Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1912 års utgång af den genom förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseråntor.
1909-04-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1909:91, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1912 års utgång af den genom förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseråntor.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 91.
9
N:o 91.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 april 1909.
— — — — Andra Kammaren den 30 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om utsträckning till 1912 års utgång af den genom
förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen
af skattefrälseråntor.
(Statsutskottets utlåtande n:o 67.)
Till Konungen.
I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte besluta, att den genom kungl. förordningen den 11 september 1885
bestämda inlösen af skattefrälseräntor måtte äfven efter innevarande års
utgång äga rum, därest vederbörande ränteägare, som ville begagna sig af
denna inlösen, därom i den ordning, samma författning stadgade, gjorde
anmälan inom utgången af år 1912.
Genom kungl. förordningen den 11 september 1885 föreskrefs, bland
annat, att de räntor å skattefrälsehemman, bvilka genom köp, byte eller
gåfva kommit från kronan i enskild persons eller verks, menighets eller
inrättnings ägo och icke blifvit med jordäganderätten förenade, skulle, i
mån som vederbörande ägare därom framställde anbud, för statsverkets
räkning inlösas, därest ägare, som ville begagna sig af den sålunda bestämda
inlösen, inom ett år från nämnda dag därom gjorde anmälan bos
kammarkollegium eller Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Tiden, inom hvilken vederbörande ränteägare borde göra anmälan för
att få begagna sig af ifrågavarande inlösen, bar sedermera genom upprepade
beslut af statsmakterna utsträckts, sista gången jämlikt kungl.
kungörelsen den 20 april 1906 till innevarande års utgång.
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 26 Höft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 91.
Då frälseräntor torde finnas, hvilkas ägare kunna vara villiga att,
om förlängdt tillfälle därtill lämnas, erbjuda dessa räntor till inlösen, och
då det är önskligt, att staten må kunna, såvidt möjligt är, medelst fri
villiga
aftal med ränteägarne återvinna dessa utskylder, har Riksdagen
ansett ytterligare tillfälle böra beredas till förvärfvande åt staten af desamma;
och har Riksdagen alltså beslutat, att den genom kungl. förordningen
den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor
må äfven efter innevarande års utgång äga rum, därest vederbörande
ränteägare, som vill begagna sig af denna inlösen, därom i den ordning,
samma författning stadgar, gör anmälan inom utgången af år 1912;
hvilket Riksdagen skolat härigenom för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 30 april 1909.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Victor Pettersons A.-B. boktr. 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.