Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och mellersta Sverige.

1910-05-25 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:114, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och mellersta Sverige.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 114-

Denna förordning skall lända till efterrättelse genast efter utfärdandet.

Stockholm den 25 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 114.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 25 maj 1910.

— — — — Andra kammaren den 25 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning

af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och

mellersta Sverige.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 80.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har framställning gjorts därom,

att Riksdagen måtte hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t behagade snarast möjligt låta utreda lämpligheten af en omläggning

af förvaltningen och skötseln af kronoparkerna och andra allmänna

skogar i södra och mellersta delarna af landet i syfte att åstadkomma

förbättrad och intensivare skogsvård, större afkastning af statsskogarna

samt ökad arbetsförtjänst och möjlighet att bilda nya arbetarehem på

ifrågavarande skogar, äfvensom att Eders Kungl. Maj:t ville för Riksdagen

framlägga de förslag, hvartill en dylik utredning kunde komma

att föranleda.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse Nr 114.

Till stöd föx- denna hemställan har motionären anfört följande:

»Under de senare åren ha i vårt land framställts starka kraf på

reformer rörande förvaltningen af statens skogar. Huru dessa reformer

bäst skola genomföras, därom äro meningarna delade. Däremot torde

enighet råda däruti, att något bör göras. Såsom stöd härför tillåter jag

mig åberopa flera öfverläggningar vid skogsvårdsföreningens årsmöten.

På grund af uttalande vid ett af dessa möten har Kungl. Maj:t tillsatt

den s. k. norrländska skogskommittén, som fått till uppgift att verkställa

utredning angående de åtgärder, som böra vidtagas för åstadkommandet

af en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda

enskilda skogarna i Dalarne och Norrland. Denna kommitté lär under

innevarande år hinna afsluta sitt arbete och framlägga riktlinjerna för

en norrländsk skogspolitik.

Men äfven om behofvet af reformer är störst beträffande de norrländska

skogarna, håller jag före, att många förbättringar också äro af

nöden i fråga om förvaltningen af statsskogarna i södra och mellersta

delarne af landet. Skogsskötseln torde allt fortfarande vara alltför extensiv

äfven i dessa trakter. I denna min uppfattning har jag blifvit styrkt

af flera fackmän.

I efterföljande tabell har jag sökt sammanställa några siffror ur

domänstyrelsens tre senaste berättelser, för åren 1905 —1907. Dessa

siffror äro dock endast ungefärliga och återgifvas med all reservation.

Afverkningen t. ex. afser endast försåldt virke, och personalen har äfven

att öfvervaka ett större område andra allmänna skogar, såsom ecklesiastika

boställsskogar m. fl.

Areal och afkastning af kronoparker, kr onoflyg sandsfält och från arrendet

undantagna skogar till utarrenderade kronodomäner söder om Dalarne.

År

Areal

Bruttoafkastning

Utgi

it e r

Netto-

behållning

Af verkning

Inägor

har

Skogs-

mark

har

Summa

har

å inägorna

(arrende- medel)

kr.

å skogs- mark

kr.

per

har

kr.

af reser- vations- anslag: till

skogarnas

skötsel.

för

perso- nal och

för- valta.

i allt

kr.

per

har

kr.

i allt

kbm.

per

har

kbm.

1905

24,674

342,472

367,146

omkr. 248,000

1,259,000

3.7

882,000

350,000

27,000

0:08

270,000

0.8

1906

—

—

—

» 255,000

1,613,000

4.7

953,000

d:o

310,000

0: 90

310,000

0.9

1907

26,045

360,090

386,135

» 268,000

2,086,000

5.8

996,000

dio

740,000

2:60

300,000

0.8

På grund af högkonjunkturerna år 1907 har afkastningen varit större än föregående år,

men torde åter nedgått sedan dess. I någon mån kanske också löneregleringen för skogsstatep

från och med 1909 nedbringat nettobehållningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse Nr 114.

Anmärkas bör också, att eu stor del af de i tabellen upptagna

kronoparkerna äro nyinköpta och omfatta stora arealer kala eller ofullständigt

beväxta marker. Det oaktadt torde man dock få anse afkastningen

vara ganska ringa. Dessutom torde hjälpgallringen och tillvaratagandet

af mindre värdefullt virke vara eftersatt. Undantag utgöra

likväl, enligt meddelad uppgift, Granvikens och Tivedens revir i Västergötland

samt Karlsby kronopark i Östergötland, där såväl skogsskötseln

som afverkningen sker på ett fullt tillfredsställande sätt.

Beträffande särskildt de ecklesiastika skogarna torde ingen meningsskiljaktighet

råda därom, att skogskapitalet ej utnyttjas såsom det borde.

Äfven äldre kronoparker torde sällan komma upp till en tillfredsställande

produktionssiffra.

Såsom exempel på intensiv skogsskötsel framkålles ofta vården af

de tyska skogarna. Med dessa skogar kunna visserligen ej de svenska

direkt jämföras, men skillnaden mellan produktionsförmågan hos skogarna

i södra och mellersta Sverige samt skogarna i Tyskland är ej så synnerligen

stor. Härtill kommer, att de svenska skogarna äro lättare och

således billigare att föryngra. Jag tillåter mig därför anföra några

siffror ur skogsstatistiska meddelanden i Skogsvårdsföreningens tidskrift.

I Preussen afverkades år 1907 å statsskogarna 4.3 kubikmeter per

hektar, hvarå bruttoinkomsten utgjorde 43.45 mark, och nettot 25 mark

per har.

I Sachsen afverkades samma år 5.5 kubikmeter, som inbringade i

brutto 94.15 mark, och i netto 34.2 9 per har.

I Wurtemberg afverkades år 1906 ej mindre än 5.8 kubikmeter

per har. Bruttoinkomsten häraf belöpte sig till 101.6 mark och nettot

till 67.86 mark.

Dessa siffror äro ju synnerligen vackra. Men likväl höjas i Tyskland

ropen på reformer i syfte att erhålla ändå större afkastning från

statsskogarna.

En af orsakerna till de mindre gynnsamma förhållandena å statens

skogar torde dock kunna förklaras genom bristen på arbetsfolk, en annan

åter torde bero på den omständigheten, att personalen är för fåtalig

samt tyngd af alltför mycket improduktivt skrifarbete.

I detta sammanhang tillåter jag mig anföra några tänkvärda ord

af G. Kuylenstjerna i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, häftet 10.

Han skrifver bland annat:

»Det heter, att om skogarna också för tillfället icke lämna så stor

ränta, så har jag i stället ökadt kapital. Detta är dock sant endast med

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse Nr 114.

modifikation. Ty om jag försummar mina gallringar, hvad blir följden?

Hur mången affär har icke gått, går och kommer att gå i kull af skäl,

att räntor hopas på räntor. Gallras ej, när så bör ske, får jag dels dragas

med onödigt stora räntor, dels inträffar det, att träd i skogsbestånd, som

för länge hållits täta, erhålla så svaga toppar, att de icke efter gallringen

någonsin få kraft att förränta hvad som fordras, äfven om de beredas

nödigt utrymme.

Men försummelserna gälla ej blott gallringsvirket. Stubbar och

grenar komma ofta ej till nytta, ehuru de i de delar af landet, som

ligga söder om Dalälfven, väl betala de kostnader, som äro förenade

med deras tillgodogörande. Äfven härvidlag gå dock vissa delar af

Bergslagerna i spetsen, under det att på andra håll knappast en enda

stubbe tillvaratages, och det till och med i mycket skogfattiga trakter.

För att finna förklaring till dessa missförhållanden måste man

tänka på dels oförmågan hos folket att börja med något nytt, dels

vinningslystnaden, som icke i första hand söker utnyttja den litet gifvande

driften, dels bristen på kapital, som jämväl försvårar drifvandet

af en rörelse, för hvilken omkostnaderna endast obetydligt understiga

bruttoafkastningen. Men jag vågar påstå, att icke blott där behållningen

blir ringa, utan ock på många ställen där gallrings- och ljushuggningar

lämna goda och synnerligen goda resultat, så försummas

dessa åtgärder. I de flesta fall är eller åtminstone uppgifves skälet vara

brist på folk. Granskas frågan närmare, torde åtminstone i de allra

flesta fall folk kunna fås från andra trakter, om blott bostäder funnes

att erbjuda. Nå, om det redan nu, särskildt på många statsskogar, visar

sig svårt att utföra en hel del arbeten, som genast lämna visserligen

en liten, men dock någon behållning och bidraga till ökad afkastning i

framtiden, huru skall man då i framtiden kunna på ett rationellt sätt

tillgodogöra sig afkastningen af de kapital, som hopats å många ställen

särskildt å våra nyinköpta och äldre kronoparker genom ständigt ökade,

ej uttagna tillväxter? Jag skulle vilja tillråda, att åtgärder i tid vidtoges,

så att bofast folk finnes i den mån sådant erfordras för nödiga

afverkningars bedrifvande. Att lita på tillfälligt arbetsfolk är icke lämpligt.

Enligt hvad erfarenheten visar, erhålles sådant uteslutande om

vintern och behöfves då för andra arbeten än gallringar samt grenveds

och stubbars tillvaratagande, hvilket sistnämnda arbete ej heller vintertiden

kan utföras. Alla skogsarbeten utföras dessutom bäst af vant

folk. Nej, utlägg icke småtorpen, vidmakthåll dem, som finnas, och

uppbygg, i den mån de behöfvas, dem, som en gång utlagts, samt anlägg

nya. På detta sätt torde man finna räddningen; ty där goda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 114. 19

bostäder finnas att bjuda på, fås städse folk, om ock förtjänsten i öfrigt

icke är särdeles hög.»

Under den senaste tiden hafva skarpa angrepp riktats mot statens

skogsförvaltning med anledning af att den utlagt en stor mängd torp

till skog samt härigenom beröfvat kronoparkerna nödiga arbetskrafter.

De svårare försyndelserna härutinnan lära dock ha skett under 1870- och 1880-talen. Undertecknad anser emellértid, att många områden å

kronoparkerna kunna med fördel upplåtas till hem åt skogsarbetare.

Härigenom skulle kunna skapas tusentals hem, och staten finge sitt

nödiga skogsvårdsarbete utfördt. Att uppställa en beräkning öfver det

antal skogsarbetare, som kan med fördel sysselsättas på viss areal, är

icke möjligt annat än för hvarje särskildt fall. En framstående skogstjänsteman

har emellertid meddelat, att pa den revirdel han själf förvaltar

borde kunna sysselsättas en skogsarbetare för hvart 80:de tunnland.

De önskemål/ som beträffande skötseln af statens skogar i södra

och mellersta delarna af landet böra eftersträfvas, äro enligt min mening:

»Förenkling i förvaltningen, större befogenhet, men också större ansvar

för den förvaltande personalen.

Intensivare skötsel af såväl själfva kronoparkerna som alla andra

allmänna skogar, som stå under statens kontroll, för att af desamma erhålla

högre afkastning.

Ökad personal och öfrig arbetskraft för skötseln af skogarnasärskildt

genom anställande af fasta skogsarbetare, hvarigenom möjlighet

kunde beredas ett större antal svenska medborgare att erhålla hem och

arbetsförtjänst å kronoparkerna. Emigrationen torde ock i afsevärd grad

härigenom kunna motverkas.»

I statshushållningen intaga kronoskogarna numera en så viktig

ställning, att ingenting bör försummas för att genom en ändamålsenlig

vård och förvaltning af desamma söka uppdrifva deras afkastning. Riksdagen

finner sig därför böra instämma i syftet med ifrågavarande motion.

Med anledning af den tabell öfver areal och afkastning af kronoparker,

krön ofly gsandsfält och från arrendet undantagna skogar till utarrenderade

kronodomäner söder om Dalarne, som motionären sammanställt

och i motionen meddelat, har Riksdagen, då motionären därvid,

såsom han själf antydt, icke varit i tillfälle att meddela exakta uppgifter,

införskaffat eu inom domänstyrelsen upprättad tabell i ämnet,

hvilken Riksdagen härmed meddelar:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 114.

Ai eal och afkastning af kr o n op ark e r, kronoflygsandsfält och från arrendet

undantagna skogar till utarrenderade kronodomäner;

allt söder om Dalarne.

År

Areal

Bruttoafkastning
-

Utgifter

i

Ut
ägor
har
-

Pro
duktiv
skogs
mark
har
-

Summa

har

i allt |pr har

kr. i kr.

af reservationsanslaget

J Ar
däräf~

ir6n(le.

till ny-! af
-

total

summa

kr.

n- i kast
-

oci-, ,

reparat.i nm£

kr. | kr.

Till

personal

m. m.

kr.

Summa

kr.

Netto
behållningen
-

Afverkning

i allt pr häri i allt

kr, | kr. : kr.

pr har

kbm

1905

25,694

268,334

294,028

1,507,000

5:13

882,237

110,201

23,800

350,000

1,256,037

250,963

0:85

329,864

1.23

1906

26,082

276,067

302,149

1,868,000

6:18

952,512

107,478

20,400

350,000

1,322,912

545,088

1:80

373,741

1.35

1907

27,161

289,798

316,959

2,354,000

7: 43

995,922

118,058

20,400

350,000

1,366,322

987,678

3: 12

361,504

1.25

1908

27,429

298,794

326,403

2,081,000

6:38

1,188,000

198,549

18,400

350,000

1,556,400

524,600

1:61

385,276

1.29

Skiljaktigheterna mellan de båda tabellerna, i hvad de afse samma

förhållanden, bero därpå, att motionären vid beräkningen af nettobehållning

per hektar skogsmark medtagit hela skogsarealen, äfven impediment,

men domänstj^relsen endast den produktiva skogsmarken, samt att motionären

vid uträknandet af nettobebållningen icke upptagit arrendeafkomst

af kronoparksinägor bland inkomsterna, ehuru de ur reservationsanslaget

till skogarnas skötsel bestridda kostnader för samma inägors

förvaltning m. in. inräknats i utgifterna, medan däremot domänstyrelsen

i sin beräkning af bruttoafkastningen medtagit alla inkomster, äfven

arrendemedel för kronoparksinägor.

Om också resultatet af statens skogsskötsel å kronoparkerna i de

delar af landet, hvarom nu är fråga, icke kan sägas vara tillfredsställande,

. synes man dock icke böra vid bedömandet häraf utgå från

den därvid glanska allmänt åberopade och jämväl af motionären, ehuru

med reservation, gjorda jämförelsen med de tyska statsskogarna. De

svenska skogarna sakna nämligen först och främst de afsättningsmöjligligheter,

. som finnas i Tyskland. Och vidare hafva, medan eu ordnad

hushållning kom statsskogarna här i landet till del först under 1860- talet, de tyska statsskogarna sedan början af 1820-talet behandlats

efter hushållningsplaner, afsedda att ställa skogarna i godt skick samt

att uppnå normalt virkesförråd och normala åldersklasser för uthållig

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse Nr 114.

skogsaf kastning. Under den tid, som därefter förflutit, tiar ock genom

en intensiv ock konsekvent genomförd skötsel de tyska statsskogarnas

virkesproduktion kunnat mer än fördubblas.

Sammanlagda ytvidden af kronoparkerna i vårt land, Dalarne och

Norrland undantagna, uppgick vid slutet af år 1909 till omkring 299,700

bektar. Af följande inom domänstyrelsen upprättade tabell synes, att

omkring tre fjärdedelar däraf äro inköpta under tiden från och med 1875.

Uppgift å under åren 1875—1909 i södra delen af landet t. o. m. Värmlands,

Örebro, Västmanlands och Uppsala län inköpt, hufvudsakligen

för skog sbörd af sedd mark, att förvaltas såsom kronopark.

Under åren

I n ä g o r

Utm ark

Summa

har

ar

har

ar

har

ar

1875—1902..........................

16,748

3,716

•<1 OO

149,168

46,090

80

31

165,917

49,807

8,405

64

05

98

1903—1908.........................

1909 .........

|

Summa

_ !

224,130

67

Dessa inköpta marker utgöras till sitt flertal af unga och medelåldriga

skogar, kalmarker och illa medfarna äldre skogsbestånd, hvarifrån

afkastningen gifvetvis ej kan blifva afsevärd, förrän de en längre

tid varit under ordnad hushållning. Erkännas måste dock, att jämväl

af de äldre kronoparkerna inom ifrågavarande del af landet endast ett

fåtal ännu hunnit bringas i ett bättre tillstånd.

Hvad angår skötseln af boställsskogar och andra allmänna skogar

än kronans, hvilka skogar hafva en betydande areal, så torde denna

lämna åtskilligt öfrigt att önska.

Lika med motionären finner därför Riksdagen, utan att dock i allt

kunna gilla motionärens uttalanden i ämnet, det vara en angelägenhet

af största vikt, att skogshushållningen å kronoparkerna och öfriga allmänna

skogar i landet blir mera intensiv, än hittills varit fallet, äfvensom

att förenklingar i möjligaste mån införas i skogsförvaltningen.

I denna sin uppfattning styrkes Riksdagen ytterligare dels däraf

att, samtidigt med det statens skogshushållning, såsom ofvan sagts,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse Nr 114.

blifvit en faktor af största vikt för statens finanser, de hinder, hvilka

förefinnas för införande af en intensiv skogshushållning, förlorat i betydelse

dels, och ej minst, däraf att gynnsamma resultat vunnits å de

kronoskogar, där intensivare skötsel redan åvägabragts.

Då, såsom motionären påpekat, en af Eders Kungl. Maj:t tillsatt

kommitté för närvarande arbetar för verkställande af utredning angående

de åtgärder, som kunna böra vidtagas för åstadkommande af en

rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna

i Norrland och Dalarne och afgifvande af de förslag, som däraf kunna

föranledas, synes det Riksdagen önskvärdt, att därvid, i de af motionären

angifna syften, uppmärksamhet ägnas jämväl åt vården af de allmänna

skogarna i öfriga delar af landet.

På grund häraf får Riksdagen anhålla, att beträffande jämväl

kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i landet

söder om Dalarne Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida,

utöfver hvad nu sker, åtgärder kunna och böra vidtagas för åstadkommande

af en rätt vård af dessa skogar samt för Riksdagen framlägga

de förslag, som häraf kunna föranledas.

Stockholm den 25 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.