Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse af § 40 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 samt § 42 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

1910-05-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:103, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse af § 40 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 samt § 42 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 103.

9

Nr 103.

Uppläst ocli godkänd hos Första kammaren den 10 maj 1910.

— — — — Andra kammaren den 10 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändrad

lydelse af § 40 i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 samt § 42

i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm den 20 november 1863.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16.)

Till Konungen.

Genom en den 11 mars 1910 dagtecknad proposition, nr 87, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse af § 40 i nådiga förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, samt

2) lag om ändrad lydelse af § 42 i nådiga förordningen om kjrrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockliom den 20 november 1863.

Eders Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framställda förslag,

eldigt hvilka kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges beslut om upptagande

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 22 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 103.

af lån skola utan undantag- underställas Kungl. Maj:ts pröfning, kan

Riksdagen icke biträda. Departementschefen har, enligt berörda statsrådsprotokoll,

framhållit, att, särskildt med hänsyn därtill att i ett flertal

fall skolväsendet i städerna torde komma att öfverflyttas på den borgerliga

kommunen, något behof att upptaga lån utan Kungl. Maj:ts tillstånd

i allmänhet icke syntes förefinnas för de kyrkliga kommunerna. Härtill

vill Riksdagen anmärka, att, om än, där öfverflyttning af folkskoleväsendet

till den borgerliga kommunen skett, den kyrkliga kommunen

i mindre grad har behof af en fri lånerätt, detta dock icke kan utgöra

tillräckligt skäl att beröfva samtliga kyrkliga kommuner all rätt att

utan Kungl. Maj-.ts medgifvande upptaga lån. Dels är det nämligen

oafgjordt, om ens i flertalet städer, där stadsfullmäktige finnas, en

öfverflyttning af folkskoleväsendet till den borgerliga kommunen kommer

att äga rum, dels gäller beträffande landskommuner äfvensom städer

utan stadsfullmäktige, att en sådan öfverflyttning öfverhufvud icke kan

förekomma. Sistnämnda synpunkt förtjänar särskildt beaktande i fråga

om landskommunerna, hvilkas utgifter till en väsentlig del afse just

folkskoleväsendet. Så utgjorde enligt den officiella statistiken landskommunernas

utgifter år 1907 för folkskoleväsendet 21,656,725 kronor

och samma kommuners samtliga utgifter 50,023,654 kronor. För öfrigt

torde det icke vara endast för folkskoleväsendet utan jämväl för kyrkliga

ändamål som församlingarna äro i behof af någon, om än begränsad,

fri lånerätt. Äfven utgifterna för kyrkliga ändamål utgöra en icke

obetydlig del af landskommunernas utgiftsstat. År 1907 uppgingo de

till 10,305,542 kronor. Om man sammanställer nu anförda siffror, finner

man, att landskommunernas utgifter för folkskoleväsendet och för kyrkliga

ändamål år 1907 utgjorde 31,962,267 kronor och att sålunda mera

än tre femtedelar af landskommunernas samtliga utgifter nämnda år

folio under församlingarnas beslutanderätt.

Att vid sådant förhållande helt afstånga de kyrkliga kommunerna

från möjligheten att utan Kungl. Maj:ts tillstånd tillgodose de behof

att för kortare tid upptaga mindre lån, som otvifvelaktigt icke sällan

uppstå, synes Riksdagen icke vara välbetänkt. Den ersättning för en

fri lånerätt, som departementschefen velat finna i den åt församlingarna

anvisade utvägen att med Kungl. Maj:ts tillstånd upptaga kreditiv, kan

Riksdagen icke finna lämplig. Riksdagen anser nämligen denna utväg

icke vara ägnad att alltid motsvara det tillfälliga lånebehofvet, liksom

den äfven i öfrigt torde vara förbunden med åtskilliga olägenheter.

Såsom af departementschefens anförande till nämnda statsrådsprotokoll

framgår, hafva inom ecklesiastikdepartementet tidigare ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 103.

arbetats förslag till sådan ändring af ifrågavarande författningar, att

de kyrkliga kommunerna skulle för tillfälliga behof tillerkännas en fri

lånerätt, begränsad till hälften af den summa, som för det sistförflutna

året beslutits skola i församlingen anskaffas genom uttaxering. Öfver

berörda förslag hafva infordrade yttranden inkommit från öfverståthållareämbetet

och Eders Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande

äfvensom från ett större antal kyrkostämmor. Såsom departementschefen

framhållit, har flertalet af de i ämnet hörda i hufvudsak tillstyrkt

förslagen och, enligt hvad de till ärendet hörande handlingar utvisa,

har hvarken öfverståthållareämbetet eller någon Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande uttalat sig för att de kyrkliga kommunernas fria

lånerätt helt och hållet borde upphäfvas. Vid sådant förhållande och

då Riksdagen finner den i berörda, inom ecklesiastikdepartementet utarbetade

förslag bestämda gräns för de kyrkliga kommunernas fria lånerätt

vara ur allmän ekonomisk synpunkt betryggande, på samma gång

den synes motsvara ifrågavarande kommuners behof af sådan lånerätt,

har Riksdagen, i hufvudsaklig anslutning till sistnämnda förslag, Kusin

del antagit följande

1) Lag

angående ändrad lydelse af § 40 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 40 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skall erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 40.

För att vinna bindande kraft skola kyrkostämmas beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kyrkoförsamlingen

tillhörig fastighet, som, utan att till kyrkoegendom kunna

räknas, för något församlingens gemensamma nytta afseende ändamål

densamma genom gåfva eller testamente tillfallit, äfvensom öfverenskommelse,

hvilken medför förändring i de rättigheter, kyrkoförsamlingen

till sådan fastighet äger;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse Nr 103.

b) upptagande af lån; dock att underställning icke erfordras i fråga

om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet

af församlingens utan underställning skedda upplåning icke öfverstiger

hälften af den summa, som för det sistförflutna kalenderåret

beslutits skola i församlingen anskaffas genom uttaxering; samt

c) påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre tid

än fem år.

Beslut, som bör Kungl. Maj:ts pröfning underställas, skall insändas

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet, hvilken det åligger att

handlingarna, jämte eget utlåtande, till Kungl. Maj:t öfverlämna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1913.

2) Lag

angående ändrad lydelse af § 42 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1865.

Härigenom förordnas, att § 42 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 skall

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 42.

Mom. 1. För att vinna bindande kraft skola kyrkostämmas och

kyrkofullmäktiges beslut underställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och

fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan fastighet,

som, utan att till kyrkoegendom kunna räknas, för något församlingens

gemensamma nytta afseende ändamål densamma genom gåfva

eller testamente tillfallit, äfvensom öfverenskommelse, hvilken medför

förändring i de rättigheter, kyrkoförsamlingen till sådan fastighet äger;

b) upptagande af lån; dock att underställning icke erfordras ifråga

om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet

af församlingens utan underställning skedda upplåning icke öfver
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 103■ 13

stiger hälften af den summa, som för det sistförflutna kalenderåret

beskatits skola i församlingen anskaffas genom uttaxering; samt

c) påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre tid

än fem år.

Mom. 2. Beslut, som bör Kungl. Maj:ts pröfning underställas,

skall insändas till öfverståthållarämbetet, som det åligger att handlingarna,

jämte eget utlåtande, till Kungl. Maj:t öfverlämna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1913.

Stockholm den 10 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 22 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.