punkt föreslagit, har i riksstaten uppfört ett nytt ordi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

narie anslag'' å 125,800 kronor under titel: »hyra, expenser m. in. vid

trupp förbanden, reservationsanslag)).

Intendenturkåren.

6:o) Uti punkt G af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet

fogade förslag till stat för intendenturkåren öka detta anslag, nu

663,442 kronor, med 10,050 kronor till 673,492 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen med godkännande

af det vid statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den

12 januari 1909 fogade förslag till stat för intendenturkåren (bil. n:o

56 vid nämnda protokoll), ökat detta anslag, nu 663,442 kronor, med

10,050 kronor till 673,492 kronor.

Landstormen.

7:o) Med bifall till hvad Eders Kung]. Maj:t uti punkt 7 af denna

hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen höjt anslaget till land stormen, nu

145,215 kronor, med 37,210 kronor till 182,425 kronor.

Remontering och skoning m. m.

8:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 8 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen minskat anslaget till remontering

och skoning m. m., nu 1,229,616 kronor, med 97,137 kronor till

1,132,479 kronor samt upptagit detsamma i riksstaten under titel: ))remontering

m. m.»

Lega af hästar för kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och

trängens exercis.

9:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 9 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen minskat anslaget till lega

af hästar för kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens

exercis, nu 781,290 kronor, med 136,434 kronor till 644,856 kronor

samt i riksstaten uppfört detsamma under titel: »lega af hästar för

artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis, reservationsanslag».

Bih. till Rihd. Prof. 1909. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 4 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Artilieriskjuiskoior.

10:o) Då Riksdagen icke Raft något att erinra emot hvad Eders

Ivungl. Maj:t under punkt 10 af denna hufvudtitel föreslagit, liar Riksdagen

med godkännande af de i omförmälda statsrådsprotokoll angifna

grunder för organisationen åt artilleriskjutskolorna, i riksstaten för år

1910 uppfört anslaget till artilleriskjutskolor med ett till 27,000 kronor

jämkadt belopp.

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

11 ro) Eders Kung! Maj:t har under punkt 11 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af förenämnda statsrådsprotokoll

bifogadt förslag till stat för garnisonssjukhuset i Stockholm, i riksstaten

för år 1910 uppföra detta anslag med oförändradt belopp eller

88,200 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har

Riksdagen, med godkännande af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 12 januari 1909 bifogadt förslag till stat för garnisonssjukhuset

i Stockholm (bil. n:o 60 vid nämnda protokoll), i riksstaten

för år 1910 uppfört anslaget till garnisonssjuhhusen i Stockholm och å

Karlsborg med oförändradt belopp eller 88,200 kronor.

Arméns fält- och fälttjänstöfningar.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 12 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att öka anslaget till arméns fält- och fälttjänstöfningar,

nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor till 500,000 kronor.

Af den lämnade redogörelsen framgår, att vid 1907 års slut å

ifrågavarande. anslag skulle funnits en reservation om 201,526 kronor

27. öre. Enligt hvad Riksdagen inhämtat voro emellertid de vid årsskiftet

ännu oguldna kostnaderna för 1907 års fälttjänstöfningar högst

betydliga, så att i själfva verket något större öfverskott icke förefanns

till 1908. Det bär vidare upplysts, att fälttjänstöfningarna för att blifva

tillräckligt instruktiva måste skilda år anordnas under helt olika förhallanden

och i olika trakter af landet. Det lär därför vara nödvän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

digt att under ett eller annat år söka vinna någon besparing å anslaget

för att ett senare år kunna anordna öfningar efter eu plan, som

måhända erfordrar större kostnad. Den besparing, som förefanns å

ifrågavarande anslag vid 1908 års slut, torde jämte de medel, som för

ändamålet anvisats för år 1909, helt och hållet behöfva tagas i anspråk

innevarande år, under hvilket omfattande iälttjänstöfningar lära komma

att anställas i Norrland.

På grund häraf och med hänsyn till hvad departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört har Riksdagen ansett, att en höjning bör ske

uti detta för arméns utbildning och krigsduglighet synnerligen viktiga

anslag; och har Riksdagen beslutat öka anslaget till armens fält- och

fälttjänstöfningar, nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor till o00,000

kronor.

De värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning m. m.

13:o) Uti punkt 13 af fjärde liufvudtiteln bär Eders Kungl. Majd

föreslagit Riksdagen att öka förslagsanslaget till de värnpliktigas aflöning,

inskrifning och redovisning m. m., nu 2,519,637 kronor, med

67,508 kronor till 2,587,145 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds

under förenämnda punkt gjorda framställning, har ökat anslaget till de

värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning m. m., nu 2,519,637

kronor, med 67,508 kronor till 2,587,145 kronor.

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel.

14:o) Uti punkt 14 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Majd

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af de vid statsrådsprotokollet

fogade förslag till stater för ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk,

i riksstaten för år 1910 uppföra ifrågavarande anslag med oförändradt

belopp eller 2,708,850 kronor.

Under erinran att Riksdagen icke haft tillfälle att yttra sig i fråga

om de i statsrådsprotokollet omnämnda, af Eders Kungl. Majd förut

beslutade arfvodesförhöjningarna för vissa befattningsinnehafvare vid

ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, får Riksdagen anmäla, att

beträffande de nu ifrågasatta arfvodesförhöjningarna, hvilka icke förän
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

ledt någon ökning af anslaget i dess helhet, Riksdagen icke velat motsätta

sig hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit; och har Riksdagen alltså

beslutat att med godkännande af de vid statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 12 januari 1909 fogade förslag till stater för ammunitionsfabi-iken

och Åkers krutbruk (bil. n:is 63 och 64 vid nämnda protokoll)

. i riksstaten för år 1910 uppföra anslaget till arméns vapen,

ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel med

oförändradt belopp eller 2,708,850 kronor.

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar och materiel.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 15 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att höja anslaget till arméns byggnader, mötesfält och

kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och materiel

nu 920,000 kronor, med 80,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Anslaget är fördeladt på följande titlar:

Tit. I.

Tit. II.

Tit. III.

Tit. IV.

Landtförsvarets under arméförvaltningens

fortifikationsdepartements vård

och uppsikt ställda fastigheter ............ kronor

Kommendantskapsutgifter.......................... »

Fortifikationens öfningar ........................... ))

Fortifikationens materiel............................. »

867,000

40.000

52.000

41.000

Summa kronor 1,000,000

Den under Tit. II upptagna förhöjningen af den vid kommendantskapet

i Boden anställda polispersonalens arfvoden afser lönebelopp,

hvilka icke äro upptagna å fastställd stat. Då det torde vara af vikt’

att fullt kompetenta personer kunna vinnas för ifrågavarande befattningar,

har Riksdagen icke velat framställa någon erinran emot hvad

Eders . Kungl. Maj:t i nämnda afseende föreslagit. På grund häraf

och då Riksdagen ansett sig böra biträda äfven öfriga under förevarande

punkt gjorda framställningar, har Riksdagen beslutat höja anslaget

till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt

fortifikationens öfningar och materiel, nu 920,000 kronor, med 80 000

kronor till 1,000,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

13

Arméns mathållning.

16:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen beslutat öka anslaget till armens mathållning, nu 7,224,084

kronor, med 135,321 kronor till 7,359,405 kronor.

Furagering af arméns hästar.

17:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 17 af

denna hufvudtitel föreslagit bar Riksdagen böjt anslaget till furagering

af arméns hästar, nu 2,910,093 kronor, med 52,102 kronor till 2,962,195

kronor.

Arméns munderingsutrustning.

18:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bar Riksdagen höjt anslaget till arméns mundering sutrustning, nu

4,298,983 kronor, med 79,441 kronor till 4,378,424 kronor.

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.

19:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen minskat anslaget till arméns diverse intendentur-

och sjukvårdsbehof, nu 995,568 kronor, med 234,839 kronor till

760,729 kronor samt i riksstaten uppfört detsamma under titel: Darméns

diverse intendenturbehof».

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

20:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen ökat anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus

och vatten, nu 1,547,039 kronor, med 23,769 kronor till 1,570,808 kronor.

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag m. m.

21:o) Uti punkt 21 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att i riksstaten uppföra ett nytt reservationsanslag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

benämndt »arméns sjuk- och veterinär vård samt hot beslag m. m.» å

362,250 kronor.

. -^>a grund af hvad i ärendet blifvit anfördt har Riksdagen beslutat

i riks staten uppföra ett nytt reservationsanslag, benämndt »arméns sjukoch

veterinärvård samt hofbeslag m. m.» å 362,250 kronor.

Ersättning för rustning och rotering.

, 22:°) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen minskat anslaget till ersättning för rustning och rotering

nu 1,000,000 kronor, med 50,000 kronor till 950,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

_23:o) Beträffande öfriga i nu gällande riksstat under fjärde hufvudtiteln

upptagna ordinarie anslag får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

beslutat, att samtliga de ordinarie anslag under fjärde hufvudtiteln,

hvilka icke här ofvan blifvit omförmälda, må i riksstaten för

år 1910 upptagas till oförändrade belopp; dock att anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. in. för departementet för jämnande

af hufvudtitelns slutsumma minskats med 36 kronor till 13,005 kronor.

Extra anslag.

Artilleribehof.

Nya eldhandvapen.

24:©) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 23 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen för fortsatt anskaffning af nya

eldhandvapen för armén af det utaf 1903 års Riksdag beviljade beloppet,

3,570,000 kronor, å extra stat för år 1910 anvisat ytterligare 800 000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

15

Mobiliseringsammunition för eldhandvapen.

25:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 24

af denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen för fortsatt anskaffning af

mobiliseringsammunition för eldhandvapen samt uppförande af behöfliga

förrådslokaler därför beviljat 3,000,000 kronor och däraf på extra stat

för år 1910 anvisat 1,000,000 kronor.

Ny fältartillerimateriel.

26:o) Uti punkt 25 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för anskaffning af ny fältartillerimateriel bevilja

3,000,000 kronor och däraf för år 1910 å extra stat anvisa 800,000 kronor.

Riksdagen har för anskaffning af ny fältartillerimateriel beviljat

3,000,000 kronor och däraf för år 19i0 å extra stat anvisat 800,000 kronor.

Artilleri- och fortiflkationsbehof.

Bodens fästning.

27:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen utaf det till fullbordande af befästningsarbetena

vid Boden beviljade beloppet, 7,134,500 kronor, å extra stat för år 1910

anvisat 1,400,000 kronor.

Fortiflkationsbehof.

Nya byggnader för armén.

28:o) Uti punkt 27 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen dels att utaf det af 1906 års Riksdag till uppförande

af kasernetablissemang för femton infanteriregementen beviljade

anslaget, 21,744,000 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa ytterligare

2,000,000 kronor, dels att utöfver förut beviljade men ej anvisade

852,000 kroixor till uppförande af mässbyggnader för underofficerare

och manskap vid vissa truppförband bevilja ytterligare 59,000 kronor

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

samt af den sammanlagda summan häraf, 911,000 kronor, å extra stat

för år 1910 anvisa 545,000 kronor, dels att för uppförande af lokaler

för krigshögskolan m. m. likaledes å extra stat för år 1910 anvisa

300,000 kronor.

I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 216) af den 16 april

1909 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för samma dae- föreslagit

Riksdagen ö ö

att dels medgifva, att å kvarteret Kandidaten af Hedvig Eleonora

församling i Stockholm må uppföras en byggnad, innehållande lokaler

för krigshögskolan, krigshofrätten och krigsvetenskapsakademien samt

för chefernas för fjärde och femte arméfördelningarna, inspektörens för

militärläroverken, inspektörens för kavalleriet, remonteringsstyrelsens,

stuteriöfverstyrelsens, öfverstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar

och befalhafvarnas för Stockholms stads- och landtrullföringsområden

expeditioner,

dels ock för detta ändamål bevilja 690,000 kronor och däraf, i

enlighet med den i årets statsverksproposition angående fjärde hufvudtiteln

under punkt 27 gjorda framställning, å extra stat för är 1910

anvisa 300,000 kronor.

Uti. skrifvelse den 1 juni 1908 (n:o 4) anförde Riksdagen i fråga

om. anvisande af medel för nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen

följande:

»Att vid byggandet af kasernetablissemang för de femton infanteriregementen,

hvilka ännu icke erhållit dylika, de erfarenheter, som vunnits

vid de hittills uppförda kasernerna, så vidt möjligt böra komma till beaktande,

är uppenbart, Eders Kungl. Maj:t har också i anledning af framställningar

från arméns kasernbyggnadsnämnd och andra myndigheter

m. fl- vid uppförandet af de återstående etablissemangen ifrågasatt åtskilliga

afvikelser från nuvarande kaserntyper.

Enligt de af kasernbyggnadsnämnden uppgjorda beräkningarna skulle

till följd af dessa afvikelser samt ökade arbets- och materialpriser ifrågavarande

femton etablissemang komma att draga en kostnad af sammanlagdt

33,165,000 kronor, hvadan, då Riksdagen för ändamålet beviljat

ett anslag å 21,744,000 kronor, ytterligare skulle erfordras ett anslag

å 11,421,000 kronor. I här ifrågavarande proposition begäres dock

endast anvisande af 850,000 kronor af det redan beviljade anslaget.

.Riksdagen har visserligen icke kunnat i detalj granska de uppgjorda

ritningarna och kostnadsförslagen, men har i alla händelser med hänsyn

särskild! till den i utsikt ställda synnerligen stora kostnadsökningen,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

17

hvilken Riksdagen icke kali utan vidare godkänna, ansett sig böra framställa

vissa erinringar mot de i statsrådsprotokollet gjorda uttalandena.

I den af departementschefen uttalade åsikten att de nya kasernetablissemangen

böra blifva ändamålsenliga samt anordnade och uppförda

på ett fullt tillfredsställande sätt, så att i framtiden kostnaderna

för underhålls- och nybyggnadsarbeten komma att i möjligaste mån

begränsas — en åsikt, som uttalades redan af 1901 års granskningsnämnd

— instämmer Riksdagen till fullo, men däremot kan Riksdagen

icke obetingadt gilla den af kasernbyggnadsnämnden uttalade meningen,

att »det här ej gällde att bygga på det sätt, som för närvarande vore

ekonomiskt fördelaktigast, utan att man borde göra sina beräkningar

för längre tid framåt». Riksdagen vill häremot särskildt framhålla, att

äfven själfva byggnadskostnaderna böra i möjligaste mån begränsas,

dock att behörig hänsyn tages till de framtida underhållskostnaderna,

på samma gång som jämväl, såsom departementschefen yttrat, möjligheten

till utvidgning för tillgodoseende af kommande kraf på ökadt

utrymme ej lämnas ur sikte.

De ifrågasatta förändrade anordningarna vid de nya kasernetablissemangen

synas i vissa delar vara väl grundade, men bär Riksdagen hyst

betänkligheter mot hvad i andra afseenden föreslagits.

Bland annat förefaller det, som om fordringarna på bekvämlighet

i många fall ställts alltför höga, såsom t. ex. då kasernbyggnadsnämnden

förordar att så långt som möjligt införa användningen af vattenklosetter,

med eller utan septisk tank — något som väl knappast torde

betingas enbart af de sanitära trafven.

I fråga om kasernbyggnadernas uppförande yttrar departementschefen,

att det icke torde vara lämpligt att fastslå några bestämda föreskrifter,

då den myndighet, arméns kasernbyggnadsnämnd, som hade

ifrågavarande arbete åt sig anförtrodt, borde lämna garantier för att

anläggningen och utförandet af arbetet kom me att handhafvas på ändamålsenligt

och fullt sakkunnigt sätt. Nämndens verksamhet regleras af

den af Eders Kungl. Maj:t för densamma den 14 juli 1907 fastställda

instruktion, hvilken upprättats i öfverensstämmelse med de af särskilda

sakkunniga uppgjorda och af nästlidet års Riksdag gillade förslag.

Då Riksdagen nu går att uttala sin mening rörande de olika förslag,

som i statsrådsprotokollet beröras, vill Riksdagen redan från början

anmärka, att Riksdagen i allmänhet kommer att ansluta sig till hvad de

särskildt tillkallade sakkunnige i sitt utlåtande af den 13 sistlidne februari

anfört.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Hvad först beträffar frågan om behofvet af en kaserngård instämmer

Riksdagen i den af de sakkunnige uttalade åsikten att en lämpligkaserngård

i allmänhet bör eftersträfvas, ehuru det i enstaka fall af

ekonomiska skäl kan blifva nödvändigt att afstå från en sådan. Anmärkas

bör dock, att något behof att lägga alla de kring kaserngården

grupperade byggnaderna i samma horisontalplan icke bör förefinnas.

I fråga om planläggningen yttrade redan 1901 års granskningsnämnd:

»I detta hänseende torde bland annat böra beaktas, att vid

bestämmandet af själfva byggnadsplanen inom det blifvande etablissemangets

område noggrann hänsyn tages till markens beskaffenhet, samt

att i öfrigt byggnaderna så förläggas, att man undviker dyrbara grundläggnings-

och terrasseringsarbeten».

Ankommande manskap skasernerna anser Riksdagen i likhet med de

sakkunnige, att hvarje kasern i allmänhet bör uppföras för en bataljon,

och att endast särskilda förhållanden på byggnadsplatsen eller andra

tungt vägande skäl böra kunna föranleda till afvikelse från denna princip.

Då fyravåningskaserner måste anses vara billigast i uppförande och de

tre trapporna icke torde kunna påvisas medföra någon afsevärd olägenhet

för ungt folk i värnpliktsåldern, synes denna typ i allmänhet höra

bibehållas. Därest lokala eller andra förhållanden nödvändiggöra en

annan byggnadstyp, synes en sådan kunna utarbetas, rymmande en

bataljon i likhet med den af 1901 års granskningsnämnd alternativt

förordade trevåningskasernen. Departementschefen har beträffande den

sistnämnda anfört, att den visserligen tillfredsställde stora fordringar,

men visade sig enligt gjorda beräkningar ganska dyr att utföra. Emellertid

torde det ingalunda vara omöjligt att åstadkomma en ny, billigare

typ till sådan kasern. Under alla förhållanden synas tre stycken trevåningskaserner,

rymmande hvardera fyra kompanier, böra kunna uppföras

för mindre kostnad än de af kasern byggnadsnämnden föreslagna

fyra trevåningskasernerna med plats för tre kompanier i hvarje. Genom

sistnämnda anordning nödvändiggöres härjämte en splittring af bataljonsförbanden,

något som af flera skäl icke synes lämpligt.

Om det i en framtid skulle blifva fråga om en ökning af batajonernas

antal vid ett regemente till fyra, förefaller det i alla afseenden enklare att

uppföra en ny kasern för eu bataljon än att, såsom synes vara afsedt,

påbygga en våning å fyra kaserner i hvilket fall man härjämte skulle

blifva nödsakad att återgå till den klandrade fyravåningskaserntypen.

Hvad angår frågan om antalet manskapslogement för kompani hafva

de sakkunniga ansett det vara tillräckligt att, därest manskapets upp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

delning- under tiden mellan repetitionsöfningarna fortfarande kommo att

ske efter de olika skolorna, såsom hittills ägt rum, för hvarje kompani

afse endast fem logement.

Då det emellertid lärer afses att för framtiden äfven mellan repetitionsöfningarna

ordna förläggningen kompanivis, har Riksdagen ansett

logementenas antal böra ökas till sex för kompani.

Förslaget om inrättandet af torkrum och större tvättrum har Riksdagen

funnit välbetänkt.

Beträffande underofficerarnas inkvartering är uppenbart, att, då lägenheterna

för fanjunkarna numera beräknas till tre rum och kök och

för sergeanterna af l:a klass till tva rum och kök i stället för förut

två respektive ett rum och kök, man icke för samma kostnad och på

samma sätt som förut kan bereda inkvartering åt samtliga underofficerare.

Man har då, såvida man fortfarande vill bereda samtliga underofficerare

inkvartering in natura, att välja mellan att antingen utöka batalj

onskasernernas flyglar, så att erforderligt antal bostäder där kunna

inredas, eller att, såsom departementschefen förordar och äfven de sakkunnige

anse fördelaktigt, oaktadt denna anordning på grund af kostnaden0

ej af dem tillstyrkes, bereda endast fanjunkarna, och de ogifta

sergeanterna (sergeanterna af 2:a klass), hvilkas närvaro i kasernen med

hänsyn till disciplinen måste anses oeftergiflig, bostäder i manskapskasernerna

och förlägga de öfriga underofficerarna i särskilda byggnader.

Det senare sättet synes ur flera synpunkter fördelaktigt, men kommer

utan tvifvel, såsom framhållits, att medföra högre kostnader, än

om underofficersbostäderna förläggas i med manskapskasernerna sammanbyggda

flyglar. Om emellertid en billigare typ än den för Riksdagen

framlagda kan utarbetas, har Riksdagen icke velat motsätta sig

uppförandet af särskilda bostäder för de underofficerare, som icke enligt

hvad här ofvan framhållits under alla förhållanden böra hafva sina bostäder

i kasernerna.

Med hänsyn till kostnaderna skulle det möjligen kunna ifrågasättas,

huruvida det icke skulle låta sig göra att åtminstone pa vissa platser

bereda bostäder inom kasernetablissemanget för endast en del af underofficerarna

och tilldela de öfriga kontant inkvarteringsersättning. Härom

vill Riksdagen dock icke göra något bestämdt uttalande, då detta synes

vara en fråga, som i första hand bör öfverlämnas till de militära myndigheternas

bepröfvande.

Då 1901 års granskningsnämnd föreslog arrestlokalernas förläggning

till jordvåningen i kanslihuset, var det till stor del på grund däraf,

att utrymmet i jordvåningen ej ansågs tillräckligt utnyttjadt och att be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

sparing beräknas uppstå genom att på detta sätt använda jordvåningen.

Af hygieniska skäl har emellertid en sådan anordning icke i

något fall ansetts böra ske vid de hittills uppförda etablissemangen, utan

hafva arrestlokalerna i stället blifvit förlagda till kanslihusets bottenvåning.

Då på grund häraf den afsedda besparingen endast delvis vunnits och

vissa. olägenheter. måste anses förenade med arresternas belägenhet i

kanslihuset, har Riksdagen icke velat motsätta sig, att särskilda arrestbyggnader

uppföras, förutsatt dock att kostnaderna till följd häraf icke

afsevärdt ökas och att byggnaderna så placeras, att utsträckning af

vakttjänsten ej nödvändiggöres.

Hvad departementschefen i öfriga delar anfört rörande de af kasernbyggnadsnämnden

uppgjorda olika förslagen till kasernetablissemang

för ett infanteriregemente har icke gifvit Riksdagen anledning till särskild!

yttrande, utan far Riksdagen i dessa afseenden hänvisa till de

sakkunnigas omförmälda utlåtande.

Riksdagen vill ytterligare endast framhålla önskvärdheten däraf, att

icke alltför skilda byggnadstyper komma till utförande, i synnerhet

. _ allmänhet enligt en gemensam typ uppförda etablissemangen

icke gifvit anledning till anmärkning annat än beträffande

mindre detaljer.

Hvad beträffar den af departementschefen med hänsyn till de af honom

förordade förändrade anordningarna och det ökade antalet lokaler approximativt

angifna kostnadsökningen för ifrågavarande femton kasernetablissemang

har Riksdagen, som icke vill bestrida, att någon ökning af

kostnaderna är nödvändig, dock velat uttala, att det angifna beloppet,

11,421,000 kronor, synes alltför rundligt tilltaget. Såsom ett stöd för

denna åsikt får Riksdagen anföra, att, såsom framgår af de sakkunniges

utlåtande, kasernbyggnadsnämnden beräknat vissa kostnader för ett

kasernetablissemang i Uppsala till ett afsevärdt högre belopp än det,

hvartill samma kostnader uppgått vid de under år 1907 kontraherade

norrländska etablissemangen. Riksdagen hyser den bestämda åsikten,

att genom en sakkunnig arbetsledning och förståndiga anordningar

kostnadsökningen kan afsevärdt inskränkas, och vill Riksdagen särskfldt

framhålla, att kasernbyggnadsarbetena böra vara fullbordade inom den

beräknade tiden, så att åtminstone icke ytterligare administrationskostnader

må uppkomma.»

Riksdagen, som är förvissad om att hvad Riksdagen sålunda uttalat

kommer att vinna tillbörligt beaktande, hyser den förhoppningen,

att kasernbyggnadsarbetena, hvilkas påbörjande beklagligen fördröjts

långt utöfver den därför ursprungligen beräknade tiden, komma att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

bedrifvas med all den kraft, som erfordras för att några större olägenheter

af nämnda dröjsmål icke må uppkomma.

Af departementschefens framställning i ärendet framgår, att de

hittills för ifrågavarande ändamål anvisade medlen äro tillräckliga för

bestridande af de utgifter, som kunna erfordras till 1910 års utgång,

samt att afsikten med det nu äskade anslaget endast är att genom

medels afsättande fördela återstående utgifterna på skilda statsregleringar.

Vid sådant förhållande och då detta anslag icke är erforderligt

för år 1910, anser Riksdagen, att anslaget för nämnda år lämpligen

bör kunna begränsas till 1,000,000 kronor, utan att därigenom dröjsmål

med byggnadsarbetet på något sätt föranledes.

Mot hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande anslaget till

uppförande af mässbyggnader för underofficerare och manskap vid

vissa truppförband har Riksdagen icke haft något att erinra.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat,

dels att utaf det af 1906 års Riksdag till uppförande af kasernetablissemang

för femton infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000

kronor, å extra stat för 1910 anvisa ytterligare 1,000,000 kronor;

dels att utöfver förut beviljade men ej anvisade 852,000 kronor

till uppförande af mässbyggnader för underofficerare och manskap vid vissa

truppförband bevilja ytterligare 59,000 kronor samt af den sammanlagda

summan häraf, 911,000 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa

545,000 kronor.

Däremot har Riksdagen afslagit Eders Kungl. Maj:ts framställning

om uppförande å kvarteret Kandidaten af Hedvig Eleonora församling

i Stockholm af en byggnad, innehållande lokaler för krigshögskolan,

krigshofrätten och krigsvetenskapsakademien samt för chefernas för

fjärde och femte arméfördelningarna, inspektörens för militärläroverken,

inspektörens för kavalleriet, remonteringsstyrelsens, stuteriöfverstyrelsens,

öfverstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar och befälhafvarnas

för Stockholms städs- och landtrullföringsområden expeditioner,

samt om beviljande af därför erforderliga medel.

Vattenledning i Boden.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har uti punkt 28 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att för anläggning af en vattenledning i Boden å

extra stat för år 1910 anvisa 370,000 kronor.

På grund af hvad till stöd för framställningen blifvit anfördt i

statsrådsprotokollet har Riksdagen för anläggning af en vattenledning i

Boden å extra stat för år 1910 anvisat 370,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Intendenturbehof.

Ordnande af landstormsförråd.

30:o) Med tillstyrkande af bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning bär Riksdagen till ordnande af landstormsförråd å

extra stat för år 1910 anvisat 150,000 kronor.

Nya uniformer för armén.

3bo) Eders Kung]. Maj:t bar under punkt 30 af denna bufvudtitel

föreslagit Riksdagen att af det för anskaffning af nya uniformer för

armén beviljade anslag, 6,000,000 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa

en sjättedel eller 1,000,000 kronor.

be förändringar i afseende å den nya uniformen, som på sista

tiden, blifvit vidtagna, hafva åsyftat att göra den enklare, mera fältmässig

ock billigare. Såsom departementschefen också antydt, torde

man därför kunna vara förvissad om, att de mindre ändringar uti modellen,

som efter anställda försök ytterligare vidtagas, allenast komma

att afse böjandet af uniformens ändamålsenlighet utan att därigenom

anskaffnings- och underhållskostnaderna ökas. Riksdagen, som i likhet

med departementschefen anser det vara af vikt, att anskaffningen af

uniformer får oafbrutet efter den utstakade planen fortgå, har

alltså beslutat att af det för anskaffning af nya uniformer för armén beviljade

anslag, 6,000,000 kronor, a extra stat för år 1910 anvisa en

sjättedel eller 1,000,000 kronor.

Diverse anslag.

Det frivilliga skytteväsendets befrämjande.

32.o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 31 af denna bufvudtitel

föreslagit Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 ;$

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

såsom extra anslag för år 1910 bevilja 880,000 kronor, med lätt föi

Eders Kungl. Maj:t att under följande år använda hvad al anslaget kan

under år 1910 besparas.

Med hänsyn till den frivilliga skytterörelsens betydelse har Riksdagen

icke velat motsätta sig en ökning af ifrågavarande anslag älven för

nästkommande år, men anser, att ökningen skäligen bör kunna bestämmas

till samma belopp, 50,000 kronor, hvarmed anslaget under de

senare åren i allmänhet blilvit förhöjdt, så att anslaget höjes från

800,000 kronor till 850,000 kronor. Den afsedda riksskyttetäflingen,

som beräknats draga eu kostnad af 30,000 kronor, därest den kommer

att äga rum, bör enligt Riksdagens uppfattning, i likhet med hvad år

1906 var fallet, bestridas af det vanliga årsanslaget, och någon särskild

förhöjning af anslaget torde icke för detta ändamål böra göras. Fördelningen

af anslaget torde böra öfverlämnas till Eders Kungl. Maj:t.

Riksdagen anser sig emellertid i afseende å den i statsrådsprotokollet

intagna tablån öfver den tillämnade användningen _ af anslaget under år

1910 böra uttala, att ammunitionsbidraget, som hittills utgått med tre

kronor 25 öre för hvarje skytt, icke synes, såsom arméförvaltningens

civila departement föreslagit och af departementschefen lämnats utan

anmärkning, behöfva höjas till tre kronor 50 öre för hvarje skytt, en

åtgärd, som skulle föranleda en ökning af utgiftsberäkningen med 24,750

kronor. . ...

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat^ att till

det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom extra anslag för år 1910

bevilja 850,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under

följande år använda hvad af anslaget kan under år 1910 besparas.

Befrämjande af det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.

33:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 32 af

denna hufvudtitel föreslagit har Riksdagen till befrämjande af det frivilliga

sjukvårdsväsendet i krig å extra stat för år 1910 anvisat 10,000

kronor.

Tillfällig löneförbättring åt fortifikationskassören och redogöraren samt

fortifikationskassörerna och förrådsförvaltarna vid fortifikationen.

34:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 33

af denna hufvudtitel föreslagit har Riksdagen för beredande af till
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

fätlig löneförbättring åt fortifikationskassören och redogöraren samt fortifkationskassurerna

och förradsförvaltarna vid fortifikationen å extra stat för

år 1910 beviljat ett anslag af 12,450 kronor.

Extra lönetillägg för en del tjänstemän och betjänte.

35:o) Uti punkt 34 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Makt.

föreslagit Riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 12 januari 1909 angifna grunder

af extra lönetillägg för innevarande år åt en del af den personal’

som åtnjuter aflöning från fjärde hufvudtitelns medel, å extra stat för

år 1910 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp af 8,110 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen för

ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1910 anvisat såsom förslagsanslag

ett belopp af 6,000 kronor, att utbetalas under iakttagande att

ör beräknande af extra lönetillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse

angifna grunder.

Aflöningstillägg för personal, tillhörande Bodens trupper.

... ?6:?) ^ders Kung1- Maj:t har under punkt 35 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att för beredande af aflöningstillägg under år 1909

lör personal, tillhörande Bodens trupper, å extra stat för år 1910 anvisa

såsom förslagsanslag ett belopp af 80,000 kronor.

Riksdagen får härmed anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning icke vunnit Riksdagens bifall.

Dagaflöningstillägg åt indelt manskap.

37:o) Under punkt 36 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Makt

föreslagit, att Riksdagen måtte för utbetalande af tillägg till dagaflöning

åt indelt manskap med 2 kronor till korpral, vicekorpral och menig be^

ställmngsman samt 2 kronor 10 öre till annan menig för tjänstgöring

i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman vid skolor

och ofnmgar utom vanliga repetitionsöfningar å extra stat för år 1910

anvisa såsom förslagsanslag ett, jämväl för afrundande af hufvudtitelns

slutsumma, till 241,419 kronor jämkadt belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Rika da (jern Skrifvelse N:o 4.

25

Riksdagen som under punkt 23 här ofvan för jämnande af hufvudtitelnB

slutsumma vidtagit jämkning i där angifvet anslagsbelopp, har

med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och

under iakttagande af regeln om anslags utförande i jämt krontal, för

utbetalande af tillägg till dag aflöning åt indelt manskap med 2 kronor

till korpral, vicekorpral och menig beställningsman samt 2 kronor 10

öre till annan menig för tjänstgöring i egenskap af underbefäl, instruktör

eller beställningsman vid skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar

å extra stat för år 1910 anvisat såsom förslagsanslag 241,410

kronor.

Täckande af brist i anslaget till arméförvaltningen.

38:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen för täckande af brist i 1906 och 1907 års anslag till

arméförvaltningen å extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af i jämnadt

krontal 12,692 kronor.

Ersättning för förskott.

39:o) Under punkt 38 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till täckande af vissa utaf arméförvaltningen och

statskontoret utgifna förskott på extra stat för år 1910 anvisa, i jämnadt

tal, ett belopp af 50,621 kronor.

Riksdagen har till täckande af ifrågavarande förskott på extra stat

för år 1910 anvisat, i jämnadt tal, ett belopp af 50,621 kronor.

Personligt lönetillägg.

40:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att

Riksdagen måtte på extra stat under fjärde hufvudtiteln bevilja ett årligt

extra arfvode åt musikdirektören vid kungl. Hälsinge regemente Carl

Anders Clementz å 1,300 kronor att från den 1 januari 1910 utgå, så

länge Clementz fullgör den musikfanjunkaretjänsten åliggande tjänstgöring

och till dess han till musikfanjunkare befordrats eller tilläfventyrs

på annat sätt vunnit motsvarande löneförmåner.

Då Clementz öfvergått till anställning på stat och således högre

Bill. till Eiksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 4 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

löneförmåner än de i staten upptagna icke kunna honom tillerkännas,

kan visserligen icke någon rättsgrund åberopas till stöd för det ifrågasatta

. extra arfvodet. Riksdagen finner dock, med hänsyn till de omständigheter,

som i detta fall föreligga, billighetsskäl tala för någon

godtgörelse för förlusten af det i motionen omnämnda arfvodet; och

synes . denna godtgörelse böra utgå i form af årligt lönetillägg under

den tid, som ännu återstår, intill dess Clementz kan varda befordrad

till musikfanjunkare. Lönetillägget anser Riksdagen böra motsvara dels

skillnaden emellan en musiksergeants af första klassen och en musikfanjunkares

fasta lön samt dels skillnaden emellan nämnda befattningshafvares

dagaflöningar. Dagaflöningarnas belopp kan visserligen ej

exakt beräknas, enär dessa äro beroende på tjänstgöring, men torde

böra upptagas till det högsta möjliga belopp, hvartill de kunna uppgå,

sålunda för tjänstgöring under 365 dagar. Skillnaden emellan lönebeloppen

utgör 300 kronor och skillnaden emellan dagaflöningarna enligt

nyss angifna beräkning 182 kronor 50 öre; och skulle sålunda

lönetillägget böra utgöra 482 kronor 50 öre, därest icke något afdrag

föranledes af att dagaflöning för viss tid möjligen icke kommer att

utgå. Sistnämnda belopp torde vid anslags beviljande böra i jämnadt

tal utföras med 483 kronor.

Då emellertid innevarande års Riksdags åtgöranden beträffande den

extra staten icke sträcka sig längre än till bestämmande af anslagen

å densamma för år 1910, har Riksdagen med anledning af ifrågavarande

motion på extra stat för år 1910 beviljat ett anslag af 483 kronor att

användas för beredande enligt ofvanstående beräkning af personligt

lönetillägg åt musikdirektören vid Hälsinge regemente Carl Anders Clementz

under år 1910, så länge han bestrider musiksergeantsbeställning

vid regementet.

Stockholm den 22 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

27

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Fjärde hufvudtitel.

Anvisning

i kontant.

Landtförsvarsdepartementet.

Kronor.

Ö.

Aflöning och expenser samt inkvarterings- och

resekostnad.

Departementschefen.....................................................................................

17,000

—

Departementet ...........................................................................................

61,450

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet, förslagsanslag.........

13,005

—

Årméförvaltningen......................................................................................

275,800

—

156,035

—

Generalstabens fast anställda personal............................................................

321,315

—

Generalstabens öfningar, expenser m. m., reservationsanslag...............................

78,175

—

16,200

—

30,328

_

Aflöning och rekrytering m. m. ....................................................................

17,921,168

—

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden, reservationsanslag.............................

125,800

—

Intendenturkåren.........................................................................................

673,492

—

ökad aflöning för de till tjänståldern äldste bataljonsläkarua och bataljons-

veterinärerna, förslagsamlag...................................................................

82,909

—

Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten................................................

42,600

—

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag.............................................................

1,088,807

—

Trpt

20,903,584

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Trpt

Anvisning

i kontant

Kronor.

20,903,584

Ö.

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag

21,450

Ålderstillägg, förslagsanslag...................

81,400

_

Arméns personal öfver stat, förslagsanslag

120,000

_

Landstormen, reservationsanslag.............

182,425

_

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, förslagsanslag,

högst.................................

16,774

195,000

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...

Besestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare, reservationsanslag

7,000

_

Besestipendier åt officerare och intendenturtjänstemän. reservationsanslag

15,000

_

Resestipendier åt militärläkare, reservationsanslag..

2,000

Remontering och hästlcga m. in.

Bemontering m. m., reservationsanslag.........

1,132,479

Lega af hästar för kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis

644,85G

Skolor för officerare, underbefäl och militärläkare.

Krigshögskolor, reservationsanslag...................

91,555

Bidskolan, reservationsanslag ... .

42,000

_

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag.

60,000

_

Artilleriskjutskolor, reservationsanslag..........

27,000

—

Krigsskolan, reservationsanslaa.........

130,165

_

Volontärskolor, förslagsanslag..........

130,000

_

Militärläkares undervisning, reservationsanslag ...

6.350

Trpt 1

23,809,038 |

—I

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

29

Trpt

Anvisning

i kontant.

Kronor.

23,809,038

ö.

Naturaunderliåll, sjukvård, öfningar och materiel.

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag...................

88,200

—

Arméns fält- och fälttjänstöfiiingar, reservationsanslag..................................

500,000

—

De värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m., förslagsanslag........

2,587,145

—

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och mate-

riel, reservationsanslag...........................................................................

2,708,850

—

Arméns byggnader, mötesfalt och kommeiidantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar och materiel, reservationsanslag...................................................

1,000,000

—

Arméns mathållning, förslagsanslag..............................................................

7,359,405

—

Furagering af arméns hästar, förslagsanslag...................................................

2,962,195

—

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag.............................................

4,378,424

—

Arméns diverse intendentnrhehof, reservationsanslag........................................

760,729

—

Arméns kasemutredning^samt ved, ljus och vatten, reservationsanslag................

1,570,808

—

Arméns sjuk-Toch veterinärvård samt hofbeslag m. m., reservationsanslag............

362,250

Diverse anslag.

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag......................................

950,000

Extra utgifter....................................... ....................................... ...........

80,000

—

Summa

| 49,117,044

Bill. till Biksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft.

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstateus Fjärde hufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Artilleri!} ehof.

För fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen...............................

» fortsatt anskaffning af mobiliseringsammunition för eldhandvapen

» anskaffning af ny fältartillerimateriel.....................................

Artilleri, och fortiflkationshehof.

Till fullbordande af befästningsarbetena vid Boden........................

800,000

1,000,000

800,000

Fortiflkationshehof.

Till uppförande af kasernetablissemang för femton infanteriregementen 1,000,000:

» uppförande af mässbyggnader för underofficerare och manskap vid

vissa truppförband........................................................... 545,000:

» anläggning af en vattenledning i Boden................................. 370,000:

Intendenturbehof.

Till anordnande af landstormsförråd......................

För anskaffning af nya uniformer för armén...........

150,000:

1,000,000:

Diverse anslag.

Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande................................. 850,000: —

» det frivilliga sjukvårdsväsendets befrämjande ............................ 10,000: —

» beredande af tillfällig löneförbättring åt fortifikationskassören och

rodogöraren samt fortifikationskassörerna och förrådsförvaltarna

vid fortifikationen............................................................... 12,450:

» extra lönetillägg för eu del tjänstemän och betjänte, förslagsanslag 6,000

» dagaflöning åt indelt manskap, förslagsanslag........................... 241,410

» täckande af brist i 1906 och 1907 års anslag till arméförvaltningen 12,692

» täckande af vissa utaf arméförvaltningen och statskontoret utgifna

förskott............................................................................ 50,621: —

» beredande af personligt lönetillägg åt musikdirektören vid Hälsinge

regemente Carl Anders Clementz......................................... 483: —

Summa

Kronor.

2,600,000

1,400,000

1,915,000

1,150,000

1,183,656

8,248,656

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.