Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Klingl. Maj:ts in oposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 33 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet m. m. jämte en inom Riksdagen i ämnet väckt motion.

1910-05-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:102, Skrifvelse till Konungen i anledning af Klingl. Maj:ts in oposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 33 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet m. m. jämte en inom Riksdagen i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse Nr 102.

34. Skaraborgs läns södra valkrets, innefattande Åse, Viste, Bame,

Laske, Kållands, Skånings, Vilske, Gudhems, Vartofta och Frökinds

härad samt städerna Skara, Falköping och Tidaholm.

Stockholm den 10 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.

m \02.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 10 maj 1910.

— — — — Andra kammaren den 10 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Klingl. Maj:ts

in oposition med förslag till lag angående ändrad lydelse

af §§ 33 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet m. m. jämte en inom Riksdagen i ämnet

väckt motion.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15).

Till K onungen.

Genom en den 11 mars 1910 dagtecknad proposition, nr 86, har

Eders Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen bilagda utdrag

af statsrådsprotokollen öfver civilärenden för den 26 februari 1909 och

den 11 mars 1910, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse Nr 102.

l:o) lag angående ändrad lydelse af §§ 33 och 73 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;

2:o) lag angående ändrad lydelse af § 74 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862; och

3:o) lag angående ändrad lydelse af § 30 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862.

I samband med berörda proposition har Riksdagen till behandling

förehaft en inom Riksdagen väckt motion om vissa ändringar uti Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Den föreliggande utredningen i ärendet anser Riksdagen otvetydigt

gifva vid handen, att — särskild t ur synpunkten af Sveriges finansiella

förhållande till utlandet — en inskränkning erfordras i den kommunerna

nu tillerkända rätt att utan Kungl. Maj:ts medgifvande upptaga

lån. Då Eders Kungl. Maj:t, i fråga om sättet för den fria lånerättens

begränsning, föreslår, att gränsen skall bestämmas i förhållande till dels

den beräknade beskattningsbara inkomsten inom kommunen, dels den

beslutade uttaxeringens belopp, synes Riksdagen detta förslag vara

ägnadt att, såvidt möjligt, ställa den fria lånerätten i beroende af den

ekonomiska bärkraften. Äfven i fråga om afvägningen af ifrågavarande

gräns kan Riksdagen i hufvudsak ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts

förslag. Af de företedda beräkningarna vill det nämligen synas, att

gränsens bestämmande till skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel af

den för föregående år enligt vederbörande kommunalförfattning beräknade

beskattningsbara inkomsten inom kommunen och, å andra sidan, den

summa, som för nämnda år beslutits skola i kommunen anskaffas genom

uttaxering, innebär en ur allmänt ekonomisk synpunkt tillräcklig begränsning

af kommunernas fria lånerätt, utan att i det hela inskränka

densamma på ett sätt, som kan leda till förfång för kommunernas

utveckling. Att Eders Kungl. Maj:ts förslag i det hela icke kan antagas

på ett för kommunerna menligt sätt inskränka deras fria lånerätt, vinner

stöd däraf, att detsamma i nu berörda hänseenden ansluter sig till det

förslag, som uppgjorts af styrelsen för svenska stadsförbundet, hvilket

förbund företräder de kommuners intressen, hvilka i främsta rummet

hafva behof af den fria lånerätten.

I ett afseende har Riksdagen emellertid beslutat en utvidgning af

den föreslagna fria lånerätten. Enligt lagen den 25 juni 1909 angående

folkskoleväsendet i vissa städer skola i stad, där stadsfullmäktige finnas

och Konungen på framställning af stadsfullmäktige eller kyrkostämma

därom förordnat, folkskoleväsendet samt frågor om uppfostran åt van
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 102.

artade och i sedligt afseende försummade barn utgöra en för hela staden

gemensam angelägenhet, hvilken staden såsom kommun har att vårda,

och i sådan stad skola kostnaderna för ofvannämnda ändamål beslutas

och utgöras på sätt om kommunalutskylder är stadgadt. Med erinran

om dessa bestämmelser har i ofvan omförmälda motion framhållits hurusom

vid de statistiska beräkningar, på hvilka den af Eders Kung!. Maj:t

föreslagna begränsningen af den fria lånerätten grundats, den omständigheten

icke kunnat beaktas, att, i samma män stadskommunerna

öfvertaga folkskoleväsendet, den för detsamma nödvändiga utdebiteringen

kommer att äga rum i den borgerliga i stället för i den kyrkliga

kommunen. För de städer, som ställt folkskoleväsendet under stadsfullmäktige,

skulle enligt motionärens mening den fria lånerätten

sålunda blifva mer begränsad än afsikten torde hafva varit, medan åter

andra städer kunde draga i betänkande att verkställa öfverflyttningen

från den kyrkliga till den borgerliga kommunen på grund af den

vtterligare inskränkning af deras lånerätt, som däraf skulle föranledas.

Motionären har därför framställt yrkande, att berörda omständighet

måtte vid hithörande bestämmelsers affattande beaktas.

Riksdagen delar motionärens mening, att den olikhet i begränsningen

af skilda kommuners fria lånerätt, som blir en följd af nämnda af motionären

berörda omständigheter, innebär en afsevärd olägenhet. Det kan

nämligen icke anses önskvärd!, att omfånget af städernas fria lånerätt

göres beroende af, huruvida folkskoleväsendet och barnavården äro lagda

under den borgerliga eller den kyrkliga kommunens beslutanderätt.

För att i fråga om den fria lån erättens omfång åstadkomma full likställighet

mellan samtliga kommuner har Riksdagen sålunda företagit

en ändring af Eders Kungl. Maj:ts förslag i den af motionären angifna

riktning.

Äfven i en annan punkt har Riksdagen biträdt motionärens förslag.

Motionären har åberopat en af den kommunala centralbyrån verkställd

beräkning, hvaraf framginge, att städerna den 31 december 1908 hade

omkring 70 miljoner kronor i korta lån, men att, om Eders Kungl.

Maj:ts förslag varit gällande, sammanlagda beloppet icke fått öfverskrida

37,400,000 kronor. För en motsvarande inskränkning af den korta

krediten kräfvas, framhåller motionären, i städernas ekonomiska förvaltning

genomgripande förändringar, för hvilka den af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna tiden intill den 1 januari 1912 vore alldeles för kort.

Öfvergångstiden borde därför utsträckas ännu ett år. Svenska stadsförbundets

styrelse, hvars förslag Eders Kungl. Maj:t i hufvudsak följt,

har uttalat sig i enahanda riktning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 102.

Riksdagen delar den sålunda uttalade uppfattningen, att tiden för

ifrågavarande bestämmelsers ikraftträdande bör bestämmas till den 1

januari 1913. Därest tiden för fondering af ett så stort lånebelopp,

som bär är i fråga, bestämmes för kort, torde nämligen vara att befara,

att kommunerna få vidkännas onödigt dryga räntekostnader.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, i anledning af

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och den i ämnet väckta

motionen, antagit

1) Lag

angående ändrad lydelse al §§ 35 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 33-

Följande ärenden må ej af kommunalfullmäktige upptagas, utan

skola alltid i kommunalstämma handläggas:

a) fråga om försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon

sådan kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma

nytta afseende ändamål genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit,

äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter,

kommunen till sådan fastighet äger;

b) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid

än fem år;

c) upptagande af lån, då beslut därom är åt beskaffenhet att skola

jämlikt § 73 underställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse;

d) justering af de i §§ 14 och 65 omförmälda längder;

e) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman

och kommunalnämnden; så ock till kommunalfullmäktige och till ledamöter

i kommunalnämnden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 102.

§ ?3.

i1 ör att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut

underställas Kungl. Majrts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten

angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen

tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta afseende

ändamål genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom

öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen

till sådan fastighet äger; och

b) upptagande af lån; dock att underställning icke erfordras i

fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant belut sammanlagda

beloppet af kommunens utan underställning skedda upplåning icke öfverstiger

skillnaden mellan, a ena sidan, en tiondel af den sammanlagda

inkomst, för hvilken enligt § 58 kommunalutskylder skolat för sistförflutna

året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda

år beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering.

Kungl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kommunalstämman

antagna förslag till nya eller förhöjda afgifter å den

allmänna rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar med mera.

Beslut eller förslag, som bör Kungl. Maj:ts nådiga pröfning underställas,

. skall insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken

det åligger att handlingarna, jämte eget utlåtande, till Kungl. Maj:t

öfverlämna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1913.

2) Lag

angående ändrad lydelse al § 74 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 74 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 102.

7

§ 74.

Föi att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges äfvensom

allmänna rådstugans beslut underställas Kungl. Majrts nådiga pröfning

och fastställelse, då de angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af sådan staden tillhörig

fastighet, som för något dess gemensamma nytta afseende ändamål

genom gåfva eller testamente staden tillfallit, äfvensom öfverenskommelse,

som medför förändring i de rättigheter, staden till sådan

fastighet äger; och

b) upptagande af lån; dock att underställning icke erfordras i fråga

om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet

af kommunens utan underställning skedda upplåning icke öfverstiger

skillnaden mellan, a ena sidan, en tiondel af den sammanlagda

inkomst, föi hvilken enligt § 57 stadsutskylder skolat för sistförflutna

året utgöras,. och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits

skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i

sistnämnda summa icke inräknas de belopp, som afse folkskoleväsendet

och uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn.

Kungl. Majrts nådiga pröfning skola ock underställas de af allmänna

rådstugan eller stadsfullmäktige antagna förslag till nya eller

förhöjda afgifter å den allmänna rörelsen, såsom väg-, bro-, hamn- och

färjpenningar med mera.

Beslut eller förslag, som bör Kungl. Majrts nådiga pröfning underställas,

skall af magistraten, åtföljdt af dess underdåniga utlåtande i

ämnet, insändas till Kungl. Majrts befallningshafvande, hvilken det

åligger att handlingarna, jämte eget yttrande, till Kungl. Makt öfverlämna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1913.

3) Lag

angående ändrad lydelse af § 30 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att § 30 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 102.

§ 30.

För att vinna gällande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då de angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af sådan staden tillhörig

fastighet, som till bestridande af något bland stadens allmänna

behof blifvit bestämd, så ock öfverenskommelse, som medför förändring

i de rättigheter, staden till sådan fastighet äger;

b) upptagande af lån; dock att underställning icke erfordras i fråga

om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet

af stadens utan underställning skedda upplåning icke öfverstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel af den sammanlagda inkomst,

för hvilken enligt § 40 stadsutskylder skolat för sistlörflutna aret utgöras,

och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits

skola i stadskommuncn anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda

summa icke inräknas de belopp, som afse folkskoleväsendet

och uppfostran åt vanartade och sedligt afseende försummade barn;

c) nya eller förhöjda afgifter å allmänna rörelsen för begagnande

af de platser, som åt densamma blifvit anvisade, eller de inrättningar,

som till dess betjänande äro gjorda;

d) förändring i de af Kungl. Maj:t för förvaltningsnämnderna

fastställda instruktioner; och _ •

e) förändring i gällande bestämmelser eller åtaganden, enligt Indika

kommunalutskylder skola utgå efter annan än den i § 40 bestämda

allmänna grund, äfvensom påläggande af ny kommunalskatt efter annan

än sist omförmälda grund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1913.

Stockholm den 10 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.