Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning i fråga om anslag till en processkommission äfvensom en i anledning af de äskade anslagen till nya lagberedningen och processkommissionen väckt motion.

1909-03-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:46, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning i fråga om anslag till en processkommission äfvensom en i anledning af de äskade anslagen till nya lagberedningen och processkommissionen väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

5

JT:o 40.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 mars 1909.

— — — — Andra Kammaren — 16 — 1909.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning i

fråga om anslag till en processkommission äfvensom en

i anledning af de äskade anslagen till nya lagberedningen

och processkommissionen väckt motion.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 3.)

Till Konungen.

Uti punkten 10 under andra hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen

att till bestridande af kostnaderna för en processkommission, afsedd

att verkställa omarbetning af rättegångsbalken och därtill hörande författningar,

på extra stat för år 1910 bevilja 50,000 kronor.

I sammanhang med berörda förslag har Riksdagen till pröfning förehaft

en i anledning af de äskade anslagen till nya lagberedningen och

processkommissionen väckt motion.

Riksdagen kan ej annat än instämma uti den i statsrådsprotokollet

uttalade uppfattning, att för vinnande af ökad säkerhet och snabbhet i

rättsskipningen en genomgripande reform af vårt rättegångsväsen är af behofvet

högeligen påkallad. Likaledes delar Riksdagen föredragande departe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

mentschefens uppfattning, att, med föranledande af frågans vidd och grannlaga

beskaffenhet samt den mångfald spörsmål som den innefattar, uppdraget

att förbereda detta lagstiftningsarbete icke torde kunna lämnas åt

en institution af mindre styrka än den redan inrättade nya lagberedningen.

Den omständigheten, att revision af jordabalken pågår och revision

af allmänna strafflagen lärer vara omedelbart förestående, samt att dels

en mångfald kommittéer för närvarande syssla med omfattande lagstiftningsarbeten

pa skilda områden, dels ock vidlyftiga förslag, hvilka ännu

ej blifvit till lag upphöjda, föreligga utarbetade, kan visserligen föranleda

tvekan, huruvida tidpunkten redan nu är inne att jämväl gripa sig an

med den ifrågasatta processreformen. Men med hänsyn till sagda reforms

stora vikt torde dock denna betänklighet böra vika.

_ En annan fråga är däremot, huruvida, på sätt i propositionen föreslagits,

en särskild ny stor lagkommission (processkommissionen) bör i och

för omarbetning af rättegångsbalken med tillhörande författningar tillsättas

utöfver den redan befintliga. Häremot kunna enligt Riksdagens förmenande

åtskilliga vägande skäl anföras.

Det torde sålunda kunna ifrågasättas, huruvida samtidigt därmed att

en mängd fackmän äro sysselsätta med de ofvan antydda omfattande

kommittéarbetena samt flera nya justitierådsämbeten skola tillsättas och

en regeringsrätt inrättas, man jämväl skall kunna sides om lagberedningen

anordna en ny lagkommission af enahanda omfattning och till densamma

förvärfva personer med den framstående juridiska utbildning och öfriga

personliga förutsättningar, som kräfvas för framgångsrikt bedrifvande af

ifrågavarande maktpåliggande lagstiftningsarbete.

Äfven under förutsättning att personfrågan skulle kunna lösas, lärer

det dock kunna medföra betydande olägenheter att samtidigt undandraga

lagskipningen och statsförvaltningen ett alltför stort antal af de bästa

arbetskrafterna.

Ett alltför forceradt lagstiftningsarbete i stort på en gång inom den

allmänna rättens område kan jämväl ur andra synpunkter vara äfventyrligt.

Det är fara värdt, att vederbörande myndigheter och den intresserade allmänna

meningen icke skola kunna smälta det stora materialet och åt de

mångskiftande frågorna ägna den uppmärksamhet, som utgör en förutsättning

för fruktbara resultat.

I dessa tider, då statsinkomsterna äro hårdt anlitade, torde icke heller

böra alldeles förbises de ganska afsevärdt ökade kostnader för lagarbetet,

som skulle föranledas af processkommissionens inrättande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

Har man emellertid den uppfattning, att en processreform inom den

närmaste tiden bör komma till stånd, men hyser å andra sidan betänkligheter

mot den ifrågasatta processkommissionens inrättande, så torde frågan

enligt Riksdagens förmenande lämpligen böra lösas så, att det föreslagna

lagstiftningsarbetet uppdrages åt lagberedningen, en anordning, som, enligt

hvad af statsverkspropositionen framgår, äfven varit föremål för Eders

Kungl. Majrts öfvervägande och jämväl tidigare ifrågasatts såsom en tänkbar

eventualitet.

Det må väl vara sant, att lagberedningen vid sitt instiftande till en

början erhöll i uppdrag att utarbeta sådana lagförslag, som omfatta större

afdelningar af civillagstiftningen, samt att Eders Kungl. Maj:t, enligt hvad

under remissdebatten upplystes, redan den 14 nästlidne januari ansett sig

böra uppdraga åt lagberedningen att, sedan den enligt beräkning inom

detta års utgång afslutat behandlingen af jordabalken, företaga omarbetning

af giftermålsbalken med tillhörande författningar jämte de delar af

ärfdabalken, som kunna böra i samband därmed behandlas, likasom ock

att Riksdagen under senare åren påkallat revision af lagstiltningen inom

vissa delar af sistnämnda områden af civillagstiftningen.

Härvid må dock erinras, att den fråga icke lärer varit för lagberedningen

främmande, att reformen af familjerätten, så trängande den än vore,

till äfventyra borde, låt vara sedan vissa partiella förbättringar i angifna

hänseenden på detta lagstiftningsområde först vidtagits, få träda tillbaka

för processreformen såsom varande den mest trängande, samt att rättegångsordningens

reformerande kunde uppdragas åt lagberedningen.

Eders Kungl. Maj:ts här ofvan angifna, åt lagberedningen nyligen

lämnade uppdrag, hvars påbörjande i allt fall ej kan ifrågakomma förrän

tidigast fram emot slutet af innevarande år, och som meddelats, innan ännu

strafflagsreformen varit planlagd samt gifvetvis under förutsättning af bifall

till nu föreliggande proposition, lärer väl vid inträffade förändrade förhållanden

kunna ändras samt sålunda ej lägga hinder i vägen för den nu

föreliggande frågans lösning i ofvan angifna riktning.

Åt’ dessa skäl har Riksdagen funnit sig icke böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag, hvilket Riksdagen härigenom får hos Eders

Kungl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 16 mars 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.