Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter samt en i ämnet väckt motion.

1910-05-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:113, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter samt en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 113.

9

Nr 113.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 25 maj 1910.

— — — — Andra kammaren den 25 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter

samt en i ämnet väckt motion.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 77.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (nr 97) af den 11 mars

1910 bär Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning

angående skogsvårdsafgifter.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förenämnda proposition

har Riksdagen till behandling förehaft en inom Riksdagen väckt motion,

däri, då enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skogsvårdsafgift skulle erläggas

med för kemiskt tillverkad torr trämassa trettiofem öre och för

mekaniskt tillverkad torr trämassa tjugufem öre för hvarje ton samt för

våt trämassa hälften af nämnda belopp, yrkats, att sådan ändring

måtte vidtagas uti Eders Kungl. Maj:ts förslag, att afgiften för kemiskt

tillverkad torr trämassa blefve 50 öre för hvarje ton samt för mekaniskt

tillverkad torr trämassa 30 öre för hvarje ton, med för våt trämassa

hälften af nämnda afgift.

Bill. till Rikscl. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 113.

Såsom af propositionen framgår, liar förevarande fråga uppkommit

däraf, att skogsvårdsafgifterna, i den form desamma för närvarande utgå

och uppbäras, i Amerikas Förenta stater betraktats såsom en exporttull,

hvilket åter haft till följd, att trämassa och tryckpapper, som till Förenta

staterna importerades från Sverige — med undantag af Gottlands, Västerbottens

och Norrbottens län samt Sårna socken i Kopparbergs län —

enligt beslut tid efter annan af därvarande tullmyndigheter, senast hösten

1909 i anslutning till den samma år för staterna antagna tulltariff lag

underkastats, utöfver den vanliga tullafgiften, jämväl tilläggstull, motsvarande

skogsvårdsafgiftens belopp.

Då Sveriges utförsel af trämassa och tryckpapper till Förenta

staterna är betydlig, måste gifvetvis åtgärder vidtagas för att befria

exportörerna från nämnda strafftull; och som det för sådant ändamål

icke torde kunna ifrågasättas att borttaga skogsvårdsafgifterna, synes

frågan lämpligen böra lösas på det sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

nämligen att lägga skogsvårdsafgift å all trämassa, som här i landet

tillverkas, och att öfverflytta uppbörden af denna afgift till vederbörande

kronofogdar.

Riksdagen har alltså icke i hufvudsak haft något att erinra mot

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Enligt nu gällande förordning den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter

utgör afgiften för kemiskt tillverkad torr trämassa femtio

öre för hvarje ton, för mekaniskt tillverkad torr trämassa trettio öre

för hvarje ton samt för våt trämassa hälften af nyss angifna belopp.

Under det Eders Kungl. Maj:t, såsom förut nämnts, i propositionen

föreslagit afgifterna till respektive trettiofem och tjugufem öre för torr

massa och för våt massa till hälften af dessa belopp, har motionären

hemställt om bibehållande af de nu utgående skogsvårdsafgifterna.

Såsom skäl härför har motionären hufvudsakligen anfört, att

motiven till nämnda sänkning af skogsvårdsafgifterna syntes, då departementschefen

därvid åberopat domänstyrelsens förslag, vara att hämta

från styrelsens mening, att, med den omläggning af skogsvårdsafgifterna,

som föresloges, beloppet af inflytande skogsvårdsafgifter för all trämassa

borde bli ungefär lika stor som de nu inflytande skogsvårdsafgifterna

för exporterad sådan massa.

En rubbning i skogsvårdsinkomsterna till de olika skogsvårdsstyrelserna

skulle emellertid blifva följden af ett bifall till propositionen.

Endast i det fall, att förhållandet mellan trämassefabrikationen för inhemsk

förbrukning och för export vore lika inom alla län, kunde afgifternas

sänkning undgå att förändra skogsvårdsinkomsterna. Men

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 113.

såsom allmänt känd! vore, hade pappersfabrikationen en i stort sedt

mera sydlig utbredning inom landet än trämassetillverkningen, och den

ifrågasatta ändringen af afgifterna skulle alltså vara till fördel för en

del sydligare skogsvårdsstyrelser, men däremot till direkt skada för

skogsvården i de nordligare delarne af riket.

Så skulle för Jämtlands, Västernorrlands och Gäfleborgs län blifva

fråga om en icke oväsentlig minskning af skogsvårdsinkomsterna. Beträffande

Värmlands län, där trämasseexporten för närvarande lämnade

bufvudparten af skogsvårdsinkomsterna, måste det vara angeläget att,

innan beslut om sänkning fattades, utreda i hvad mån den minskade

skogsvårdsintäkten från trämasseexporten kunde ersättas af skogsvårdsavgift^

från papperstillverkning.

Vidare anför motionären, att samtliga de 18 skogsvårdsstyrelser,

bland dem skogsvårdsstyrelserna i Jämtlands, Gäfleborgs och Värmlands

län, som afgifvit af domänstyrelsen begärda uppgifter om behofvet af

skogsvårdsmedel under närmaste fem år, påvisat ett ansenligt större

behof af dylika medel, än som genom nu inflytande skogsvårdsafgifter

eller befintliga skogsvårdsanslag kunde fyllas; att fordringarne på en

allmänt bättre skogsvård framträdde med en för hvarje dag stegrad

styrka; att, då skogsvårdsstyrelserna behöfde och begärde ökade resurser,

ett bibehållande af de nuvarande skogsvårdsafgifternas storlek för trämassa

vid den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna utvidgade uppbörden

af dessa afgifter alltså endast vore att i någon mån tillmötesgå, föreliggande

berättigade kraf; samt att äfven domänstyrelsen, som tillrådt

Eders Kungl. Magt att framlägga det förevarande förslaget, i underdånig

skrifvelse den 9 nästlidne mars med anledning af förutnämnda

uppgifter från skogsvårdsstyrelserna framhållit behofvet af skogsvårdsmedlens

ökning.

Af domänstyrelsens nämnda skrifvelse har motionären anfört följande

brottstycken:

»Därest dessa belopp» (nu inflytande skogsvårdsafgifter samt

skogsvårdsstyrelsernas nuvarande anslag af staten, landsting och .hushållningssällskap)

»komme att stå till skogsvårdsstyrelsernas disposition

jämväl för hvart och ett af åren 1911, 1912, 1913, 1914 och 1915,

skulle för samma tid skogsvårdsstyrelsernas medelsbehof komma att

öfverstiga de för dem afsedda medlen med omkring 500,000 kronor

årligen. Det skulle sålunda komma att förefinnas en mycket afsevärd

skillnad mellan de belopp, som skogsvårdsstyrelserna anse nödiga för

att uppehålla och utvidga sin verksamhet, och de medel, som under

nuvarande förhållanden synas blifva disponibla för samma ändamål.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse Nr 113,

Okas icke dessa senare belopp till livad skogsvårdsstyrelserna beräknat

vara nödigt för att på nöjaktigt sätt höja skogsvården å enskildas

skogar, måste dessa styrelsers verksamhet begränsas och understiga

hvad som anses nödigt för att behörigen främja samma skogsvård,

hvilket senare vore mycket att beklaga. De utvecklingsmöjligheter, som

nu förefinnas för denna skogsvårds höjande, skulle alltså komma att

åtminstone delvis få lämnas obeaktade.---------

Om detta behof skall kunna tillgodoses, torde sålunda höra ifrågasättas,

antingen att ettdera eller båda Riksdagens ofvannämnda extra

anslag »(till bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet samt till skogsodlingens befrämjande)»

ökas eller ock att de nu utgående skogsvårdsafgifterna höjas,

såframt icke anslagen •— med dessa åsyftas gifvetvis här anslagen

från landsting och hushållningssällskap — kunde något ökas och därjämte

skogsvårdsafgifterna höjas. Hvad som i denna fråga kan vara

lämpligast, tilltror sig domänstyrelsen icke kunna bedöma, utan får,

med bifogande af skogsvårdsstyrelsernas utredningar i ärendet, öfverlämna

detsamma till Eders Kungl. Maj:t för den åtgärd, som kan finnas

lämplig för beredande af ökade medel för befrämjande af vården af

enskildas skogar.»

Ytterligare har motionären anfört, att, äfven om det vid en eventuell

Eders Kimgl. Maj:ts pröfning skulle befinnas erforderligt att höja

jämväl de å skogsvårdsstyrelserna fördelade statsanslagen, det väl ändå

vore själffallet, att en höjning af dessa statsanslag ej skulle för de större

skogslänens räkning vidtagas, innan man i rimlig grad utnyttjat den

nu anlitade vägen att nå de stora skogsvårdssummorna till dessa län,

nämligen genom å skogsprodukter lagda skogsvårdsafgifter. Denna

uppbörd af skogsvårdsafgifter sjmtes väl ännu kunna åtskilligt utvidgas

utan att blifva för industrien på något sätt betungande, i all synnerhet

om man beaktade, att syftet med afgifterna vore öfverensstämmande

med skogshandteringens och trävaruindustriens egen fördel.

Hvad i propositionen anförts i fråga om sänkning af nu utgående

skogsvårdsafgifter å trämassa finner Riksdagen icke vara af den betydelse,

att en sådan sänkning däraf bör föranledas, i all synnerhet som

de föreningar, Svenska cellulosaföreningen, Svenska trämasseföreningen,

Svenska pappersbruksföreningen och Svenska trävaruexportföreningen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse Nr 113.

som anhållit om bemedling för att få omnämnda tilläggstull upphäfd och

jämväl föreslagit, att för sådant ändamål skogsvårdsafgift måtte påläggas

all i landet tillverkad trämassa, icke på något sätt framställt önskemål

om skogsvårdsafgifternas sänkning. Då nu skogsvårdsstyrelserna torde

vara i behof af ökade medel till sin verksamhet, synes det Riksdagen

tvärtom ligga nära till hands att för tillgodoseende af nämnda behof

begagna sig af den ökning af skogsvårdsmedlen, som med bibehållande

af skogsvårdsafgifternas nuvarande belopp skulle uppkomma vid ett antagande

af Eders Kungl. Maj:ts förslag i öfrigt. Då härtill kommer,

att trämasse- och pappersindustrierna väl torde kunna bära de nuvarande

afgifterna, har Riksdagen funnit sig böra bifalla motionen.

Under åberopande af hvad sålunda anförts och då Riksdagen beträffande

det föreliggande författningsförslaget i öfrigt icke funnit anledning

till erinran, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, i anledning af

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition och den i ämnet väckta

motionen, för sin del antagit följande

Förordning angående skogsvårdsafgifter.

Med upphäfvande af nådiga förordningen den 24 juli 1903 angående

skogsvårdsafgifter med däruti sedermera gjorda ändringar, förordnas

härigenom som följer:

1 §•

För trävaror, som från landet utföras, samt för trämassa, som här

i landet tillverkas, erlägges såsom skogsvårdsafgift för rundt, tillhugget,

sågadt eller hyfladt virke, stäfver och lådbräder tio öre för hvarje kubikmeter

fast mått, för splitt-, famn- eller kastved fem öre för hvarje

kubikmeter fast mått, för kemiskt tillverkad ton- trämassa femtio öre

för hvarje ton samt för mekaniskt tillverkad torr trämassa trettio öre

för hvarje ton. För våt trämassa beräknas afgiften till hälften af nyss

angifna belopp.

2 §•

De genom dessa afgifter inflytande medel fördelas mellan landstingsområdena

efter den virkesmängd, som för tillverkning af varorna

blifvit inom de skilda områdena afverkad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 113.

De närmare grunder, hvarefter landstingsområdena skola anses

deltaga i berörda virkesmängd och sålunda blifva delaktiga i skogsvårdsafgifterna,

bestämmas af Kungl. Maj:t för fem år i sänder.

3 §•

Skogsvårdsafgift för trävaror, som till utlandet skeppas eller

landvägen föras öfver gränsen, skall uppbäras af vederbörande tulltjänsteman

i den ort, hvarifrån varorna skeppas eller där de föras öfver

gränsen, dock att, om utförseln sker å järnväg, uppbörden verkställes

vid gränsstationen. För trävaror, som genom flottning föras ur riket,

upptages skogsvårdsafgiften af kronofogden i den ort, där varorna i

flottleden nedläggas. För trämassa upptages skogsvårdsafgiften af

kronofogden i den ort, där massan tillverkas. Afgifterna redovisas till

statskontoret, om de uppburits af tullverkets tjänstemän, på tider, som

af tullstyrelsen bestämmas, och om de uppburits af kronofogde, genom

Kungl. Maj:ts befallningshafvande enligt de närmare föreskrifter, som

meddelas af Kungl. Maj:t. Statskontoret har att enligt de af Kungl.

Maj:t bestämda grunder årligen verkställa fördelningen af de influtna

beloppen mellan landstingsområdena.

4 §•

Denna förordning gäller icke trävaror af virke, som afverkats

inom Gottlands, Västerbottens eller Norrbottens län eller inom Särna

socken af Kopparbergs län, och ej heller trämassa, som tillverkas inom

Gottlands län eller framställes af virke, härrörande från någon af nämnda

orter.

För afgift, som jämlikt denna förordning erlagts för trävaror eller

trämassa, bevisligen härrörande från virke, hvarom nyss är sagdt, åtnjutes

restitution på de villkor och enligt de grunder, Kungl. Maj:t

föreskrifver.

5 §•

Om skogsvårdsafgifter för trävaror och trämassa, som utföras från

Gottlands län, är särskildt stadgadt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 114-

Denna förordning skall lända till efterrättelse genast efter utfärdandet.

Stockholm den 25 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 114.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 25 maj 1910.

— — — — Andra kammaren den 25 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning

af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och

mellersta Sverige.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 80.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har framställning gjorts därom,

att Riksdagen måtte hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t behagade snarast möjligt låta utreda lämpligheten af en omläggning

af förvaltningen och skötseln af kronoparkerna och andra allmänna

skogar i södra och mellersta delarna af landet i syfte att åstadkomma

förbättrad och intensivare skogsvård, större afkastning af statsskogarna

samt ökad arbetsförtjänst och möjlighet att bilda nya arbetarehem på

ifrågavarande skogar, äfvensom att Eders Kungl. Maj:t ville för Riksdagen

framlägga de förslag, hvartill en dylik utredning kunde komma

att föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.