Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner om beviljande af anslag till låneunderstöd åt enskilda järnvägar.

1910-05-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:122, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner om beviljande af anslag till låneunderstöd åt enskilda järnvägar.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 122.

Nr 122.

Uppläst och godkänd ho3 Första kammaren den 24 maj 1910.

— — — — Andra kammaren den 24 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner

om beviljande af anslag till låneunderstöd åt enskilda

järnvägar.

(Statsutskottets utlåtande nr 26.)

Till Konungen.

Uti särskilda inom Riksdagen väckta motioner har föreslagits, att Riksdagen

måtte besluta att till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja

och ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000

kronor att utgå under 5 år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, Unge för det efterföljande året af samma femårsperiod disponeras,

samt för öfrigt på de villkor, som Riksdagen närmare bestämde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Rr 122. 5

Lika med motionärerna har Riksdagen ansett lämpligt att, i likhet

med hvad som skett för särskilda femårsperioder alltsedan år 1871, ånyo

för en tid af fem år ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett bestämdt

anslag, att i enlighet med af Riksdagen fastställda villkor utgå

såsom lån till enskilda järnvägsanläggningar.

Beträffande anslagets belopp har Riksdagen ock ansett sig böra biträda

motionärernas förslag att för nästa femårsperiod anvisa samma

summa, 7,500,000 kronor, som åren 1896, 1901 och 1906 beviljades för

enahanda ändamål.

Riksdagen finner jämväl, att motionärerna förebragt fullgiltigt skäl

för medlens beviljande innevarande år, ehuru de äro afsedda att utgå först

från och med år 1912.

Hvad angår villkoren för låneunderstödens utlämnande och tillgodonjutande,

hafva de nu gällande bestämmelserna i detta hänseende synts

höra i allmänhet bibehållas. Hvad i punkt 4) af dessa bestämmelser innehålles

har emellertid funnits böra, för ernående af större tydlighet, få en

i viss mån ändrad lydelse. I öfrigt har Riksdagen ej haft anledning besluta

någon ändring i de af 1906 års Riksdag för järnvägslånefonden

meddelade bestämmelser. I detta sammanhang vill Riksdagen emellertid,

med hänsyn till hvad Riksdagen uti skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t den

22 sistlidne februari anfört i fråga om åstadkommande, utöfver för närvarande

förefintlig kontroll öfver de med statslån understödda enskilda

järnvägarna, af en mera betryggande sådan, uttala, att Riksdagen är öfvertygad

därom, att Eders Kungl. Maj:t, beträffande nu ifrågavarande anslag,

vidtager åtgärder för att i fråga om de enskilda järnvägar, som må komma

i åtnjutande af lån från detsamma, åstadkomma, i den mån en blifvande

utredning kan därtill föranleda, en betryggande teknisk-ekonomisk kontroll

såväl beträffande själfva anläggningens planerande och genomförande som

ock hvad angår därmed sammanhängande förvaltningsåtgärder.

På grund af det anförda har Riksdagen till låneunderstöd för enskilda

järnvägar beviljat och ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra

anslag af 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912

med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående

under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma

femårsperiod disponeras, ägande Eders Kungl. Maj:t att å detta anslag till

understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar

anvisa af Eders Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet

med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kungl.

Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra.,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 122.

varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontroll undersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Eders Kung!. Maj:t styrka, att det förfogar öfver

ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och

hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens

utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Eders Kung!. Maj:t bestämmer,

dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess

besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2

mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen

för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande

för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat

tillstånd till banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

godtgöres ränta efter fyra och eu half procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftande lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 122. 7

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande

v i sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald

ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetaldt;

o:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets

skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista

tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg

behörigen meddelad;

6:o) att Eders Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion

försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån

af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör

och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Eders Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Eders Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Eders Kungl.

Maj:t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 122.

för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns

brukningsområde under den återstående arrendetiden äfvensom för skada

och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person,

menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts

upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada

och intrång; skolande ersättningen i ofvan nämn da fall bestämmas i den

ordning, förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof den 14 april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla.

Stockholm den 24 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.