Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1909-05-22 · 60 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:7, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse N:o 7.

1

N:o 7.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1909.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 8, 12, 4G, 76, 77, 79, 103

och 167 samt memorial nås 91 och 214.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde

hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

l:o) På sätt under punkt 5 här nedan närmare omförmäles har

Riksdagen nedsatt anslaget till finansdepartementets afdelning af Eders

Kungl. Maj:ts kansli, nu 70,300 kronor, med 15,200 kronor till 55,100

kronor.

Bih. till Biksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. (N:o 7.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Kammarkollegium.

2:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1909 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t

i punkten 1 under sjunde hufvud titeln föreslagit Riksdagen att, med

godkännande af det enligt statsrådsprotokollet tillstyrkta förslag till

öfvergångsstat för kammarkollegium, höja det för nämnda ämbetsverk

uppförda ordinarie anslaget, nu 122,100 kronor, med 1,300 kronor, eller

således till 123,400 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen

dels godkänt följande öfvergångsstat för kammarkollegium:

Kronor. i

•

1 tjänsteman i första löne- graden ...................................

1 dito .......................................

1 vaktmästare..........................

Tjänst-

Lön. görings-

: pennin- gar.

Summa.

1,800 j 1,200

1,800 ! 1,200

500 300

3,000 |

3,000

800

Summa

— —

6,800

Anm. Därest vaktmästare i sådan, egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge

denna förmån kvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

dels och höjt det för kammarkollegium uppförda ordinarie anslaget

nu 122,100 kronor med 1,300 kronor, eller således till 123,400 kronor.

Stämpelomkostnader.

3:o) Eders Kungl. Maj:t liar vidare under punkt 2 föreslagit Riksdagen

att höja förslagsanslaget till stämpelomkostnader med 110,000

kronor, eller från 280,000 kronor till 390,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Pa grund af livad departementschefen till stöd för framställningen

anfört, har Riksdagen höjt förslagsanslaget till stämpelomkostnader med

110,000 kronor, eller frän 280,000 kronor till 390,000 kronor.

Kostnader lör allmänna bevillningens uttaxering.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 3 föreslagit Riksdagen

att höja förslagsanslaget till bestridande af kostnader för allmänna bevillningens

uttaxering, nu 270,000 kronor, med 70,000 kronor, eller till

340,000 kronor.

Riksdagen, som åt livad därom i statsrådsprotokollet meddelats

funnit behof af den äskade anslagshöjningen föreligga, bär höjt förslagsanslaget

till bestridande af kostnader för allmänna bevillningens

uttaxering, nu 270,000 kronor, med 70,000 kronor, eller till 340,000

kronor.

Kontroll- och justeringsstyrelsen.

5;o) I en den 26 februari 1909 till Riksdagen aflåten proposition

fn:o 100) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver finånsärenden samma dag föreslagit Riksdagen,

att

ej mindre, med öfverförande af den nuvarande kontroll- och justeringsstyrelsen

å ordinarie stat under benämning kontrollstyrelsen,

dels godkänna följande förslag till aflöhingsstat för kontrollstyrelsen

att tillämpas från och med år 1910:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Iv r o

Tjänst-

n o r

1

Lön.

görings- i

pennin- gar.

Orts-

tillagg.

Summa.

i ..

Ofverdirektören och chefen.........

5,700

2,500

800

9,000

, 1 öfveringenjör .....................

4,200

2,000

600

(i,800

1 d:o ...............

4,200

2,000

600

6,800 j

1 ledamot och sekreterare ........

4,200

2,000

600

6,800 j

1 vaktmästare.................

Till amanuenser, vikariatsersätt-

700

350

150

)

1,200 i

}

ningar, renskrifning m. in.......

—

—

— i

6,600

Summa

—

37,200

Ifter 5 År kan lönen

höjas med 000 kronor.

Efter

’ir kan lönen

... , Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor

årligen. ''

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i kontrollstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

åt ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende äfvensom därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest

vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning han innehar, etter ny eller förändrad arbetsordning sköta

de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. MajTts for01

duande, tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i kontrollstyrelsen icke må förenas

annan tjänst a rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse ,Y:0 7. 5

sa fram t oj, livad angår chef eller ledamot, Kung!. l\Iaj:t och, hvad ungar

innehafvare af annan befattning, leont.ro!istyrelsen, uppå darom gjord

framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka ]underligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

lin »er uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den. som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning'', ägor

uppbära hela lönen jämte ortstilläggct, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas Vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstäuges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

ortstilläggct, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

lian afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte ■ tagen, den del af hans aflöning, som icke af kontrollstyrelsen

pröfvas höra användas till befattningens uppehållande, skall

under liden innehållas, såvida ej kontrollstyrelson finner skäligt låta

honom uppbära något dåra!;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att inneliafvaren

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestrida sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den

tid han åtnjutit semester, under iakttagande att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare

därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande

i kraft förflutit från det att lian, efter förordnande, tillträdt motsvarande

befattning i kontroll- och justeringsstyrelsen, vaktmästaren därjämte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

.•liven den tid, hvarunder lian varit såsom ordinarie vaktmästare anställd

inom finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå;

att likväl löntagare, som, dä han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lelhads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att styrelsens chef och ledamöter äga årligen, när sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, enhvar

under en och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut; ö

att i. fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om lätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nva lönestatens

ikraftträdande eller, savidt angar innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstateu, skall vara skyldigunderkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande atelier

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppföra ett ordinarie

anslag till kontrollstyrelsen å 37,200 kronor;

dels ock medgifva, att alla expenser vid kontrollstyrelsen må besti

idas af det under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

kontroll å til 1 verkningsafg-ifter;

än äfven, under förutsättning att hvad sålunda föreslagits beträffande

kontrollstyrelsen vinner Riksdagens bifall, minska det å sjunde

hufvudtiteln för finansdepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli

uppföida ordinarie anslag- med de till aflöning åt den ordinarie personalen

vid finansdepartementets kontroll- och'' justeringsbyrå anvisade

belopp, tillhopa 15,200 kronor, hvilka för närvarande disponeras till

bestridande af kostnaderna för kontroll- och justeringsstyrelsen;

och skulle vid bifall till sistberörda förslag det för nämnda afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli i riksstaten uppförda ordinarie anslag-,

70,300 kronor, komma att nedsättas till 55,100 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 7

Da deri å finansdepartementets stat förut uppförda kontroll- och

justeringsbyrån genom 1907 års Riksdags beslut förundrades till ett

själfständigt ämbetsverk med benämningen kontroll- och justeringsstyr

elsen, ansågs, att med afseende å den förestående regleringen af löneförhållandena

m. m. vid de centrala ämbetsverken nämnda styrelse

tillsvidare ej borde uppföras å ordinarie stat utan anvisades de medel,

som, utöfver anslaget till kontroll- och justeringsbyrån, vore för uppehållande

af styrelsens verksamhet erforderliga från förslagsanslaget till

kontroll å tillverkningsafgifter. Sedermera har löneregleringskommitten

framlagt förslag om ämbetsverkets uppförande å ordinarie stat med

bibehållande af den nuvarande organisationsformen, så att verket fortfarande

skulle bestå af en öfverdirektör och chef samt tre ansvariga

ledamöter, däraf två tekniskt bildade och en tillika sekreterare hos styrelsen.

Däremot har kommittén beträffande styrelsens ämbetsverksamhet

föreslagit, att den stvrelsen nu tillkommande befattningen med justeringsväsendet

skulle öfverflyttas å det verk med benämning mynt- och

justeringsverket, om hvars inrättande kommittén jämväl framlade förslag

samt att med anledning häraf nu ifrågavarande ämbetsverk borde benämnas

kontrollstyr elsen. Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag

•är beträffande styrelsens organisation, ämbetsverksamhet och benämning

affattadt i enlighet med kommitténs berörda förslag.

Riksdagen bär ansett sig böra bifalla framställningen i denna del.

I afseende å aflöningarne till styrelsens personal har Eders

Kungl. Maj:t likaledes föreslagit dessa i öfverensstämmelse med löneregleringskommitténs

hemställan, i enlighet hvarmed aflöningen för

öfverdirektören och vaktmästaren skulle utgå med samma belopp,

respektive 9,000 och 1,200 kronor, som tillkomma motsvarande befattningshafvare

i de nyreglerade centrala ämbetsverken, hvaremot de tre

ledamöterna skulle i aflöningshänseende intaga en mellanställning mellan

andra och tredje gradens tjänstemän i berörda verk, i det att deras

aflöning skulle utgå med 6,800 kronor.

Riksdagen bär bestämt ledamöternas aflöning till 5,800 kronor,

häraf 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 400

kronor ortstillägg med två ålderstillägg å 500 kronor hvardera efter

fem och tio år. ^ _ .

Aflöningsvillkoren liksom Eders Kung!. Maj:ts förslag i omgå

här ej vidrörda delar har ej gifvit Riksdagen anledning till erinran.

Slutligen har Riksdagen ansett, att såsom villkor för lönestatens

trädande i kraft bör uppställas föreskrift om 6 timmars daglig tjänstgöring

å tjänsterummet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifcelse N:o 7.

På grund af livad sålunda anförts liar Riksdagen

ej mindre med öfverförande af den nuvarande kontroll- och justeringsstyrelsen

å ordinarie stat under benämning kontrollstyrelsen

dels godkänt följande förslag till aflöningsstat för kontrollstyrelsen:

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Ofverdirektörel! och chefen......

5,700

2,500

800

9,000

1 öfveringeiljör .....................

a,God

1,800

400

5,800

i Efter o år kan lönen höjas

1 (ko .....................

o,000

1,800

400

5,800 ,

| med 500 kronor och efter

f 10 år med ytterligare 500

1 ledamot och sekreterare ......

3,000

1,800

400

5,800

) kronor.

1 vaktmästare ....................

Till amanuenser, vikariatser-

700

350

150

1,200 i

\ Efter 5 År kan lönen höjas

i med 100 kronor.

sättningar, renskrifning in. in.

_ !

—

— i

0,600

Summa;

-

—

— |

34,200:

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen utdraga® 100 kronor

årligen.

dels beslutat, att under ofvanstäende aflöningsstat skall införas

följande bestämmelse:

"Penna lönestat träder i kraft den 1 januari 1910, under förutsättning

att Kung!. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga

ordinarie tjänstemän ocli betjänte skola, i den män ej undantag kunna

anses böra stadgas eller för särskilda fall etter pröfning medgifvas, vara

ä tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i kontrollstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende äfvensom därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt. ämbetsverk anses, eller därest

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

visna ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

do med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts fr»rnrdnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i kontrollstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

törenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse förverk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

såframt ej, livad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, kontrollstyrelsen, uppå därom gjord

framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som Undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordningerhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af kontrollstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehållas, såvida ej kontroll styrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

" Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

att.

därest förhöjning'' af lönen

lönegrad

efter viss tids fortsatt innehafvande

i staten medgifven, tidpunkten för

af befattning i samma lönegrad ar _ _______

första förhöjningen bestämmes att inträda efter Item år, under villkor

att innehafvare]] under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sm ciien eller, pa grund af förordnande, annan statens tjänst eller full
att

härvid icke må föras honom

och för andra förhöjningen, om

på samma villkor under iakt
-

4jort annat offentligt uppdrag, dock

till last den tid han åtnjutit semester,

sådan äger rum, efter ytterligare fem år

tagande hvad livar och en af omförmälde förhöjningar angår att den

lögie andningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

hörande löntagare därvid tillgodoräknas ej mindre den tid. som före den

nya aflömngsstatens trädande i kraft förflutit från det att lian, efter

förordnande, tillträdt motsvarande befattning i kontroll- och justering,ssty1

elsen, än äfven den tid, hvarunder han varit såsom ordinarie tjänstemnehaf

vare anställd inom finansdepartementets kontroll- och justerings byrå;

att. likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma''förhöjning;

när sådant kan ske

att

styrelsens chef och ledamöter

göromålens behöriga

ärligen,

gång.

åtnjuta semester, en hvar

utan hinder för

under en och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

gande eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstilläo''»-et utan

nådens slut; °

ent-leditill

må
-

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstlnnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

. eller, så vidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af‘eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfort ett ordinarie

anslag till kontrollstyrelsen å 34,200 kronor;

dels ock medgifvit, att alla expenser vid kontrollstyrelsen må bestridas

åt det under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

kontroll å tillverkningsafgifter;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

än äfven minskat det å sjunde lmfVudtiteln för finansdepartementets

afdelning'' af Kung!. Maj:ts kansli uppförda ordinarie anslag med

de till aflöning åt den ordinarie personalen vid finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå anvisade belopp, tillhopa 15,200 kronor,

Indika för närvarande disponeras till bestridande af kostnaderna för

kontroll- och justeringsstyrelsen.

På grund häraf har det för nämnda afdelning af Kungl. Maj:ts

kansli i riksstaten uppförda ordinarie anslag, 70,300 kronor, nedsatts

till 55,100 kronor.

Mynt- och kontrollverken.

6:o) I eu den 26 sistlidne februari till Riksdagen afbiten proposition,

(n:o 101} har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen

dels att nuvarande mynt- och kontrollverken må förenas till ett verk,

benämndt mynt- och justeringsverket, till hvilket från kontroll- och

justeringsstyrelsen öfverflvttas öfverinseendet öfver justeringsväsendet i

riket; dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för mynt- och

justeringsverket att tillämpas från och med år 1910:

Ivronor.

Lön.

Tjänst-

görings-

Arf-

Orts-

Summa, j

pennin-

vode.

tillägg.

gar.

Myntdirektören, jämte fri

bostad och bränsle......

5,600

2,500

—

—

8,100

1 förste ingenjör, jämte

fri bostad och bränsle...

3,600

1,800

—

—

5,400

I Efter 5 år kan lönen böjas med

1 kamrerare, jämte fri bo-

4,700

500 kronor och efter 10 år:

| med ytterligare 500 kronor.

stad och bränsle.........

3,100

1,600

—

—

1

|

1 ingenjör.....................

2,200

1,500

—

300

4,000

\ Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10 år

1 med ytterligare 500 kronor

och efter 15 år med än

1 kassör.....................

2,200

1,500

—

300

4,000

| ytterligare 500 kronor.

1 myntgravör ...............

1 vaktmästare, jämte fi''i

—

—

2,500

—

2,500

bostad och bränsle......

900

450

-

—

1,350

Till vikariatsersättningar

—

—

—

-

1,200

Summa

—

_

—

31,250

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse Ko 7.

dels godkänna 1 oljande villkor och bestämmelser för åtnjutande åt''

''fn ron lmnfnnmn .-v kl ^ 1____i*"_____5 •• 1*

de i staten upptagna atlöningsförmåner, nämligen:

verkets

längre 1

varande

plikta

- - , ■ ; . •

att mnehatvare åt ordinarie befattning vid mvnt- och justeringsverket

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet,

eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad

organisation åt verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

>an anses såsom sjelfständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågaverk

tillhörande göromål öfverflvttas till annat ämbetsverk, vara

att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning häri

innehar, efter liv eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det

verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

_ att, med ordinarie befattning vid mynt- och ju sterings verket icke

ma föienas annan tjänst a rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att, med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller ma förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

legisti eiadt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,

hvad angår m\ ntdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

ma anses inveika 1 underligt för tjänstgöringen vid mynt och pistering-sverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring ..... ’ ''

som uppehållit befattningen;

befriad, skola utgå till den,

att

förrätta sin befattning, ägor

undfår ledighet

den, som af sjukdom hindras att

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

att aflöning; ej må utgå till tjänstiunehafvare för tid, hvarunder

lian alhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest, tj änstiunehafvare varder afstå ngd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfva» böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något häraf'';

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skvldig att, om han förordnas till högre befattning vid myntoch

justeringsverket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, lian åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter

ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma

villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den

tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande

mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller

konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda

verks omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

ingenjören cell kamreraren en hvar under eu och en half månad samt

tjänstemännen af första lönegraden en livar under en manad;

att tjänsteman, som liar sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester ä tid af året, som af

myntdirektören bestämmes;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall skälfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om lätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tpinstmnehafvnies lätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den n}''a aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara,

ej mindie, att en hvar, som med eller efter 1910 års ingång tillträder

befattning vid mynt- och justeringsverket, skall vara pliktig att

underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar vid

mynt- och kontrollverken, Indika icke före den 1 november 1909 anniäla,

att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke'' lagligen kunna därtill förbindas,

skola vaida bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den man ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln, i stället för det därstädes

för närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontrollverken,

uppföra ett ordinarie anslag till mynt- och justeringsverket å

31,250 kronor;

dels medgifva, att alla för mynt- och justeringsverkets verksamhet

erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå

i sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten;

dels ock, under förutsättning af bifall till sistnämnda hemställan,

ui liksstaten utesluta det under spmde hufvudtiteln å ordinarie stat

uppförda förslagsanslaget å 15.000 ''kronor med titel »omkostnader för

kontrollverket».

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Den föreslagna omorganisationen af mynt- och kontrollverken, hufvudsakligen

gående ut på att sammanslå dessa båda verk till ett verk med

benämning mvnt- och justeringsverket samt öfverflyttande å detsamma

af den nuvarande kontroll- och justeringsstyrelsens befattning med

justeringsväsendet, bär Riksdagen funnit sig, på grund af hvad därom

i ärendet förekommit, böra bifalla. Likaså har Riksdagen intet att

erinra mot det föreslagna antalet tjänstemän och dessas fördelning i

0 lika allöningsgrader.

Beträffande afiöningarna föreslås att verkets chef, myntdirektören,

skulle i hufvudsak jämnställas med tredje gradens tjänstemän i de nyregler

ad c centrala ämbetsverken, med det undantag att, med hänsyn till

den honom tillkommande förmånen af fri bostad och bränsle, ortstillägg

icke skulle till honom utgå samt att i stället för ålderstillägg,

hvartill han ej skulle vara berättigad, sjulfva lönen sättes till motsvarande

belopp, 600 kronor, högre. Förste ingenjören skulle jämställas

med andra gradens tjänstemän, dock att af enahanda anledning som

beträffande myntdirektören, ortstillägg ej skulle tillkomma honom, och

kamreraren, som för närvarande i aflöningshänseende intager en mellanställning

mellan första och andra gradens tjänstemän i de ännu ej omreglerade

ämbetsverken, skulle fortfarande komma att innehafva en dylik

ställning i förhållande till berörda tjänstemän i de nyreglerade verken

1 det att hans begynnelseaflöning föreslås till 4,700 kronor, jämte fri

bostad och bränsle. Dessa aflöningar hafva icke gifvit Riksdagen anledning

till annan erinran än att det belopp, hvartill, enligt hvad ofvan

nämnts, den myntdirektören och förste ingenjören tillkommande förmånen

af fri bostad och bränsle uppskattats eller det tjänstemän i motsvarande

lönegrader eljest tillkommande ortstillägg, respektive 600 och

400 kronor, synes väl lågt och att med hänsyn härtill de föreslagna

afiöningarne böra minskas med, för myntdirektören 300 kronor, samt

för förste ingenjören 200 kronor, Indika belopp böra afdragas å själfva

lönen. Begynnelseaflöningame för dessa tjänstemän skulle alltså blifva,

för myntdirektören lön 5,300 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor,

tillhopa 7,800 kronor, och för förste ingenjören lön 3,400 kronor,

tjänstgöringspenningar 1,800 kronor, tillhopa 5,200 kronor. . Jämväl

kamrerarens aflöning synes med hänsyn till ofvanberörda honom tillkommande

naturaförmåner kunna minskas med 100 kronor, hvilket belopp

lärer böra afdragas å hans till 3,100 kronor föreslagna lön.

Då emellertid Riksdagen anser, att de sålunda föreslagna nedsättningarne

af ifrågavarande tjänstemäns löner icke skäligen böra föran
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse A’:o 7.

leda till minskning af de dem tillkommande pensioner, har Riksdagen

i särskilda vid staten fogade anmärkningar angifvit, att pensionsunderlagen

utgöra för myntdirektören lönen ökad med 300 kronor, för förste

ingenjören lönen ökad med 200 kronor och för kamreraren lönen ökad

med 100 kronor.

Vaktmästarens aflöning är föreslagen till 1,350 kronor, däraf 900

kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar eller samma belopp

som för förste vaktmästaren i de nyreglerade ämbetsverken, dock att,

med hänsyn till nu förevarande befattningshafvares rätt till fri bostad

och bränsle, ortstillägget å 150 kronor uteslutits. Härvid är emellertid

att märka, att, då dylik förmån tillkommer förste vaktmästarne, å

deras aflöning afdrages, förutom ortstillägget, 100 kronor å själfva

lönen, och att vaktmästarens i mynt- och justeringsverket aflöning således

i realiteten är 100 kronor högre än förste vaktmästarnes. Med

hänsyn till de särskild! stora kraf, som måste ställas på innehafvarens

af den ifrågavarande befattningen ordentlighet, redbarhet och duglighet

— bland annat åligger honom att inom staden transportera myntposter

— har Riksdagen emellertid ej ansett sig böra vidtaga någon

nedsättning i den för honom ifrågasatta aflöningen.

Ofriga aflöningar har Riksdagen lämnat utan anmärkning.

Aflöningsvillkoren äfvensom öfriga här ofvan ej vidrörda delar

åt det föreliggande förslaget hafva ej heller gifvit Riksdagen anledning

till erinran.

Såsom villkor för aflöningsstatens trädande i kraft har Riksdagen

uppställt föreskrift om 6 timmars daglig tjänstgöring å tjänsterummet.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen

dels godkänt följande stat för mynt- och justeringsverket:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

17

Myntdirektören, jämte fri bo-;

stad och bränsle ............

1 förste ingenjör, jämte fri bostad

och bränsle ...........

1 kamrerare, jämte fri bostad

och bränsle..................

1 ingenjör ........................

1 kassör ...........................

1 myntgrävör....................

1 vaktmästare, jämte fri bostad

och bränsle ............

Till vikariatsersättningar .

Summa

K

r o n o r.

Lön.

Tjiinst-

görings-

pennin-

gar.

Arf-

vode.

Orts-

tilliigg.

Summa.

5,300

2,500

—

—

7,800’)

3,400

1,800

—

—

5,200*)

3,000

1,300

—

—

4,60031

2,200

1,500

—

300

4,000

2,200

1,500

—

300

4,000

—

—

2,500

—

2,500

900

450

—

—

1,350

—

—

—

—

1,200

—

—

30,650

500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor.

] Efter 5 år kan lönen höjas med''

( 500 kronor, efter 10 år med,

'' ytterligare 500 kronor ochj

efter 15 år med än ytterligare

500 kronor.

’) Pensionsunderlaget för myntdirektörstjänsten utgör lönen ökad med 300 kronor.

Pensionsund erlaget för förste ingenjörstjänsten utgör lönen ökad med 200 kronor.

5) Pensionsunderlaget för kamreraretjänsten utgör lönen ökad med 100 kronor.

dels beslutat, att under ofvanstående aflöningsstat skall införas

följande bestämmelse:

'' »Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1910 under lorutsättnino-

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att

samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den man ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall etter plöjning medgifvas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag»,.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande åt

de i staten upptagna aflöningslörmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid mynt- och justermgsverket

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förän di ad

organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest

verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 7 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o

/.

längre kan anses såsom sjelfständigt ämbetsverk, eller därest vissa,

ifrågavarande verk tillhörande göromål öfver flytt as till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning

han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kung!. Maj:ts förordnande

tjänstgöra i det verk, till livilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket icke

ma förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Kung! Majrts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

ellei bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt

°.l; hvad angår myntdirektören, Knngl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

åt annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

nät anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid mynt- och justerings
\

erket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas; °

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid. befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den.

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, ä°-er

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring lios

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i^ behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt; J

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhåiht sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas höra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänste
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

resor eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om lian förordnas till högre befattning vid mynt- och

justeringsverket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda tall åt de för

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest åt däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, doc:c

ej längre än samman]agdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda etter lem år, under villkor

att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar åt den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst ellei fullgjort''

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter

ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma

villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omfönnälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr an vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,

som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande

mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda verks

omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstealder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste

ingenjören och kamreraren en hvar under en och eu halt månad samt

tjänstemännen af första lönegraden en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester a tid åt året, som af

myntdirektören bestämmes;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens

slut; o

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i truga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civ ila

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riks dagens Skrifvelse N:o

janstmnehaf vares ratt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

1 kr a t trådande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skvldi

t "i • „ J ......divan

underkasta sig, efter Kungl. Majrts bestämmande, upphörande af "eller

mmsknmg i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå tör bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat

. e-[ !''lin(lre'' att en Ilvar» som med eller efter 1910 års ingång till
träde]-

befattning vid mynt- och justerings verket, skall vara plikta att

underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar vid mvntoe

i kontrollverken, hvilka icke före den 1 november 1909 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den man ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den ratt till pension, som dittills tillkommit dem;

.. . dels 1 riksstaten under sjunde lnifvudtiteln, i stället för det därstädes

tor närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontroll
loc-o’,

UpP°rt ett ordmaric anslag till mynt- och justeringsverket ä

o0,b50 kronor;

dels medgifvit att alla för mynt- och justerings verkets verksamhet

erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå i

sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten;

dels och ur riksstaten uteslutit det under sjunde lnifvudtiteln å

ordinarie stat uppförda förslagsanslaget å 15,000 kronor med titel

»omkostnader för kontroll verk et».

Omkostnader för kontrollverket.

7; o) På

Riksdagen ur

kontrollverket.

sätt under punkt 6 här ofvan närmare omförmäles har

riksstaten uteslutit förslagsanslaget till omkostnader för

Tullverket.

S:oj Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att, med

godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

12 januari 1909 1 iIIstyrkta ändringar i tullverkets stater, för ar 1910

bestämma anslaget för tullverket till ett niet staternas slutsumma svarande

belopp af 4,309,400 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt

af tullmedlen, hvarigenom förslagsanslaget till tullverket, nu 4,372,700

kronor, skulle minskas med 3,300 kronor, dels ock att medgifva, ej

mindre att till enhvar af de nuvarande tjänstinnehafvarna vid tullförvaltningen

i Trelleborg, Indika åtnjuta extra inkomster, som i och med

öppnandet af ångfärjetrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz helt eller

delvis komma att bortfalla, må, såsom personlig: allöningstillägg under

den del af innevarande år, da ångfärjetraliken kommer att äga rum, af

tullmedlen utgå ett belopp, motsvarande å samma tid belöpande andel

af de extra inkomster af sådant slag, som tillkommit honom under är

1907, samt att för sådant ändamål må af nämnda medel disponeras ett

belopp af högst 2,575 kronor, än äfven att de belopp, som enligt aflöningsstaten

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

äro afsmida för aflöning af betjänte vid kustbevakningen, må,

i den män af dem innehafda befattningar under innevarande eller nästkommande

år varda lediga och med afseende å förändrade anordningar

vid bevakningen befinnas kunna utan olägenhet indragas, disponeras

till jakt- och båtlega under nämnda båda år för sådana af kustbevakningen

använda tjänstefarkoster, i Indika anbragts för deras framdrifvande

afsedda motorer.

utredning

Af den i ärendet lämnade

Kung!. Mapts förslag tullverkets ordinarie utgiftsstater

skulle komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten ................................................................

ålderstiUäggs staten ........................................................

öfvergångsaflöningsstaten ............................................

indragningsstaten ............................................................

inhämtas, att enligt Eders

för år 1910

kronor

pension sst aten för afskedade tjänstemän och betjänte

pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och betjäntes

efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000

kronor bestämdt anslag)

omkostnadsstaten ...............

3,319,950

250.000

700

4,520

300.000

35,000

459,230

kronor 4,369,400: —

ig erinra, dels att 1903

Summa

och anser sig Riksdagen böra i detta sammanhang

års Riksdag å extra stat för innevarande år beviljat, till förstärkning af

arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, ett anslag af 14,000 kronor samt

för bestridande af kostnaderna för en tullbehandlings- och upplysnings
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

byrå inom styrelsen ett anslag af 24,500 kronor, dels ock att Riksdagen,

såsom af punkterna 19 och 20 här nedan inhämtas, bifallit af Eders

Kung!. Maj:t gjorda framställningar om anvisande jämväl för år 1910

för berörda ändamål af motsvarande belopp, tillhopa 08,500 kronor.

Ofvan angifna minskning å 3,300 kronor i staternas slutsumma

har uppkommit därigenom, att anslaget till indragningsstaten genom två

å densamma uppförda personers död minskats med tillhopa 3,300 kronor,

hvaremot anslaget till omkostnad**täten för jämnande af staternas slutsumma

höjts med 60 kronor.

Eders Kungl. Majrts föreliggande förslag innebär icke någon

annan förändring i de för tullverket för ar 1909 fastställda stater än

här ofvan angifna minskning i indragningsstaten och erforderlig jämkning*

i omkostnadsstaten till vinnande af afrundad slutsumma för tullverkets

samtliga stater. Eders Kungl. Mai:t har emellertid gjort framställning

om beredande af ersättning åt personalen vid tullkammaren i Trelleborg

för den minskning i extra inkomster, som förväntas uppstå i och

med öppnandet af ångfärjetrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz.

Dessa extra inkomster, som hufvudsakligen utgjorts af ersättning dels

för arbete å öfvertid med klarering af kontinentalångarna och för

invisitation af sagda ångfartyg äfvensom med tullbehandling och tran sitering

af gods, dels ock för packhusets öppenhållande å öfvertid för

emottagande af gods, kunna nämligen förväntas komma att helt och

hållet eller till sin hufvudsakliga del i och med den nya förbindelsens

införande upphöra på grund af bestämmelsen i § 185 tullstadgan att hos

gränstullförvältning, där trafik på utlandet medelst järnväg äger rum,

vare sig omedelbart eller på ångfärja, all expedition, som erfordras i

och för klarering af färja eller tåg eller för vidare befordran i oförtulladt

skick af gods, som ankommer och afgår med genomgående järnvägslägenhet,

skall äga rum, då tåget anländer, oafsedt å hvilken tid

åt dygnet, helg- eller söckendag, detta inträffar. Riksdagen finner i

likhet med generaltullstyrelsen och departementschefen, med hänsvn till

de i förevarande fall förekommande särskilda omständigheter, skäl icke

saknas för beredande åt vederbörande tullpersonal af ersättning för den

minskning i dess extra inkomster, som af den sålunda angifna anledningen

kan komma att drabba densamma, och då Riksdagen icke funnit

anledning till erinran mot det af Eders Kungl. Maj:t för ändamålet

beräknade beloppet 2,575 kronor, bär Riksdagen, som emellertid vill

uttala sin förväntan, att aflöningstillägg från berörda belopp endast utdelas

i den mån det verkligen visas, att vederbörande lidit minskning*

i nu ifrågavarande inkomster, ansett sig böra bifalla förslaget.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Hvad Eders Kungl. Magt i (ifrigt föreslagit liar Riksdagen funnit

sig böra lämna utan erinran.

På grund af livad sålunda anförts bär Riksdagen:

ej mindre, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver

linansärenden den 12 januari 1909 tillstyrkta ändringar i tullverkets

stater för år 1910, bestämt dessa stater till följande belopp:

aflöningsstaten................................................................ kronor

ålderstilläggsstaten ........................................................

öfvergångsaflöningsstaten ............................................ „

indragningsstaten ........................................................

pensionsstaten för afskedade tjänstemän och be
tjänte

............................................................................ ,,

pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och betjäntes

efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000

kronor bestämdt anslag) ......................................... ,,

3,319,950:

250,000:

700:

4,520:

300.000:

35,000

omkostnadsstaten

........... .. 459,230

Summa kronor 4,369,400

och sålunda för år 1910 bestämt anslaget för tullverket till ett mot

staternas slutsumma svarande belopp, 4,369,400 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen; hvarigenom förslagsanslaget till

tullverket, nu 4,372,700 kronor, minskats med 3,300 kronor;

än äfven medgifvit:

dels att till enhvar af de nuvarande tjänstinnehafvarna vid tullförvaltningen

i Trelleborg, hvilka åtnjuta extra inkomster, som i och

med öppnandet af ångfärjetrafiken mellan Trelleboxg och Sassnitz helt

eller delvis komma att bortfalla, må, såsom personligt aflöningstillägg

under den del af innevarande år, då ångfärjetrafiken kommer att äga

rum, af tullmedlen utgå ett belopp, motsvarande å samma tid belöpande

andel af de extra inkomster af sådant slag, som tillkommit honom

under år 1907, samt att för sådant ändamål må af nämnda medel

disponeras ett belopp af högst 2,575 kronor;

dels och att de belopp, som enligt aflöningsstaten för tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning äro afsedda för aflöning

af betjänte vid kustbevakningen, må, i den mån af dem innehafda befattningar

under innevarande eller nästkommande år varda lediga och

med afseende å förändrade anordningar vid bevakningen befinnas kunna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

utan olägenhet indragas, disponeras till jakt- och båtlega under nämnda

båda år för sådana af kustbevakningen använda tjänstefarkoster, i

Indika anbragts för deras framdrifvande afsedda motorer.

9:o) I en den 26 sistlidne mars till Riksdagen afbiten proposition

(n:o 190) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen

att medgifva, att till gränsridaren Karl Johan Rautios i Redo

änka Hanna Maria Isaksdotter, född Muotka, samt makarnas fyra minderåriga

barn sönerna Karl August Joakim, Oskar Hemming, Gustaf Henning

samt dottern Frida Götilda, må af tullmedlen utbetalas årliga lifräntor,

att från och med den 1 oktober 1908 utgå, till änkan med 300

kronor, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, samt till

hvart och ett af barnen med 100 kronor, till dess detsamma uppnått

aderton års ålder, under villkor att den änkan och barnen tilllkommande,

i statsrådsprotokollet omförmälda rätt till skadestånd af Johan

Johansson Wiinikka varder å statsverket öfverlåten.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla förevarande framställning,

har alltså medgifvit, att till gränsridaren Karl Johan Rautios i Folio

änka Hanna Maria Isaksdotter, född Muotka, samt makarnas fyra minderåriga

barn, sönerna Karl August Joakim, Oskar Hemming, Gustaf Henning

samt dottern Frida Götilda, må af tullmedlen utbetalas årliga lifräntor,

att från och med den 1 oktober 1908 utgå, till änkan med 300

kronor, sä länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver. samt till

hvart och ett af barnen med 100 kronor, till dess detsamma uppnått

aderton års ålder, under villkor att den änkan och barnen tillkommande,

i statsrådsprotokollet omförmälda rätt till skadestånd af Johan Johansson

W iinikka varder å statsverket öfverlåten.

Patent- och registreringsverket.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, med

godkännande af det enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den

12 januari 1909 af departementschefen tillstyrkta förslaget till utgiftsstat

för patent- och registreringsverket för år 1910, medgifva, att afgifterna

för patent samt för registrering af varumärken äfvensom

af mönster och modeller må användas till bestridande af de utgifter,

hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patent
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 25

och registreringsverket betingas af tillämpning under år IDIG af förordningen

angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen

om skydd för vissa mönster och modeller, samt att afgifterna för

registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska bankbolag,

föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna för andra

uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren äfvensom

för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande

af de utgifter, Indika antingen i enlighet med nyssberörda

utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1910 af lagen om aktiebolag,

lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag

och lagen om försäkringsrörelse eller ock af Eders Kungl. Maj:t

finnas betingade af tillämpning under år 1910 af lagen om registrerade

föreningar lör ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma

och prokura tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda

lag, lagen om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om

försäkringsrörelse.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd 1 Band. 7 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Omförmälda förslag till utgiftsstat är af följande lydelse:

Utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1910.

Kronor.

Tjänst- :

Lön. görings- Summa

pennin- aflöning,

gar.

i i

'' i

A. Aflöningar.

jl öfverdirektör...................

[l öfveringenjör....................j

jl öfveringenjör....................

[1 ledamot och sekreterare

|2 ledamöter och sekreterare

1 registrator och arkivarie

l notarie ............................

1 byråingenjör....................

7 byråingenjörer ............i

1 bokhållare........................

1 förste vaktmästare ........

1 vaktmästare....................

i2 vaktmästare....................

5.000

3,700

3,700

3.000

6.000

1,800

1,800

1,800

12,600

1,800

800

500

1,000

2,000

1,800

1.800

1,500

3,000

1,200

1,200

1,200

8,400

1,200

300

300

600

7.000

5,500

5.500

4.500

9.000

3.000

3,000

3,000

21,000

3,000

1,100

800 \

1,600 j

Lönen kan

efter 5 år

höjas med

500 kronor.

Lönen kan

höjas, efter 5

år med 500

; kronor och

efter 10 år med

ytterligare

500 kronor.

Lönen kan

efter 5 år

höjas med

100 kronor.

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap

stad, skall, så länge denna förmån

minskas med 150 kronor.

Anslag till ålderstillägg,

åtnjuter fri bokvarstår,

lönen

förslagsvis

Till

B. Omkostnader.

Förslagsanslag.

adjungerade ledamöter, tjänstemän öfver stat, biträdande

ingenjörer, amanuenser, särskild! tillkallade tekniska biträden,

extra skrifbiträden, extra vaktmästare, vikariats
ersättningar

in. m................................................................

renskrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror.

bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. m......................................

böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader,

kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag

af influtna prenumerationsafgifter och dylikt ........

återställda registreringsafgifter............................................

bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern...

68,000 —

12,300

98.000

50.000

80,000

5.600

1.600

80,300

235,200

Summa kronor! —

(315,500

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

nu

blifv

till

mull

m. i

nya

Den

Lallande

föreslagna

utgiftsstaten

stat därigenom, att

skiljer

dels

sig från den för ämbetsverket

till ålderstillägg

Örslagsanslaget

it liöjdt från

renskrifning

ältning och

n. höjts från

staten en

11,300 kronor till 12,300 kronor, dels förslagsanslaget

och skrifmaterialier, postafgifter, hyror, bränsle, lyse,

städning samt inventariers anskaffande och underhåll

40,700 kronor till 50,000 kronor; utvisande alltså den

det hela af 10,300 kronor.

ökning

pa

Då Riksdagen funnit heliotvet af de sålunda äskade anslagshöjuingarne

genom hvad därom i statsrådsprotokollet förekommer adagalagdt,

har Riksdagen

dels godkänt ofvan intagna förslag till utgiftsstat för patent- och

registreringsverket för år 1010;

dels ock medgifvit,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken

äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande åt de

utgifter, Indika i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patentoch

registreringsverket betingas af tillämpning, under år 1910 af förordningen

angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen

om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska

bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna

för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden tdl handelsregistren ma användas till bestridande

af de utgifter, Indika antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat

betingas af tillämpning under år 1910 af lagen om aktiebolag, lagen

angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag^ och

lagen om försäkringsrörelse eller ock af Eders Kungl. Maj:t finnas

betingade af tillämpning under år 1910 af lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och

prokura tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda

lag, lagen om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Eders Kungl. Maj:t har under punkterna 6 och 7 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen dels att, jämte förklarande att det under

anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af slöjderna» uppförda anslag till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse Ko 7.

understöd åt sådana arbetare i de särskilda närings \’rlcena, Indika önska

att i främmande länder förvärfva sig ökade insikter och konstfärdighet,

icke vidare må användas för beredande af reseunderstöd jämväl åt°personer,

som själ!ständigt utöfva näringsyrke, höja berörda anslag med

15.000 kronor eller, från 35,000 kronor till 50,000 kronor; dels och att,

med förklarande vidare i fråga om det under samma anslagstitel nu

anvisade anslag^ till understöd åt sadana idkare af handtverk och annan

mindre industri, Indika bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att

de i allmänhet icke. själfva deltaga i yrkesarbetet, och som önska att

genom inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder med mera

förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet, att detsamma må användas

till beiedande. af sadant understöd åt idkare åt handtverk och annan

mindre industri, oberoende af den omständigheten, huruvida ifrågavarande

yrkesidkare själfva deltaga i yrkesarbetet eller icke, höja berörda anslå

med 5,000 kronor eller från 10,000 kronor till 15,000'' kronor;

och skulle, vid bifall till hvad sålunda föreslagits, anslaget till

befrämjande i allmänhet af slöjderna komma att ökas med 20,000 kronor,

eller från 78,500 kronor till 98,500 kronor.

Riksdagen, som på grund af hvad till stöd för framställningen

anförts,, finner ej mindre lämpligheten af de föreslagna förändrade

dispositionerna af de bada förevarande anslagen ådagalagd än äfven

behofvet af de äskade anslagshöjningarne styrkt, får alltså anmäla

att Riksdagen

dels jämte förklarande att det under anslagstiteln »befrämjande i

allmänhet af slöjderna» uppförda anslag till understöd åt sådana arbetare

i de särskilda näringsyrkena, Indika önska att i främmande länder förvärfva

sig ökade insikter och konstfärdighet, icke vidare må användas

för beredande af reseunderstöd jämväl åt personer, som själfständigt

utöfva näringsyrke, flöjt berörda anslag med 15,000 kronor eller från

35,000 kronor till 50,000 kronor;

dels ock med förklarande vidare i fråga om det under samma

anslagstitel nu anvisade anslag till understöd åt sådana idkare af handtverk

och annan mindre industri, Indika bedrifva sin verksamhet i den

omfattning, att de i allmänhet icke själfva deltaga i vrkesarbetet, och

som önska att genom inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder

med mera förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet, att

detsamma må användas, till beredande af sådant understöd åt idkare af

handtverk och annan mindre industri, oberoende af den omständigheten,

huruvida ifrågavarande yrkesidkare själfva deltaga i yrkesarbetet eller

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 29

icke, höjt berörda anslag- med 5,000 kronor eller från 10,000 kronor till

15,000 kronor.

På grund häraf har anslaget till befrämjande i allmänhet åt slöjderna

ökats med 20,000 kronor, eller från 78,500 kronor till 08,500

kronor.

Byggnader och reparationer.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja reservationsanslaget

till byggnader och reparationer med 50,000 kronor eller

från 250,000 kronor till 300,000 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras har hittills varit uppfördt å

ordinarie stat ett anslag till byggnader och reparationer å 250,000 kronor

och å extra stat ett anslag till underhåll och reparationer af publika

byggnader ä 50,000 kronor, båda i sin användning tillgodoseende samma

ändamål. Emellertid har, enligt hvad erfarenheten gifver vid hunden,

alltsedan år 1899, då berörda extra anslag första gången beviljades,

behofvet af samma anslag för hvarje år allt starkare gjort sig gällande

och anser vid sådant förhållande Riksdagen i likhet med öfverintendentsämbetet

och departementschefen, att det ordinarie anslaget lämpligen

bör, med uteslutande af extra anslaget, höjas med beloppet af sistnämnda

anslag eller 50,000 kronor. Riksdagen'' har alltså höjt reservationsanslaget

till byggnader och reparationer med 50,000 kronor eller från

250,000 kronor till 300,000 kronor.

Biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande

bankväsendet samt med upprättande af statistiska uppgifter

rörande bank- och hypoteksinrättningar.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det å riksstatens

sjunde lmfvudtitel uppförda förslagsanslaget till bestridande åt

kostnader för finansdepartementets bankbyrå, högst 6,000 kronor, måtte

ur riksstaten uteslutas samt därstädes i stället såsom ordinarie anslaguppföras

ett förslagsanslag till biträde inom finansdepartementet vid

beredning af ärenden rörande bankväsendet samt med upprättande af

statistiska uppgifter rörande bank- och hypoteksinrättningar, högst

4,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Biksdagens Skrifvelse N:o 7.

. Förevarande anslagsförändring'' liar sin grund i en önskan att genom

bankinspektörens befrielse Irån det honom för närvarande åliggande chefskapet

för finansdepartementets bankbvrå samt därmed förbunden föredragningsskyldighet

bereda honom tillfälle att i större utsträckning än

hvad för närvarande kan vara honom möjligt ägna sig åt sin, på grund

af bankväsendets och därmed sammanhängande förhållandens lifligt utveckling,

alltmera maktpåliggande befattning såsom bankinspektör. Föredragningen

af bankärenden inför departementschefen skulle med undantag

för vissa viktigare ärenden, som fortfarande äro afsedda att af bankmspektöien

föredragas, tillkomma sekreteraren hos bankinspektionen,

hvilken härför skulle åtnjuta ett arfvode å 2,600 kronor. För nödigt

biträde vid upprättande af statistiken angående banker och hypoteksinlättningar

är beräknadt ett belopp åt 1,400 kronor. Då de sålunda föreslagna

anordningarne synas Riksdagen välbetänkta ur synpunkten af

åstadkommande af en effektiv bankkontroll samt Riksdagen icke har

något att erinra mot det för genomförande af den förändrade organisationen

. beräknade, beloppet 4,000 kronor, har Riksdagen ur riksstaten

uteslutit . det å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till bestridande af kostnader för finansdepartementets bankbyrå, högst

6,000 kronor, samt därstädes i stället såsom ordinarie anslag uppfört

ett förslagsanslag till biträde inom finansdepartementet vid beredning

åt ärenden rörande bankväsendet samt med upprättande af statistiska

uppgifter rörande bank- och hypoteksinrättningar, högst 4,000 kronor.

Restitutioner.

14:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget

till restitutioner, nu 135,000 kronor, med 165,000 kronor, eller

således till 300,000 kronor.

På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet

förekommer, har Riksdagen höjt förslagsanslaget till restitutioner,

nu 135,000 kronor, med 165,000 kronor, eller således till 300,000 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att höja

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., nu 80,043 kronor,

med 20,027 kronor eller således till 100,070 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Såsom af statsrådsprotokollet inhämtas, är den föreslagna höjningen

af anslaget i fråga hufvudsakligen betingad af de ökade kraf,

som under de senare åren ställts på anslaget. Därjämte är beloppet af

förhöjningen beräknadt med hänsyn till jämnande af hufvudtitelns slutsumma.

Riksdagen har med anledning af Eders Kung!. Maj:ts förevarande

framställning, samt för jämnande af hufvudtitelns slutsumma

höjt anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m., nu 80,043

kronor, med 19,977 kronor till 100,020 kronor.

Öfriga ordinarie anslag,

16:o) Beträffande öfriga under sjunde liufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag har icke någon förändring blifvit föreslagen.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under sjunde

hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskilt omförmälda, för år

1910 fastställts till samma belopp som i innevarande års riksstat.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva

följande anslag beviljats.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

17:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde

till ersättande hos Riksdagen anmälas, enligt uppgift från statskontoret vore:

till ersättning till ägare af skattefrälsehemman,

hvilkas ränta icke blifvit af statsverket inlöst, kronor 31,105: 7 4

inlösen af skattefrälseräntor .................................... „ 4,011: 2 5

jämlikt nådiga brefvet den 3 april 1908 utanordnade

medel till gäldande af kostnad för anbringande

under år 1907 af registreringsnummer

å svenska fartyg........................................................ „_305: 7 5

transport kronor 35,422: 7 4

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

transport kronor 35,422: 7 4

till

ii

ii

ii

n

11

ii

ii

gäldande af Sveriges bidrag för tiden från och

med den 1 september 1907 till den 1 september

1908 till bestridande af kostnaden för den ständiga

sockerkommissionen i Brlissel......................

kostnader för den under den 3 oktober 1902

tillsatta löneregleringskommittén ..........................

kostnader för den under den 20 januari 1905

tillsatta statistiska kommittén .................................

kostnader för den samma dag tillsatta kommittén

för verkställande af revision af lagen angående

skydd mot yrkesfara med flera författningar.

............................................................................

kostnader för verkställande af utrednings rörande

lagstiftningsåtgärder för lärlingsväsendets ordnande

...........................................................................

kostnader för den under den 21 december 1906

tillsatta kommittén för afgifvande af förslags fjp

bestämmelser angående kontroll å fartygs sjövärdighet

m. in..........................................................

kostnader för den under den 22 juni 1906 tillsatta

kommittén för revision af gällande tulltaxa

.................................................................................

kostnader för utredningar angående ändrad lag-- stiftning i fråga om den direkta beskattningen

kostnader för den under den 13 september 1907

tillsatta kommittén för revision i vissa delar

af gällande banklagstiftning ....................................

kostnader för den under den 13 juni 190S tillsatta

kommittén för utredning- af frågan om inrättande

af en hypoteksbank för tillgodoseende

af fastighetskrediten i städerna in. in................

kostnader för den under den 6 mars 1908 tillsatta

kommittén för revision af gällande lagstiftning

rörande patent och om skydd för

varumärken samt verkställande af utredning

rörande behofvet af förändrad organisation af

patent- och registreringsverket m. m................

726: —

35,027: 3o

21,924: n

4,863: 4 4

9.106: 60

13,054: 4 0

45,164: 14

19,102: 12

7,881: 12

1,838: 70

2,190: —

transport kronor 196,300: 6 7

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 33

transport kronor 190,300: c 7

till kostnader för utredningar rörande nya handels
och

sjöfartstraktater med vissa främmande länder „ 9,147: 51

„ kostnader för utredning angående ändrade grunder

för statens bokföring ........................... « 7,500: —

kostnader för biträde vid uppgörande af förslagtill

lag-stiftnino- angående civila tiänstinnehafvares

pensionering m. in.................................................... ,•> -b0-''0- 54

,, kostnader för revision af förordningen angående

sättet och ordningen för sjöfolks på- och afmönstring

in. in.......................................................... n 1,138: 2 5

„ kostnader för utredning af frågan om lagstiftningsåtgärder

till sjöfartens betryggande mot

faror och olägenheter, orsakade af timmertransporter

sjöledes ................................................... 330: 8 0

„ kostnader för biträde vid utredning af frågan

rörande förbud för kvinnors användande till

visst industriellt arbete nattetid ........................... „ 400:

,, kostnader för revision af gällande bestämmelser

rörande kontrollen å guld- och silfverarbeten

jämte därmed sammanhängande föreskrifter ...... „ 025: —

., kostnader för utarbetande af förslag till förändrade

bestämmelser angående kontrollen vid

tillverkning af brännvin, maltdrycker och socker

samt nya ordningsstadgar för brännvinsbrännerierna

och för maltdrycksbryggerierna äfvensom

rörande sockerbeskattningen in. m............. „ 4,053: —

kostnader för utredning af frågan om beskattning

af stärkelse, tillverkad af majs .................. „ * 2,567: 91

„ godtgörelse åt bryggeriägare, som upphört med

tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri,

för utgifter för ändringar i bryggeriet,

orsakade af maltdrycksbeskattningens införande, „ 9,403:8 6

., kostnader för reparations- och ändringsarbeten

inom kanslihusbyggnaden ............................. ■>, 28,874: 21

„ kostnader för reparations- m. fl. arbeten inom

de till kommerskollegii arbetsstatistiska afdelning

upplåtna lokaler i riksgäldskontorets gamla

hus å Riddarholmen................................................... »___4,888: 6 9

transport kronor 268,123: 24

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

transport kronor 268,123: 2 4

till jämlikt nådigt bref den 22 november 1907 till

statistiska centralbyrån utbetala medel för

täckande af kostnader för det officiella statistiska

trycket utöfver hvad å samma ämbetsverks

stat för sådant ändamål anvisats ........................... ,, 13,734: 6 8

„ kostnader för verkställande af förberedande utredning

beträffande frågan om Sveriges deltagande

i 1908 års internationella konstindustriutställning

i Sfi Petersburg ................................... ,, 1,675: 2 4

Summa kronor 283,533: 16

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till

jämnt tal af kronor har departementschefen hemställt, att Eders Kung!.

Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning, att till gäldande af omförmälda

förskott måtte å extra stat för år 1910 anvisas ett belopp af

283,534 kronor; och liar sådan framställning nu blifvit af Eders Kungl.

Majfi till Riksdagen aflåten.

Riksdagen har till gäldande af omförmälda förskott å extra stat

för år 1910 anvisat ett belopp af 283,534 kronor.

18:o) Eders Kungl. Majfi har föreslagit Riksdagen att till förstärkning

af arbetskrafterna inom statskontoret på extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 7,000 kronor.

På grund af Eders Kungl. Majfis framställning i ämnet beviljade

1908 års Riksdag för ifrågavarande ändamål på extra stat för innevarande

år ett anslag af 7,000 kronor.

Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum.

till förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret, på extra stat för

år 1910 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

Förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsens

kansli-, revisions- och kameralbyråer.

19:°) Eders Kungl. Majfi har föreslagit Riksdagen dels att till bestridande

af kostnaderna för uppehållande på förordnande under år 1910

af en notarietjänst å generaltullstyrelsens kanslibyrå samt af två revisors
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 35

tjänster och en aktuarie^ änst ä styrelsens revisionsbyrå på extra stat för

är 1910 anvisa ett belopp al 12,000 kronor, dels ock att till förstärkning

af arbetskrafterna å generaltullstyrelsens kameralbyrå, likaledes på extra

stat för år 1910, anvisa ett belopp af 2,000 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, i likhet

med hvad för innevarande år ägt rum,

dels till bestridande af kostnaderna för uppehållande på förordnande

under år 1910 af en notarietjänst å generaltullstyrelsens kanslibyrå samt

af två revisor stjänster och en aktuarietjänst å styrelsens revisionsbyrå på

extra stat för år 1910 anvisat ett belopp åt 12,000 kronor

dels ock till förstärkning af arbetskrafterna å generaltullstyrelsens

kameralbyrå, likaledes på extra stat för år 1910, anvisat ett belopp åt

2,000 kronor.

Generaltullstyrelsens tullbehandlings- och upplysningsbyrå.

20:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

för bestridande af kostnader för generaltullstyrelsens tullbehandlings- och

upplysningsbyrå på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af 24,500

kronor, att utgå direkt af tullmedlen.

Uppförande al nytt landsstatshus i Härnösand.

21:o) Sedan 1907 års Riksdag till uppförande af nytt landsstatshus

i Härnösand beviljat ett anslag af 275,000 kronor samt däraf på extra

stat för hvardera af åren 190^8 och 1909 anvisat ett belopp af 100,000

kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af nämnda

anslag på extra stat för år 1910 anvisa återstående 75,000 kronor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

beloppet.

Riksdagen har af förenämnda till uppförande af nytt landsstatshus

i Härnösand beviljade anslag å 275,000 kronor på extra stat för år

1910 anvisat återstående 75,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Uppförande af ny bostad åt landshöfdingen i Blekinge län m. m.

22:o) Sedan 1908 års Riksdag dels för inköp af tomten n:o 32 i

Karlskiona stads åttonde kvarter samt för uppförande å samma tomt

af ny bostad åt landshöfdingen i Blekinge län äfvensom för verkställande

af vissa arbeten å landsstatshnset i nämnda län beviljat ett anslaoaf

251,200 kronor, samt däraf på extra stat för år 1909 anvisat 151,200

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1908 disponera

sistnämnda belopp, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

att af omförmälda anslag å 251,200 kronor på extra stat för år

1910 anvisa återstående 100,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

Riksdagen har af omförmälda, för inköp af tomten n:o 32 i Karlskrona

stads åttonde kvarter samt för uppförande å samma tomt af ny

kostad åt landshöfdingen i Blekinge län äfvensom för verkställande eif

vissa arbeten å landsstatshuset i nämnda lön beviljade anslag å 251,200

kronor på extra stat för år 1910 anvisat återstående 100,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

beloppet. 1

Tillbyggnad till och anordnande af värmeledning i länsresidenset

i Östersund.

2o:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande

och inredande af tillbyggnad till länsresidensbyggnaden i Östersund

samt för anordnande af värmeledning uti vissa styrelsens ämbetslokaler

i samma byggnad på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af

25,200 kronor.

Riksdagen har funnit ej mindre den föreslagna utvidgningen af

länsstyrelsens ämbetslokaler välbehöflig än äfven införande af värmeledning

i samma lokaler af förhållandena påkalladt, hvadan, och då Riksdagen,

som tagit del af de för ifrågavarande arbeten upprättade detaljerade

kostnadsföi slag, icke funnit anledning till anmärkning emot desamma.

Riksdagen för uppförande och inredande af tillbyggnad till länsresidensbyggnaden

i Östersund samt för anordnande eif värmeledning uti vissa

styrelsens ämbetslokaler i samma byggnad, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af öfverintendentsämbetet tillstyrkta förslag, på extra

stat för år 1910 anvisat ett anslag af 25,200 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

37

Inköp af fasligheten n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i

Stockholm.

24:o) I en den 20 nästlidne mars till Riksdagen afliden proposition

(n:o 159) liar Eders Kungl. Magt under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver iinansärcnden samma dag föreslagit

Riksdagen dels att medgifva, att fastigheten under hus 50 och 51 i

kvarteret Blasieholmen i Stockholm må lör en köpeskilling åt 1,100,000

kronor för statsverkets räkning inköpas, äfvensom att till gäldande åt

omförmälda köpeskilling må användas ej mindre den för fastigheten

n:o 7 i kvarteret Näckström inflytande köpeskillingen 790,000 kronor

än äfven af fonden för anordnande af lokaler åt statens ämbetsverk i

hufvudstaden ett belopp af 120,000 kronor, dels ock att på extra stat

för år 1910 anvisa återstoden af köpeskillingen eller 190,000 kronor.

Vid den verkställda granskningen af detta ärende har Riksdagen

icke kunnat komma till samma uppfattning angående det för statsverket

förmånliga i att ifrågavarande köp kommer till stånd, som den af öfverintendentsämbetet

och departementschefen uttalade. Hvad först beträffar

tomtpriset kan detta väl vid första påseende och i jämförelse med priset

å omförmälda fastigheten n:o 7 i kvarteret Näckström synas lågt. Men

för ett rätt bedömande häraf måste tagas i betraktande, att tomterna

n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen icke lämpligen kunna bebyggas

för affärsändamål, hvilket ej oväsentligt förringar marknadsvärdet å

ifrågavarande tomter, att vidare grundförhållandena å de till inköp föreslagna

tomterna ej synas vara de bästa samt att dessa tomters läge

vid ett bebyggande kräfver i arkitektoniskt hänseende stora kostnader,

som måste tagas i betraktande vid ett bedömande af tomternas saluvärde.

Riksdagen kan sålunda icke dela den uppfattningen, att ifrågavarande

köp ur ren affärssynpunkt är synnerligen förmånligt och än

mindre synes detsamma vara att förorda, då Eders Kungl. Maj:t icke

är redo att föreslå, huru den slutliga dispositionen af fastigheten skall

ordnas, ett förhållande, som ställer i utsikt, att det verkliga tomtpriset

vid ett framtida bebyggande genom under åren tillkomna räntor skall

komma att högst väsentligt öfverstiga det nu föreslagna inköpspriset. Da

vidare kronan äger jordområden i hufvudstaden, som torde kunna komma

under öfvervägande, då det galler att bereda tomtmark för blifvande

byggnader för ämbetsverk, och da i allt fall det icke torde v ara lämpligt

att till byggnadsplats^’ för statens ämbetsverk väljas just sådana

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

områden, som genom sitt läge inbjuda till särskildt Löga omkostnader

för arkitektonisk utstyrsel, bar Riksdagen härutinnan funnit ytterligare

skäl att icke bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Riksdagen får alltså anmäla att Eders Kungl. Majrts ifrågavarande

proposition icke af Riksdagen bifallits.

Handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska

fartygs registrering, m. m.

25:o) Eders Kungl. Magt bär föreslagit Riksdagen att till bestridande

af kostnader för handläggning hos kommerskollegium af ärenden

rörande svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för år 1910

anvisa ett belopp af 9,700 kronor.

Till bestridande af kostnader för handläggning hos kommerskollegium

al ärenden rörande svenska fartygs registrering har Riksdagen

för hvart och ett af åren 1905—1908 å extra stat anvisat ett belopp

af 7,500 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1908 års Riksdag för enahanda

ändamål samt för utgifvande af »Sveriges Skeppslista)) på extra

stat för år 1909 ett belopp af 11,100 kronor däraf 1,400 kronor att

användas under ar 1908 och återstående 9,700 kronor under år 1909.

Riksdagen får nu anmäla att Riksdagen till bestridande af kostnader

för handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska

fartygs registrering m. m. på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp

af 9,700 kronor.

Arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.

26.o) Med anledning åt Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

till beredande åt arfvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium

på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.

Förstärkning al arbetskrafterna å kommerskollegii afdelning

för näringsstatistik.

27.o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen i likhet med hvad som för innevarande år ägt rum,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

till förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii afdelning för näringsstatistik

på extra stat för År 1910 anvisat ett belopp af 19,760 kronor.

Arbetsstatistiska undersökningar i kommerskollegium.

28:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för arbetsstatistiska

undersökningar under nästkommande år på extra stat för år

1910 anvisa ett belopp af 38,900 kronor.

Riksdagen bar i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

arbetsstatistiska undersökningar under nästkommande år på extra stat för

år 1910 anvisat ett belopp af 38,900 kronor.

Arfvode till en vaktmästare hos kommerskollegium.

29:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

bar Riksdagen i likhet med hvad för åren 1905—1909 ägt rum,

till beredande af arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium på extra

stat för år 1910 anvisat ett belopp af 800 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

30:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1910 bevilja dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Borås och aflönande af en andre lärare vid samma skola ett

belopp af 4,800 kronor, dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring

för föreståndaren och förste läraren vid nyssnämnda skola Arthur

Krebs ett belopp af 500 kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring

för andre läraren därstädes Sven H. von Schedvin ett belopp af

250 kronor, eller tillhopa 750 kronor.

För inrättande af en väfskola, ställd i samband med tekniska

elementarskolan i Borås, anvisade 1868 års Riksdag på extra stat, jämte

4,500 kronor till skolans första uppsättning af maskiner och redskap,

ett belopp af 3,000 kronor för skolans underhåll, mot villkor att af

länets landsting eller eljest inom orten tillskötes ett härutöfver för ändamålet

behöfligt ytterligare belopp af 1,500 kronor. Sedermera bär

Riksdagen årligen för skolans underhåll på extra stat beviljat anslag,

som utgått med 3,000 kronor till och med år 1872 och därefter med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

ett till 3,800 kronor förhöjdt belopp, mot villkor att af länets landsting

eller eljest för ändamålet tillskötes ett belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget.

Förutom nyssnämnda anslag har Riksdagen årligen för tiden från

och med år 1882 såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid

skolan likaledes på extra stat anvisat ett anslag af 1,000 kronor, mot

villkor att enahanda belopp blefve för ändamålet från Ålfsborgs läns

landsting eller eljest tillskjutet.

Då anslag för uppehållande af ifrågavarande skolas verksamhet

jämväl under år 1910 är erforderligt samt Riksdagen icke funnit anledning

till anmärkning emot de för föreståndaren och förste läraren samt

för andre läraren vid skolan föreslagna personliga lönetilläggen å respektive

500 kronor och 250 kronor, har Riksdagen på extra stat för år

1910 anvisat

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och

aflönande af en andre lärare vid samma skola — med villkor att från

Ålfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp motsvarande

minst hälften af statsanslaget — 4,800 kronor;

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid nyssnämnda skola Arthur Krebs ett belopp af

500 kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring för andre läraren

därstädes Sven H. von Schedvin ett belopp af 250 kronor, eller tillhopa

750 kronor under villkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

31:o) På grund af hd ers Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och med anledning af hvad statsrådsprotokollet i ärendet innehåller, har

Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till föreningen

för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande af dess verksamhet

under nästkommande år på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp

af 15,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd

åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm

handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, samt Malmö

högre handelsinstitut på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af

42,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Till understöd åt de två förstnämnda handelsinstituten har Riksdagen

alltsedan år 1894 på extra stat beviljat anslag, som för hvart

och ett af åren 1907—1909 utgått med 35,000 kronor. För Malmö

högre handelsinstituts räkning anvisade 1908 års Riksdag på extra stat

för år 1909 ett belopp af högst 3,000 kronor under förutsättning att

Malmö stadsfullmäktige fortfarande till institutet lämnade årligt understöd

till minst samma belopp som dittills och på de villkor i öfrigt

som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma.

Genom kungl. bref den 25 september 1908 har Eders Kungl. Maj:t

förordnat, att det för innevarande år anvisade anslaget skulle användas

till understöd åt ifrågavarande tre handelsinstitut under villkor, bland

andra,

att vid instituten skulle beredas tillfälle till afgiftsfri undervisning,

vid hvardera af Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska

handelsinstitut för minst femton och vid Malmö högre handelsinstitut

för minst tre medellösa elever och att för öfrigt nedsättning i elevafgifterna

borde ske, i den mån institutens styrelser pröfvade eleverna

vara i behof däraf, dock ej till lägre belopp än 100 kronor för hvarje

elev, samt

att understöden skulle i mån af behof fördelas mellan instituten

för att användas i främsta rummet till godtgörande af skillnaden mellan

det belopp, som af nedsatt afgift betalande elever erlagts, och det belopp,

som skulle hafva influtit, om såväl dessa som frielever erlagt en

hvar 260 kronor, och i andra rummet till gäldande af det belopp, hvarmed,

oaktadt berörda godtgörelse, inkomsterna tilläfventyrs understege

utgifterna, dock att i hvarje fall det till Malmö högre handelsinstitut i

enlighet med dessa grunder utgående statsunderstöd icke finge öfverstiga

3,000 kronor.

Beträffande storleken af det för år 1910 behöfliga anslaget framgår

enligt lämnade upplysningar för läsåret 1908—1909, att detsamma — under

bibehållande af den i ofvanberörda villkor af Eders Kungl. Maj:t angifna

principen, att understöden skola i främsta rummet användas till godtgörande

af minskning i inkomst, som orsakats af helt eller delvis efterskänkande

för mindre bemedlade elever af eljest för undervisningen utgående

utgifter — borde utgå till Göteborgs handelsinstitut med 23,120

kronor, till Frans Schartaus handelsinstitut med 16,140 kronor och till

Malmö högre handelsinstitut med 2,750 kronor, eller tillhopa 42,010

kronor.

Då Riksdagen icke haft något att emot det äskade beloppet erinra,

Bill. till Rik sd. Prat. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

liar Riksdagen på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 42,000

kronor,, att åt Eders Ivungl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs

handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut samt Malmö högre handelsinstitut,

under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs

stadsfullmäktige, hvad Frans Schartaus handelsinstitut angår, att

grosshandelssocieteten i Stockholm och, vidkommande Malmö högre

handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige fortfarande till instituten

lämna ärligt understöd till minst samma belopp som hittills, samt på

de villkor i öfrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

33.o) I en den 19 nästlidne februari till Riksdagen afbiten proposition

(nm 51) har Eders Kungl. Majrts under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen

att, under förutsättning'' att en handelshögskola varder genom

handelshögskoleföreningens i Stockholm försorg under innevarande år

därstädes upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den på föreningens

föi anstaltande utarbetade, i statsrådsprotokollet närmare omföimälda

plan, såsom bidrag till upprättande och underhållande af samma

skola på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 30,000 kronor, att

till nämnda förenings styrelse utbetalas med hälften under höstterminen

år 1909 och återstående hälften under vårterminen år 1910, under villkor

dels att föreningens stadgar äfvensom grundstadgar för högskolan varda,

innan någon del af .anslaget utbetalas, efter därom gjord framställning

af Eders Kungl. Maj:t fastställda, dels ock att Eders Kungl. Magt til K

eikännes rätt att utse ej mindre ordförande i högskolans stvrelse än

äfven en revisor för deltagande i granskningen af såväl högskolans

förvaltning och räkenskaper som ock föreningens egna räkenskaper.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält har Riksdagen,

under förutsättning att en handelshögskola varder genom handelshögskoleföreningens

i Stockholm försorg under innevarande år därstädes

upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den på föreningens

föranstaltande utarbetade, i statsrådsprotokollet öfver finansärenden &den

19 februari 1909 närmare omförmälda plan, såsom bidrag till upprättande

och underhållande af samma skola på extra stat för år 1910 anvisat

ett anslag af 30,000 kronor, att till nämnda förenings styrelse utbetalas

med hälften under höstterminen år 1909 och återstående hälften under

vårterminen år 1910, under villkor, dels att föreningens stadgar äfvensom

grundstadgar för högskolan varda, innan någon del af anslaget

utbetalas, efter därom gjord framställning af Eders Kungl. Magt fast
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

ställda, dels ock att Eders Kungl. Maj:t tillerkännes rätt att utse ej

mindre ordförande i högskolans styrelse än äfven eu revisor för deltagande

i granskningen af såväl högskolans förvaltning och räkenskaper

som ock föreningens egna räkenskaper.

34:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och med anledning af hvad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller har

Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på extra stat

för år 1910 anvisat

dels såsom reservationsanslag ett belopp af 20,000 kronor till

exportstipendier och

dels och ett belopp af likaledes 20,000 kronor till handelsstudiestipendier.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till

Sveriges allmänna exportförening såsom bidrag till föreningens verksamhet

på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 18,300 kronor

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

beloppet.

För innevarande år utgår det af Riksdagen till exportföreningen

anvisade anslaget med 15,000 kronor. Emellertid anses, att föreningens

bibliotek, för att kunna fylla de ökade anspråk, som ställas å detsamma,

under nästkommande år kommer att draga en ökad kostnad åt 4,500

kronor, hvarjämte i utgifterna för föreningens verksamhet i allmänhet

beräknas en ökning af 3,870 kronor eller sålunda tillhopa 8,370 kronor.

Sedan från detta belopp afräknats en förväntad inkomstökning af 5,100

kronor, återstår alltså ett belopp af 3,270 kronor, eller i rundt tal 3,300

kronor, hvilket utgör beloppet af den nu äskade anslagsförhöjningen.

Riksdagen bär visserligen, på sätt jämväl af kommerskollegium uttalats,

funnit det för biblioteket beräknade beloppet 4,500 kronor väl

högt, men då i detsamma ingå kostnader ej endast för bokinköp och

prenumeration å tidskrifter utan äfven för föreningens soliditetsupplysningsafdelning,

har Riksdagen ej velat företaga någon nedsättning i det

äskade beloppet. Mot den föreslagna förhöjningen i öfrigt har Riksdagen

intet att erinra.

Riksdagen har alltså, under villkor att Sveriges allmänna exportförening

fortfarande bedrifver sin verksamhet i hufvudsakligen samma

form som hittills, samt att föreningens räkenskaper skola för granskning

öfverlämnas till Riksdagens revisorer, såsom bidrag till föreningens

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

verksamhet under innevarande år å extra stat för år 1910 anvisat ett

belopp af 18,300 kronor, med rätt för Eders Ivnngl. Maj:t att redan

under innevarande år disponera detsamma.

36:o) Sedan Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget

Nordstjerna!! för uppehållande under åren 1906—1910 af regelbunden

ångfartygsförbindelse mellan Sverige och La Plata-länderna år 1906

beviljat ett anslag af 510,000 kronor samt däraf på extra stat anvisat,

ior år 1907 ett belopp af 240,000 kronor samt för hvartdera af åren

1908 och 1909 ett belopp af 90,000 kronor, äfvensom 1908 års Riksdag

såsom tilläggsunderstöd till nämnda bolag för uppehållande under

åren 1908 1910 af berörda ångfartygsförbindelse beviljat ett anslag

åt 145,000 kronor och däraf å extra stat för år 1909 anvisat 120 000

kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1908 för ändamålet

disponera 60,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

att dels af det utaf Riksdagen sålunda beviljade anslag å 510,000

kronor å extra stat för år 1910 anvisa återstående 90,000 kronor, dels

ock af det såsom tilläggsunderstöd till nämnda bolag likaledes redan

beviljade anslag å 145,000 kronor å extra stat för år 1910 anvisa återstående

25,000 kronor.

Riksdagen har under de villkor, som innefattas i det den 31

december 1906 mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt rederiaktiebolaget

Nordstjerna!!, å andra sidan, afslutade kontrakt med däri

sedermera i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts beslut den 17

juni 1908 vidtagna ändringar,

dels åt det utaf Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget

Nordstjernan för uppehållande under åren 1906—1910 af regelbunden

ångfartygsförbindelse mellan Sverige och La Plata-länderna redan beviljade

anslag å 510,000 kronor å extra stat för år 1910 anvisat återstående

90,000 kronor,

dels ock af det såsom tilläggsunderstöd till nämnda bolag för uppehållande

under aren 1908—1910 af berörda ångfartygsförbindelse likaledes

redan beviljade anslag a 145,000 kronor å extra stat för år 1910

anvisat återstående 25,000 kronor.

o7:o) Sedan 1907 års Riksdag dels såsom understöd åt aktiebolaget

svenska ostasiatiska kompaniet för uppehållande gemensamt med

det danska »östasiatiske kompagni» af regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan,

beviljat såsom förslagsanslag ett belopp af högst 1,850,000 kronor, att,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

på de villkor Eders Kungl. Maj:t i hufvudsaklig ölverensstämmelse med uti

statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 7 maj 1907 angifna grunder

kunde finna skäligt föreskrifva, för en tid åt tern år, räknadt från den

dag, någon bolaget tillhörig ångare först afginge från Sverige till Ostasien,

till bolaget utbetalas med belopp, motsvarande de åt bolaget för

dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen, dock ej öfverstigande för år

räknadt ‘''370,000 kronor; dels ock till beredande af sådant understöd

åt bolaget för åren 1907 och 1908 åt nämnda anslag å extra stat föi

år 1908 anvisat ett belopp af högst 470,000 kronor samt 1908 års

Riksdag på extra stat för år 1909 åt samma anslag anvisat ett belopp

af högst 370,000 kronor, har Riksdagen, med anledning af Eders Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning och på grund af hvad statsrådsprotokollet

innehåller i ärendet, under de villkor, som innefattas i det

i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari 1908 omförmälda

emellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt aktiebolaget svenska ostasiatiska

kompaniet, å andra sidan, afslutade kontrakt, åt det utaf Riksdagen

under dylik förutsättning såsom understöd till nämnda bolag för uppehållande

gemensamt med det danska »östasiatiske kompagni» under en tid

af fem år af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark,

å ena, samt Ostasien, å andra sidan, beviljade förslagsanslag å högst

1.850.000 kronor af hvilket anslag tidigare anvisats tillhopa högst 840,000

kronor för gäldande af de utaf det svenska bolaget för dess fartyg erlagda

afgifter i Suezkanalen å extra stat för år 1910 anvisat ett belopp» af högst

370.000 kronor.

Dispaschörsväsendet.

38:o) I en den 12 sistlidne februari till Riksdagen afbiten proposition

(n:o 48) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag åt

statsrådsprotokollet öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen

att såsom anslag till dispaschörsväsendet på extra stat för år 1910 anvisa

dels till arfvode åt två dispaschörer, anställda den ene i Stockholm

och den andre i Göteborg, 5,000 kronor åt dem hvardera;

dels till arfvode åt två dispaschörsassistenter, likaledes anställda

eu i Stockholm och en i Göteborg, 2,000 kronor åt dem hvardera;

dels ock till arfvode åt de nuvarande innehafvarna af dispaschörsbefattningarna

i Härnösand och Malmö, så länge de i tjänsten kvarstå,

2,000 kronor till den förre och 1,000 kronor till den senare,

eller tillhopa 17,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

basom i statsrådsprotokollet erinras, finnas för närvarande inom

landet anställda fyra dispascliörer, nämligen en i hvardera af städerna

btockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand. Dessa dispascliörer, som

tillsättas af Kung!. Maj:t, åtnjuta inga som helst aflöningsförmåner af

statsmedel, utan erhålla godtgörelse för sin tjänsteverksamhet af intressenterna

i de af dispaschörerna för fördelning handlagda haverierna

efter en af Kung]. Magt fastställd taxa. Med förevarande framställning

afses nu dels att genom tillerkännande åt dispaschörerna af fasta arfvoden

al statsmedel göra dem mera oberoende af de starka växlingar i inkomster,

som äro en nödvändig följd af det nuvarande aflöningssystemet,

och dj medelst höja och stärka deras ställning gentemot den allmänhet,

med hvilken de i egenskap af domare i första instans i haverimål

''ömma i beröring, dels ock att genom sänkande af dispaschörtaxan i

sammanhang med bestämmande af fasta arfvoden bereda handel och

sjöfart en såsom väl befogad ansedd lättnad i de förhållanden, under

•1N vi^i c!essa näringar arbeta. Kmellertid skulle dispaschörtjänsterna

1 Malmö och Härnösand indragas efter de nuvarande innehafvarnes af

dessa tjänster afgång och således endast finnas dispaschör i Stocko±m

och Göteborg, mellan hvilka landet skulle vara fördeladt i två

närmare angifna __ tjänstgöringsområden. Vidare är afsedt, att hos eu

i\ai af dessa. båda dispaschörer skulle anställas en assistent för beredande

af nödig tillgång till för tjänsten särskildt kvalificerad vikarie

Aid tjänstledighet, förfall, jäf eller dylikt för dispaschören. De båda

dispaschörernas arfvode är föreslaget'' till 5,000 kronor för dem hvardera

och assistenternas arfvode till hvardera 2,000 kronor. De nuvarande

dispaschörerna i Malmö och Härnösand skulle, så länge de i

tjänsten kvarstå, erhålla i arfvode den förre 1,000 kronor och den

senare 2,000 kronor.

I fråga om nyttan af den sålunda föreslagna förändringen af

dispascliörväsendet har Riksdagen icke kunnat annat än ställa sig synner
tveksam.

SåATidt Riksdagen har sig bekant, har dispascliörväsendet

Hittills i stort sedt fungerat på ett tillfredsställande sätt, och Riksdagen

jia1’ ,3c^e hvad till stöd för den föreATarande framställningen anförts

blifvit öfvertygad om behöfligheten af den föreslagna förändringen, hvars

hufvudsakliga innebörd är att göra dispaschörerna äfATen i fråga om

aflöning likställda med öfriga statstjänstemän. I viss mån kunna de

Aisserligen sägas redan vara detta, i det att de, såsom nämnts, tillsättas

af Kung!. Maj:t och otvifvelaktigt, såsom domare i första instans i fråga

angående fördelning af kostnad och skada i haveri, fylla ett statsändamål

men häraf följer enligt Riksdagens förmenande icke utan vidare, att de

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

lämpligen böra, genom att tilldelas fasta arfvoden åt statsmedel, i sättet

för allo ningens tillgodonjutande likställas med vanliga statstjänare. Riksdagen

håller nämligen före, att införandet af nya arter af tjänstemän

inom vår förvaltning bör ske med stor försiktighet och endast i de fall,

då behofvet oafvisligcn påkallar en dylik åtgärd. Så synes emellertid

icke här vara fallet. Det för den föreslagna åtgärden anförda skälet,

att dispaschörernas ställning därigenom skulle höjas och stärkas gentemot

allmänheten, lärer nämligen icke, då, såvidt Riksdagen har sig

bekant, några större olägenheter på grund af den nu rådande aflöningsformen

ej försports beträffande förrättandet af dispasch, få tillmätas

någon mera afsevärd betydelse; och hvad beträffar den såsom ytterligare

stöd för förslaget anförda omständigheten, att handel och industri genom

en i samband med införande af fasta arfvoden verkställd nedsättning af

afgifterna enligt dispaschörtaxan till ungefär hälften af de nuvarande

skulle vinna eu välbehöflig lättnad, lärer det vara uppenbart, att den

förmån, som för nämnda näringar genom en sådan åtgärd, skulle erhållas,

måste blifva af så pass obetydlig beskaffenhet, att däraf svårligen kan

hämtas skäl för en förändring, som ej af andra grunder synes väl

motiverad. I sin tvekan om lämpligheten af den föreslagna åtgärden

stärkes äfven Riksdagen af den omständigheten, att, enligt hvad som

framgår af de vid förslaget till stadga för dispaschörerna fogade motiv,

i intet annat land, där dispaschörverksamhet bedrifves, dispaschör™a

äro statstjänstemän i den mening, som med förevarande förslag afses.

Om således Riksdagen icke anser sig kunna bifalla förslaget, att

dispaschörerna skola aflönas af statsmedel med jämförelsevis betydliga

belopp, håller Riksdagen likväl före, att anställande af assistenter på

sätt af Eders Kungl. Maj:t föreslagits är af behofvet påkalladt samt att,

då i sjölagen är föreskrifvet att dispaschörer skola finnas och i vissa

närmare angifna fall ovillkorligen anlitas, billigheten klöfver, att staten

med lämpligt belopp för hvardera dispaschörerna i Stockholm och Göteborg

bidrager till bestridande af de med tjänsterna förenade utgifter,

såsom kontorshyra, renskrifningskostnad o. d. Riksdagen anser sig

emellertid icke kunna i ärendets nuvarande skick fatta beslut i detalj

vare sig beträffande beloppet af det sålunda ifrågasatta statsbidraget

eller angående den sänkning i afgifterna enligt nu gällande taxa, som

må anses böra verkställas i samband med beviljandet af ett sådant bidrag,

utan lärer en utredning af berörda förhållanden vara af behofvet påkallad,

innan Riksdagen beslutar i ämnet.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning icke för närvarande af Riksdagen bifallits.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse n;o 7.

Befrämjande I allmänhet af bergsbruket.

39:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

liar Riksdagen i likhet med hvad för åren 1905—1909 ägt rum,

under villkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun under år 1910

fortsätta sin verksamhet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den i

statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 januari 1904 angifna

plan, hvarom Eders Kungl. Maj:t torde vilja genom inspektion af

sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisat

ett belopp af 23,000 kronor, att såsom bidrag Ull uppehållande af

undervisningen vid nämnda skolor till brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret

utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

,40:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning^

har Riksdagen för anordnande af fabriksinspektion, på extra

stat för år 1910 anvisat

dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor med 5,000

kronor till en hvar, för år räknadt,

dels till arfvode åt en assistent i kommerskollegium 3,000 kronor,

dels till bestridande af kostnaden för skrif biträden och likartade

utgifter äfvensom för hyra, uppvärmning, belysning och städning af

expeditionslokal 12,000 kronor,

dels ock till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt

tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor,

eller tillhopa 57,000 kronor.

Ersättning till sjömanshusen.

41:o) Pa grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen i likhet med hvad för åren 1900—1909 ägt rum, å extra

stat för år 1910 under benämning >>ersättning till sjömansliusem anvisat

ett anslag af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen af skälig

ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrifning och

redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock

under ^ illkoi att aflöningarna till tjänstemännen vid sjömanshus, som

erhåller sådan ersättning, icke må utan kommerskollegii medgifvande

höjas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N-o 7.

4!)

Förstärkning af arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån m. in.

■12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att till

arfvode åt en extra ordinarie tjänsteman i statistiska centralbyrån med

enahanda aflöningsförmåner, som äro med befattning såsom aktuarie i

ämbetsverket förenade, anvisa på extra stat för år 1910 ett anslag af

3,000 kronor, dels att till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga

biträden hos samma ämbetsverk samt till vikariatsersättningar därstädes

ä ordinarie stat anslagna medel på extra stat för år 1910 anvisa ett

anslag af 14,000 kronor, dels ock att till inbindning af böcker i statistiska

centralbyråns bibliotek bevilja ett anslag af 5,500 kronor, att utgå

under åren 1910 och 1911, samt däraf på extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 3,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för hvart och ett af åren 1906—1909

till arfvode åt en extra tjänsteman i statistiska centralbyrån med enahanda

löneförmåner, som vore med befattningen såsom aktuarie i ämbetsverket

förenade, anvisat ett anslag af 3,000 kronor och begär Eders

Kungl. Maj:t nu för ifrågavarande ändamål samma belopp.

Till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden hos

statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie

stat anslagna medel anvisade 1908 års Riksdag på extra stat för

år 1909 ett anslag af 18,000 kronor, hvaraf ett belopp af 8,000 kronor

var afsedt till förhöjning i de till de extra ordinarie tjänstemännen hos

ämbetsverket äfvensom särskild! de därstädes anställda kvinnliga skrifoch

räknebiträdena utgående arfvoden och återstoden 10,000 kronor

skulle användas till beredande af en för afarbetande af centralbyråns

arbetsbalans nödig förstärkning i den extra ordinarie tjänstemannapersonalen

hos ämbetsverket. Då större delen af den balans, som nödvändiggjorde

förra årets anslag af 18,000 kronor, kunde antagas vid 1908

års slut vara afarbetad, begäres nu till en amanuens och 16 skrif- och

räknebiträden samt till vikariatsersättning ett till 14,000 kronor nedsatt

anslag.

För underhåll af statistiska centralbyråns bibliotek är för närvarande

å ordinarie stat uppfördt ett reservationsanslag å 1,500 kronor.

Som emellertid byrån under de senaste åren erhållit eu stor mängd

obunden värdefull statistisk litteratur uppgående till omkring 2,450

volymer, till bindning, hvaraf berörda anslag icke lämnar tillgång, äskas

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Jfd. 1 Band, 7 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Riksdagens Skrifvelse N.o 7.

nu för sådant ändamål ett anslag af 5,500 kronor, däraf såsom erforderligt

för år 1910 beräknas ett belopp af 3,000 kronor.

Riksdagen bär icke funnit anledning till erinran mot Eders Kum-1.

Maj:ts förevarande framställning, vare sig beträffande anslagen till förstärkning

åt arbetskrafterna bos byrån eller i afseende å det för inbindning af

böcker äskade beloppet. Riksdagen bär emellertid velat bär något vidröra

eu fråga, som, om än icke stående i direkt samband med förevarande

anslagskraf, likväl synes kunna utöfva ett visst inflytande å

1 ^ teiftei, nämligen frågan om sättet för publi
cerandet

af det officiella statistiska trycket. Det bär synts Riksdagen

med skäl kunna ifrågasättas om icke detta tryck, såväl från centralbyrån

som från andra ämbetsverk, livilka utgifva statistiska publikationer, utgår

i öfverflödigt stora upplagor. Riksdagen bär därför velat framhålla

önskvärdheten af att frågan om och jiå livad sätt en minskning må

kunna \ innas, utan att någon olägenhet däraf vällas, varder tagen under

ompröfning; och synes det Riksdagen, som om den för närvarande arbetande

s. k. statistiska kommittén lämpligen skulle kunna upptaga denna

fråga till behandling i det betänkande, som lärer vara att från densamma

förvänta.

Under uttalande häraf far Riksdagen anmäla att Riksdagen

dels * till arfvode åt eu extra ordinarie tjänsteman i statistiska

centralbyrån med enahanda aflöningsförmåner, som äro med befattning

såsom aktuarie i ämbetsverket förenade, på extra stat för år 1910 anvisat

ett anslag af 3,000 kronor;

deh till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden bos

samma ämbetsverk samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie

stat anslagna medel på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af

14.000 kronor;

dels ock att till inbindning af böcker i statistiska centralbyråns

bibliotek bevilja ett anslag af 5,500 kronor, att utgå under åren 1910

och 1911, samt däraf på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af

3.000 kronor.

Brandförsäkring af operabyggnaden och den nya dramatiska teaterbyggnaden

vid Nybroplanen i Stockholm.

43:°) Eders Kung]. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att till bestridande

af kostnaden för gäldande af årspremier för brandförsäkring af operabyggnaden

och den nya dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

på extra stat för år 1910 anvisa ett

ro

Stockholm nå extra stat för år 1910 anvisa ett anslag- åt 62,036

kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda lramställning liar Riksdagen

för hvart och ett af åren 1900—1909 på extra stat för gäldande af

arspremie för brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm anvisat ett

belopp af 1.8,314 kronor och är i det nu inräknade anslaget för enahanda

ändamål beräknadt samma belopp, afseende nästkommande försäkringsår.

På grund af Eders Kungl. Maj:ts den 19 juni 1908 fattade beslut

skulle den nya dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen i Stockholni

genom öfverintendentsämbetets försorg brandförsäkra för ett, belopp åt

4,500,000 kronor. Genom kontrakt den 1 juli samma år afsilande ämbetet

aftal om försäkring af berörda teaterbyggnad från den 1 juli 1908

till den 1 juli 1909 och uppgick premien till 21,861 kronor 6 öre,

hvilket belopp af statskontoret förskjutits och sedermera anmälts till

ersättande. Förutom detta sistnämnda belopp äskas nu ytterligare

21,861 kronor 6 öre för dramatiska teaterns brandförsäkring under nästkommande

försäkringsår.

Ehuruväl Riksdagen anser det kunna ifragasättas, huruvida icke den

af statsverket i allmänhet använda själfförsäkringsprincipen jämväl borde

iakttagas i afseende å ifrågavarande byggnader, har likväl Riksdagen på

grund af de särskilda omständigheter, som äro förenade med byggnadernas

tillkomst och den verksamhet, som i dem bedrilves, ansett sig

böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och förty till

bestridande af kostnaden för gäldande af årspremier för brandförsäkring

af operabyggnaden och den nya dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen

i Stockholm på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 62,036 kronor.

Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 44 föreslagit Riksdagen

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 12 januari 1909 angifna grunder, af extra lönetillägg

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i finansdepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till finansdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer å extra stat för år 1910 anvisa såsom

förslagsanslag ett belopp af 98,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler bär Riksdagen för

beredande af extra lönetillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Ko 7.

‘ Änansdepartementete afdelning af Knngl. Makts kansli

samt al finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer å extra stat

tor ai 1910 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af (55,000 kronor.

Bidrag till föreningen för arbetarskydd i Stockholm.

eu l *?$ E,dera K™»1- Moj:t bär föreslagit Eiksdagen att såsom bidrag

till bestridande åt kostnaderna under aren 1909 och 1910 för den af förn

eningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta utställningen

af skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat

I?1/'' a™sa e« bel°PP. af 6,000 kronor, med rätt för Eders

q nnai •!''* att daraf imclei'' innevarande år disponera hälften, eller

o,(JUU kronor.

På däroni af föreningen för arbetarskydd gjord framställning beviljade

Eders kungl. Mapt enligt beslut den 16 november 1906 för
i"

Sramma ål'', ¥°PP af 2’000 kronor till bestridande af

hyresaf iften for en af föreningen förhyrd lokal till en af förenino-en

anordnad permanent utställning. ''

Ridare bär 1907 års Riksdag, med bifall till Eders Kungl. Makts

190°7mnvf 7bds fymstä!Imn& «*», bestridande af hyresafgiften för ålen

9 Y 5, f''8 , ”r omformalda lokal anvisat ett belopp af 4,000 kronor

Maj:‘ 1907 disponera

Såsom bidrag till bestridande under åren 1909 och 1910 af utgitterna

till ifrågavarande permanenta utställning begäres nu ett extra

aas a? ,r ar 1910 å 6,060 kronor, med rätt för Eders Kungl. Mai-t

att dura! under innevarande år disponera 3,000 kronor.

Då Ökningen i föreningens utgifter äro förorsakade dels afen

undra Bistå aren i betydlig grad utvidgad verksamhet, dels ock af liöore

hyra för forenmgens utställningslokal, har Riksdagen såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna under åren 1909 och 1910 för den af? föreningen

för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta utställningen

ftSäi ATn mgaf mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat

Kuni M + arSm c* ¥0PP af 6’00° kronor’ med rätt för Eders

3 000 kronor ^ Under mnevarande ar disponera hälften, eller

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

53

Det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.

40 :o) På grund af Eders Kungl. Maj ds därom gjorda framställning

liar lliksdagen i likhet med livad för innevarande är ägt rum, såsom

bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel på extra stat för år

1910 anvisat ett belopp af 750 kronor.

Stockholm den 22 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Bil.

Ordinarie anslagen under * I

Finans
:

Departementschefen...........................................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli............................................................................

I Kammarkollegium..........................................................................................................

i Statskontoret.....................................................................................................................

I Stämpelomkostnader, förslagsanslag ...........................................................................................

i Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag....................................................

Kontrollstyrelsen .....................................................................................................................

! Mynt- och justeringsverket...............................................................................................................

Kammarrätten ...........................................................................................................................

öfverintendentsämbetet ............................................................................................................

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå ................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag................................................................

: Kommerskollegium ...........................................................................................................................

! Bergsstaten ............................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån....................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ....................................................................................................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar........................................

» officiella statistiska trycket ................................................................................................

» en statistisk tidskrift ...........................................................................................................

» utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ........................................................

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7

55

Litt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtitel.

departementet.

28,400: —

1,500

20,000

17,300

1,400

1,000

Anvisning i

kontant.

(Indelning och

; därmed jämj

förlig anvisning

pä

forslag.

j Friheter.

i

Kronor.

ö.1 Kronor, ö.

17.000

55.100

123,400

144,700

390.000 —

340.000

34,200!—

30,650:—

256,500

45.100

4,369,400

2,900,000!

94,400;-

33.000

41,200:—[ 69,600 -

Transport 8,903,050 -

Samma.

Kronor. ö. i

i

17,000:—

55.100 —

123,400’—

144,700—

390,000 —

340,0001—

34,200 —

30,650; - 256,500; — i

45.100 —

4,369,400 —|

2,900,000 —

94,400 —

33,000 — j

69,600 —;

8,903,050j—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna .............................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket........................................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag...

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .......................................

Städers friheter, förslagsanslag .......................................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag.....................................................

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag .............................................................

Till biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande bankväsendet m m

Kestitutioner, förslagsanslag ..................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag .

Extra utgifter, reservationsanslag ..........................................

Kungl. Operan

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

57

i Anvisning i

kontant.

Indelning och

därmed järn- J

förlig anvisning

pti

förslag.

Friheter.

Kronor.

Summa.

ö. Kronor, ö.

I !

Kronor.

Transport 8,903,050—---j 8,903,050

förslagsanslag, högst

98,500:-

11,500-

8,700-

50,000-

300,000-

44,670-

10,000''-

1,100,000-

4,000''-

300,000''

55,000.-

50.000-

100,020-

32,000|-

60.000-

30

96.500

11.500

8,700

50.000

300,000

44,700

10.000

1,100,000

4,000

300,000

55.000

50.000

100,020

32.000

60.000

Summa 11,127,440;—|

30—! 11,127,470-

Bih. Ull Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Kronor.

ö.

Finansdepartementet.

Statskontoret:

Till ersättning för af statskontoret gjorda förskott. .

I * förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret

283,584: —

7,000: —

290,534

Tullverket:

Till uppehållande på förordnande under år 1910 af en notarietjänst

a generaltullstyrelsens kanslibyrå äfvensom af två revisorstjänster

och en aktuarietjänst å styrelsens revisionsbyrå .... 12,000:_

» förstärkning af arbetskrafterna i generaltullstyrelsens

kameralbyrå........................... o Pqq.

» bestridande af kostnader för generaltullstyrelsens

tullbehandlings- och upplysningsbyrå, att af tull- medlen direkt utgå...................................... 24 500-

38,500

Öfver i ntendentsämbetet:

Till uppförande af ett nytt landsstatshus i Härnösand

» uppförande af ny bostad åt landshöfdingen i Blekinge

län m. m...........................

75,000: —

•

1 nn nno.

» uppförande och inredande af tillbyggnad till läns- residensbyggnaden i Östersund m. m.................

25,200: —

200,200

I

>

Kom m erskollegium:

;

Till bestridande af kostnader för handläggning hos kom- merskollegium af ärenden rörande svenska fartygs

registrering ..........................

9,700: —

Transport

9,700: — j

529,234''

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

59

Kronor. 0.

Transport 9,700: — 529,234! —

Till beredande af arfvode åt ett sjötekniskt biträde hos

kommerskollegium ......................................................3,000: j

j » förstärkning af arbetskrafterna å kommerskoll egii

afdelning för näringsstatistik ................................... 19,760

» arbetsstatistiska undersökningar ................................ 38,900

» arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium 800

72,160-

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andra lärare vid samma skola........ 4,800:

» till personlig löneförbättring för föreståndaren och

förste läraren vid väfskolan i Borås A. Krebs samt

för andre läraren därstädes S. H. von Schedvin .... 750:

Till uppehållande af föreningens för svensk hemslöjd

verksamhet under år 1910 ..........................................15,000:

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens

i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut samt Malmö

högre handelsinstitut.................................................... 42,000:

» upprätthållande och underhållande af en handelshögskola

i Stockholm ........................................................ 30,000

» exportstipendier, reservationsanslag............................ 20.000

» handelsstipendier...................................v....................... 20,000

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet

under år 1909 ....................................... 18,300:

Till understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för

uppehållande under åren 1906—1910 af regelbunden

ångfartygsförbindelse mellan Sverige och La Plata
länderna

............................ 90,000: j

Tilläggsunderstöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för

uppehållande under åren 1908—1910 af ångfartygsförbindelse

mellan Sverige och La Plata-länderna 25,000: - - Till understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska

kompaniet för uppehållande af regelbunden angbåtsförbindelse

mellan Sverige och Ostasien, högst .... 370,000: — !

Transport! 1

20,550

615,300!-

,237,244

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Kronor. ! S. !

Transport

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ........................

1,237,244!

23.000

Diverse anslag:

Till brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad i Stockholm.................................... 62,036: -

* beredande af extra lönetillägg åt en del tjänstemän

och betjänte i finansdepartementet samt därtill

hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag ........ 65,000:_i

Bidrag till bestridande af kostnaderna under åren 1909

och 1910 för den af föreningen för arbetarskydd i

Stockholm anordnade permanenta utställningen af

skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet 6,000: —

» till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel ............ 750:_

Fabriksinspektionen;

Till anordnande af fabriksinspektion.............................................. 57 000 —

Sjömanshusen:

Till ersättning åt sjömanshusen.............................................. 3q qqq

Statistiska centralbyrån:

Till arfvode åt en extra ordinarie tjänsteman i statistiska

centralbyrån........................................................ 3 qqq.

» förstärkning af de till arfvoden åt tillfäiiiga ’biträden

i statistiska centralbyrån m. m. anslagna medel 14,000: —

» inbindning af böcker i statistiska centralbyråns

blbll0tek ........................................................................ 3,000: -

20,000,

133,786 —

Summa 1.501,030

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.