Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1909-05-22 · 98 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 89 av 98 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1909:9, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

1

N:o 9.

Uppläst ocli godkänd lios Första Kammaren den 22 maj 1909

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Statsutskottets utstånden n:is 10, 12, 24, 138, 145, 170 och

207 samt memorial n:is 81, 108, 214.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde hufvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj: t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Ivungl.

Maj:t under nionde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen dels att

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. (N:o 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

medgifva, att Eders Kung!. Maj:t måtte äga att under år 1909 utöfver

beloppet af den i gällande stat för landtbruksinstitutet vid Ultuna

upptagna anslagspost »extra lärare, arfvoden», 2,250 kronor, för beredande

af ökadt arfvode åt extra läraren i nationalekonomi, ekonomi - lagfarenhet och kommunalrätt vid institutet af till Eders Kungl. Mai:ts

förfogande stående medel använda ett belopp af 250 kronor; dels ock

att med förklarande, att den i staten för landtbruksinstitutet vid

Ultuna upptagna anslagspost »extra lärare, arfvoden», nu 2,250 kronor,

skulle från och med år 1910 höjas med 1,000 kronor till 3,250

kronor, höja det under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar uppförda anslaget till nämnda landtbruksinstitut

från 55,000 kronor med 1,000 kronor till 56,000 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen är, enligt hvad utredningen i

ärendet gifver vid handen, afsedd dels till arfvode med 750 kronor till

en extra lärare i trädgårdsskötsel, dels ock till arfvodesökning med

^50 kronor till extra läraren i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet

och kommunalrätt.

Med hänsyn därtill, att trädgårdsskötseln under de senaste åren

kommit att intaga en allt viktigare plats i landthushållningen. har

Riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget om ett bättre tillgodoseende

af undervisningen däri vid ifrågavarande landtbruksinstitut. T likhet

med departementschefen finner äfven Riksdagen detta lämpligen böra

åstadkommas därigenom, att denna undervisning för framtiden bedrifves

i mera praktisk riktning än hittills kunnat ske och för sådant ändamål

öfverflyttas till en särskild, praktiskt utbildad lärare från lektorn

i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel, hvars undervisning, i betraktande

af den nödvändiga beskaffenheten af denna lärares utbildning,

väl hufvudsakligen maste vara af teoretisk art och hvilken genom en

sådan anordning skulle blifva i tillfälle att mera odeladt ägna sig åt

undervisningen i sina hufvudämnen, botanik och zoologi. Och°som Riksdagen

icke haft något att erinra emot beloppet af den föreslagna aflöningen

till den nye läraren, har Riksdagen bifallit framställningen i

denna del.

Hvad härefter beträffar arfvodet till extra läraren i nationalekonomi,

ekonomilagfarenhet och kommunalrätt vill Riksdagen erinra

därom, att redan vid institutets ombildning år 1891 af såväl dess dåvarande

styrelse som landtbruksstyrelsen framhölls nödvändigheten af

att bestämma denne extra lärares arfvode till 1,000 kronor. Till detta

belopp uppgår också det arfvode, som den extra läraren i ifrågavarande

ämnen vid Alnarps landtbruksinstitut uppbär.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o l).

Med afseende härå och på de i öfrig! i statsrådsprotokollet anförda

skid har Riksdagen bifallit Eders Ivungl. Maj:ts förslag jämväl i

denna del.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen dels medgifvit, att

Eders Kungl. Maj:t må äga att under år 1909 utöfver beloppet af den

i gällande stat för landtbruksinstitutet vid Ultima upptagna anslagspost

•extra lärare, arfvoden», 2,250 kronor, för beredande af ökadt arfvode

åt extra läraren i nationalekonomi, ekonomilag farenhet och kommunalrätt vid

institutet, af till Eders Kungl. Maj:ts förfogande stående medel använda

ett belopp af 250 kronor; dels ock med förklarande, att den i staten

för landtbruksinstitutet vid Ultima upptagna anslagspost »extra lärare,

arfvoden», nu 2,250 kronor, skall från och med år 1910 höjas med

1,000 kronor till 3,250 kronor, höjt det under anslagstiteln undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar uppförda anslaget

till nämnda landtbruksinstitut från 55,000 kronor med 1,000 kronor

till 56,000 kronor.

2:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 2 föreslagit, att

Riksdagen må ej mindre medgifva, att under förevarande anslagstitel må,

under benämningen »trädgårdsundervisningen», uppföras ett anslag å

sammanlagdt 36,800 kronor, däraf dels 4,800 kronor till 4 stipendier,

ett hvart å 1,200 kronor, att på af Eders Kungl. Maj:t föreskrifna villkor

utdelas till personer, hvilka önska utbilda sig till trädgårdskonsulenter

eller lärare i trädgårdsskötsel eller eljest förvärfva högre utbildning

i trädgårdsfacket, dels 12,000 kronor till upprätthållande af en trädgårdsskola

vid Alnarp, dels ock 20,000 kronor till upprätthållande af

två trädgårdsskolor, en i mellersta och en i norra Sverige; än äfven

vid bifall till hvad under denna och föregående punkt föreslagits, med

höjande af slutsumman af anslagstiteln »till undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar» från 320,100 kronor med 37,800 kronor

till 357,900 kronor, i riksstaten uppföra de under ifrågavarande

anslagstitel ingående anslagen under följande uppställning:

bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. in........................................ kronor 307,900: —

förslagsanslag;

till understöd åt landtmannaskolor.............................. ,, 50,000: —

Summa kronor 357,900:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning afser att ordna

trädgårdsundervisningen i landet i enlighet med ett af landtbruksstyrelsen

uppgjordt, af Eders Kungl. Maj:t i hufvudsak godkändt förslag.

Enligt detta förslag skulle den högre trädgårdsundervisningen (för

utbildande af trädgårdskonsulenter, lärare i trädgårdsskötsel m. fl.) för

närvarande blifva nöjaktigt tillgodosedd genom beviljande af medel till

fyra årligen utgående stipendier, hvardera å 1,200 kronor, att för bedrifvande

af trädgårdsstudier under tvåårig vistelse utomlands tilldelas

personer, som hade tillräcklig utbildning i trädgårdsskötsel för att på

denna väg kunna vidare förkofra sina kunskaper i facket.

Beträffande den lägre trädgårdsundervisningen — hvilken skulle

hafva till liufvudsakligt ändamål att utbilda dugliga trädgårdsmästare,

men därjämte vid sidan af denna dess egentliga verksamhet hafva till

uppgift att genom anordnande af kortare specialkurser bland allmänheten

sprida kunskap om och väcka intresse för såväl trädgårdsskötselns

skilda grenar som olika trädgårdsprodukters rationella tillgodogörande

— skulle denna förläggas till fem därför särskilt inrättade

trädgårdsskolor, hvaraf en skulle vara belägen i södra, tre i mellersta

och en i norra Sverige. Skolan i södra Sverige borde förläggas till

Alnarp och, liksom öfriga dit förlagda landtbruksundervisningsanstalter,

helt göras till en statsinstitution. De öfriga trädgårdsskolorna skulle

däremot i likhet med landtbruksskolorna samt andra lägre undervisningsanstalter

på landthushållningens område, enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande i hvarje fall, förläggas till enskilda egendomar eller trädgårdar,

som genom eu högt stående trädgårdskultur ägde därför nödiga

betingelser samt med hvilkas innehafvare i sådant fall kontrakt på viss

tid borde upprättas och på detta sätt villkoi’en för skolans uppehållande

bestämmas.

Verksamheten vid de sålunda upprättade skolorna skulle bedrifvas

enligt följande

»Hufvudgrunder för med understöd af statsmedel inrättade trädgårdsskolor.

1. Trädgårdsskolas ändamål är att meddela undervisning i trädgårdsskötsel

samt öfning och färdighet i trädgårdsarbetenas utförande,

ordnande och ledning.

O

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 0.

2. Lärokursen är tvåårig, och skall undervisningen så ordnas,

att nya elever hvarje år kunna emottagas.

3. Undervisningen meddelas i hvarje lärokurs på två afdelningar,

hvardera omfattande en undervisningstid af ett år.

Undervisning skall meddelas i:

Svenska språket,

Yälskrifning,

Räkning, t. o. in. enkel regula de fri,

Geometri, ytors och solida figurers beräkning,

Bokhålleri samt uppsättandet af affärsbref, fakturor o. d.,

Ritning,

Botanik,

Läran om växtsjukdomar, deras orsaker och motarbetande,

Zoologi med särskild hänsyn till för trädgården nyttiga och skadliga

djur samt de sjukdomar, som förorsakas af dessa,

Kemi med särskild hänsyn till de kemiska föreningar och företeelser,

som äro af betydelse för växtlifvet,

Fysik och meteorologi,

Jordarts- och gödsellära,

Fältmätning och afvägning samt jords torrläggning,

Trädgårds- och parkanläggningskonst,

Köksväxtodling,

Blomsterodling,

Fruktodling och fruktkännedom,

Trädskoleskötsel,

Fröodling och sortförädling,

Binde- och dekorationskonst,

Trädgårdsalsters konservering och användning samt vinberedning,

Biskötsel.

4. Denna undervisning fördelas på de olika årskurserna, så att

under första årskursen föreläsningarna upptaga omkring 300 timmar

och förevisningar samt öfningar 140 timmar,

samt under andra årskursen föreläsningar upptaga omkring 450

timmar samt förevisningar och öfningar 200 timmar.

5. Synnerlig vikt skall läggas på utbildningen af lärlingarnas

yrkesskicklighet, och böra dessa därföre deltaga, undervisas och öfvas

i alla förekommande trädgårdsarbeten, såsom köksväxtodling, blomster-,

frukt- och fröodling på kalljord och under glas, trädskoleskötsel, trädgårdsanläggningars

utförande och skötsel m. in.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

6. Det praktiska arbetet i trädgården skall så ordnas, att

eleverna erhålla tillräcklig tid öfrig för själfstudier.

7. Vid trädgårdsskola skola årligen anordnas kortare specialkurser

i särskilda grenar af trädgårdsodling eller därmed sammanhängande

ämnen, och böra sådana kurser anordnas äfven för personel’, som icke

hafva trädgårdsodling till sitt yrke, såsom folkskolelärare, trädskötare

inom fruktföreningar, in. fl. För äldre trädgårdsmästare böra repetitionskurser

uti vissa speciella delar af trädgårdsskötseln anordnas.

8. Vid trädgårdsskola bör finnas plats för minst 20 elever.

9. För att vinna inträde vid skolan erfordras att vara fylld 21

år, äga folkskolebildning samt under minst tre år hafva allvarligt deltagit

i olika trädgårdsgöromål.

Äfven kvinnor skola äga att såsom elever genomgå trädgårdsskola.

10. Eleverna erhålla fri undervisning, kost och bostad.

Deltagare i special- eller repetitionskurser, hvarom i punkten 7

sägs, bekosta själfva kost och bostad, men må på särskild pröfning af

landtbruksstyrelsen bero, om och i hvilka fall deltagare däri skola

erlägga någon afgift för undervisningen.

11. Vid hvarje trädgårdsskola skall finnas en vid densamma fast

anställd föreståndare.

12. Undervisningen i fruktodling och fruktkännedom, trädskoleskötsel

samt köksväxt- och blomsterodling fördelas mellan föreståndaren

och tvenne vid skolan fast anställda lärare. Undervisningen i öfriga

läroämnen jämte handledningen i praktiska öfningar och arbeten lämnas

af biträdande lärare till erforderligt antal.

13. Vid trädgårdsskola skall finnas: fruktträdgård, trädskolor

för fruktträd, parkträd och bärbuskar, köksträdgård och blomsterträdgård,

jämte frukt-, persiko- och vinhus, öfvervintringshus, förökningsoch

varmhus, kallhus, samt varma och kalla kaster äfvensom drifbänkar. >

Hvad anginge undervisningens omfattning samt behofvet af de i

punkten 13 af förenämnda hufvudgrunder för skolorna omförmälda

anläggningar m. in. syntes en olikhet kunna komma i fråga mellan å

ena sidan skolorna i södra och mellersta Sverige samt å andra sidan

den föreslagna skolan i Norrland, för hvilken undervisningen kunde i

flera afseenden inskränkas.

Beträffande kostnaden för genomförandet af den sålunda föreslagna

organisationen af trädgårdsundervisningen, hölle landtbruksstyrelsen

före, att särskild hänsyn borde tagas till den tillämnade skolan

vid Alnarp på grund af den ställning, samma skola skulle komma att få

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Biksdagens Skrifvelse N:o 9.

såsom statsinstitution, hvarföre också vid beräkningen af det erforderliga

statsanslaget afseende borde fästas jämväl å den till skolan hörande

trädgårdens ekonomi.

Med hänsyn till dessa synpunkter hade landtbruksstyrelsen förordat

följande utgifts- och inkomststat för trädgårdsskolan i Alnarp:

Utgifter.

1 föreståndare................................

4,000

kronor

2 underlärare å 2,000 kronor ..

. 4,000

»

Extra lärare...................................

1.000

>

1 arbetsförman.............................

900

Kost för 20 elever.......................

. 7,200

»

Extra arbete, körslor och dit

hörande...................................

. 2,200

»

Inköp af växter och frö...........

. 1,200

Underhåll af byggnader och

inventarier.............................

. 2.000

Undervisningsmateriel, och un

-

derhän däraf .......................

850

»

Uppvärmning och belysning.....

. 1,000

Städning och eldning.................

800

»

Läkare och medicin....................

250

»

Diverse utgifter.............................

600

»

Inkomster.

Försäljning af växter...............

14,000

kronor

Statsanslag....................................

12,000

»

och trädgårdsprodukter

för 300 kronor,

jämte bostad och bränsle.

26,000 kronor.

26,000 kronor.

Det erforderliga årliga statsanslaget till skolan i Alnarp behöfde

således ej sättas högre än till 12,000 kronor. Däremot erfordrades en

större nybyggnad till bostad åt lärare och manliga elever vid skolan

samt inredning af en ny lärosal i den å stället nu befintliga skolbyggnaden,

hvarför på extra stat äskats ett anslag af 40,000 kronor, till

hvilken fråga Riksdagen under punkt 21:o här nedan återkommer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Vidkommande kostnaderna för de trädgårdsskolor, hvilka skulle

förläggas till enskilda egendomar, liade landtbruksstyrelsen med afseende

å de olika förhållandena mellan å ena sidan mellersta Sverige och

å andra sidan Norrland behandlat frågan om kostnaderna särskildt för

hvardera af dessa områden.

De olikheter i skolornas stater, som sålunda betingades af de

olika förhållandena inom mellersta Sverige och Norrland, afsåge

dels antalet fasta lärare, i det att vid skolorna i mellersta Sverige

måste anställas två dylika lärare, medan i Norrland, där undervisningen

i fruktodling och fruktkännedom samt skötsel och anläggning af

frukt-, persiko- och vinlxus äfvensom i vinberedning, fruktkonservering

och biskötsel kunde icke oväsentligt inskränkas, endast en fast lärare

behöfde anställas, samt dels antalet elever, hvilket vid hvarje skola inom

mellersta Sverige kunde beräknas till 20 men i Norrland till endast 15.

Med ledning af sagda förhållanden hade landtbruksstyrelsen uppgjort

följande

Förslag till inkomst- och utgiftsstat för trädgårdsskola

i mellersta Sverige.

Inkomster.

3,600 elevdagsverken å 2 kronor...............

kronor 7.200:

Utgifter.

Föreståndaren ........................

............... kr.

3,000

—

2 fasta lärare å 1.500 kr. .

................ »

3,000

—

Extra lärare ............................

Kosthåll, bostad, tvätt och

................ »

städning

1.000

—

för 20 elever under 365 dagar

å 1 kr.............................

\s

7.300

—

Undervisningsmateriel!..........

................ »

400

—

Skolinventarier.........................

................ »

200

—-

Lyse och bränsle ...................

Underhåll af de byggnader,

................. »

som till-

1,300

—

komma på grund af skolans för-

läggande till platsen ...

................. »

1,000

— kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o l).

9

Förslag till inkomst- och utcjiftsstat för trädgårdsskola

Inkomster.

2,700 elevdagsverken a 2 kronor ................................

Utgifter.

Föreståndare .............................................

kr.

3,000

—

1 fast lärare .............................................

1.500

—

Extra lärare .............................................

Kosthåll, bostad, tvätt och städning

för 15 elever under 365 dagar

»

1,000

å 1 kr.................................................

»

5,475

—

Undervisningsmateriel] ...........................

400

—

Skol inventarier in. m............................

»

225

—

Lyse och bränsle ....................................

»

1,200

—

Underhåll af byggnader........................

»

600

—

Norrland.

kronor 5,400: —

— kronor 13,400: —

De brister, som till följd af otillräckliga inkomster förefunnes,

utgörande för trädgårdsskola i mellersta Sverige 10,000 kronor och

för trädgårdsskola i Norrland 8,000 kronor, motsvarade alltså de belopp,

som, för att skolorna skulle komma till stånd, måste fyllas af

statsmedel.

I det af landtbruksstyrelsen sålunda uppgjorda förslaget till trädgårdsundervisningens

ordnande har departementschefen icke förordat

annan saklig ändring, än att, då försiktigheten syntes bjuda, att man,

innan man förverkligade landtbruksstyrelsens plan i hela dess omfattning,

sökte vinna erfarenhet om, huru dessa med statsmedel upprättade

trädgårdsskolor komme att verka och i hvilken mån de från allmänhetens

sida vunne anslutning, till en början endast tre skolor skulle

upprättas, en i Alnarp, en i mellersta och en i norra Sverige, samt

att den sistnämnda skolan skulle inrättas till samma omfattning, som

skolan i mellersta Sverige, på det samma kompetens skulle medfölja

genomgåendet af de olika skolorna.

Bland jordbrukets binäringar intager trädgårdsskötseln, hufvudsakligen

till följd af det intresserade och målmedvetna arbete, som af

hushållningssällskap och enskilda med eller utan understöd af allmänna

medel därå nedlagts, numera ett mycket framstående rum. TrädgårdsBih.

till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrif velse N:o 9.

skötselns betydelse för den allmänna landtliuskållningen manar utan

tvifvel till bemödanden att vidare utveckla denna näring. Ett betydelsefullt

led i och tillika en nödvändig förutsättning för denna utvecklings

fortgång är otvifvelaktigt trädgårdsundervisningens ordnande genom

statens försorg på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt. Det i Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning nu framlagda förslaget i sådant

syfte synes Riksdagen vara väl afpassadt efter landets förhållanden och

af beskaffenhet att på ett tillfredsställande sätt kunna fylla sitt ändamål.

Riksdagen har därför funnit sig böra i hufvudsak bifalla detsamma.

Beträffande den högre trädgårdsundervisningen anser Riksdagen,

i likhet med departementschefen, att behofvet däraf, innan någon erfarenhet

på området vunnits och innan den lägre trädgårdsundervisningen

blifvit fullt ordnad, bör kunna tills vidare nöjaktigt tillgodoses

genom inrättande af stipendier för studier utomlands; och har

Riksdagen icke något att erinra emot de föreslagna stipendiernas antal

och belopp.

I afseende å antalet och belägenheten af de för den lägre trädgårdsundervisningens

tillgodoseende af departementschefen föreslagna

trädgårdsskolorna äfvensom i afseende å omfattningen af den undervisning,

som i dem skulle meddelas, och de fordringar, som skulle

uppställas för vinnande af inträde i skolorna, har Riksdagen ej heller

funnit anledning till erinran. Däremot har Riksdagen, ehuru det icke

är tilltalande att på något sätt ställa skolorna på olika plan, icke

kunnat biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag därutinnan, att alla trädgårdsskolorna

skulle inrättas till samma storlek. Visserligen torde skillnaden

mellan södra och mellersta Sverige med hänsyn till de på trädgårdsodlingen

inverkande förhållandena icke vara större än att de dit förlagda

trädgårdsskolorna i allt väsentligt kunna inrättas efter samma plan;

och har Riksdagen därför i afseende å dessa skolor icke något att erinra

emot det af departementschefen beräknade antalet elever och

lärare m. in. Men mellan Norrland å ena sidan och de öfriga delarna

af landet å andra sidan torde skillnaden i berörda hänseende däremot

vara så stor, att den norrländska skolans organisation ej lärer kunna

undgå att däraf påverkas. Till följd af det i Norrland rådande klimatet

kunna gifvetvis de praktiska öfningarna vid trädgårdsskolan därstädes

under inga förhållanden drifvas i samma grad som vid de sydligare

skolorna, vare sig i afseende å längden af den tid, öfningarna under

året kunna pågå, eUer beträffande det växtmaterial, desamma kunna

omfatta. Då nu eleverna, hvilka för att vinna inträde vid skolorna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

måste hafva en afsevärd, genom flerårigt praktiskt arbete inhämtad

erfarenhet i trädgårdsskötseln, med visshet kunna förutsättas önska

genomgå trädgårdsskola för att vinna ej endast teoretisk utan äfven

ökad praktisk utbildning i sitt yrke, kan äfven med säkerhet antagas,

att inträdessökande, hvilken erhållit sin förberedande utbildning i

landets sydligare delar och således i regel redan före inträdet i

skolan deltagit i så långt drifven trädgårdsskötsel, att sådan af klimatiska

skäl ej kan förekomma vid den norrländska skolan, endast

i undantagsfall komme att söka sig in i denna skola. Den norrländska

skolans elever skulle således i regeln komma endast från

Norrland. I betraktande häraf finner Riksdagen det af departementschefen

för denna skola beräknade elevantalet af 20 allt för högt och

anser detsamma utan risk kunna åtminstone för det närvarande nedsättas

till det af landtbruksstyrelsen beräknade antalet 15, hvilket

antal också torde vara tillräckligt för Norrlands behof af utbildade

trädgårdsmästare, äfven om dessa skulle rekryteras uteslutande med

elever från ifrågavarande skola. Då sålunda, beträffande den norrländska

skolan, elevantalet torde böra beräknas lägre än vid de andra

skolorna samt den tid, som kan ägnas åt den teoretiska undervisningen,

måste blifva längre än motsvarande tid vid de andra skolorna i mån,

som tiden för de praktiska öfningarna blifver kortare, torde för den

teoretiska undervisningens bedrifvande vid denna skola i samma omfattning

som vid de andra skolorna ej erfordras samma antal fasta

lärare som vid dessa. Med hänsyn härtill har Riksdagen gillat landtbruksstyrelsens

förslag jämväl i hvad det afser lärarnas antal vid den

norrländska trädgårdsskolan.

För de afvikelser från den af departementschefen omfattade

meningen, Riksdagen sålunda biträdt och hvartill Riksdagen föranledts,

utom af ofvan angifna omständigheter, jämväl af samma skäl, som

förmått departementschefen att reducera de af landtbruksstyrelsen föreslagna

fem trädgårdsskolorna till endast tre, har Riksdagen hämtat ett

ytterligare stöd från den erfarenhet, som vunnits från de norrländska

landtbruksskolorna, hvilka, från början inrättade efter samma plan

som de i öfriga delar af landet belägna, sedermera måst underkastas

en förändrad organisation. Skulle emellertid erfarenheten ådagalägga,

att den till Norrland förlagda trädgårdsskolan lämpligen bör uppehållas

till samma omfattning som de andra skolorna, lärer Riksdagen

icke komma att undandraga sig beviljandet af erforderliga medel för

skolans utvidgande till full likställighet med de öfriga skolorna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

I detta sammanhang har Riksdagen velat särskildt framhålla, att

Riksdagen med de inskränkningar beträffande de praktiska öfningarna

vid skolan i Norrland, som Riksdagen ansett betingade af där rådande

förhållanden, ingalunda afsett någon inskränkning i de enligt Riksdagens

mening synnerligen viktiga specialkurser, hvilka jämlikt de förslagsvis

uppgjorda hufvudgrunderna för trädgårdsskolorna skulle vid desamma

anordnas. För sådana kurser lämpar sig, enligt Riksdagens förmenande,

den norrländska skolan fullt ut lika väl som någon af de öfriga

skolorna.

Af den af Riksdagen beslutade inskränkningen beträffande trädgårdsskolan

i norra Sverige följer, att statens kostnader för samma

skola kunna nedbringas från af departementschefen beräknade 10,000

kronor till af landtbruksstyrelsen föreslagna 8,000 kronor eller med

2,000 kronor. Häraf blifver åter en följd, att anslaget till »trädgårdsundervisningen»

icke behöfver uppföras till högre belopp än 34,800

kronor. Då vidare, enligt hvad Riksdagen inhämtat, det i statsrådsprotokollet

omnämnda, för innevarande läsår med 8,000 kronor från

förevarande anslagstitel utgående understödet till Adelsnäs’ trädgårdsskola

i Östergötland efter trädgårdsundervisningens ordnande på sätt

föreslagits icke kommer att blifva erforderligt, torde, utan att de

under punkterna 1 och 2 af nionde hufvudtiteln framställda anslagskrafven

åsidosättas, den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af

anslagstitelns slutsumma kunna nedbringas med 10,000 kronor eller till

27,800 kronor.

Mot den föreslagna uppställningen af de under ifrågavarande

anslagstitel ingående anslagen har Riksdagen icke något att erinra.

Med åberopande af hvad sålunda anförts får Riksdagen anmäla att

Riksdagen dels medgifvit, att under förevarande anslagstitel må, under

benämningen ■»trädgårdsundervisningens, uppföras ett anslag, å sammanlagdt

34,800 kronor, däraf dels 4,800 kronor till 4 stipendier, ett

hvart å 1,200 kronor, att på af Eders Kungl. Maj: t föreskrifna villkor

utdelas till personer, hvilka önska utbilda sig till trädgårdskonsulenter

eller lärare i trädgårdsskötsel eller eljest förvärfva högre utbildning i

trädgårdsfacket, dels 12,000 kronor till upprätthållande af en trädgårdsskola

vid Alnarp, dels ock 18,000 kronor till upprätthållande af

två trädgårdsskolor, en i mellersta och en i norra Sverige; dels ock

med höjande af slutsumman af anslagstiteln »till undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» från 320,100 kronor med 27,800

kronor till 347,900 kronor, i riksstaten uppfört de under ifrågavarande

anslagstitel ingående anslagen under följande uppställning:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

13

bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. m.................................... kronor 297,900:

förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor.............................. » 50,000: —

Summa kronor 347,900: —

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

3:o) Uti punkt 3 under nionde hufvudtiteln tiar Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen, att dels medgifva, att från och med år 1910

i gällande stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

måtte bland posterna för aflöning införas »vikariatsersättning,

2,100 kronor», hvarigenom statens slutsumma skulle ökas till 112,100

kronor; dels besluta, ej mindre att tredje stycket af de af Riksdagen

godkända villkor och förbehåll för åtnjutande af de i staten för samma

centralanstalt för föreståndare och öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner

måtte från och med ingången af år 1910 erhålla följande

ändrade lydelse:

»att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgöringspenningar

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit

semester; skolande för den tid, tjänstinnehafvaren eljest varit från

tjänstgöring befriad, dessa aflöningsförmåner utgå till den, som tjänsten

förrättar»;

än äfven att efter sjätte stycket af samma villkor och förbehåll

skulle införas ett nytt stycke af följande lydelse:

»att föreståndare och öfverassistenter äga årligen, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,

■de förra en hvar under en och en half månad och de senare en hvar

under en månad»;

dels ock höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 106,000 kronor,

med 2,100 kronor till 108,100 kronor.

Berörda tredje stycke af omförmälda villkor och förbehåll är af

följande lydelse:

»Att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgöringspenningar

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort; skolande för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

den tid, tjänstinnehafvaren åtnjutit tjänstledighet, dessa aflöningsförmåner

utgå till den som tjänsten förrättat.»

Då ifrågavarande befattningshafvare äro af sina tjänster oafbrutet

upptagna hela tjänstetiden, synas de böra i likhet med öfriga ordinarie

tjänstemän inom den centrala statsförvaltningen erhålla viss kostnadsfri

ledighet; och då den för dem föreslagna semesterns längd är densamma,

som i allmänhet gäller för med dem jämnställda befattningshafvare,

har Riksdagen ansett sig böra godkänna den för beredande

af en sådan semester föreslagna förändringen i villkoren och förbehållen

för åtnjutande af de i staten för ifrågavarande anstalt för föreståndare

och öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner.

Den föreslagna nya aflöningsposten till vikariatsersättning i centralanstaltens

stat är en gifven följd af medgifvande af rätt till semester

i ofvannämnda utsträckning för ifrågavarande tjänstemän.

Riksdagen har alltså dels medgifvit, att från och med år 1910

i gällande stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

må bland posterna för aflöning införas »vikariatsersättning,

2,100 kronor», hvarigenom statens slutsumma ökas till 112,100 kronor;

dels beslutat, att tredje stycket af de af Riksdagen godkända villkor

och förbehåll för åtnjutande af de i staten för samma centralanstalt

för föreståndare och öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner må

från och med ingången af år 1910 erhålla följande ändrade lydelse:

»att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgöringspenningar

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit

semester; skolande för den tid, tjänstinnehafvaren eljest varit från tjänstgöring

befriad, dessa aflöningsförmåner utgå till den, som tjänsten

förrättar;» samt

att efter sjätte stycket af samma villkor och förbehåll skall införas

ett nytt stycke af följande lydelse:

»att föreståndare och öfverassistenter äga årligen, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,

de förra en hvar under en och en half månad och de senare en hvar

under en månad»;

dels ock höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af

jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 106,000 kronor, med 2,100

kronor till 108,100 kronor.

Häraf föranledes icke någon höjning af anslagstitelns till befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar slutsumma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 15

4:o) Under 4:de punkten har Eders Kung]. Maj:t föreslagit Riksdagen

att dels från och med 1910 öka det under förevarande anslagstitel

till understöd utaf premiering af nötboskap anvisade belopp, 100,000

kronor, med 20,000 kronor eller till 120,000 kronor, däraf 30,000 kronor

skola användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att, därest sistnämnda belopp i sin helhet

eller till någon del under något år ej skulle behöfva för detta ändamål

tagas i anspråk, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet för andra

till nötboskapspremieringen hörande ändamål; dels besluta, att för åtnjutande

af understöd från anslaget fortfarande skola gälla enahanda

villkor som i afseende å de för premiering af nötboskap nu anslagna

medel; dels ock medgifva, att af anslaget må användas erforderligt

belopp till fortsatt utgifvande af en riksstambok öfver ayrshireboskap.

I likhet med departementschefen anser Riksdagen intet tvifvel

råda därom, att nötboskapspremieringen i väsentlig mån bidragit till

det glädjande framåtskridande, nötboskapsafveln bär att uppvisa bland

landets mindre jordbrukare. Därtill hafva ock säkerligen de under de

senaste åren bildade tjurföreningarna, hvilka väl kunna betraktas som

ett led i nötboskapspremieringen, mäktigt bidragit. Det vidare utvecklandet

och spridandet af denna föreningsrörelse synes Riksdagen

därför synnerligen angeläget. Och då utdelandet vid premieringarna

af tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, utan tvifvel kraftigt

verkat i denna riktning, finner Riksdagen det välbetänkt att vidare

fortgå på den sålunda inslagna vägen. Riksdagen, som icke haft något

att erinra mot beloppet af den äskade anslagshöjningen eller mot framställningen

i öfrigt, har alltså dels från och med 1910 ökat det under

förevarande anslagstitel till understöd utaf premiering af nötboskap

anvisade belopp, 100,000 kronor, med 20,000 kronor eller till 120,000

kronor, däraf 30,000 kronor skola användas för tilläggspris för tjurar,

tillhörande tjurförening, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, därest

sistnämnda belopp i sin helhet eller till någon del under något år ej

skulle behöfva för detta ändamål tagas i anspråk, anvisa det sålunda

tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande

ändamål; dels beslutat, att för åtnjutande af understöd från anslaget

fortfarande skola gälla enahanda villkor som i afseende å de för premiering

af nötboskap nu anslagna medel; dels ock medgifvit, att af

anslaget må användas erforderligt belopp till fortsatt utgifvande af en

riksstambok öfver ayrshireboskap.

Härigenom ökas anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar» med 20,000 kronor eller från 270,800

kronor till 290,800 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Länsveterinärer och veterinärstipendiater.

5:o) I en till Riksdagen afliden proposition (n:o 165) af den 26

mars 1909 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för länsveterinärerna

från och med den 1 januari 1910.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

1 länsveterinär ........

31 länsveterinärer......

1,500

46,500

1,000

31,000

2.500

77,500

j Efter 5 ur kan lönen liöjas

• med 5C0 kronor och efter 10

|år med ytterligare 500kronor.

Summa

—

—

80,000

dels godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i staten föreslagna aflöningsförmåner, nämligen:

att länsveterinär skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock den reglering

af tjänstgöringsområde, som kunna varda föreskrifna;

att med länsveterinärstjänst icke må förenas annan tjänst å rikets

eller Riksdagens stat;

att med länsveterinärstjänst ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej medicinalstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen såsom länsveterinär, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att de med länsveterinärsbefattning förenade tjänstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid, befattningens innehafvare verkligen

tjänstgjort, men för den tid han varit befriad från tjänstgöring

skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinneliafvare för tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordningerhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf:

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af länsveterinärstjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund

af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd, samt att för grundläggande af rätt till

löneförhöjning icke må beräknas tjänstgöring före år 1902;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra

inkomster, som kunna åtfölja länsveterinärsbefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed;

Bill. till Biksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels förklara, ej mindre att en hvar, som med eller efter ingången

af år 1910 tillträder länsveterinärsbefattning, skall vara pliktig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de

förutvarande innehafvare af länsveterinärsbefattningar, hvilka icke före

viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension som dittills

tillkommit dem;

dels ock vid godkännande af förenämnda stat höja det under

nionde hufvudtiteln upptagna ordinarie anslaget till länsveterinärer och

veterinärstipendiater, nu 60,500 kronor, med 22,400 kronor eller till

82,900 kronor.

Enligt gällande af 1901 års Riksdag fastställda aflöningsstat för

länsveterinärerna är dessa befattningshafvares aflöning bestämd till

sammanlagdt 1,800 kronor, däraf 1,200 kronor lön och 600 kronor

tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg till lönen å 500 kronor

efter tio års tjänstgöring. För åtnjutande af dessa aflöningsförmåner

äro stadgade åtskilliga villkor och förbehåll. Utom den sålunda från

statsverket utgående aflöningen kunna länsveterinärerna i regel bereda

sig extra inkomster hufvudsakligen af enskild praktik och annan tjänstebefattning

eller annan sysselsättning i öfrigt, hvilka extra inkomster i

allmänhet torde sammanlagdt uppgå till högre belopp än den ordinarie

länsveterinäraflöningen. På framställning af Eders Kungl. Maj:t beviljade

nästlidne års Riksdag åt länsveterinärerna en tillfällig löneförbättring

under innevarande år å 500 kronor. I sammanhang därmed

uttalade Riksdagen, som ansåg en löneförbättring för länsveterinärerna

vara af behofvet påkallad, önskvärdheten däraf, att utredning i detta

ämne och därpå grundad lönereglering snarligen måtte åstadkommas.

Den sålunda begärda löneregleringen har Eders Kungl. Maj:t nu genom

ifrågavarande proposition förelagt Riksdagen; och omfattar denna reglering

endast en jämkning af aflöningsbeloppen och ett skärpande af

aflöningsvillkoren, hvaremot den icke berör länsveterinärstatens organisation,

vare sig beträffande befattningshafvarnas antal eller åligganden

eller i öfrigt. Och då Riksdagen funnit den för länsveterinär föreslagna

aflöningen, som endast med 200 kronor öfverstiger den till sådan tjänstinnehafvare

för närvarande utgående aflöningen, det extra lönetillägget

inberäknadt, måttlig samt Riksdagen icke haft anledning till erinran

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

vare sig emot aflöuingens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar

eller emot lönevillkoren, som i tillämpliga delar öfverensstämma med

hvad 1907 och 1908 års Riksdagar vid löneregleringar i allmänhet i

sådant afseende fastställt, eller emot Eders Kungl. Maj:ts förslag i öfrigt,

tiar Riksdagen antagit samma förslag.

Riksdagen har alltså dels godkänt följande förslag till aflöningsstat

för länsveterinärer att gälla från och med den 1 januari 1910:

1

:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

1 länsveterinär

31 länsveterinärer

1,500 1,000

46,500; 31,000

2,500

77,500

j Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 500 kronor och efter 10 år

J med ytterligare 500 kronor.

:

Summa

80,000

dels godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten föreslagna aflöningsförmåner, nämligen:

att länsveterinär skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock den reglering

af tjänstgöringsområde, som kunna varda föreskrifna;

att med länsveterinärstjänst icke må förenas annan tjänst å rikets

eller Riksdagens stat;

att med länsveterinärstjänst ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej medicinalstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

såsom länsveterinär, finner uppdraget eller befattningen kunna

få tills vidare mottagas och bibehållas;

att de med länsveterinärsbefattning förenade tjänstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid, befattningens innehafvare verkligen

tjänstgjort, men för den tid, han varit befriad från tjänstgöring, skola

utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

kong ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhallit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af länsveterinärstjänst tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offenthgt

uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på

samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd, samt att för grundläggande af rätt* till

löneförhöjning icke må beräknas tjänstgöring före år 1902;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra

inkomster, som kunna åtfölja länsveterinärsbefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången

af år 1910 tillträder länsveterinärsbefattning, skall vara pliktig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:n 9.

förutvarande innehafvare af länsvcterinärsbefattningar, livilka icke före

viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den man

ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem;

dels ock höjt det under nionde hufvudtiteln upptagna ordinarie

anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater, nu 60,500 kronor,

med 22,400 kronor eller till 82,900 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

6:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 6 af nionde

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen dels att godkänna ett i statsrådsprotokollet

intaget, af departementschefen tillstyrkt förslag till stat för

stuteriöfverstyrelsen, att gälla från och med den 1 januari 1910, äfvensom

de villkor och bestämmelser, som af departementschefen föreslagits

för åtnjutande af de i samma stat för styrelsens sekreterare

upptagna aflöningsförmånerna, dels att medgifva, att styrelsens nuvarande

sekreterare efter erhållande af fullmakt å den nya sekreterartjänsten

må för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han

förut på grund af konstitutorial bestridt befattningen såsom styrelsens

sekreterare, dels ock att — för beredande af tillfälle för styrelsens

nuvarande sekreterare att under år 1909 helt och hållet ägna sig åt

sin tjänst hos styrelsen — medgifva, att af de för innevarande år till

hästafvelns befrämjande tillgängliga medel ett belopp af högst 3,000

kronor må till honom utbetalas såsom godtgörelse för de aflöningsförmåner,

han för vinnande af ledighet från annan af honom innehafd

statstjänst må komma att afstå.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Den föreslagna staten för stuteriöfverstyrelsen är af följande

utseende:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Styrelsens chef, arfvode ..

1 ledamot, d:o.................

1 d:o , d:o .

6,000

500

500

5,800

600

950

År chefen bosatt utanför

liufvudstaden, åligger

honom att för detta

arfvode själf bekosta

de resor, som af honom

företagas för inställel- se till tjänstgöring i

styrelsen samt för

hemresa efter sådan

tjänstgöring, hvaremot

för de tjänsteresor, som

i öfrigt af honom före- tagas, han äger upp- bära särskild rese- och traktamentsersätt- ning.

Ledamot, som liksom

chefen äger vara bosatt

utom liufvudstaden,

äger utöfver arfvodet

uppbära rese- och tråk-

1 sekreterare...............

Till vikariatsersättning och

extra biträde .

3,600

1,800

400

tamentsersättning för

de af uppdraget för- anledda resor.

{Efter fem år kan lönen

1 höjas med 500 kronor

| och efter 10 år med

l ytterligare 500 kronor.

Till vaktmästares aflöning

och expenser in. m.......

Summa

I

14,350|

Riksdagen anser visserligen nuvarande organisation af den högsta

ledningen af statens verksamhet på hästväsendets område icke fullt

tillfredsställande i administrativt hänseende. Ehuruväl därför önskligt

varit, att ett mera fullständigt förslag till stuteriväsendets omorganisation

nu ^förelegat, har dock Riksdagen, som icke varit i tillfälle att

lämna någon anvisning, i hvilken riktning en sådan omorganisation

lämpligen skulle gå, funnit sig böra i det hufvudsakliga bifalla Eders

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag såsom åsyftande att förläna stuteriöfverstyrelsen

fastare administrativa former än den hittills haft.

En följd af stuteriöfverstyrelsens i jämförelse med öfriga ämbetsverk

säregna organisation är, att chefens personliga arbetsinsats är i

särskildt hög grad af afgörande betydelse för ämbetsverkets hela verk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

sammet. Af så mycket större vikt är dä, att ifrågavarande chefsbefattning

kan anförtros åt eu verkligt skicklig fackman. Hittills har det

visserligen lyckats att för befattningen, oaktadt knappheten af de därmed

förenade aflöningsförmånerna, erhålla så kvalificerade innehafvare. Men

uppenbarligen kan detta förhållande icke beräknas i längden fortfara,

åtminstone icke om, såsom önskligt är, valet af den själfskrifne ledaren

af hela hästväsendet i landet skall kunna träffas ej blott inom en

trängre ekonomiskt oberoende krets af för hästafvel intresserade personer

utan äfven bland den stora mängden af fackmännen på området.

Det torde därför enligt Riksdagens mening vara nödvändigt, att med

befattningen förenas en ej alltför knappt tillmätt aflöning, hvars

belopp dock, i betraktande af den chefen medgifna förmånen att kunna

förlägga sin tjänstgöring hufvudsakligen utom liufvudstaden, synes, på

sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, kunna bestämmas till 6,000 kronor

att utgå i form af arfvode.

Vid bestämmande för chefen af ett arfvode till nämnda belopp

synes något mera regelbunden tjänstgöring i hufvudstaden kunna honom

åläggas. Det torde nämligen vara för allmänheten af vikt att vinna

visshet om att kunna på vissa bestämda tider få tillfälle att i stuteriväsendet

rörande angelägenheter meddela sig med dess chef. Föreskrift

synes därför böra meddelas om att chefen skall på regelbundet återkommande,

förut kungjorda tider vara tillstädes å tjänsterummet i

hufvudstaden; och torde de närmare bestämmelser, som i detta afseende

böra meddelas, lämpligen böra intagas i den instruktion, som torde

komma att för chefen utfärdas.

I likhet med departementschefen är Riksdagen af den mening, att

ledamöterna i ifrågavarande styrelse, hvilka i sin nuvarande egenskap

af ledamöter i stuterikommissionen icke uppbära annan ersättning än

rese- och traktamentsersättning för af uppdraget föranledda resor,

billigtvis böra åtnjuta någon godtgörelse för sitt arbete i styrelsen;

och har Riksdagen icke något att erinra emot det af Eders Kungl. Maj :t

i sådant afseende föreslagna arfvode af 500 kronor.

Beträffande sekreterarebefattningen hos styrelsen anser Riksdagen,

att densamma, i betraktande af mångfalden och omfattningen af de

till befattningen hörande uppgifter, bör i afseende å grad och aflöning

likställas med sekreteraretjänster hos de centrala ämbetsverken i allmänhet.

Och då Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan äfvensom i afseende

å de vid befattningen föreslagna aflöningsvillkoren öfverensstämmer

med hvad 1907 års Riksdag vid regleringen af löneförhållandena vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

statskontoret i sådant hänseende fastställt, har Riksdagen funnit sig

böra bifalla förslaget i denna del.

Riksdagen har dels godkänt följande aflöningsstat för stuteriöfverstyrelsen

att gälla från och med den 1 januari 1910:

1

....

Tjänst-

1

1

görings-

Orts-

| Summa.

1 |

pennin-

tillägg

gar.

Styrelsens chef, arfvode

1

I

6,000

|Är cliefen bosatt;

utanför hufvudsta-j

den, åligger honom

att för detta arfvode;

själf bekosta de re-,

sor, som af honom;

företagas för in- ställelse till tjänst-1

göring i styrelsen''

samt för hemresa

efter sådan tjänst- göring, hvaremot

för de tjänsteresor,

som i öfrig t af ho- nom företagas, han

äger uppbära sär- skild rese - och tråk-

tamentsersättning.

Ledamot, som liksom

chefen äger vara bo-

1 ledamot, d:o ............

500

satt utom hufvud- staden, äger utöfver

arfvode t uppbära

rese- och trakta-

500

mentsersättning för

de af uppdraget för-

anledda resor.

Efter fem år kan lö-

1 sekreterare ...............

3,600

1,800

400

5,800i

nen höjas med 500

kronor och efter 10

1

1

år med ytterligare

. 500 kronor.

Till vikariatsersättning

och extra biträde ......

—

—

600''

Till vaktmästares aflöning

1

och expenser m. m. ...1

—

—

— I

950

Summa

—

- i

- 14,350

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

af förenämnda för styrelsens sekreterare upptagna aflöningsförmåner

nämligen:

att sekreteraren skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af styrelsen eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sadant hänseende, äfvensom därest styrelsens

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att densamma ej längre

kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa styrelsen

tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att,

med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar’

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med sekreterarbefattningen icke må förenas annan tjänst å

rikets, Rikdagens eller kommuns stat;

att med nämnda befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej stuteriöfverstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen hos styrelsen, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, sekreteraren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid,

han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att, då sekreteraren af sjukdom hindras att sin befattning förrätta,

han äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att, därest han

undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest

är lagligen förhindrad att sköta befattningen, han kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till sekreteraren för tid, hvarunder han»

af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest sekreteraren varder afstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af styrelsen pröfvas

böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att i fråga om förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattningen tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att sekreteraren under mer än

fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förböjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förBih.

till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

ordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke ma föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att likväl, därest sekreteraren, då han intjänat stadgad tid för

erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättiga honom till pension, han icke må samma förhöjning

tillträda;

att sekreteraren äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en och en half

månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller såvidt angår tjänsteinnehafvare, som därefter tillträder

befattningen, vid tillträdet till densamma stadgadt; samt

att sekreteraren skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl.

Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja befattningen eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

dels ock medgifvit, att — för beredande af tillfälle för styrelsens

nuvarande sekreterare att under år 1909 helt och hållet ägna sig åt

sin tjänst hos styrelsen — af de för innevarande år till hästafvelns

befrämjande tillgängliga medel ett belopp af högst 3,000 kronor må

till honom utbetalas såsom godtgörelse för de aflöningsförmåner, han

för vinnande af ledighet från annan af honom innehafd statstjänst må

komma att afstå.

Däremot har Riksdagen icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning i hvad densamma afser medgifvande för styrelsens

nuvarande sekreterare att efter erhållande af fullmakt å den nya

sekreterartjänsten få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig den

tid, han förut på grund af konstitutorial bestridt befattningen såsom

styrelsens sekreterare; hvilket Riksdagen härmed skolat för Eders Kungl.

Maj:t anmäla.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

7:o) Eders Kungl. Maj:t liar, under punkt 7, föreslagit Riksdagen

att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna, af departementschefen

tillstyrkta förslagen till stater för hingstdepåerna vid Strömsholm

och Flyinge, att gälla från och med den 1 januari 1910, äfvensom de

villkor och bestämmelser, som af departementschefen föreslagits för

åtnjutande af de i samma stater för ordinarie befattningshafvande

upptagna aflöningsförmånerna;

dels förklara

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1910

tillträder befattning såsom depåchef, beridare, bokhållare eller veterinär

vid hingstdepå, skall vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor

och bestämmelser; än äfven att de förutvarande innehafvare af dylika

befattningar, hvilka icke före viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag

anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande

lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit dem, samt att hvad sålunda

stadgats i fråga om rätt att varda bibehållen vid förutvarande förmåner,

skall äga motsvarande tillämpning å nuvarande läkaren vid

Strömsholms hingstdepå, därest han ej inom förelagd tid förklarar sig

villig att afgå från sin nuvarande anställning och mottaga förordnande

å läkarbefattningen enligt den nya staten;

dels godkänna den af departementschefen föreslagna öfvergångsstaten

för skollärarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå;

samt dels vid godkännande af de af departementschefen i 6:e och

7:de punkterna under förevarande hufvudtitel tillstyrkta nya staterna

för stuteriöfverstyrelsen och hingstdepåerna höja reservationsanslaget

till hästafvelns förbättrande, nu 273,200 kronor, med 17,850 kronor

till 291,050 kronor, däraf särskild! 160,000 kronor till prisbelöningar

af hästar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2° Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Oniföi malda af departementschefen tillstyrkta stater äro sammanställda

på följande sätt, nämligen för Strömshohns hingstdepå:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Arfvode.

Summa.

Chef ............................................

Beridare........................................

(med skyldighet att vid stallskolan

undervisa i ridning)

4,000

1,500

2,000

1,200

—

6,000

2,700

Bokhållare....................................

Veterinär ....................................

(med skyldighet att vid stallskolan

undervisa i veterinärlära och hof- beslag)

1,500

1,500

1,200

600

—

2,700

2,100

Läkare ........................................

—

—

700

700

Anm. Samtliga åtnjuta därjämte fri bostad

med trädgård och fritt bränsle.

Summa

—

—

—

14,200

Efter 5 år kan lönen

töjas med 300 kronor

och. efter 10 år med

ytterligare 300 kronor.

Läkaren skall vara pliktig

att mot åtnjutande

af de arfvoden, som nu

äro eller i vederbörlig

ordning varda fastställda,

bestrida jämväl

läkarvården vid

ridskolan och vid remontdepån

å Utnäs löt.

och för Flytlige hingstdepå:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Chef ....................................................

Beridare................................................

(med skyldighet att vid stallskolan under- visa i ridning)

Bokhållare............................................

Veterinär ............................................

(med skyldighet att vid stallskolan under- visa i veterinärlära och hofbeslag)

Anm. Samtliga åtnjuta därjämte fri bostad med

trädgård och fritt bränsle.

4,000

1,500

1,500

1,500

2,000

1,200

1,200

600

6,000

2,700

2,700

2,100

Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor och efter

10 år med ytterligare 300

kronor.

Summa

—

—

13,500

I afseende å skollärarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå

har departementschefen föreslagit följande, med hvad därutinnan nu gäller

sammanfallande

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Öfvergångsstat.

29

Kontant

aflöning.

Kofoder

och beten.

Furu ved.

1

''

Skollärare ..................

Kronor.

st.

Kärn.

lÅtnjuter diirjiimte fri bostad, planterings- / land och 2 parlass gödsel för hvarje 8.815

‘ ar däraf.

600

2

28.27

De i nuvarande stater för depåchefer, beridare, bokhållare samt

veterinärer och läkaren vid Strömsholm upptagna kontanta aflöningsförmånerna

uppgå tillhopa till 19,200 kronor. Enligt de af departementschefen

föreslagna staterna uppgå samma aflöningar sammanlagdt till

27,700 kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp, 8,500 kronor,

utgör alltså den summa, hvarmed för genomförande af nu ifrågavarande

lönereglering anslaget till hästafvel^ förbättrande skulle behöfva höjas.

I betraktande af det kräfvande och ansvarsfulla arbete, som åligger

tjänstemännen vid statens hingstdepåer såsom handhafvare af landets

dyrbaraste hästmateriel anser Riksdagen en förhöjning af dessa tjänstemäns

aflöningar vara af omständigheterna påkallad. Och då Riksdagen

icke funnit något att erinra vare sig emot de af departementschefen

för hingstdepåerna föreslagna staterna hvad beträffar aflöningarnas

belopp och deras fördelning i lön och tjänstgöringspenningar, eller,

vidkommande läkarens vid Strömsholms hingstdepå aflöning, densammas

uppförande såsom arfvode eller emot de för åtnjutande af de i staterna

upptagna löneförmånerna uppställda, med hvad Riksdagen i sådant

hänseende förut fastställt i tillämpliga delar öfverensstämmande villkor

och bestämmelser, har Riksdagen funnit sig böra antaga dessa stater

äfvensom berörda aflöningsvillkor.

Beträffande omförmälda aflöningsvillkor har Riksdagen emellertid

velat uttala att, då veterinärerna vid de båda hingstdepåerna skulle

komma i åtnjutande af samma löneförmåner, ehuru antalet hästar vid

hingstdepåen vid Strömsholm är betydligt mindre än hästantalet vid

depåen vid Flyinge, denna omständighet bör vederbörligen beaktas vid

bestämmande af de särskilda arfvodena för veterinären vid Strömsholm

för bestridandet af befattningen såsom lärare i veterinärlära och hofbeslag

vid ridskolan därstädes samt sjukvården för samtliga vid densamma

befintliga hästar äfvensom sjukvården vid remontdepåen å

Utnäs löt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

I anslutning till hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit

har Riksdagen

dels godkänt följande stater för hingstdepåerna vid Strömsholm

och Flyinge att gälla från och med den 1 januari 1910, nämligen för

Strömsholms hingstdepå:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Arf-

vode.

Summa.

: Chef...........................

4,000

2,000

_

6,000

Beridare .....................

(med skyldighet att vid

stallskolan undervisa i

ridning)

1,500

1,200

2,700

(Efter 5 år kan lönen

j höjas med 300 kro- V nor och efter 10 år i

I med ytterligare 300;

Bokhållare .................

1,500

1,200

—

2,700

I kronor.

Veterinär ..................

(med skyldighet att vid

stallskolan undervisa i

veterinärlära och liof-

1,500

600

2,100

Läkaren skall vara1

/ pliktig att mot åt- 1 njutande af de arf- | voden, som nu äro

Läkare........................

Anm. Samtliga åtnjuta där- jämte fri bostad med

trädgård och fritt

bränsle.

•

700

700

i

|

1 eller i vederbörlig

’ ordning vardafast- ställda, bestrida

jämväl läkarvår- den vid ridskolan

och. vid remont- v depån å Utnäs löt.

Summa

—

—

—

14,200

och för Flyinge hingstdepå:

1

1

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Chef....................................

4,000

2,000

6,000

Beridare ..............................

(med skyldighet att vid stall- skolan undervisa i ridning)

1,500

1,200

2,700

»Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 300 kro- / nor och efter 10 år

Bokhållare .........................

1,500

1,200

2,700

1 med ytterligare 300

j kronor.

Veterinär ............................

(med skyldighet att vid stall- skolan undervisa i veterinärlära

och hofbeslag).

Anm. Samtliga åtnjuta därjämte

fri bostad med trädgård och

fritt bränsle.

1,500

600

2,100

Summa

-

—j 13,500

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i staterna för ordinarie befattningshafvande upptagna

aflöningsförmåner, nämligen:

att ordinarie befattningshafvande skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid en möjligen inträdande förändrad organisation af vederbörande

hingstdepå eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende, äfvensom därest göromålen vid depå helt eller delvis öfverflyttas

till annan anstalt eller myndighet, vara pliktig att, med bibehållande

af den tjänstegrad och den aflöning, han innehar, efter ny

eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra vid den anstalt

eller myndighet, till hvilken göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid hingstdepå icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att emellertid veterinären och bokhållaren vid Strömsholms hingstdepå

skola vara pliktiga att mot de arfvoden, som äro eller framdeles

varda i vederbörlig ordning bestämda, bestrida, den förre befattningen

såsom lärare vid ridskolan därstädes i veterinärlära och hofbeslag samt

sjukvården för samtliga vid densamma befintliga hästar äfvensom sjukvården

vid remontdepåen å Utnäs löt och den senare räkenskapsförarbefattningen

vid skolan;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad

angår depåchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan

befattning, stuteriöfverstyrelsen uppå därom gjord framställning och

efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må

anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid depån, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit

från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som erhållit förordnande

att uppehålla befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

•ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han

afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af stuteriöfverstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under

tiden innehållas, såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på

samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före de nya aflöningsstaternas trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som.

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för de nya lönestaternaS''

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder någondera af de nya aflöningsstaterna,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,,

upphörande af eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja

tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången

af år 1910 tillträder befattning såsom depåchef, beridare, bokhållare

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

eller veterinär vid hingstdepå, skall vara pliktig att underkasta sig

förberörda villkor och bestämmelser; än äfven att de förutvarande

innehafvare af dylika befattningar, hvilka icke före viss af Eders Kungl.

.Magt bestämd dag anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

samt att hvad sålunda stadgats i fråga om rätt att varda bibehållen

vid förutvarande förmåner, skall äga motsvarande tillämpning å nuvarande

läkaren vid Strömsholms hingstdepå, därest han ej inom förelagd

tid förklarar sig villig att afgå från sin nuvarande anställning

och mottaga förordnande å läkarebefattningen enligt den nya staten;

dels godkänt följande öfvergångsstat för skollärarebefattningen

vid Strömsholms hingstdepå:

Kontant

aflöning.

Kofoder

och beten.

Furuved.

Kronor.

St.

Kbm.

600

9

28.2 7

(Åtnjuter därjämte fri bo- 1 stad, planteringsland och

| 2 parlass gödsel för hvarje

( 8.815 ar däraf.

dels ock höjt reservationsanslaget till hästafvelns förbättrande,

nu 278,200 kronor, med 17,850 kronor till 291,050 kronor, däraf

särskild! 160,000 kronor till prisbelöningar af hästar.

Härigenom har anslaget till hästafvelns förbättrande i sin helhet

höjts från 274,270 kronor till 292,120 kronor.

Skogsväsendet.

8:o) I 8:de punkten af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, ej mindre att af reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

för åren 1909 och 1910 ett belopp af 12,000 kronor må användas till

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

utvidgning af skogsskolorna vid Grönsinka, Bjurfors ock Kollekerga, än

äfven att af samma anslag för år 1909 ett ytterligare belopp af 6,800

kronor må användas till anställande under samma år af en tredje

skogsingenjör samt förhöjning i anslagen till de redan anställda skogsingenjörernas

resor;

dels och för fortsatt anställande af en tredje skogsingenjör och

för höjning af anslagen till de nu redan anställda skogsingenjörernas

resor äfvensom för bestridande af ökade förvaltningsutgifter m. in.

höja reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet, nu 2,568,850 kronor, med 305,000

kronor till 2,873,850 kronor.

Vid bifall härtill skulle anslaget till skogsväsendet erhålla följande

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ..................... kronor 1,113,500: —

„ statens skogsläroverk ..._„________89,050: — kronor 1,202,550: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten

och skogsläroverk eu................................................... ,, 110,000: —

reservationsanslag:

till enskilda skogsundervis
ningen

................................. kronor 7,600: —

till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet ,, 2,873,850:— „ 2,881,450: —

Summa kronor 4,194,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

skulle ökas med 305,000 kronor.

Till följd af den ökade efterfrågan från enskildes sida å utbildade

skogsbevakare, som tack vare det under de senaste åren hos allmänheten

i allt högre grad väckta intresset för en rationell och intensivare

skogsskötsel gjort sig mer och mer gällande, har det antal bevakare,

som årligen utgår från skogsskolorna, numera visat sig allt för ringa

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse JV.o 9.

för att kunna fylla både statens och enskildes behof. Den af Eders

Kungl. Maj:t för afknipande af denna olägenhet föreslagna åtgärden

att utvidga vissa skogsskolor i syfte att möjliggöra utbildandet af ett

större antal elever finner Riksdagen därför af förhållandena påkallad

och välbetänkt. Och då Riksdagen icke haft något att erinra vare sig

emot det föreslagna sättet för skolornas utvidgning eller emot den

därför beräknade kostnaden, samt Riksdagen, med hänsyn till kostnadens

beskaffenhet af tillfällig utgift, finner det lämpligt, att densamma

bestrides af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, har Riksdagen ansett sig

höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i förevarande afseende.

I)å det är af vikt, att det uti ifrågavarande landsdelar vaknade

intresset för en bättre skogsvård tillgodoses och att det ökade behofvet

af ingenjörsbiträde så vidt möjligt tilltredsställes, har Riksdagen jämv ål

ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om anställande redan

under år 1909 af en tredje skogsingenjör, till hvilkens aflöning för innevarande

år medel synas kunna beredas på sätt Eders Kungl. Maj:t

föreslagit. Emot det för denna tjänsteman föreslagna årsarfvodet,

3,000 kronor, eller samma arfvode, som de redan nu anställda skogsingenjörerna

åtnjuta, liksom emot hvad af Eders Kungi. Maj:t föreslagits

beträffande förhöjningen i det belopp, som bör beräknas till rese- och

traktamentsersättning för hvar och en af skogsingenjörerna, har Riksdagen

icke något att erinra.

I afseende å den för bestridande af ökade förvaltningsutgifter

in. m. äskade höjningen af reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet har Riksdagen

ej heller funnit anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen dels medgifvit,

ej mindre att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för åren 1909 och 1910

ett belopp af 12,000 kronor må användas till utvidgning af skogsskolorna

vid Grönsinka, Bjurfors och Ivolleberga, än äfven att af samma

anslag för år 1909 ett ytterligare belopp af 6,800 kronor må användas

till anställande under samma år af en tredje skogsingenjör samt förhöjning

i anslaget till de redan anställda skogsingenjörernas resor,

dels ock för fortsatt anställande af en tredje skogsingenjör och för

höjning af anslagen till de nu redan anställda skogsingenjörernas resor

äfvensom för bestridande af ökade förvaltningsutgifter in. m., höjt

reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

af skögsväsmidct i allmänhet, nu 2,568,850 kronor, med 305,000 kronor

till 2,873,850 kronor.

Anslaget till skogsväsendet har i anledning häraf erhållit föli ande

uppställning: J

bestämdt anslag:

för skogsstaten .............................. kr. 1,113,500: —

„ statens skogsläroverk.................89,050: — kr. 1,202,550: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och

skogsläroverken ............................................................... „ 110 000-_

reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisningen ... kr. 7,600:_

till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet ......................................... „ 2,873,850:— „ 2,881,450: —

Summa kr. 4,194,000: —

Anslaget till skogsväsendet i dess helhet har således ökats med

305,000 kronor.

Landtmäteristaten.

9:°) I en till Riksdagen den 12 februari 1909 aflåten proposition

(n:o 38)^ har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att

dels godkänna den i statsrådsprotokollet intagna, af departementschefen

föreslagna aflöningsstaten för landtmäteristaten i orterna äfvensom

de villkor och bestämmelser, som departementschefen föreslagit för

åtnjutande af de i samma stat för distriktslandtmätare upptagna

aflöningsförmånerna;

dels förklara, att de förutvarande innehafvare af kommissionslandtmätarbefattning,

hvilka icke erhålla befordran till distriktslandtmätartjänst,

skola varda bibehållna vid den rätt till pension, som hittills

tillkommit dem;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels höja det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag till landtmäteristaten i orterna från 161,400 kronor

med 322,000 kronor till 483,400 kronor; samt i anledning däraf jämväl

höja anslaget till landtmäteristaten i dess helhet, nu 233,400 kronor,

med samma belopp eller till 555,400 kronor;

dels oele å extra stat för år 1910 bevilja ett förslagsanslag å 30,000

kronor till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare

företagna tjänsteresor.

Den af departementschefen föreslagna afiöningsstaten för landtmäteristaten

i orterna är af följande utseende:

Kronor

j

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

tillägg

Arf-

voden

Summa

penningar

1 förste landtmätare

4,000

2,000

400

6,400

1 » »

4,000

2,000

200

—

6,200

Efter 5 år kan

4 » »

16,000

8,000

800

—

24,800

lönen höjas |

1 » »

4,000

2,000

—

--

6,000

med 500 kr. j

IT » »

68,000

34,000

—

—

102,000

1 distriktslandtmä-

tare .....................

2,000

_

_

_

2,000

j Efter 5 år kan

119 distriktslandtmä-

| lönen höjas

j med 400 kro-.

tare.....................

238,000

_

_

_

238,000

| nor, efter ytter-|

1 extra landtmätare

—

—

1,600

1^600

'' ligare 5 är lika- ledes med 400

högst 39 extra landtmä- tare ................

_

_

62 400

62,400

kronor samt

efter än ytter- ligare 5 år

1 amanuens..................

_

_

_

2 000

2,000

äfvenledes

5 amanuenser ............

_

_

io’ooo

10,000

600

med 400 kr.

1 auskultant ...............

_

_

’ooo

29 a.usknltanter ............

_

_

_

17 ,400

17,400

vikariats ersättning för

uppehållande af först e

landtmätartjänst un- der semester ............

_

4,000

4,000

Summa

—

—

—

—

483,400

Anm. För distriktslandtmätare skall lönen med därtill hörande ålderstillägg utgöra

pensionsunderlag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Hufvudgrunderna i det nu föreliggande omorganisationsförslaget

angifvas af departementschefen, enligt samma statsrådsprotokoll, vara

dels utbytande af det nuvarande systemet, enligt hvilket ifrågavarande

landtmätare uteslutande aflönas genom arfvoden enligt taxa af de enskilda

personer, som anlita deras tjänstebiträde, mot ett system, hvarigenom

de skulle aflönas såväl af staten med vissa bestämda belopp

som af den allmänhet, hvilken anlitar dem, genom arfvoden enligt eu

väsentligen nedsatt taxa, dels ock borttagandet af den nuvarande friheten

för allmänheten att inom vissa gränser välja den förrättningsman, den

önskar, samt af den därmed sammanhängande konkurrensen mellan

landtmätarna om förordnanden och införandet i stället af distriktsindelning

med skyldighet och rättighet för distriktslandtmätaren att i regel

utföra alla förrättningar inom distriktet. Genom taxans nedsättning

skulle en afsevärd lindring beredas allmänheten i dess landtmäterikostnader.

Sedan lång tid tillbaka hafva önskemål framburits dels från den

jordbrukande allmänhetens sida att kunna erhålla mindre kostsamma

landtmäteriförrättningar och dels från landtmätarnas sida att icke uteslutande

vara hänvisade till den alltid ovissa inkomsten genom arfvoden

af enskilda personer för hvarje särskild, under konkurrens med yrkeskamrater

erhållen förrättning, utan att i likhet med andra tjänstemän

komma i åtnjutande af en bestämd aflöning och få verka, enhvar inom

sitt eget bestämda område. Dessa onekligen behjärtansvärda önskemål

kunna uppenbarligen icke vinnas på annat sätt, än genom att staten

träder emellan; och då ifrågavarande tjänstemäns verksamhet är till

gagn icke blott för dem, som omedelbart anlita deras tjänstebiträde,

utan äfven för landet i dess helhet, synes billigheten kräfva, att staten

icke undandrager sig de uppoffringar, som i detta afseende kunna skäligen

erfordras. Då nu genom det föreliggande förslaget denna angelägenhet

synes kunna ordnas på ett lyckligt sätt, har Riksdagen, i öfverensstämmelse

med de i ärendet hörda myndigheternas nästan enhälligt

uttalade gillande af förslaget, funnit sig böra i hufvudsak bifalla detsamma,

dock under den gifna förutsättningen, att den i utsikt ställda

nedsättningen af taxan för landtmäteriförrättningar kommer till stånd.

I fråga om möjligheten att bereda dem af nuvarande kommissionslandtmätare

och vice kommissionslandtmätare, som skäligen kunna göra

anspråk därpå, lämplig anställning enligt den nya staten, har departementschefen

till omförmälda statsrådsprotokoll uttalat, att detta icke

skulle möta svårighet, beroende, bland annat, därpå, att till landtmäteri
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 39

staten hörde en del personer, som antingen innehade annan statstjänst

eller redan åtnjöte pension af statsverket på annat håll. Med anledning

häraf har Riksdagen velat uttala den mening att personer, som med

annan statstjänst förenat befattning som kommissionslandtmätare och

vice kommissionslandtmätare eller efter erhållen pension ägnat sig åt

sådan befattnings utöfvande, synas vid fråga om befordran böra likställas

med öfriga sådana landtmätare; kommande gifvetvis beträffande

deras pension de i gällande lag angående civda tjänsteinnehafvares rätt

till pension intagna bestämmelser angående pensions förenande med lön

eller pension från annan statstjänst att vinna tillämpning.

Såsom förutsättning för den föreslagna distriktsindelningens genomförande

torde, såsom departementschefen ock framhållit, ändring i

13 § skiftesstadgan, hvilket författningsrum innehåller bestämmelser om

landtmätares förordnande till landtmäteriförrättning erfordras; och har

äf ven Riksdagen, såsom i särskild skrif velse anmäles, på därom af Eders

Kungl. Maj:t gjord framställning, för sin del beslutat den i berörda afseende

erforderliga författningsändringen.

Vidkommande krafvet på anslag för vissa af distriktslandtmätarnas

resor finner Riksdagen, i betraktande af det för Riksdagen väl kända,

af handlingarna i målet bestyrkta förhållandet, att vid en del mindre

landtmäteriförrättningar landtmätarnas reseersättning uppgår till högre

belopp än arfvodet för förrättningen, hvadan gifvetvis åtskilliga sadana

mindre förrättningar, till skada för den ordning och reda, som bör råda

beträffande äganderätten till jorden, aldrig komma till stånd, förslaget

om åliggande för distriktslandtmätarna att företaga regelbundet återkommande

resor genom distriktet för utförande af mindre förrättningar

synnerligen behjärtansvärdt. Vid en sådan anordning torde åtminstone

en del af resekostnaden böra utgå af statsmedel; och har Riksdagen icke

något att erinra emot hvad därutinnan föreslagits eller emot beloppet af

det för ändamålet äskade anslaget samt detsammas uppförande såsom

förslagsanslag ock å extra stat.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen på det sätt bifallit Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning att Riksdagen

dels godkänt följande aflöningsstat för landtmäteristaten i orterna

att gälla från och med den 1 januari 1910:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

K

r o n o r

| Tjänst-

Orts-

1

1

Lön

görings*

till-

Arf-

Summa

pen-

ningar

lägg

voden

1 förste landtmätare

4,000

2,000

400

6,400

1 »

4,000

2,000

200

—

6,200

j

(Efter 5 år kan

4 ..

16,000

8,000

800

—

24,800

\ lönen höjas

( med 500 kr.

1

^ »> »»

4,000

2,000

—

—

6,000

17 „

68,000

34,000

—

—

102,000

)

1 distriktslandtmä-

tare ...........

2,000

2,000

109 distriktslandtmä-

( lönen höjas

( med 400 kr.,

tare ............

218,000

218,000

j efter ytter-

1 extra landtmätare

—

—

-

1,600

1,600

ligare 5 år

likaledes

högst 39 extra landt-

med 400 kr.

62,400

62,400

samt efter

än ytterli-

2,000

2,000

gare 5 år

j 5 amanuenser ......

—

—

—

10,000

600

10,000

600

äfvenledes

med 400 kr.

29 auskultanter ......

vikariatsersättning

—

—

—

17,400

17,400

för uppehållande af

förste landtmätar- tjunst under se-

4,000

4,000

Summa|

—

—

— |

—

463,400

Anm. För distriktslandtmätare skall lönen med därtill körande

ålderstillägg utgöra pensionsunderlag.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i samma stat för distriktslandtmätare upptagna aflöningsförmånerna

nämligen:

att distriktslandtmätare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock den

reglering af tjänstgöringsområde, eller förflyttning till annat tjänstgöringsområde,

som kan varda föreskrifven, vare sig vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af landtmäteristaten eller särskilda

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 41

delar däraf eller eljest, samt i sådant hänseende särskild! vara pliktig

att med bibehållande af den lön lian innehar fullgöra de nya eller förändrade

tjänstegöromål, som efter en dylik omorganisation kunna varda

honom ålagda;

att med distriktslandtmätartjänst icke må förenas annan tjänst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med distriktslandtmätartjänst icke heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj-.ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej landtmäteristyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka [underligt

för tjänstgöringen vid landtmäteristaten, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att distriktslandtmätare, som åtnjuter tjänstledighet, skall, därest

han ej träffat aftal med vikarien om dennes aflöningsvillkor, till vikarien

afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å de af vikarien verkställda

tjänstegöromål;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver arfvode, som

nyss är sagd!, afstå så mycket af lönen, som för tjänstens uppehållande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han afhålla

sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del af hans lön, som icke af landtmäteristyrelsen pröfvas

böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehållas, såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af

semester, distriktslandtmätare skall vara skyldig att, om han förordnas

att uppehålla förstelandtmätartjänst, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda

fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

Bih. till Riksd. Prat. 1909. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

men i senare fallet af däremot svarande belopp, bestrida, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att beträffande tidpunkterna för de förhöjningar af lönen efter viss

tids fortsatt innehafvande af distriktslandtmätartjänst, som äro i staten

medgifna, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord

bestridt sin egen eller, »på grund af förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra förhöjningen, efter

ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, efter

än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande,

hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre

aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare,

som förut varit kommissionslandtmätare, för åtnjutande af sådan

förhöjning af lönen, som nu är sagd, tillgodoräknas högst fem år af

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från

det han tillträdt kommissionslandtmätarebefattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, Beedigande

eller dödsfall lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension, skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för samma lönestats

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig, efter Kung]. Maj:ts bestämmande, omreglering af de extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstbefattning eller utgå för bestyr i

sammanhang därmed;

dels förklarat, att de förutvarande innehafvare af kommissionslandtmätarbefattning,

hvilka icke erhålla befordran till distriktslandtmätartjänst,

skola varda bibehållna vid den rätt till pension, som hittills

tillkommit dem;

dels höjt det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag till landtmäteristaten i orterna från 161,400 kronor med

502,000 kronor till 463,400 kronor samt i anledning häraf jämväl höjt

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

anslaget till landtmäteristaten i dess helhet, uu 233,400 kronor, med

samma belopp, eller till 535,400 kronor;

dels ock å extra stat för år 1910 beviljat ett förslagsanslag å

30,000 kronor till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare

företagna tjänsteresor.

Skiften och åt vi t trillval1.

10:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler har

Riksdagen, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjord framställning, beslutat,

att det under nionde liufvudtiteln bland ordinarie anslag uppförda

anslaget till skiften och afvittringar hädanefter skall i riksstaten uppföras

såsom förslagsanslag till oförändradt belopp, samt medgifvit, dels

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1910 för

afvittringslandtmätarna i Västerbottens och Norrbottens län kunna

komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden,

och 3,500 kronor för dem som på grund af ålder i tjänsten

åtnjuta arfvodesförhöjning, må dessa tjänstemän godtgöras af nämnda

anslag, dels ock att från samma anslag må enligt i statsrådsprotokollet

angifva grunder af Eders Kungl. Maj:t beviljas bidrag till gäldandet

af kostnaderna för sådana laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando

socknar, som härefter kunna varda afslutade och fastställda.

Sveriges geologiska undersökning.

11 :o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 11 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att dels besluta, att Sveriges geologiska

undersökning från och med år 1910 skall uppföras å ordinarie stat, samt

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna, af departementschefen

framlagda förslaget till stat för undersökningen, att gälla från och

med den 1 januari 1910, äfvensom de villkor och bestämmelser, som af

departementschefen föreslagits för åtnjutande af de i samma stat upptagna

aflöningsförmåner.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Det af departementschefen framlagda förslaget till stat för Sveriges

geologiska undersökning är af följande utseende:

Krono

r

■ -——

Lön.

Tjänst-

görings.

penningar.

Summa.

Chefen................................

6,200

2,800

9,000

Härtill kunna komma fyra

ålderstillägg, hvart och ett

å 500 kronor, det första efter

1 tjänsteman ....................

2,600

1,400

4,000)

5 år, det andra efter ytter- ligare 5 år, det tredje efter

10 tjänstemän ................

26,000

14,000

40,000}

nya 5 år och det fjärde

efter än ytterligare 5 år. Af

hvarje ålderstillägg utgöra

350 kronor lön och 150 kronor

1 förste vaktmästare ....

900

600

1,500

tjänstgöringspenningar.

1 vaktmästare ................

Till extra geologer och

andra biträden samt vi-

700

500

1,200

/Efter 5 år kan lönen höjas

t med 100 kronor.

kariatsersättning.........

För skötande af biblio-

—

—

13,000

tekariegöromål................

Till uppmuntran af veten-

—

—

500

skapligt författarskap....

—

—

1,000

Till expenser ....................

—

- I

10,000

Summa

—

- 1

80,200

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så

länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 250 kronor årligen.

Då Sveriges geologiska undersökning inrättades år 1858 antog

man, att dess verksamhet skulle blifva af mera temporär beskaffenhet,

i anledning hvaraf den uppfördes å extra stat, där den sedermera alltjämt

fått kvarstå.

Ämbetsverkets personal består för närvarande af en chef samt

11 tjänstemän, nämligen 10 geologer och eu aktuarie, tillika bibliotekarie.

Af geologerna är en malmgeolog, en kemist och en tillika amanuens.

Dessutom kunna enligt instruktionen af chefen antagas biträdande

geologer till det i stat bestämda antal samt i mån af behof extra

biträden och andra tillfälliga biträden. Slutligen finnas vid undersökningen

anställda en förste och en andre vaktmästare.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 0. 45

Institutionens arbeten bedrifvas under sommaren å faltet, härefter

det då insamlade materialet under ötriga tider åt året bearbetas å

tjänsterummet. De egentliga fältarbetena, hvaruti — förutom aktuarien

— amanuensen och kemisten icke deltaga, utföras för närvarande af de

åtta öfriga geologerna med tillhjälp af extra geologer.

Den ännu i hufvudsak gällande aflöningsstaten för personalen vid

Sveriges geologiska undersökning antogs vid 1875 års riksdag. Enligt

densamma bestämdes aflöningarna:

för chefen till 7,000 kronor;

för tjänsteman vid institutionen till 2,500 kronor med fyra ålderstillägg,

hvart och ett å 500 kronor, efter 5, 10, 15 och 20 år;

för biträdande tjänsteman till belopp från och med 1,000 till

och med 2,400 kronor; samt

för vaktmästaren till 750 kronor.

Från och med år 1878 uppfördes å staten 600 kronor till aflöning

åt en andre vaktmästare, och vid 1900 års riksdag höjdes begynnelseaflöningen

för tjänsteman vid institutionen från 2,500 till 3,000 kronor,

utan förhöjning af slutaflöningen.

Dessutom hafva 1907 och 1908 års Riksdagar på förslag af Eders

Kungl. Maj:t beviljat medel för beredande af tillfällig aflöningsförbättring

åt en hvar af elfva tjänstemän med 900 kronor och åt förste vaktmästaren

med 350 kronor.

Utöfver den fasta aflöningen tillkomma tjänstemän vid institutionen

vissa arfvoden.

I sådant hänseende möta först arfvodena, hvart och ett å 500

kronor, till amanuensen för vård af samlingarna samt till bibliotekarien.

För dessa arfvoden kräfves minst två timmars dagligt arbete utöfver

den allmänna byråtiden. Såsom förut omnämnts, bestrider en geolog

amanuensbefattningen, medan aktuarien tillika är bibliotekarie.

Vidare förekomma arfvoden, tillsammans 1,500 kronor om året,

åt geologerna såsom extra ersättning för sådana af chefen anbefallda

vinterarbeten, som denne finner icke kunna verkställas å den ordinarie

arbetstiden.

Dessutom åtnjuta chefen, geologerna och fältbiträden ersättning

enligt resereglementet för i undersökningens intresse företagna resor.

Utöfver de ersättningar, som utgå af statsmedel, åtnjuta vidare

tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning ersättning för mera

detaljerade forskningar, ländande till speciellt gagn för någon viss trakt,

som få, när de i jordbrukets, bergshandteringens eller andra näringars

intresse af enskilda eller kommuner begäras, efter i hvarje särskildt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

fall erhållet samtycke af cliefen för jordbruksdepartementet, genom institutionens

försorg utföras, med villkor att planen för de allmänna

arbetena ej därigenom rubbas, att däraf föranledda kostnader ersättas

af dem, som påkallat utredningarna, och att ersättningarna redovisas

i verkets räkenskaper.

Den för innevarande år gällande staten för Sveriges geologiska

undersökning upptager

Till aflöningar m. m........................................................... kronor 68,650

» inventararier in. in., böcker in. m. samt ved m. in

tillh°l,a ........................................................................... > 6,550

Summa kronor 75,200.

Dragés härifrån det belopp af posten till aflöningar

m. m., som utgår till ålderstillägg.......................... » 10.500

Återstår kronor 64,700.

Sistnämnda belopp 64,700 kronor understiger den föreslagna

statens skitsumma 80,200 kronor med 15,500 kronor, hvilket sistnämnda

belopp således skulle utgöra den anslagsökning, som uti nu ifrågavarande

hänseenden skulle erfordras.

Enligt gällande instruktion har Sveriges geologiska undersökning

till uppgift att, med iakttagande af vetenskapens fordringar och med

särskild fäst uppmärksamhet på berg- och jordarternas betydelse i ekonomiskt

hänseende, inhämta tillförlitlig kännedom om landets allmänna

geognostiska beskaffenhet. Emellertid har undersökningens verksamhet

hittills företrädesvis varit af vetenskaplig och kartografisk natur, i

öfverensstämmelse hvarmed det alldeles öfvervägande flertalet af tjänstemännen

ägt sin hufvudsakliga kompetens på den teoretiska geologiens

och den geologiska kartläggningens områden.

Den hufvudsakligaste innebörden af Eders Kung] , Maj:ts föreliggande

förslag är en omorganisation af instutionens verksamhet därhän, att

dess krafter blifva, jämnsides med kartarbetena, mer än hittills varit

fallet inriktade på praktiska uppgifter i näringslifvets tjänst. Detta

skulle åstadkommas därigenom,'' att de åtta fältgeologerna efter den

olika beskaffenheten af ämnet för deras verksamhet arbetade på två

sektioner, en praktisk och en kartografisk-teoretisk, hvilka inom sig

skulle hafva särskilda representanter för de viktigaste sektionen tillhörande

hufvudriktningarna inom geologien enligt följande plan:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

praktiska sektionen: 1) malmgeolog,

2) stenindustrigeolog,

3) agrikulturgeolog (representerande äfven

ler- och torfindustri),

kartografisk-teoretiska sektionen:

4) urbergsgeolog,

5) kvartärgeolog,

6) paleontolog och stratigraf,

7) torfgeolog,

8) hydrogeolog (representerande äfven väg
och

vattenbyggnadsfrågor).

Den i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning åsyftade omläggningen

af Sveriges geologiska undersöknings arbete i mera praktisk

riktning finner Riksdagen i betraktande af en sådan åtgärds stora betydelse

för jordbruket, bergshandteringen och åtskilliga andra näringar

synnerligen beaktansvärd. Med hänsyn till denna omorganisation af

ämbetsverket, hvilken torde komma att bereda detsamma eu uppgift

af mera stadigvarande art, men jämväl till den omständigheten, att de

arbeten, som hittills varit undersökningens hufvuduppgift, eller kartarbetena,

redan betingat institutionens fortvaro under ett hälft århundrade

och, så vidt nu kan afgöras, alltjämt synas komma att påkalla

densammas verksamhet, har Riksdagen uppfört Sveriges geologiska

undersökning å ordinarie stat.

Då samma skäl, som legat till grund för andra under senaste

åren beslutade löneregleringar, äga giltighet äfven beträffande det nu

ifrågavarande ämbetsverket, har Riksdagen ansett sig böra bifalla hvad

Eders Kungl. Maj:t i anslutning till löneregleringskommitténs förslag

hemställt i fråga om föreliggande lönestat; dock har Riksdagen funnit,

att, då chefen, hvilken, såsom hittills, ansetts böra jämställas med

öfverdirektör i normalgrad, emellertid enligt den föreslagna staten

skulle erhålla högre pension än sådana öfverdirektörer, anmärkning af

innehåll, att pensionsunderlaget för chefen skall vara detsamma som

för öfverdirektörer i allmänhet, eller 5,700 kronor, bör införas i staten.

I fråga om de för aflöningsförmånernas åtnjutande föreslagna

villkor och bestämmelser, hvilka i hufvudsak öfverensstämma med hvad

Riksdagen i dylika afseenden förut beslutat och hvilka, i hvad de därifrån

afvika, synas vara påkallade af de vid undersökningen rådande

säregna förhållandena, har Riksdagen icke något att erinra.

Beträffande den för närvarande medgifna, till bibehållande ifrågasatta

rätten för tjänstemännen vid undersökningen att årligen under

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

viss tid utöfver semestern erhålla ledighet från befattningen vid ämbetsverket

för utförande af geologiska undersökningar på uppdrag af enskilda,

har Riksdagen, som väl inser dessa undersökningars störa betydelse

för såväl allmänheten som ämbetsverket och som i öfrigt idka

haft något att däremot erinra, likväl velat uttala den bestämda uppfattningen,

att dylik ledighet ej bör medgifvas för längre tid än högst

en månad om året och ej må föranleda särskild kostnad för statsverket.

I anslutning till hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit, har

Riksdagen dels beslutat, att Sveriges geologiska undersökning från och

med år 1910 skall uppföras å ordinarie stat; dels godkänt följande

stat för undersökningen, att gälla från och med den 1 januari 1910:

K

o n

o r.

Tjänst-

Lön.

görings-

pen-

ningar.

Summa.

Chefen ..................

6,200

2,800

9,000

1 tjänsteman .........

10 tjänstemän.........

1 förste vaktmästare

2,600

26,000

900

1,400

14,000

600

8 § 8

o o c>

Härtill kunna komma

fyra ålderstillägg, hvart

och ett å 500 kronor, det

första efter 5 år, det

andra efter ytterligarej

5 år, det tredje efter

nva 5 år och det fjärde|

etter än ytterligare 5 år. i

Af hvarje ålderstillägg

utgöra 350 kronor lön!

och 150 kronor tjänst- göring9penningar.

J 1 vaktmästare.........

Till extra geologer och

700

500

1,200

JEfter 5 år kan lönen höjas

\ med 100 kronor.

andra biträden samt

vikariatsersättning...

För skötande af biblio-

—

—

13,000

tekariegöromål ......

Till uppmuntran af

—

—

500

vetenskapligt förfat- tarskap..................

_

_

1,000

Till expenser .........

—

—

10,000

Summa

-

—

80,200

Anm. 1. Pensionsunderlaget för chefen utgör 5,700 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så

länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 250 kronor årligen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels ock godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid Sveriges geologiska

undersökning skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande

förändrad organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende äfvensom,

därest verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt verk anses, eller därest vissa

ifrågavarande verk tillhörande göromål öfverflyttas till annat verk,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning

han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med

befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid nämnda verk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som

helst, såframt ej, hvad angår chefen för Sveriges geologiska undersökning,

Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning,

verkets chef uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid Sveriges geologiska undersökning,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och

bibehållas;

att tjänsteman vid Sveriges geologiska undersökning allenast

genom verkets förmedling och under villkor i öfrigt, som i verkets

instruktion varda angifna, må åtaga sig praktiskt geologiska undersökningar

åt enskilda;

att tjänsteman vid verket är skyldig att tjänstgöra å den särskilda

befattning, där chefen, till befordrande af arbetets oafbrutna

gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

Bill. till Riksd. Prut. 1909. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 9 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

att den, som af sjukdom liindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, utförande af praktiskt geologiska undersökningar åt enskilda,

enskilda angelägenheter i öfrigt, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina

tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid,

hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af

chefen pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej chefen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

att, därest förhöjning af aflöningen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,

under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt

vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra

förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma

villkor, för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare

fem år, på samma villkor samt för fjärde förhöjningen, i händelse

sådan kan äga rum, efter ytterligare fem år, äfvenledes på samma

villkor; under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda förhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den

tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till befattningen på grund af förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdag t ns Skrifvelse N:o 9. SI

att chefen och öfriga tjänstemän äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, en

hvar under en och eu half månad, dock hvad beträffar geologer i

regel icke under den tid, då fältarbeten pågå;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnekafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter lvungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

På grund häraf kommer det ordinarie anslaget till Sveriges

geologiska undersökning att uppgå till 80,200 kronor.

Ålderstillägg.

12:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att höja det under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

ålderstillägg från 47,500 kronor till 100,000 kronor eller med 52,500

kronor.

Ifrågavarande anslagsökning är en naturlig följd af de delvis

mycket omfattande omorganisationer och löneregleringar för åtskilliga

under jordbruksdepartementet lydande verk och stater, hvilka dels af

1907 och 1908 årens Riksdagar beslutats och dels blifvit innevarande

Riksdag förelagda.

Riksdagen har alltså höjt det under nionde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till ålderstillägg från 47,500 kronor till 100,000 kronor

eller med 52,500 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

13:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

skrifmaterialier och expenser, ved in. m., nu 40,461 kronor, måtte

för utjämnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med 53 kronor till

40,514 kronor.

Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva att samtliga

ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit

särskildt omförmälda, för år 1910 fastställts till samma belopp som i

innevarande års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. in. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma utförts

med ett belopp af 40,463 kronor.

Extra anslag.

Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,

till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat

följande beslut.

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 14 föreslagit Riksdagen

att för beredande af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspenningår,

1,500 kronor, åt en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli på extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 4,000 kronor.

Under erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1907 —1909

på Eders Kungl. Maj:ts förslag för nu angifna ändamål på extra stat

anvisat samma belopp, som nu af Eders Kungl. Maj:t begärts, och

då enahanda anslag synes vara behöfligt äfven för nästkommande år,

har Riksdagen för beredande af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspenningar,

1,500 kronor, åt en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Maj;ts kansli på extra stat för år 1910

anvisat ett anslag af 4,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 15, föreslagit

Riksdagen att, under förutsättning att en regeringsrätt för pröfning af

administrativa besvärsmål inrättas och träder i verksamhet under år 1909,

på extra stat för år 1910 anvisa för beredande af arfvode åt en extra föredragande

inom jordbruksdepartementet m. m. ett anslag af 7,000 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skri/velse N:o 9■

med rätt för Eders Kung!. Maj:t att låta häraf förskottsvis under år

1909 af tillgängliga medel i mån af behof utanordna högst .5,000 kronor.

Från ifrågavarande anslag afses att följande utgifter skola bestridas,

nämligen: särskildt arfvode å en kanslisekreterare med 1,500

kronor för år 1909 och 2,000 kronor för år 1910 samt arfvode till

en amanuens med 1,500 kronor för år 1909 och 2,000 kronor för

år 1910.

Beträffande inrättandet af regeringsrätten anförde statsrådet och

chefen för civildepartementet vid föredragningen af punkten 1 under

sjätte hufvudtiteln, att målens beredning och föredragning inför regeringsrätten

förutsattes skola anförtros åt ämbets- och tjänstemän i de

särskilda statsdepartementen. Huruvida föredragningen under alla förhållanden

skulle kunna tillfredsställande uppehållas utan förstärkning

i ett eller annat departements arbetskrafter, kunde icke på förhand

afgöras. Skulle sådant visa sig ovillkorligen påkalladt och af Riksdagen

beviljadt anslag ej lämnade tillgång för ändamålet, borde emellertid

erforderliga medel kunna anvisas från allmänna besparingar eller

under förskottstitel, intilldess närmare erfarenhet vunnits.

Ehuruväl sålunda förutsatts, att till en början icke några särskilda.

anslag skulle utgå för bestridande af kostnaderna för ärendenas

beredning och deras föredragning inför regeringsrätten, har Riksdagen

dock af hvad i statsrådsprotokollet angående nu ifrågavarande anslag

anföres funnit otvetydigt framgå, att ett så stort antal synnerligen

maktpåliggande och omfattande mål komma att utan kammarkollegium

såsom mellaninstans direkt gå till Eders Kungl. Maj:t och handläggas

af regeringsrätten, att beredandet och föredragningen af dessa mål,

hvilket skall ske genom ämbets- och tjänstemän inom jordbruksdepartementet,

kommer att tillföra detta departement en sa stor arbetsbörda,

att den öfverskrider de krafter, som stå till departementets

förfogande. En ökning af departementets arbetsstyrka synes därför

redan nu vara af förhållandena påkallad; och då Riksdagen icke haft

något att erinra mot det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna sättet för

denna angelägenhets ordnande har Riksdagen, under förutsättning att

en regeringsrätt för pröfning af administrativa besvärsmål träder i

verksamhet under år 1909, på extra stat för ar 1910 anvisat för

beredande af arfvode åt en extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. m. ett anslag af 7,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

låta häraf förskottsvis under år 1909 af tillgängliga medel i man af

behof utanordna högst 3,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 i

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Undervisningsanstalter för jordbruk och laiidtmaniianäringar.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till

undervisningsmateriel! för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å

extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

Hos 1907 års Riksdag gjorde Eders Kungl. Maj:t framställning om

beviljande å ordinarie stat af medel till undervisningsmateriel! för landtbruks-

och mejeriinstitutet vid Alnarp. Riksdagen, som emellertid

ansåg behofvet af ökade medel för anskaffande af dylik materiell icke

vara af stadigvarande natur, biföll på det sätt framställningen, att de

för ändamålet erforderliga medlen, 3,000 kronor, beviljades å extra

stat för år 1908. Enahanda belopp anvisades, likaledes å extra stat,

för samma ändamål af nästlidet års Riksdag. Då, enligt hvad utredningen

gifver vid handen, behof af anslaget synes förefinnas jämväl för

år 1910, har Riksdagen till undervisningsmateriell för landtbruks- och

mej er iinstitutet vid Alnarp a extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af

3.000 kronor.

17:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908 och 1909 ägt rum,

till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1910 anvisat ett

anslag af 10,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna godt föreskrifva.

18:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under erinran, att Riksdagen, med bifall till af Eders Kungl.

Maj:t i ämnet gjorda framställningar, för hvarje år från och med år

1902 anvisat å extra stat ett anslag af 6,000 kronor för höjning från

4.000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor

utgående understöd af statsmedel, för genomförande af omorganisation

af dessa skolor på sådant sätt, att kurserna vid desamma utan

minskning af den teoretiska undervisningen förändrades från tvååriga

till ettåriga; och då denna omorganisation visat sig vara till gagn

för skolornas verksamhet, har Riksdagen för höjning från 4,000 kronor

till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor utgående understöd

af statsmedel å extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 6,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifoelse N:o i). £>5

19:o) Under punkt 19 af förevarande hufvud titel liar Eders Ivungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att a extra stat för år 1910 bevilja ett anslag

af 4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fredrika-I!remer-förbundets

landtlmshållningsskola vid Itimforsa för utbildande af lärarinnor.

För ifrågavarande ändamål beviljade 1908 års Riksdag a extra

stat för innevarande år ett anslag af 8,000 kronor, med rått för Eders

Kung!. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis under år 1908 utaf

nämnda anslag utanordna ett belopp af 4,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Eders Kungl. Maj:t

föreskrifva såsom villkor för anslagets åtnjutande, att tre elever skulle

äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara befriade från

avgifter för kost och logi; att för inträde i skolan skulle erfordras,

att sökande erhållit högre flickskolebildning eller visade sig eljest

hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått folkhögskolekurs;

att sådana inträdessökande, som därjämte kunde förete intyg om

praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål, skulle äga företräde;

att^ afgift en för undervisning, kost, logi och lyse ej finge öfverstiga

G00 kronor för år; att plan för undervisningen skulle underställas

landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att till landtbruksstyrelsen

skulle tre månader efter lärokursens afslutande ingifvas

berättelse “om skolans verksamhet.

Tillika stadgades såsom förutsättning för anslagets utbetalande,

att det med intyg från landtbruksstyrelsen styrktes, att undervisningen

vid skolan bedrefves på tillfredsställande och med dess ändamål öfverensstämmande

sätt samt att tre elever vid skolan åtnjöte kostnadsfri

undervisning.

Beträffande den af Eders Kungl. Maj:t hos nästlidne års Riksdag

gjorda framställningen i förevarande ämne yttrade Riksdagen i sin

skrifvelse den 1 juni 1908 angående regleringen af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel, att den af Fredrika-Bremer-förbundet

inrättade'' landtlmshållningsskola för utbildande af lärarinnor enligt

Riksdagens mening vore väl förtjänt att komma i åtnjutande af statsunderstöd.

Det syntes nämligen vara af synnerlig vikt att för den med

statsmedel understödda, betydelsefulla verksamhet, som numera bedrefves

för att bibringa landtbefolkningens kvinnor insikt och praktisk färdighet

rörande de i ett hem förekommande hushållsgöromål, hvilka hvilade

på dem, äga tillgång till för sin uppgift väl utbildade lärarinnor.

Hvad Riksdagen sålunda anfört torde allt fortfarande äga giltighet.

Och då än vidare skolan i betraktande af såväl dess organisation

som dess praktiskt ordnade undervisning synes väl rustad att fylla sitt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

ändamål samt densamma, enligt hvad af utredningen inhämtas, för

uppehållande af sin gagneliga verksamhet är i afsevärd omfattninghänvisad

till gåfvomedel, har Riksdagen ansett skolan böra erhålla

understöd af statsmedel jämväl för nu ifrågavarande år.

Beträffande de utaf Eders Kung], Maj:t för anslagets åtnjutande

föreskrifna villkor har Riksdagen icke något att erinra.

Riksdagen har alltså å extra stat för år 1910 beviljat ett anslag

af 4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt l1''redrika-Bremer-förbundets

landthushållning sskola vid Rimfor sa för utbildande af lärarinnor.

20:o) På grund åt Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen i likhet med hvad som för hvart och ett af åren

1908 och 1909 ägt rum, såsom bidrag till aflöning åt tolf kringresande

jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland, under villkor, att konsulenternas

rese- och traktamentsersättning bekostas af landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i öfrigt, Eders Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1910 anvisat

ett anslag af 30,000 kronor att af Eders Kungl. Maj:t i mån af behof

för ändamålet användas.

21.-o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t, under punkt 21, föreslagit

Riksdagen att till bestridande af kostnader för byggnadsarbeten för

trädgårdsskolan vid Alnarp på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag

af 40,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af nämnda belopp

under innevarande år från tillgängliga medel förskottsvis utanordna hvad

som må erfordras för byggnadsarbetets påbörjande redan under sistnämnda

år.

Då byggnadsarbetena i fråga synas vara erforderliga för upprättandet

vid Alnarp åt en trädgårdsskola enligt den af departementschefen

framlagda, af Riksdagen såsom under punkt 2 här ofvan omförmäles,

gillade plan samt Riksdagen icke funnit anledning till erinran

emot de därför beräknade kostnaderna, har Riksdagen till bestridande

af kostnader för byggnadsarbeten för trädgårdsskolan vid Alnarp på extra

stat för år 1910 anvisat ett anslag af 40,000 kronor med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att af nämnda belopp under innevarande år från tillgängliga

medel förskottsvis utanordna hvad som må erfordras för byggnadsarbetets

påbörjande redan under sistnämnda år.

22:o) I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 147) af den 26

mars 1909 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att till bestridande af ytterligare kostnader för ombyggnadsarbeten

och nyanläggningar vid Alnarp, utöfver på extra stat för år

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Skr i (velse N:o 9.

1907 anvisade 46,900 kronor, på extra stat för år 1910 bevilja ett

belopp af 9,591 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda

belopp.

Af nyssberörda statsrådsprotokoll inhämtas, att de slutliga kostnaderna

för de med det af 1906 års Riksdag för ombyggnadsarbeten

och nyanläggningar vid Alnarp beviljade anslag af 46,900 kronor afsedda

arbetena, nämligen uppförande af en tillbyggnad till Alnarps

mejeri och därmed sammanhängande reparationer i detsamma, hvarför

beräknats 9,500 kronor, samt anläggande vid institutet och egendomen

af ett vindelektricitetsverk, hvarför beräknats 37,400 kronor, belöpt

sig till sammanlagdt 58,101 kronor 39 öre. Anslaget har således öfverskridits

med 11,201 kronor 39 öre, däraf emellertid 1,610 kronor 39

öre motsvara värdet af dagsverken och grus, som Alnarps egendom

lämnat. Af det återstående beloppet, hvarmed anslaget öfverskridits,

9,591 kronor, skulle högst 1,661 kronor 44 öre falla på mejeritillbyggnaden

och minst 7,929 kronor 56 öre på elektricitetsanläggningen.

Såsom orsak till anslagets öfverskridande har hufvudsakligen anförts,

beträffande mej eri tillbyggnaden, att därvid, såsom ofta vore fallet vid

tillbyggnad och ominredning af äldre byggnader, visat sig, att opåräknade

brister och komplikationer främträdt, som flerstädes påkallat

omsättning och förstärkning af grund, väggar och golf. Vidkommande

vindelektricitetsverket har i berörda afseende framhållits den ringa

erfarenheten inom landet i fråga om dylika anläggningar, hvarjämte

meddelats, att i kostnadsförslaget icke upptagits något belopp alls för

sådana arbeten, beträffande hvilka man ansett sig icke kunna på förhand

med noggrannhet beräkna, till hvad belopp kostnaden skulle

komma att uppgå.

Riksdagen har icke kunnat undgå att finna det belopp, hvarmed

ifrågavarande anslag öfverskridits, anmärkningsvärdt högt i förhållande

till anslagets storlek. Visserligen synes hvad som anförts till förklaring

af de ökade kostnaderna för mejeritillbyggnaden vara tillfyllestgörande.

Men beträffande elektricitetsverket synes anslagsöfverskridandet

icke vara nöjaktigt förklarad^, ty hvad därom andragits i fråga

om den ringa till buds stående erfarenheten om sådana anläggningar

lärer väl närmast gälla de delar af anläggningarna, som i förevarande

fall utförts af entreprenör.

Då likväl den undersökning af arbetena i fråga, som föranstaltats

af öfverintendentsämbetet, gifvit vid handen, att de priser, som betalats,

icke varit höga, att något slöseri icke förekommit och att arbetena

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

i sin helhet synas vara omsorgsfullt och solidt utförda, samt arbetena

icke erhållit större omfång, än hvad ursprungligen varit afsedt, har

Riksdagen funnit sig icke kunna annat än medgifva, att den uppkomna

bristen täckes med statsmedel.

Riksdagen har alltså till bestridande af ytterligare kostnader för

ombyggnadsarbeten och nyanläggningar vid Alnarp, utöfver på extra

stat för år 1907 anvisade 46,900 kronor, på extra stat för år 1910

beviljat ett belopp af 9,591 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna

nämnda belopp.

Veterinärundervisningen in. in.

23:o) Under punkt 22 af nionde hufvudtiteln har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att — med förklarande att samma stat,

som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska anstalten af Riksdagen

godkänd, skall vara gällande äfven för år 1910 — för uppehållande

af anstaltens verksamhet under sistnämnda år på extra stat

för samma år anvisa ett anslag af 21,320 kronor.

På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

anvisade 1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinärbakteriologisk

anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för

innevarande år, slutande å 21,320 kronor. Då, enligt hvad departementschefen

anfört till statsrådsprotokollet, anstalten ännu icke trädt i

verksamhet samt således någon erfarenhet om möjligen erforderliga

förändringar i staten ännu icke kunnat vinnas, har Riksdagen — med

förklarande att samma stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska

anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande

äfven för år 1910 — för uppehållande af anstaltens verksamhet under

sistnämnda år på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 21,320

kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

24:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för hvart och ett

af åren 1907—1909, på extra stat för år 1910 anvisat dels såsom bidrag

till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten 7,500''

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

kronor; och dels till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 12,500

kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t liar vidare, under punkt 25, föreslagit Riksdagen

att, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid

Ultima samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade

anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets behof,

anvisa å extra stat för år 1910 ett anslag af 12,500 kronor.

För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter, för livilka

kostnaderna under den första tiden af deras tillvaro bestreds af donerade

medel, beviljade Riksdagen på framställningar af Eders Kungl. Maj:t för

hvart och ett afåren 1908 och 1909 å extra stat 10,000 kronor. Beträffande

anslaget för innevarande år hade, enligt hvad statsrådsprotokollet upplyser,

landtbruksstyrelsen hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning om

detsammas höjande till 12,500 kronor eller till samma belopp, som nu

äskas för år 1910, men föranledde detta icke Eders Kungl. Maj:t att för

innevarande år begära högre anslag än som utgått för nästlidne år.

Nu har landtbruksstvrelsen åter inkommit till Eders Kungl. Maj:t med en

liknande framställning, åsyftande för 1910 erforderligt anslag; och har

landtbruksstyrelsen därvid åberopat en af profningsanstalternas styrelse

afgifven redogörelse, hvaraf inhämtas, att inkomsterna och utgifterna

för profningarna un der år 1910 förslagsvis beräknats till respektive

2,000 kronor och 14,500 kronor.

Då nu Eders Kungl. Maj:t biträdt landtbruksstyrelsens sistberörda

framställning, i afseende å hvilken Riksdagen icke funnit anledning

till erinran, och särskildt med hänsyn till den ökning i profningsarbetet

år 1910. som är att emotse med anledning däraf, att allmänt svenskt

landtbruksmöte kommer att hållas år 1911, har Riksdagen till fortsatt

uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner och

redskap för landtbrukets behof, anvisat å extra stat för år 1910 ett anslag

af 12,500 kronor.

26:o) Under punkt 26 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1910 anvisa såsom

bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets _ och

näringarnas behof — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel

för kemist och assistent än äfven aflöningen till dessa och

laboratorietjänaren äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets under
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

hål] samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —

6.000 kronor för hvarje station eller tillhopa 48,000 kronor.

Af den i ärendet lämnade utredningen framgår, att antalet af de vid

de kemiska stationerna under tiden från slutet af 1880-talet, då, beträffande

sju af de för närvarande befintliga åtta stationerna, beloppet af det

alltsedan dess för hvarje särskild station utgående statsunderstöd först bestämdes,

och intill de sist förflutna åren verkställda undersökningarna

mer än fördubblats, samt att till följd häraf jämväl landstings- och

hushållningssällskaps anslag till stationerna under samma tid måst

nära nog fördubblas. Den nu begärda höjningen af statsanslaget med

2.000 kronor för hvarje station är afsedd att, utan landstings och hushållningssällskaps

ytterligare betungande, möjliggöra i främsta rummet

höjning af assistenternas vid stationerna löner och anställandet af extra

biträden, hvarför skulle erfordras tillsammans för hvarje anstalt omkring

1,500 kronor, samt förbättring af anstalternas utrustning. Det hade nämligen,

enligt hvad landtbruksstyrelsen upplyst, yppats svårigheter att få

lediga assistentbefattningar återbesatta med kompetenta personer till följd

af det missförhållandet, att de ordinarie assistenterna i allmänhet åtnjöte

en aflöning, som icke stode i rimligt förhållande till deras utbildningstid,

deras ansträngande och flerstädes långvariga tjänstgöring samt de

allestädes höga lefnadskostnaderna och som icke tilläte dem att bilda

familj.

Det synes Riksdagen vara af vikt att assistenterna vid de

kemiska stationerna, hvilka enligt gällande reglemente skola vid förestandarnas

för stationerna ledighet förestå stationerna på eget ansvar

och därför höra hafva samma kompetens som föreståndarna, beredas

en så nöjaktigt tillmätt aflöning, att befattningarna kunna blifva med

väl kvalificerade personer besatta. Och då, enligt hvad utredningen i

ärendet gifver vid handen, förhållandet mellan landstingens och hushållningssällskapens

bidrag till stationerna och statsanslaget sedanden

tid, da. det senare fastställdes till dess nuvarande belopp, förskjutits

högst betydligt till landstingens och hushållningssällskapens nackdel,

finner Riksdagen det billigt, att statsanslaget nu ökas. Riksdagen, som

icke haft något att erinra i afseende å beloppet af den begärda

anslagshöjningen, har alltså å extra stat för år 1910 anvisat såsom

bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och

näringarnas behof — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller

hyresmedel för kemist och assistent än äfven aflöningen till dessa

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse, N:o .9.

och laboratorietjänaron äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens

behof — 6,000 kronor för hvarje station eller tillhopa 48,000 kronor.

27:o) Vidare och på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som för ett flertal

föregående år ägt rum, såsom bidrag till underhåll af en för öfre

Norrland afsedd kcmisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län — under

villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest

bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst 6,750

kronor — på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 11,250

kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 28, föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1910 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor

för hvarje anstalt —- användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig

eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och Indika anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter

i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af

Eders Kungl. Maj:t fastställas.

För hvart och ett af åren 1887 —1908 har Riksdagen till Eders

Kungl. Maj:ts förfogande ä extra stat anvisat ett anslag å 10,000 kronor

för att användas till understöd — med högst 1,000 kronor till hvarje

anstalt —• åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, understöddes med minst

samma belopp som statsbidraget och hvilka anstalter ville underkasta

sig de villkor och föreskrifter i afseende å analysmetoder och öfriga

förhållanden, som af Eders Kungl. Maj:t fastställdes.

Under den tid, berörda anslag sålunda beviljats, har upprepade

gånger fråga väckts om förändrad organisation af det statsunderstödda

frökontrollväsendet i landet förnämligast i syfte att få denna verksamhet

mer centraliserad. Hvarje gång har emellertid frågan, enär

densamma kraft vidare utredning, tills vidare undanskjutits.

Emellertid föreläde Eders Kungl. Maj:t nästlidne års Riksdag förslag

till förändrad organisation af frökontrollväsendet, hvilket förslaggick

därpå ut, att statsunderstöd skulle lämnas endast fyra i olika

delar af landet belägna, bättre än de hittillsvarande utrustade frökontrollanstalter.

Riksdagen för sin del uttalade sig dock för den nuvarande anordningen

med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

hela landet, samt ansåg, att de brister, som enligt sakens natur måste

vidlåda denna anordning, skulle blifva i det hela afhjälpta genom upprättande

af en central frökontrolianstalt, hvilken anstalt Riksdagen

föreställde sig lämpligen kunna anordnas i samband med den redan

befintliga centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

hvarigenom kostnaderna för en sådan central frökontrolianstalt skulle

kunna nedbringas.

Riksdagen anvisade alltså på extra stat för innevarande år till

Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af 10,000 kronor för att på hittills

brukligt sätt utgå till understöd åt af hushållningssällskapen inrättande

frökontrollanstalter och anhöll tillika, att Eders Kungl. Maj:t

måtte efter verkställd utredning taga i öfvervägande, huruvida icke eu

central frökontrolianstalt borde inrättas i samband med centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, och därefter till Riksdagen

inkomma med det förslag, hvartill förhållandena kunde föranleda.

Enligt hvad departementschefen i ifrågavarande ärende till förberörda

statsrådsprotokoll anfört har nu Eders Kungl. Maj:t anbefallt verkställandet

af den af Riksdagen sålunda begärda utredningen, men synes

departementschefen hafva funnit denna utredning gifva vid handen,

att någon särskild besparing i kostnader icke skulle stå att vinna

genom det ifrågasatta förläggandet af den föreslagna centrala frökontrollanstalten

till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

hvilken anordning för öfrigt ur viss angifven synpunkt syntes

departementschefen mindre lämplig; och hade förty departementschefen

för det närvarande funnit det förut öfliga anslaget böra af Riksdagen

äskas på vanliga villkor.

Riksdagen, som med hänsyn till frågans nuvarande läge icke har

något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

har alltså på extra stat för år 1910 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

anvisat ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor

för hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller

i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter

i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders

Kungl. Maj:t fastställas.

29:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som skett beträffande hvart

och ett af åren 1908 och 1909, såsom bidrag till åtgärder för befordrande

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens Skrifvelse N;o 9.

af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra stat för år 1910

anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

30:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, bär,

på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, Riksdagen

med förklarande för sin del att de i statsrådsprotokollet omförmälda,

af departementschefen föreslagna villkoren och bestämmelserna

för tilldelande för framtiden af statsanslag åt Sveriges utsädesförening

skola tillsvidare i hufvudsak lända till efterrättelse, å extra stat för

år 1910 beviljat ett anslag af 25,000 kronor såsom bidrag till uppehållande

af utsädesföreningens praktiskt-vetenskapliga verksamhet.

31:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som under föregående år ägt rum,

till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning på extra

stat för år 1910 anvisat 1,000 kronor.

32:o) Med anledning af framställning i ämnet af Eders Kungl.

Maj:t har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som under föregående

år ägt rum, för anställande af en förste och eu andre torf ingenjör samt

tre torf assistenter på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 25,000

kronor.

f*-

33:o) Med erinran, att Riksdagen år 1907 på förslag af Eders

Kungl. Maj:t till upprätthållande af en folkskola under åren 1908—1912

beviljat ett anslag af 35,000 kronor och däraf på extra stat för hvartdera

af åren 1908 och 1909 anvisat ett belopp af 7,000 kronor har

Riksdagen på grund af Eders Kungl. Maj:ts i punkt 33 gjorda framställning,

af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslag å 35,000

kronor till upprätthållande af eu torf skola under åren 1908—1912 på

extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

34:o) I enlighet med hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och med

erinran, att Riksdagen för åren 1902, 1905 och 1907 för nedannämnda

ändamål å extra stat beviljat sammanlagdt 145,000 kronor, bär Riksdagen,

i likhet med hvad beträffande innevarande år ägt rum, medgift,

att Eders Kungl. Maj:t må för vidtagande af sådana åtgärder,

som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående

lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torf mossar befintliga bränsletillgång,

under år 1910 i mån af behof disponera hvad vid utgången

af år 1909 icke blifvit användt af de tidigare för samma ändamål å

extra stat beviljade medel.

35:o) I punkt 35 af förevarande hufvudtitel bär Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Departementschefen har, enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår,

tillstyrkt aflåtande af förevarande framställning och därvid tillika

uttalat, att, därest densamma af Riksdagen bifölles, Eders Kungl. Maj:t

torde vilja angående villkoren för anslagets åtnjutande meddela enahanda

bestämmelser, som stadgats i fråga om det till föreningen för innevarande

år beviljade anslag, och sålunda, bland annat, föreskrifva, att ett för

statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden skulle bestridas

af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning,

med skyldighet att om revisionen afgifva yttrande till jordbruksdepartementet,

samt att föreningen fortfarande skulle i afseende å sin

verksamhet vara underkastad särskild inspektion från statens sida,

hvilken inspektion framdeles, liksom för innevarande år, borde tillkomma

landtbruksstyrelsen.

Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen har Riksdagen

på extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag,

som för hvart och ett af åren 1906—1909 utgjort 20,000 kronor.

I den mån förtroendet för Svenska mosskulturföreningens verksamhet

vuxit bland landets jordbrukare har ock föreningen sett sig

nödsakad att gifva denna verksamhet allt större omfattning för att

kunna tillgodose alla de kraf, som ställas på densamma. Då de flesta

af landets hushållningssällskap eller landsting med ej obetydliga belopp

understödja föreningen, har hon helt naturligt ej ansett sig kunna

motsätta sig dessa kraf. Särskildt har under de senare åren föreningen

äfven med stora uppoffringar tagit sig an ett mycket fruktbringande

upplysningsarbete bland de mindre jordbrukarne genom anordnande af

undervisningskurser och verkställande af fria jordanalyser samt genom

kringresande undervisare m. m., eu verksamhetsgren, som föreningen,

enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, har för afsikt att, om

dess ekonomi det medgifver, ytterligare utvidga. Ehuruväl Riksdagen,

såsom ofvan nämnts, under de senare åren beviljat föreningen anslag

af 20,000 kronor om året, hafva likväl föreningens tillgångar varit

otillräckliga för att möta de med den utvidgade verksamheten förenade

ökade kostnaderna, hvarigenom föreningens ekonomi betänkligt

rubbats. Så mycket angelägnare är det därför, att föreningen icke

undandrages det understöd från statsverket, hvaraf hon är i behof och

utan hvilket det ej kan för föreningen blifva möjligt att på den inslagna

vägen fullfölja sin gagnande verksamhet; och då statsverkets

uppoffring i detta fall synes väl motvägas af den nytta, som genom

föreningen beredes vår raskt framåtskridande jordbruksnäring, bär

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens Skrif velse N:o 9.

Riksdagen till understöd åt Svenska mosskulturför eningen på extra stat

för år 1910 anvisat ett anslag af 35,000 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 36, föreslagit

Riksdagen att till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket å

extra stat för år 1910 bevilja ett anslag af 240,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna 18,000 kronor.

Hvad först angår det i förevarande anslag ingående belopp, som

i allmänhet är afsedt för åtgärder till höjande af det mindre jordbruket,

anser Riksdagen att, då intresset för de åtgärder i berörda syfte, som

på grund af därtill beviljade anslag hittills kunnat vidtagas, från den

jordbrukande allmänhetens sida alltjämt ökats, tillräckliga medel för

ändamålet icke böra saknas. Beträffande det af Eders Kungl. Maj:t i

ifrågavarande afseende äskade beloppet har Riksdagen visserligen ansett

ett statsbidrag af 200 kronor för nybildande af kontrollförening väl

högt, men dock i betraktande af dessa föreningars stora betydelse

och önskvärdheten af rörelsens vidare utveckling, och då Riksdagen

funnit sig böra i öfrigt bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i

denna del, icke på grund af nämnda förhållande velat företaga någon

nedsättning af det begärda anslagsbeloppet.

Vidkommande det till understödjande och premiering af vissa

mindre odlingsföretag afsedda beloppet vill Riksdagen erinra därom, att

vid beviljande af anslag för likartade ändamål i allmänhet plägar, för

åstadkommande af en effektiv kontroll öfver anslagets användande,

föreskrifvas, att hushållningssällskap, landsting eller ortsmyndighet, som

har fördelningen af anslaget om hand, skall äfven med egna medel

bidraga för vinnande af anslagets ändamål. Det kunde därför med

skäl ifrågasättas, huruvida icke jämväl vid ifrågavarande anslag borde

fästas ett villkor af nyssnämnda beskaffenhet.

Då emellertid hushållningssällskapens medel äro strängt anlitade

för främjandet af det mindre jordbruket, vill Riksdagen ej förfara på

dylikt sätt men anser sig dock böra ifrågasätta, huruvida icke ytterligare

bestämmelser lämpligen borde införas i ofvannämnda författningar,

åsyftande att åvägabringa nödig kontroll öfver anslagsmedlens rätta

användning; och har Riksdagen vidare velat framhålla, att nämnderna

för premiering af det mindre jordbruket synas kunna åtaga sig att,

vare sig i sin helhet eller genom delegerad medlem, verkställa premiering

äfven af mindre odlingsföretag.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla att Riksdagen till

Bih. till Riksd. Prof. 1909. lo Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

åtgärder för höjande af det mindre jordbruket å extra stat för år 1910

beviljat ett anslag af 240,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna 18,000 kronor.

37:o) Under punkt 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket

på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag å 6,500 kronor.

Anställandet af en statskonsulent för det mindre jordbruket synes

utan tvifvel vara af stor betydelse för ett ändamålsenligt utnyttjande

af de betydande statsanslag, som numera utgå för det mindre jordbrukets

höjande. På grund häraf och då de till årsarfvode för konsulenten

och till bestridande af kostnaden för hans resor beräknade

beloppen öfverensstämma med hvad som i sådant afseende förut bestämts

för annan statskonsulent inom jordbruksväsendet, har Riksdagen

till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket på extra

stat för år 1910 anvisat ett anslag å 6,500 kronor.

38:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t, under punkten 38, föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1910 bevilja dels till ökadt statsbidrag

till fortgående smörprofningar ett anslag af 10,000 kronor samt

dels till anställande i samband med smörprofningarna af särskilda undersökningar

af vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000

kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.

Under en följd af år har Eders Kungl. Maj:t till smörprofningar i

Malmö och Göteborg anvisat statsbidrag från anslaget till befrämjande i

allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar, hvilket bidrag under

de senare åren utgått med 15,000 kronor årligen. Såsom ökadt statsbidrag

till dessa smörprofningar har därjämte Riksdagen för hvart och

ett af åren 1906—1909 beviljat å extra stat 10,000 kronor; och synes

jämväl för år 1910 enahanda anslag böra beviljas för uppehållande af

smörprofningarna i hittillsvarande omfattning.

Som emellertid i England, liufvudmarknaden för den svenska

smörexporten, numera gäller en lag, hvarigenom förbjudes import af

smör, innehållande öfver 16 procent vatten, och hvari stadgas höga

böter äfvensom eventuellt konfiskation af varan såsom straff för öfverträdelse,

torde omsorgen om den för landet i nationalekonomiskt afseende

så betydelsefulla smörexporten kräfva, att möjlighet beredes till

eu vidsträcktare kontroll i fråga om vattenhalten hos exportsmöret.

Det skulle nämligen uppenbarligen kunna blifva till oberäknelig skada

ej blott för vederbörande exportör utan för hela den svenska smörexporten

på England, om svenskt smör, låt vara endast ett enstaka

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

parti, blefve på grund eif nämnda lag konfiskeradt. Visserligen torde,

såsom i vissa till Eders Kungl. Maj:t afgifna yttranden i ärendet synes

åsyftas, det anslag Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskat icke kunna

möjliggöra eu fullt effektiv kontroll öfver exportsmöret. Vid bedömandet

af anslagets ändamålsenlighet och behöflighet torde emellertid icke ensamt

denna synpunkt böra anläggas, utan torde därvid böra beaktas jämväl

den omständigheten, att det begärda anslaget säkerligen skulle i

väsentlig grad bidraga till att ä exportmarknaden befästa förtroendet

för den svenska varan. Enligt hvad Riksdagen inhämtat har äfven af

den svenska mejeriagenten i London vid flere tillfällen kraftigt framhållits,

hurusom en åtgärd i sådant afseende vore väl behöflig för att

stödja den svenska smörexporten i konkurrensen med andra länders export.

På grund af hvad sålunda anförts har Rikdagen å extra stat föi

år 1910 beviljat

dels till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar ett anslag

af 10,000 kronor; och

dels till anställande i samband med smörprofningarna af särskilda

undersökningar af vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000

kronor, eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.

39:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till

anställande af en statskonsulent i svinskötsel på extra stat för år 1910

anvisat ett anslag af 6,500 kronor.

40:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning'',

har Riksdagen vidare i likhet med hvad som skett för innevarande

år, till fjäderfäafvelns befrämjande å extra stat för år 1910

anvisat ett anslag af 20,000 kronor.

41:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 41 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen dels att såsom bidrag till upprätthållande

af de år 1906 utsedda afvelscentra för nötboskap på extra

stat för år 1910 anvisa ett anslag af 10,000 kronor, dels ock att såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för förnyad täfling för utseende

af afvelscentra för nötboskap på extra stat för år 1910 anvisa ett

anslag af 12,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande äskanden öfverensstämma med

tidigare framlagda och af Riksdagen gillade planer för framtida anslagsbehof,

nämligen år 1902 för bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap och år 1908 för anordnande af förnyad täflan

för utseende af afvelscentra, har Riksdagen dels såsom bidrag till upprätthållande

af de år 1906 utsedda afvelscentra för nötboskap på extra

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

stat för år 1910 anvisat ett anslag af 10,000 kronor, och dels såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för förnyad täfling för utseende af

afvelscentra för nötboskap på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag

af 12,000 kronor; tillsammans 22,000 kronor.

42:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet har Riksdagen, i likhet med hvad som för hvart

och ett af åren 1907—1909 ägt rum, till främjande af nöiboskapsafveln

inom Norrbottens län anvisat på extra stat för år 1910 ett anslag af

5,000 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 43 föreslagit Riksdagen

att för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

på extra stat för år 1910 bevilja ett anslag af 4,630 kronor.

För hvart och ett af åren 1905—1909 har Riksdagen på extra

stat beviljat ett anslag af 3,790 kronor för bestridande af kostnad för

extra personal vid Flyinge hingstdepå, hvilken personal från och med

förstnämnda år under en tid af sju månader årligen anlitats såsom

biträde vid ridning och skötsel af nämnda hingstdepå tillhöriga unghingstar

samt bestått af en officer och sex man, härtill kommenderade

från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena. Den nu ifrågasatta

höjningen af anslagsbeloppet är föranledd af en af stuteriöfverstyrelsen

uttalad önskan att kunna öka berörda extra personal med

ytterligare två menige.

Riksdagen, som visserligen anser behof af ifrågavarande anslag

förefinnas jämväl för år 1910, har af hvad statsrådsprotokollet innehåller

i ärendet emellertid icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten

af den föreslagna höjningen däri, hvadan Riksdagen, i likhet med hvad

för hvart och ett af åren 1905—1909 ägt rum, för bestridande af

kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå på extra stat för år

1910 beviljat ett anslag af 3;790 kronor.

44:o) I en till Riksdagen den 23 april 1909 aflåten proposition

(n:o 212) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att såsom bidrag till uppförande af erforderliga ekonomihus

å lotterna n:r 1—5 af Flyinge kungsgård, Valleberg kallade, på extra

stat för år 1910 anvisa ett belopp af 20,000 kronor med rätt för Eders

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Kungl. Maj:t att förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna beloppet.

Ifrågavarande till uppförande föreslagna ekonomihus äro afsedda

att ersätta fem sådana genom eldsvåda förstörda byggnader, tillhörande

en — en logebyggnad — kronan och de fyra öfriga innefattande häststall,

koladugård, loge, redskapshus, ungkreatursstall och magasin, arrendatorn

af egendomen i fråga. De tilltänkta byggnaderna, till antalet

fyra, skulle utgöras af hissloge, häststall, koladugård samt en byggnad

för vagnsport och i’edskap, inrymmande jämväl magasin. Hela kostnaden

för desamma skulle belöpa sig till 35,580 kronor 25 öre, hvaraf

dock 15,580 kronor 25 öre disponeras för ändamålet utan särskilt

anslag af Riksdagen. Såsom skäl för att jämväl arrendatorns hus skulle

nybyggas på kronans bekostnad har hufvudsakligen åberopats, dels att

egendomen i annat fall ej kunde blifva försedd med ändamålsenliga och

tillräckliga byggnader, i det ingen arrendator kunde antagas våga nedlägga

stora kostnader på byggnader, som han riskerade att icke få

nöjaktigt ersatta vid arrendeperiodens utgång, dels att någon lämplig

plan vare sig för egendomens verkliga behof af byggnader eller deras

ändamålsenliga förläggning med hänsyn till det dagliga bruket icke

kunde antagas blifva af en arrendator genomförd, dels ock den omständigheten

att ekonomihusens beskaffenhet å en egendom alltid utöfva

inflytande såväl på lättheten att få egendomen utarrenderad som

på arrendebeloppet.

Hvad sålunda och i öfrigt anförts till stöd för att samtliga å egendomen

behöfliga nybyggnader måtte uppföras på kronans bekostnad,

finner Riksdagen öfvertygande; och då Riksdagen, som tagit del af de

till ärendet hörande handlingar och ritningar, ej funnit anledning till

erinran vare sig emot planen för nybyggnaderna eller emot de därför

beräknade kostnaderna, har Riksdagen såsom bidrag till uppförande

af erforderliga elconomihus å lotterna n:r 1—o af Flyinge kungsgård,

Valleherg kallade, på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af

20,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna beloppet.

Befrämjande af husslöjden.

45:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 44

gjorda framställning har Riksdagen på extra stat för år 1910 anvisat

dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd, 2,000 kronor, och

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels såsom personligt ålder stillägg till andre instruktören Jonas Wallander,

därest lian fortfarande i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör,

1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

46:o) tiders Kungl. Maj:t har, under punkt 45, föreslagit Riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografiskbiologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för

tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året

än vintermånaderna, på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af

34,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har i likhet med hvad för innevarande

år skett, till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för

tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än

vintermånaderna, på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 34,000

kronor.

47:o) Vidare och med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom

framställda förslag, har Riksdagen till bestridande af kostnader för försäkring

af fartyget Skagerak på extra stat för år 1910 anvisat 5,200

kronor.

48:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, till utförande af hy drogr-af sk-b tolag iska undersökningar af de

Sverige omgifvande hafven, på extra stat för år 1910 beviljat dels till

omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1910 till och med den

30 april 1911 21,000 kronor, och dels till täckande af Sveriges andel

i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium för tiden från och med den 22 juli 1910 till och med

den 21 juli 1911 5,100 kronor, eller tillsammans 26,100 kronor.

49:o) I anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkten 48

föreslagit har Riksdagen såsom bidrag till anordnande af undervisningskurser-

i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att Göteborgs

och Bohus läns hushållningssällskap och landsting för ändamålet

bidraga med tillsammans 2,000 kronor, på extra stat för år 1910 anvisat

ett anslag af 2,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta

utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna 1,125 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

50:o) Under punkt 49 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 15,500 kronor,

däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och

såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000

kronor.

Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen

på extra stat för hvartdera af åren 1908 och 1909 anvisat anslag med

8,500 kronor till upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 5,000

kronor såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet. Den nu ifrågasatta

anslagshöjningen är föranledd hufvudsakligen af löreningens behof

af ökad personal för sin alltmer omfattande verksamhet.

Södra Sveriges fiskeriförenings hittills utöfvade verksamhet har

utan tvifvel varit af stort gagn för fiskerinäringen, såväl genom väckande

af intresset för denna näring, särskilt för fiskodling i dammar, som

ock genom spridande af kunskap i dess rätta bedrifvande. Med det

stigande intresset för fiskodling i dammar har emellertid, såsom utredningen

gifven vid handen, ej allenast behofvet af sakkunnig hjälp vid

anläggande af fiskdammar in. in. ökats utan äfven efterfrågan hos

föreningen på fiskyngel för utplantering stigit och föranledt föreningen

att utvidga sin fiskodlingsverksamhet. Då nu föreningen synes fortfarande

vara i behof af statsunderstöd samt den äskade förhöjningen i

bidraget till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet synes vara

af förhållandena påkallad har Riksdagen till understöd åt södra Sveriges

fiskeriförening på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 15,500

kronor, däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500

kronor och såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet

7,000 kronor.

51:o) Under punkt 50 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för bestridande af underhålls- och driftkostnader för ett fartyg

för fiskeriadministrationens behof på extra stat för år 1910 bevilja ett

anslag af 7,500 kronor.

Ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1907 års Riksdag

anvisade medel och livilket är afsedt att under åtta manader af året

användas företrädesvis i Östersjön för uppdrifvande därstädes af fiske

på öppna sjön medelst användande af sådana redskap som brukas i

Kattegatt, har, enligt hvad utskottet inhämtat, ehuru fullbordadt i

början af innevarande år, ej ännu användts och torde ej, på grund af

otillräckligheten af det till bestridande af fartygets underhålls- och

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

driftkostnader för året anvisade anslag, 5,000 kronor, kunna komma att

hållas i gång under hela den afsedda tiden.

Då emellertid det är af vikt, att fartyget framdeles varder under

den förutsatta tiden af året vederbörligen utnyttjadt, och för sådant

ändamål erfordras ökning i underhålls- och driftkostnaderna samt den

äskade anslagshöjningen icke torde vara för högt beräknad, har Riksdagen

för bestridande af underhålls- och driftkostnader för ett fartyg för

fisker iadministrationens behof på extra stat för år 1910 beviljat ett

anslag af 7,500 kronor.

52:o) I särskilda inom Riksdagen väckta motioner har föreslagits

att Riksdagen ville till anställande af undersökningar öfver möjligheten

att genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling inom

mellersta Sveriges östersjöområde ställa till landtb Riksstyrelse^ förfogande

ett belopp af 8,500 kronor att utgå med 4,700 kronor år

1910, 1,900 kronor år 1911 samt 1,900 kronor år 1912.

Till stöd för denna framställning hafva motionärerna anfört

följande:

»Ehuru fisket onekligen utgör en af vårt lands viktigare naturliga

tillgångar, hafva dess intressen dock långt ifrån tillvaratagits och tillgodose^

på bästa sätt. Delvis förbisedd, delvis hänsynslöst exploaterad

lämnar fiskerinäringen mångenstädes långt ifrån den ekonomiska afkastning,

den mängd af födoämnen, som borde kunna erhållas.

Man behöfver ej resa mycket i våra skärgårdar inom Östergötlands,

Södermanlands, Stockholms och Uppsala län för att få höra klagomål

af fiskarebefolkningen öfver minskning i tillgång på de vanligare och

viktigare skärgårdsfiskarna, gädda, abborre, id och braxen. Särdeles

den förstnämnda fisken — gäddan —, näst strömmingen den i dessa

trakter viktigaste och mest vinstgifvande, visar en allvarsam nedgång.

Orsakerna härtill äro kanske flera, hvaraf särskilt dock torde böra

nämnas ett på grund af stigande pris allt intensivare drifvet fiske.

Då denna fisk är mycket eftersökt och då den torgförda tillgången af

densamma i allmänhet ej motsvarar efterfrågan, följa häraf höga pris.

Vore tillgången stön’e, skulle detta vara till stor fördel både för den

köpande allmänheten, som finge lägre pris, och för fiskarebefolkningen,

som finge större fångst.

Någon rimlig orsak, hvarför icke ett rikare bestånd af förutnämnda

värdefulla fisksorter skulle kunna genom lämpliga åtgärder

vinnas, tyckes ej förefinnas; utan lär man tvärtom hafva stor anledning

antaga, att förhållandena skulle kunna väsentligen förbättras. För att

bestämma, huru detta bör ske, fordras emellertid undersökningar öfver

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

flera förhållanden, som nu ej äro kända. Man har nämligen i själfva

verket synnerligen ringa kunskap och erfarenhet rörande fiskodling i

skärgårdarna, hvilkas natur och fiskeförhållanden äro högst väsentligt

olika de mera undersökta insjöarnas.

Tidigare hafva sådana undersökningar med den mindre tillgång på

sakkunniga arbetskrafter, som då funnos, icke kunnat eller hunnit utföras,

men nu, sedan de vetenskapligt bildade fiskeri tjänstemännens

antal ökats genom den nya fiskeriadministrationen, böra de icke uppskjutas

längre än absolut är nödigt.

Visserligen kunde man tänka, att dessa undersökningar skulle

kunna utföras vid eller genom den af staten understödda Södra Sveriges

Fiskeriförenings anstalt vid Aneboda, men dels ägnas arbetena därstädes

åtminstone ännu endast åt sötvattensfisken, utan att man ännu har sig

bekant, när eller ens om de kunna utvidgas till Östersjöområdena, dels

hafva de småländska och södra kustområdena helt andra klimatiska

och lokala förhållanden än de norr därom belägna skärgårdarna.

De resultat, som här afses, äro ingående kännedom om möjligheten

för odling i stor skala af framför allt gädda, men äfven, i den

män det kan vara möjligt, af andra fisksorter, såsom id, abborre och

braxen. Arbetena borde sålunda från början inriktas på romkläckning

och yngelutsläppning i stor mängd på lämpliga platser. Hvad en sådan

yngel utsättning kan innebära, är tydligt. Ehuru en gäddhona på c: a

1 kg. vid hvarje lek lägger hundratusen romkorn eller mera, utvecklas

till vuxen fisk en så obetydlig bråkdel af rommen, att stammen ej

ökas. Om endast eu synnerligen obetydlig del af utvecklingsmöjligheterna

kunde räddas utöfver den naturliga uppväxtprocenten, måste

en mycket märkbar ökning af stammen uppstå, d. v. s. en väsentlig

ökning i fångsten utan skada kunna ske.

För att nå dessa resultat, behöfves en noggrann kännedom om

ifrågavarande fiskars lektider på olika trakter och om läget och beskaffenheten

af de för ynglets utveckling lämpligaste naturliga lekplatserna

i inre och yttre delarne af skärgården. Vidare erfordras

kunskap om, huru och hvarest konstgjorda lekplatser och romkläckningsplatser

kunna och böra anordnas samt beskaffenheten m. m. af

kläckningsapparater in. m. Vidare behöfvas undersökningar öfver

möjligheten af att på lek- eller uppfödningsplatserna anordna tillförsel

af lämpliga näringsdjur såsom krustacéer, spädt fiskyngel och dylikt,

samt huru skydd skall kunna anordnas för rommen och det ifrågavarande

ynglet. Äfven behöfves kännedom om fiskens vandringar för

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

bedömande af huru tätt eller glest utsläppning^- eller odlingsplatserna

böra anläggas.

Arbetena härmed torde man behöfva utsträcka öfver minst tre

år för att få nödig erfarenhet och kunna kontrollera de vunna resultaten

på olika platser. Under det första året kunna arbetena lämpligen koncentreras

till färre platser inom ett län, hvartill Södermanlands län är

synnerligen lämpligt på grund af bland annat dess centrala läge och

de förarbeten, som där i viss mån redan äro gjorda. Dessutom finnes

där ett för ifrågavarande undersökningar utmärkt väl beläget område

med öfver 25 kilometers fastlandsstränder och omkring 40 st. holmar

och skär, nämligen Hånö egendom, hvars ägare lofvat att utan ersättning

upplåta sitt fiskevatten för försöken.

Då för utöfvandet af undersökningarna sålunda bland annat behöfvas

fiskeförsök, bestämningar af maginnehållet hos fiskyngel m. fl.

vetenskapliga iakttagelser och dylikt, befruktnings- och kläckningsexperiment,

fodringsförsök samt märkning af fisk i stor skala m. in.,

så erfordras härför insiktsfull ledning af en verklig fackman, såsom

distriktets fiskeriintendent eller fiskeriassistenten. Denne ledare bör,

så långt sig göra låter, själf närvara vid och ordna detaljerna af

arbetena och själf göra detaljiakttagelserna, enär det är just dessa

detaljer som utgöra det viktigaste, samt enär riktigheten af de slutledningar,

som skola göras, beror på att detaljerna observeras och

uppfattas rätt. Utom denne ledare erfordras ett biträde för en del

enklare och ofta upprepade arbeten, hvartill någon af dem, som på

senare år genomgått fiskeriskolan vid Engelsberg eller Aneboda, torde

kunna lämpa sig och vara att påräkna. Två handtlangare för hela

tiden samt två för delar af densamma äro erforderliga.

En ganska stor uppsättning af fångstredskap, sumpar, materiel till

konstgjorda yngelplatser och dylikt, till kläckningsapparater samt till

märkning af fisk är äfven erforderlig. En stor del häraf, speciellt

af fiskredskapen, torde kunna beräknas finnas kvar i användbart

skick efter de treåriga undersökningarnas slutförande och kunde dessa

redskap sedermera öfverlämnas till kungl. landtbruksstyrelsen för att

öka och komplettera dess förråd af fiskredskap. Vid kostnadsberäkningen

torde man kunna utgå ifrån att till ledare bör af kungl. landtbruksstyrelsen

förordnas fiskeritjänsteman, hvars ersättning sålunda kan

utgå på vanligt sätt och ej behöfva af Riksdagen särskildt anvisas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

För tro månaders tid torde eu lämplig person som genomgått fiskeriskola,

böra ersättas med 450 kronor, hvartill kommer eventuella

resekostnader med 150 kronor, således per år......

2 handtlangare under 90 dagar och 2 under 45 dagar

kronor

600: —

torde erhållas för per år...............................................

Ersättning för upplåtelse af fiskevatten utöfver det

55

1,080: —

ofvan nämnda, gratis upplåtna. På grund af det

intresse, med hvilket arbetet antagligen kommer

att mottagas, upptages denna post till endast pr år

55

100: —

Summa per år

kronor

1,780: —

eller för tre år ............................................................

;?

5,340: —

Till anskaffning och undersökning af redskap............

För märkning af fisk (silfvermärken, annonskostnader

55

1,900: —

och ersättning för lämnade uppgifter om fångade,

märkta fiskar) ..................................................................

55

800: —

Oförutsedda utgifter ............................................................

55

460: —

Summa kronor

8,500: —

Häraf torde behöfvas:

under första året .................................................................

55

4,700: —

andra ,, .................................................................

55

1,900: —

„ tredje „ ..............................................................

55

1,900: —

Summa kronor

8,500: —»

Vid motionerna hade fogats denna

Specifikation å redskap in. in.

Eu större not..........................................................................

kronor

200

En mindrejyngelnot...............................................................

55

150

Tio stycken grimnät å 20 kronor ....................................

57

200

Femton slätnät å 10 kronor ............................................

57

150

Två storryssjor å 100 kronor.............................................

55

200

Tio större ryssjor å 10 kronor..........................................

55

100

Tjugu mindre ryssjor å 5 kronor ...................................

55

100

Olika liafvar...........................................................................

55

100

Sumpar och material därtill, 15 stycken å 10 kronor

Hägnader och stängselnät samt material därtill, såsom

55

150

bräder, slanor, metalltrådsnät in. in............................

55

150:

transport kronor

1,500:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

transport kronor 1,500: —

Skrapor och dylikt ............................................................... ,, 50: —

Kläckningsapparater............................................................... ,, 200: —

Diverse öfrig material............................................................ ,, 150: —

Märkningsgrejor och silfvermärken 1,500 stycken å

20 öre .............................................................................. ,, 325: —

Annonskostnader ................................................................... ,, 100: —

Ersättning för återlämnade märken x) 750 st. å 50 öre ,, 375: ■—

Summa kronor 2,700: ■—

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen med anledning af förenämnda

motioner beslutat att till anställande af undersökningar öfver möjligheten

att genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling

inom mellersta Sveriges Östersjöområde ställa till landtbruksstyrelsens

förfogande ett belopp af 8,500 kronor att utgå med 4,700 kronor år

1910, 1,900 kronor år 1911 samt 1,900 kronor år 1912.

Den hydrografiska undersökningen åt* Sveriges färskvatten.

53:o) Under punkt 51 af nionde hufvudtiteln har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för uppehållande under år 1910 af verksamheten

vid den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart

lydande observationsstationer på extra stat för samma år anvisa

ett anslag af 50,000 kronor samt att för verkställande under år 1910

af hydrogeologiska specialundersökningar på extra stat för samma år

anvisa ett anslag af 3,000 kronor, eller tillhopa 53,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande år anvisadt ett

anslag af 49,400 kronor, däraf 46,400 kronor för den hydrografiska

byrån med underlydande observationsstationer samt 3,000 kronor för

hydrogeologiska specialundersökningar. I det för den hydrografiska

byrån för år 1910 äskade beloppet, 50,000 kronor, hvilket är afsedt

att disponeras på följande sätt, nämligen

Arfvode

åt föreståndaren........

........................ kronor 7,000: —

J?

,, en byråingenjör ..

........................ ,, 4,500: —

JJ

V) J? J)

........................ „ 4,500: —

„ „ vaktmästare ....

........................ „ 800: —

transport kronor 16,800: —

-1) Om också 50 öre pr styck är litet och kan behöfva höjas, är det nog osannolikt,

att man får igen hälften af märkena.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

6,000: —

3,500: —

2,000: —

7,000: —

8,000: —

1,700: —

5,000:— 50,000: —

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

transport kronor 16,800: —

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren

(högst 500 kronor) förslagsvis ,,

Publikationer................................. ,, ,,

Ved, ljus, papper och öfriga

expenser....................................... ,, ,,

Itesekostnader och handtlangning

vid mätningar ............. ,,

Observatörers arfvoden.............. ,, ,,

Komplettering och underhåll af

peglar och utrustning............ „ ,,

Anskaffning och uppsättning af

själfregistrerande peglar......... ,, »____

ligger alltså den ifrågavarande höjningen med 3,600 kronor af förevarande

anslag; och är sistnämnda belopp fördeladt med 500 kronor

på posten »publikationer», 1,500 kronor på posten »komplettering och

underhåll af peglar och utrustning» samt 1,600 kronor å posten

»anskaffning och uppsättning af själfregistrerande peglar».

För den föreslagna ökningen af anslagsposten till den hydrografiska

byrån utöfver hvad nästlidet års Riksdag för ändamålet beviljade

och för det fortsatta uppförandet af den vid samma Riksdag

tillkomna anslagsposten till de hydrogeologiska specialundersökningarna

synas fullgiltiga skäl hafva blifvit förebragta, hvadan Riksdagen, som i

skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde

hufvudtitel uttalat sig angående det i statsrådsprotokollet omförmälda

anslaget till de meteorologiska observationerna, har dels för uppehållande

under år 1910 af verksamheten vid hydrografiska byrån med

under densamma omedelbart lydande observationsstationer, på extra stat

för samma år anvisat ett anslag af 50,000 kronor;

dels ock, för verkställande under år 1910 af hydrogeologiska

specialundersökningar, på extra stat för samma år anvisat ett anslag af

3,000 kronor; eller tillhopa 53,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat

för år 1910 anvisa till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor, samt

till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 45,000

kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Under erinran att för bestridande af hithörande utgifter vore i

nu gällande riksstat såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt

domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna

42,800 kronor, däraf 7,300 kronor för länsstyrelsernas räkning,

dels ock till resekostnader vid domänförvaltningen förslagsvis

45,000 kronor, samt att berörda för uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna afsedda belopp till följd af den af nästlidna års

Riksdag beslutade löneregleringen för länsstyrelserna icke vidare vore

behöfligt, hvarför ock Eders Kungl. Maj:t den 31 december 1908 förordnat,

att de medel, 7,300 kronor, af omförmälda för år 1909 beviljade

anslag å 42,800 kronor, som ställts till länsstyrelsernas disposition för

beredande af biträde vid domänärendenas handläggning å landskontoren,

icke skulle för ändamålet utanordnas, har departementschefen i enlighet

med domänstyrelsens hemställan tillstyrkt aflåtande af förevarande

framställning.

Riksdagen har icke haft något att emot denna framställning erinra

och har alltså, å extra stat för år 1910 anvisat

dels till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor,

och dels till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag

45,000 kronor.

Skogsinstitutet.

55:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för innevarande år

ägt rum, till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet på extra

stat för år 1910 anvisat ett belopp af 8,000 kronor.

Landtmäteristateii.

56:o) Såsom under punkt 9:o) här ofvan meddelats har Riksdagen

å extra stat för år 1910 beviljat ett förslagsanslag å 30,000 kronor till

bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare företagna

tjänsteresor; hvarom Riksdagen i detta sammanhang velat erinra.

57:o) Under punkterna 56 och 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1910 anvisa, dels till bestridande

af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontoret af

landtmäterielever ett anslag af 8,000 kronor, och dels för anordnande

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 79

vid generallandtmätorikontoret af eu kurs i triangelmätning ett anslag

af 5,500 kronor.

I den stat, som till och med nästlidna år gällde för landtmäteristyrelsen,

ingick, bland annat, en post till arfvode åt lärare för landtmäterielevernas

undervisning å 3,000 kronor. I den af 1908 års Riksdag

antagna nya staten för nämnda ämbetsverk upptogs icke någon

utgiftspost för berörda ändamål utan beviljade Riksdagen därför å extra

stat ett särskild t anslag till belopp af 8,000 kronor, sålunda enahanda

belopp, som nu för ändamålet äskas för år 1910. För åvägabringande

af undervisning i triangelmätning har dels Eders Kungl. Maj:t under

åren 1904, 1905 och 1906 anvisat anslag af till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande stående medel och dels Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts

förslag anvisat å extra stat för år 1908 ett belopp af 5,000 kronor.

För innevarande år har anslag till dylik kurs icke funnits erforderligt.

Af hvad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet finner

Riksdagen behofvet såväl af fortsatt undervisning för landtmäterielever

som ock af eu ny kurs i triangelmätning till fullo ådagalagdt. Och då

Riksdagen icke haft något att erinra beträffande de begärda anslagens

belopp, har Riksdagen alltså på extra stat för år 1910 anvisat, dels

till bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontoret

af landtmäterielever ett anslag af 8,000 kronor; och dels för

anordnande vid generallandtmäterikontoret af en kurs i triangelmätning ett

anslag af 5,500 kronor.

Ilikets allmänna kartverk.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen

dels att för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning m. m. på extra stat för år 1910 anvisa ett

anslag af 19,200 kronor,

dels att för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket

anställda kvinnliga ritare och ritbiträden på extra stat för år

1910 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande för ändamålet användas,

dels att för anställande af ökad personal in. m. vid rikets allmänna

kartverks geodetiska afdelning på extra stat för år 1910 anvisa

ett anslag af 25,950 kronor,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dels ock att för anskaffande af instrument och inventarier vid

samma afdelning på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 30,950

kronor.

Vid 1908 års Riksdag företogs på Eders Kungl. Maj:ts förslag den

ändring i det ordinarie anslaget till rikets allmänna kartverk, att det

uppfördes i riksstaten under följande uppställning:

bestämdt anslag:

till aflöningar................................................................. kronor 67,900: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg............................................................. ,, 21,400: —

reservationsanslag:

till kartarbetena in. m................................................ ,, 131,500: —

summa kronor 220,800: —.

Härjämte anvisade Riksdagen, likaledes på framställning af Eders

Kungl. Maj:t, å extra stat för innevarande år dels ett anslag af 19,200

kronor för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning m. m. och dels ett anslag af 1,000 kronor,

att enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas för höjning af

arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket anställda kvinnliga

ritare och ritbiträden.

Af det ordinarie anslaget var för kartverkets geodetiska afdelning

afsedt ett belopp af 31,500 kronor, fördeladt på följande sätt:

Kronor.

Kronor.

Bestämdt anslag.

Arfvoden till 4 geodeter å 2,000 kr. .......................

—

8,000

Förslagsanslag.

Ålderstillägg till 3 geodeter........................................

—

4,500

Reservationsanslag.

Arfvode till extra arbetskraft ......................................

1,000

—

förmansarfvode till 1 geodet .......................................

500

—

till fältarbetena.................................................................

17,500

19,000

Kronor

31,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Enligt det i 1908 års statsverksproposition åberopade statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för den 13 januari 1908 både departementschefen

ställt i utsikt en höjning i det å extra stat uppförda

anslaget till anställande af ökad civil personal vid kartverket in. in., i

enlighet med hvad derutinnan föreslagits innevarande riksdag. De

nu ifrågasatta nya anslagsposterna äro afsedda att disponeras på följande

sätt:

Anslaget för anställande af ökad personal in. in. vid rikets allmänna

kartverks geodetiska afdelning:

Kronor. | Kronor.

a) Arfvoden:

till 4 geodeter å 2,000.................................

» extra arbetskraft. 2 biträden å 5 kr.

om dagen...................................................

med afdrag för nu utgående anslag

b) Fältarbeten;

till inspektion och rekognoscering ...........

» 4 geodeter å 3,700 kr.........................

8.000

3.650

1.000

2,650

10,650

500

14,800

15,300

orx oxa

Anslaget för anskaffande af instrument och inventarier vid samma

afdelning:

st. universalinstrument å 4,500 kr..............

1 »

15 >

15 »

1 »

3 »

5 »

5

7>

kronor 13.500

» 1,700

1.500

900

2,400

4.500

750

polygoniseringsinstrument ..............................

handkikare å 300 kr........................................

centreringsinstrument å 800 kr...................

basmätningsapparat ..........................................

heliotrop er å 50 kr..........................................

nattsignaler å 250 kr.

räknemaskin........................................................

instrumentskåp å 150 kr.............................

arbetsbord med lådor å 50 kr......................

stolar å 10 kr..........................

Summa kronor 30.950.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 11

3,750

1,200

450

250

50

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

I likhet med departementschefen anser Riksdagen ett fullt tillförlitligt

och noggrant geodetiskt underlag vara eu nödvändig förutsättning för

att ett verkligt godt resultat skall kunna framkomma af kartverkets arbeten;

och då i detta afseende icke blott de topografiska och ekonomiska

kartverken, utan äfven det geologiska kartverket samt sjökarte verket

röna inverkan af de fel, som kunna förefinnas, torde det vara en angelägenhet

af stor vikt, att ett så beskafiadt underlag för kartarbetena

åstadkommes. Af hvad departementschefen i ärendet anfört synes

ådagalagdt, att det icke är möjligt att med de nuvarande arbetskrafterna

vid den geodetiska afdelningen hinna utföra de erforderliga

geodetiska mätningarna inom sådan tid, att icke arbetena såväl inom

det topografiska som det ekonomiska kartverket däraf fördröjas eller

eljest få erfara väsentliga olägenheter, hvadan en ökning af personalen vid

nämnda afdelning synes vara af omständigheterna påkallad. Emot hvad

Eders Kungl. Magt därutinnan föreslagit har Riksdagen icke haft något

att erinra.

En gifven följd af personalens ökning torde blifva anskaffandet

af ytterligare instrument och inventarier för de geodetiska arbetena;

och har Riksdagen icke heller haft något att erinra i afseende å de

därför beräknade kostnaderna.

På grund af hvad sålunda anförts och i anslutning till hvad

Eders Kungl. Magt föreslagit, har Riksdagen på extra stat för år 1910

anvisat dels för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning in. ni. ett anslag af 19,200 kronor; dels för

höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket anställda kvinnliga

ritare och ritbiträden ett anslag af 1,000 kronor att enligt Eders Kungl.

Majrts bestämmande för ändamålet användas; dels för anställande af

ökad personal in. in. vid rikets allmänna kartverks geodetiska afdelning ett

anslag af 25,950 kronor; dels ock för anskaffande af instrument och

inventarier vid samma afdelning ett anslag af 30,950 kronor.

Sveriges geologiska undersökning.

59:o ? Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till bestridande af kostnaderna under år 1910 för Sveriges geologiska

undersöknings fältai’beten och för utgifvande af de på nämnda institutions

undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser på extra

stat för samma år bevilja ett anslag af 36,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Riksdagen far anmäla, att Riksdagen till bestridande af kostnaderna

under är 1910 för Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

och för utgifvande, af de på nämnda institutions undersökningar grundade

kartor, afhandlingar och uppsatser på extra stat för samma år beviljat

ett anslag af 36,000 kronor.

60:o) Under erinran, att nästlidna års Riksdag på framställning

af Eders Kungl. Maj: t till verkställande af nybyggnad för Sveriges

geologiska undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor och däraf

anvisat å extra stat för år 1909 ett belopp af 100,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan under år 1908

för byggnadsarbetets påbörjande låta af tillgängliga medel utanordna

50.000 kronor, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på grund af Eders

Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning af det utaf 1908 års Riksdag

beviljade anslaget å 580,610 kronor för verkställande af nybyggnad,

för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för år 1910 anvisat ett

belopp af i 67,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af

sistnämnda belopp redan under är 11)09 låta af tillgängliga medel utanordna

83.500 kronor.

Vägunderhållet på landet.

61:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1909 anvisat för bestridande

af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar såsom förslagsanslag

50,000 kronor.

62:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera af åren

1907—1909 skett, till understöd åt synnerligt betungade väghållning sdistrikt

på extra stat för år 1910 anvisat 150,000 kronor.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjnkdomar hos

nötkreaturen.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 66 föreslagit Riksdagen

att dels på extra stat för år 1910 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ställa ett anslag af 95,000 kronor, att användas till förekommande och

hämmande af tuberkelsjnkdomar hos nötkreaturen, med rätt för Eders

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Kung!. Maj:t att utaf sagda belopp under år 1909 af tillgängliga medel

förskottsvis för ändamålet utanordna 10,000 kronor,

dels ock medgifva, att hvad vid utgången af år 1909 möjligen icke

blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under

år 1910 användas för enahanda ändamål.

Med hänsyn till vikten af att tillräckliga medel finnas till förfogande

för fortsatt främjande af arbetet för bekämpande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen, har Riksdagen dels på extra stat för är

1910 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag af 95,000

kronor, att användas till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utaf sagda

belopp under år 1909 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet

utanordna 10,000 kronor, dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af

år 1909 möjligen icke blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade

anslag må under år 1910 användas för enahanda ändamål.

64:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riksdagen,

i likhet med hvad för åren 1908 och 1909 ägt rum, dels på

extra stat för år 1910 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande, under

benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vattenaftappningar

inom Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af

till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet för

närliggande bygd, ett belopp af 700,000 kronor; dels på extra stat

för år 1910 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning

allmänna frostminskning sanslag et, till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas ändamål är att

minska frostländigheten för närliggande bygd, ett belopp af 200,000

kronor; dels ock beslutat, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande

af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas

nu gällande allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende.

Afdikningar å kronan tillhörig mark.

65:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har

Riksdagen, i likhet med hvad för år 1909 ägt rum, till "bestridande af

kostnader för af dikning ar å kronans skogar i de norrländska länen och i

Kopparbergs län, på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag å 150,000

kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

85

Reglering af flottleder.

66:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ärendet,

liar Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, medgift,

dels att under år 1910 inflytande flottningsafgifter må användas

till bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket; dels

ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande af

kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom

i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1909 års slut må

finnas disponibla, må under år 1910 till enahanda ändamål användas

utan begränsning till vissa län.

Uppehållande af skogs vårds styrelse nias verksamhet.

67:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1910 anvisa ett

anslag af 67,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af åren

1905—1909 anvisat ett extra anslag å 60,000 kronor, hvilket belopp

efter af domänstyrelsen upprättadt förslag fördelats mellan 2 2 skogsvårdsstyrelser

med visst anslag till enhvar af dem, högst 4,000 kronor och

lägst 1,000 kronor.

I enlighet med 1908 års Riksdags beslut har emellertid från och

med den 1 augusti 1908 tillkommit en ny skogsvårdsstyrelse, nämligen

för Gottlands läns landstingsområde. Och har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att såsom bidrag till nämnda skogsvårdsstyrelses verksamhet

anvisa ett årligt anslag af 7,500 kronor, i anledning hvaraf

anslaget till ifrågavarande ändamål föreslagits skola höjas till 67.500

kronor.

Med hänsyn till de särskilda lagbestämmelser, som äro stadgade

beträffande vården af enskilda skogar inom Gottlands län, samt den

ökade befogenhet, som genom nämnda stadganden tillagts skogsvårdsstyrelsen

inom nämnda läns landstingsområde, har Riksdagen bifallit

den föreslagna höjningen i anslaget och får alltså anmäla, att Riksdagen,

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1910 anvisat ett

anslag af 67,500 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Skogsodlingens befrämjande.

68:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

bär Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—

1909 ägt ruin. för skogsodlingens befrämjande för år 1910 beviljat ett

extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande för att i man af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,

till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet

lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes,

landsting eller hushållningssällskap, under iakttagande, att i intetdera

fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre

belopp än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans

eller ^ ettdera af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller

hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att

efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

afgifva redogörelse öfver användningen af de utaf staten

samt af landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag’.

Förvaltningsbidrag till egnalieinslåneförmedlare.

G9:o) Under punkt 73 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för beredande under år 1910 af bidrag till egnahemslåneförmedlare

för betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkommande

kostnader och möjliga förluster med ett belopp, motsvarande

för hvarje låneförmedlare en half procent af den ej till betalning förfallna

kapitalskuld, hvari låneförmedlaren på grund af från egnahemslånefonden

utbekomna statslån vid samma års början häftat till staten,

å extra stat för år 1910 anvisa ett förslagsanslag af 75,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till någon erinran i anledning

af Eders Kungl. Maj:ts berörda framställning, har alltså för beredande

under år 1910 af bidrag till egnahemslånef(»"medlare för betäckande

af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga förluster

med ett belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare en half procent

af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren

På grund af från egnaliemslånefonden utbekomna statslån vid samma

års början häftat till staten, å extra stat för år 1910 anvisat ett förslagsanslag

af 75,000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 0.

87

Lindring; af fraktkostnaderna för kalk.

70:o) Under punkt 74 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af

kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof, på extra stat

för år 1910 anvisa, såsom förslagsanslag, ‘250,000 kronor.

För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat

till lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk,

kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof såsom förslagsanslaganvisat

ett belopp af 200,000 kronor.

Då det hittills tillgängliga statsanslaget under nästlidna år visat

sig otillräckligt, har Eders Kungl. Maj:t hemställt, att en förhöjning

af anslaget med 50,000 kronor bör äga rum.

Riksdagen har ansett den begärda ökningen af ifrågavarande

förslagsanslag af förhållandena påkallad, hvadan Riksdagen, för lindring

af fraidkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och

märgel för jordbrukets behof, på extra stat får år 1910 anvisat, såsom

förslagsanslag, 250,000 kronor.

«

Befrämjande åt'' afsättiiingeii i utlandet af alster af svenskt

landtbruk och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.

71 ro) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 75 föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 20,000 kronor,

att af Eders Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i

främmande länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar

äfvensom fiskerinäringen.

Under riksstatens sjunde hufvudtitel har för hvart och ett af åren

1897—1909 på extra stat uppförts ett anslag till befrämjande af afsättningen

i främmande länder af alster af svensk industri och svenska

näringar. Detta anslag, som för hvart och ett af åren 1906—1909

belöpt sig till 20,000 kronor, har till sin väsentligaste del tagits i

anspråk för uppehållande af dels en mejeriagent- och landtbrukskonsulentbefattning

i England, dels ock en fiskeriagentur i norra Tyskland.

Allenast återstoden af anslaget, 1,500 kronor, har under åtskilliga

år i sammanhang med fördelningen af anslaget till handelsstipen
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

dier tilldelats någon person för att i främmande länder verka för afsättning

af svenska industrialster.

Då emellertid 1908 års Riksdag, med bifall till Eders Kung!.

Maj:ts framställning i ämnet, för år 1909 anvisat särskilda anslag till

exportstipendier och till handelsstudiestipendier, har departementschefen

ansett, att här förut omförmälda anslag bör med afseende å de

ändamål, hvartill den ojämförligt största delen af anslaget faktiskt

blifvit använd, för framtiden naturligen och lämpligen i sin helhet

uttryckligen anvisas till befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svenskt jordbruk och därmed sammanhängande näringar.

Riksdagen, som till fullo insett vikten af att afsättningen i utlandet

utaf alster af svenskt jordbruk och dess binäringar äfvensom af

fiskerinäringen på det kraftigaste befrämjas, bär särskildt velat framhålla

önskvärdheten af att åtgärder vidtoges till befordrande af export

utaf afvelsdjur af ayrshire- och låglandsboskap till Ryssland, hvartill

försök redan gjorts af Malmöhus läns hushållningssällskap och Svenska

ayrshireföreningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen på extra stat för år

1910 anvisat ett anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kungl. Maj:t

användas till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af

svenska landibruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.

Internationella landtbrnksinstitntet i Rom.

72:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—

1909 ägt rum, till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande uti

internationella landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för år 1910

anvisat 5,000 kronor.

Svenska fattigvårdsförbundet.

73:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ärendet

bär Riksdagen, i likhet med hvad för år 1909 ägt rum, till understöd

åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1910 anvisat ett

anslag af 8,000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse iX:o 9.

89

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 78 föreslagit Riksdagen

att, till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, anvisa å extra stat för år 1910 ett anslag af 171,844 kronor.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, till betäckande af ofvan omförmälda,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra

stat för år 1910 ett anslag af 171,844 kronor.

Extra lönetillägg.

75:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har

Riksdagen, med anledning af Eders Kungl. Maj:ts under punkt 79 af

förevarande hufvudtitel framställda förslag, till beredande af extra

lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte uti jordbruksdepartementet

samt vid under sistnämnda departement lydande verk och

stater, å extra stat för år 1910 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp

af 15,000 kronor, att utgå enligt de i nyssberörda skrifvelse angifna

grunder.

Stockholm den 22 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Riksd. Prat. 1909■ 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Jortlbruks
;

Departementschefen...............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kung], Maj:ts kansli............................................................................

; Landtbruksstyrelsen................................................................................................................................

! Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

i Bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. m.....................................................................................................

Förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor ............................................................................................

i Veterinärundervisningen .......................................................................................................................

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag................................................................................

Landtbruksingenjörer och deras biträden ........................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................

j Länsveterinärer och veterinärstipendiater ........................................................................................

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (däraf särskilt 160,000 kronor till prisbelöningar

1 Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

\ Befrämjande af husslöjden....................................................................................................................

i Fiskerinäringens understöd...................................................................................................................

! Domänstyrelsen........................................................................................................................................

| Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten ...........................................................................................................................

För statens skogsläroverk ............................................................................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken ................................

| Reservationsanslag :

Till enskilda skogsundervisningen...............................................................................................

Till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet ................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

1)1

Litt. A.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

1

Indelning och därmed jämförlig

Anvisning i

anvisning på förslag.

Summa.

kontant.

i

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor, j ö

Kronor. : ö.

Kronor. ö.

departementet.

.......... 297,900: —

O O O

o o o

oTco

rH lO 1-0

--—

|

17,000 —

53,700 —

57,600 —

|

) |

af hästar).......................

.......... 50,000: —

347.900

86,200

4,500

54,500

290.800

82,900

291,050

30.000

25.000

68.000

159,000

_

1.070 —

|

347,900 —

86,200!—:

4,500—i

54,500 - i

290,800 —i

82,900—:

292,120 —

30.000 —

25.000 —

68,000]—

159,000

...... 1,113,500: —

89,050: — 1,202,550: —

7,600:

2,873,850: ■

110.000:

2,881,450: — j 4,194,000]

--j_ 4,194,000

Transport1] 5,762,150!—j 1,070— j — -— — 5,763,220;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag .......

Landtmätenstaten...................................................................

Skiften och afvittringar, reservationsanslag.......................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag...................

Rikets allmänna kartverk:

Bestämdt anslag:

Till aflöningar ...............................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg ...........................................................

Reservationsanslag:

Till kartarbeten m. m................................................

Sveriges geologiska undersökning........................................

Gästgifvares friheter ............................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag....................

Färjor och färjekarlar............................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ........

Fattigvården i Stockholm och landsorten ........................

Fattigvården i allmänhet ....................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag ........................................

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o

93

----------------_-----?----------------------

Indelning och därmed jämförlig!

Anvisning i

anvisning på förslag. Summa.

kontant.

Friheter. [ Ersättningar.

Kronor.

o.

Kronor, ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

IS.

Transport

5,762,150

—

1,070 —

—

5,763,220

12,000

_

_ _ _

_ _

_

12,000

—

535,400

—

535,400

—

63,000

—

- - -

— —

—

63,000

—

67,900: —

50,000

50,000

21,400: —

131,500: -

220,800

_

220,800

80,200

—

80,200

10,830

215,000

—

6,635 —

1,664

—

19,129

—

215,000

_

354

—

25 —

- -

—

379

—

1.000,000

—

- - -

---

—

1,000,000

—

9,564

—

9,564

—

175,000

—

175,000

—

.....................

100,000

100,000

—

100,000

—

100,000

—

40,463

—

i

40,463

—

10,000

—

---

—

10,000

—

Summa1 8.384,761

7,730

1.664—1 8,394,155]

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Nionde

Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Majds kansli:

Till aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare ........... 4.000: —

» arfvode åt en extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. m..................................................... 7,000: —

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp .................................................... 3,000: —

» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000: —

» förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Vaster
norrlands,

Västerbottens och Norrbottens län ........ 6,000: —

» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets

landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande

af lärarinnor ................................................ 4,000: —

Bidrag till aflöning åt tolf kx-ingresande jordbrukskonsulenter

i Dalarne och i Norrland ............................... 30,000: —

Till bestridande af kostnader för byggnadsai-beten för

trädgårdsskolan vid Alnarp ........................................ 40,000: —

» bestridande af ytterligare kostnader för ombyggnads
ai*beten

och nyanläggningar vid Alnarp.................... 9,591: —

Veterinärundervisningen:

Till uppehållande af verksamheten vid veterinärbakteriologiska

anstalten under år 1910 ..............................

Transport

hufvudtitel.

Kronor. ii.

11.000 i —

102,591 —

21,320 —

134,911 —

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse X:o .9.

95

Kronor. fi.

Transport 134.911 —

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten ........................................................... 7,500: — :

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten ........ 12,500: — !

» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet

vid Ultima samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner

och redskap för landtbrukets behof ........................ 12,500: — 1

Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof.................................... 48,000: — ]

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd

kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län 11,250: —

Till understöd åt frökontrollanstalter................................ 10.000: —

» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver
och

gräsfrö odlingen .................................................... 15,000: —

Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet .....................••• 25,000: — j

Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning

..............................................................•_•••• 1.000: —

» anställande af en förste och en andre torfingenjör

samt två torfassistenter ............................................ 25,000: —

» upprätthållande af en torfskola ................................ 7,000: — ;

> understöd åt svenska mosskulturföreningen ............ 35,000: —

Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket 240,000: —

Till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket

.......................................................... 6.500: j

» ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar in. m. 16,000: —

» anställande af en statskonsulent i svinskötsel ........ 6,500: —

» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................ 20,000: —

Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap m. in..................................................... 22,000: —

Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län.... 5,000: — !

■

''

525.750 —

Hästafvelns förbättrande: j j j

Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge

hingstdepå .................................................................••• 3,790: — j

Bidrag till uppförande af erforderliga ekonomihus vid

Flyinge kungsgård ........................................................ 20,000: — j 23,790 —1

Transport 684.451 —

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Kronor. ö.

Transport: 684,451

Befrämjande af husslöjden:

| Till anställande af eu andre instruktör i husslöjd och personligt''

ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................

3,500

Fiskerinäringens understöd:

Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrograiisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande

hafven samt för tillsyn och bevakning

vid Sveriges hafsfisken ................................................ 34,000:

» försäkring af fartyget Skagerak ............................... 5,200:

» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100:

Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation

för bohuslänska fiskare .................................... 2,250:

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............ 15,500:

» bestridande af underhålls- och driftkostnader för

ett fartyg för fiskeriadministrationens behof............ 7,500:

» anställande af undersökningar öfver möjligheten att

genom fiskodling i större skala befrämja fiskets

utveckling inom mellersta Sveriges Östersjöområde 4,700:

95.250

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:

Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt!

för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar........ 53,000 -

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner:

Till aflöning åt domänintendenter .................................... 35,500: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000: — i 80,500 -

Skogsinstitutet:

Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet...................

Landtmäteristaten :

Till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts
landtmätame

företagna tjänsteresor ........................ 30,000: —

Transport 30,000: —

8.000 !—.

924,701 —

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 9.

97

Transport

Till bestridande af kostnaderna för undervisning vid

generallandtmäterikontoret af landtmäterielever ....

» anordnande vid generallandtmäterikontoret af en

kurs i triangelmätning ................................................

30,000

Kronor. ö.

924,701 : —

8,000: —

! I

5,500: — | 43,500 j —

Rikets allmänna kartverk:

Till anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning m. m.................

Till förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden

» anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna

kartverks geodetiska afdelning........................

» anskaffande af instrument och inventarier vid rikets

allmänna kartverks geodetiska afdelning ................

19,200: —

1,000: —

25,950: —

30.950: —

I

77,100

Sveriges geologiska undersökning:

\ Till bestridande af kostnaderna under år 1910 af Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten och för utgifvande

af därpå grundade kartor m. m............. 36,000: —

I » verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning ................................................................ 167,000: —

Vägunderhållet på landet:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för

vägdelningar, förslagsanslag ....................................... 50,000: —

» understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt 150,000: —

203,000

200,000

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkel’ukdomar

hos nötkreaturen............................................................ 95,000: —

» understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar

inom Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län (norrländska afdiknings
anslaget)

........................................................................ 700,000: — .

» understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar

inom öfriga delen af riket, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten för närliggande

bygd (allmänna frostminskningsanslaget)... 200,000: — . j

Transport 995,000: — i 1,448,301 |—

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Kronor.

Transport 995.000

Till afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län................................................ 150,000:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.................... 67,500:

Till skogsodlingens befrämjande........................................ 100,000:

» beredande under år 1910 af bidrag till egnahemslåneförmedlare

för betäckande af för dem genom

lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga

förluster, förslagsanslag ............................................ 75,000:

» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg

af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behof, förslagsanslag.................................... 250,000:

» befrämjande af afsättning i främmande länder af

alster af svenska landtbruket och dess binäringar

äfvensom fiskerinäringen............................................ 20,000:

» bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella landtbruksinstitutet i Rom........ 5,000:

» understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ............ S,000:

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter ................................................ 171,844:

» beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt vissa

tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet

samt därtill hörande ämbetsverk, förslagsanslag.... 15,000:

: — | 1,448,301

1.857.344

Summa; 3,305,645

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.