Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag om tillägg till § 7 i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855.

1909-03-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:50, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag om tillägg till § 7 i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N-''o 50.

]tf:o SO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 mars 1909.

— — — — Andra Kammaren — 16 — 1909.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt

motion med förslag om tillägg till § 7 i förordningen

angående handelsböcker och handelsräkningar

den 4 maj 1855.

(Lagutskottets utlåtande n:o 24.)

Till Konungen.

Vid innevarande år riksdag har enskild motionär framställt förslag om

tillägg till 7 § i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

den 4 maj 1855.

En granskning af stadgandena i denna förordning lär, såsom motionären

framhållit, visa, att en sådan tolkning af dessa stadganden kunde

lata sig försvaras, att den balansräkning, som det enligt förordningen

åligger en köpman att uppgöra, borde innehålla uppgift jämväl om beloppet

af de ansvarsförbindelser för andra, i hvilka köpmannen häftar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

19

Balansräkningen skall nämligen enligt förordningens 7 § utvisa bland

annat »de gäldebelopp, för livilka köpmannen vid nästförflutna rörelseårs

utgång på en eller annan grund häftade», och balansräkningen måste hafva

förutsatts skola grundas bland annat på den i 4 § omförmälda dagboken,

i hvilken enligt samma paragraf skall antecknas »de växlar och andra

skuldförbindelser, som blifvit till betalning utgifna eller endosserade, de

borgensförbindelser, som blifvit ingångna» in. in. Nämnda tolkning är

emellertid, enligt hvad Riksdagen inhämtat, icke den vedertagna.

Då det blifvit allt vanligare, att en köpman är ansvarig jämväl för

annans gäld, och denna ansvarighet uppenbarligen är af stor betydelse

för ett riktigt bedömande af affärsmannens ekonomiska ställning, är det

klart, att den omständigheten, att anteckning om dylik förbindelse ej sker

i inventarieboken eller balansräkningen, medför, att dessa blifva behäftade

med en viss ofullständighet och sålunda i viss mån komma att förfela

sitt ändamål. Å andra sidan måste beaktas, att frågan, huruvida och

i hvad mån ansvarsförbindelse för annan kan komma att i framtiden medföra

förlust eller icke, i de flesta fall ej låter sig tillförlitligen beräknas.

Det kan därför enligt Riksdagens mening icke vara lämpligt att ålägga

köpmannen utföra en sådan beräkning, hvilket emellertid skulle ske, om,

såsom motionären föreslagit, föreskrift meddelades, att förbindelsen antingen

skulle utföras i räkenskapen eller upptagas inom linjen, beroende på,

huruvida det skäligen kunde antagas eller ej, att förbindelsen skulle helt

eller delvis återfalla på köpmannen. Subjektiva hänsyn skulle här oftast

blifva afgörande, och hvad den ene ansåge sig böra upptaga såsom förlust

skulle kanske af den andre ingalunda räknas såsom sådan. Den, till

förmån för hvilken förbindelsen ingåtts, skulle ock häraf understundom

kunna tillskyndas skada. Endast i det fall att ansvarsförbindelsen, på

grund af föreliggande faktiska förhållanden, är att anse såsom verklig

gäld, gäller om densammas utförande i räkenskapen detsamma som om

gäld i allmänhet. Riksdagen har af nu anförda skäl endast såtillvida

funnit sig kunna gå motionärens yrkande till mötes, att Riksdagen ansett,

att de af honom afsedda förbindelser böra upptagas i inventarieboken och

balansräkningen, men, i den mån de ej böra hänföras till gäld, under alla

förhållanden endast inom linjen.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen för sin del beslutat,

att 7 § i kurjgl. förordningen den 4 maj 1855 angående handelsböcker

och handelsräkningar skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o ,50.

7 §•

Inventariebok skall upprättas vid den tidpunkt köpmannen sin rörelse

öppnar, och upptaga noggrann uppgift på allt hvad han äger i fastighet,

lösören och varulager, med därå påfördt värde, på fordringar och gäld,

och på beloppet af hans kontanta penningar. Inom de sex första månaderna

hvarje år skall ock en balansräkning uppgöras, utvisande de tillgångar,

köpmannen vid nästförflutna rörelseårs utgång ägde, och de gäldebelopp,

för hvilka han då på en eller annan grund häftade; börande denna

balansräkning i sin ordning uti inventarieboken införas.

I den inventariebok, som sålunda upprättas vid den tidpunkt, då köpmannen

öppnar sin rörelse, äfvensom i den årliga balansräkningen skola

inom linjen angifvas samtliga de borgens- och öfriga ansvarsförbindelser

för andra, i hvilka köpmannen häftar, i den mån samma förbindelser ej

äro att hänföra till gäld, hvarom ofvan nämnts.

Stockholm den 16 mars 1909.

Med undersåtlig vördnad.

CENTRALTRTCKERIET, STOCKHOLM, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.