Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar m. m.

1910-05-31 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:145, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

1

Nr 145.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 31 maj 1910.

— — — — Andra Kammaren den 31 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till lag

angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

järnvägar m. m.

(Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

Uti en den 28 januari innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(nr 37) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af ett vid

propositionen fogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för

samma dag, föreslagit Riksdagen

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afl. 21 Haft. (Nr 145).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

att antaga ett propositionen bilagdt förslag till lag angående rätt

till pension för tjänstemän vid statens järnvägar;

att, därest sådan lag blefve af Riksdagen antagen,

dels medgifva,

att beträffande pensionering af sådan personal vid statens järnvägar,

hvilken jämlikt 1 § a) och b) i lagen är undantagen från densammas

tillämpning, Kung]. Maj:t må utfärda bestämmelser i enlighet

med ett propositionen jämväl bilagdt förslag till öfvergångsbestämmelser

angående rätt till pension för vissa tjänstemän vid statens järnvägar,

dels ock besluta,

att de jämlikt beslut vid 1906, 1907, 1908 och 1909 års riksdagar

för hvart och ett af åren 1907, 1908, 1909 och 1910, såsom bidrag till

bestridande af pensionering af statens järnvägars personal, af trafikmedel

afsätta belopp af tillhopa 1,400,000 kronor jämte den afkastning,

som därå kan hafva uppstått, må tillgodoföras de i 19 § i lagen samt

22 § i öfvergångsbestämmelserna omförmälda fonder, till fördelning dem

emellan efter samma grunder, som i berörda stadganden finnas angifna

i fråga om fördelning af statens järnvägstrafiks pensionsinrättnings tillgångar;

samt

att § 1 mom. 2 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens

järnvägar den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1 januari

1911, erhålla följande ändrade lydelse:

»Generaldirektör är berättigad att från och med månaden näst efter

den, under hvilken han uppnått 65 lefnadsår, under sin återstående lifstid

af trafikmedel uppbära en årlig pension af 6,000 kronor. Generaldirektör,

som, innan han uppnått 65 lefnadsår, antingen på grund af

sjukdom eller därigenom, att han efter utgången af den tid, för hvilken

han för ordnats, icke erhåller förnyadt förordnande, eller ock eljest utan

egen begäran nödgas afgå från sin befattning utan att på grund af

tjänstefel hafva förverkat densamma, är berättigad att i pension uppbära

ett årligt belopp af 6,000 kronor för tiden, intill dess han uppnått

65 års ålder. Skulle generaldirektör före utgången af den tid, erhållet

förordnande afser, befinnas vara af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig

tjänstgöring, skall han vara underkastad skyldighet att afgå mot

åtnjutande af pension enligt nu angifna bestämmelser. Såsom pensionsafgift

skall å det för generaldirektör bestämda arfvodet eller den honom

under tiden, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande pension

afdragas ett årligt belopp af 360 kronor, som skall inbetalas till den i

19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

järnvägar den omförmälda fond; skolande ofvannämnda pen
sionsbelopp

gäldas efter de i 20 § af samma lag angifna grunder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145. 3

Hvad sålunda är stadgadt om generaldirektör gäller jämväl om

öfverdirektör.»

Vid granskning af bestämmelserna i Eders Kungl. Maj:ts förslag

till lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar

anser sig Riksdagen först böra behandla hufvudgrunderna i detta förslag,

nämligen bestämmelserna om pensionsålder, högsta pensionsbelopp, pensionsafgifter

samt statens bidrag till pensioneringen.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i 2 § af lagförslaget i hvad det afser

bestämmande af pensionsåldern för de olika grupperna af tjänstemän

vid distrikten samt kvinnliga befattningshafvare i allmänhet finner sig

Riksdagen kunna biträda. Visserligen förefaller det Riksdagen, som om

pensionsåldern för en eller annan af de tjänstekategorier, för b vil ka enligt

lagförslaget pensionsrätt skulle inträda vid 65 år, skulle kunna, på

sätt Riksdagen beslutat beträffande en del tjänstebefattningar i järnvägsstyrelsen,

något ökas, men Riksdagen tilltror sig icke att utan särskild

utredning förorda någon åtskillnad mellan ifrågavarande personal i

berörda hänseende. Härtill kommer, att, enligt hvad Riksdagen inhämtat,

de tjänstekategorier vid distrikten, i fråga om hvilka en förändring i

ofvan angifna riktning skulle kunna ifrågasättas, endast omfatta ett

mindre antal befattningshafvare, hvadan förändringen skulle blifva af

ringa ekonomisk betydelse.

Däremot håller Riksdagen, såsom ofvan antydts, före, att pensionsåldern

för en del tjänstebefattningar i järnvägsstyrelsen bör kunna utsträckas

utöfver hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Enligt Riksdagens

uppfattning föreligga icke några skäl för antagandet, att tjänstgöringen

i järnvägsstyrelsen skulle kräfva en lägre pensionsålder, än hvad som

fastställts för tjänstemän vid de centrala ämbetsverken i allmänhet eller

67 år. Enligt hvad som framgår af departementschefens ofvan anförda

yttrande till statsrådsprotokollet i nu förevarande ämne, har hufvudsakliga

skälet för fastställande af pensionsåldern för manliga befattningshafvare

i järnvägsstyrelsen till 65 år, varit att förebygga svårigheter

vid förflyttningar af personal från distrikten till styrelsen, hvilka, på

sätt departementschefen påvisat, skulle kunna inträda, därest pensionsåldern

bestämdes olika för likartade befattningar i styrelsen och vid distrikten.

I anledning häraf har Riksdagen ansett sig höra företaga eu undersökning,

i hvad mån den anmärkta olägenheten skulle kunna göra sig

gällande i fråga om de olika befattningarna i styrelsen, och har Riksdagen

därvid kommit till den uppfattningen, att det allenast beträffande

byrådirektörer och byråingenjörer skulle från ofvan omförmälda synpunkt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

innebära några allvarligare betänkligheter att utsträcka pensionsåldern

utöfver hvad som föreslagits att gälla för distriktstjänstemän af motsvarande

grad i allmänhet. Hvad angår öfriga befattningar i styrelsen,

torde öfvervägande delen af dessa vara af det slag, att de endast undantagsvis

rekryteras från linjen, och vidkommande återstående delen af

ifrågavarande befattningar synes det Riksdagen, som om en förhöjning af

pensionsåldern för dem icke komme att medföra några svårigheter i

omförmälda afseende.

Riksdagen anser alltså, att § 2 c) i lagförslaget bör erhålla följande

ändrade lydelse:

c) den, som vid afgång från tjänsten uppnått här nedan för samma

tjänst stadgade lefnadsålder, under förutsättning tillika att vederbörande

under minst tio år innehaft anställning i ordinarie statstjänst, däraf

åtminstone de fem sista åren i statens järnvägars tjänst.

Nämnda lefnadsålder utgör för:

lokomotivförare och kvinnlig tjänsteinnehafvare sextio år,

banmästare af l:a och 2:a klass, bangårdsmästare, tågmästare, konduktör,

stationsförman, lokomotiveldare, vagnskötare, banvakt och stationskarl

sextiotre år,

öfriga tjänstemän vid distrikten samt byrådirektör och byråingenjör af

l:a och 2:a klass sextio fem är, samt

manliga befattning skafvare i järnvägsstyrelsen med undantag af de

här ofvan nämnda sextiosju är.

Vidkommande sättet för beräkning af pensionen, synes det Riksdagen,

som om vägande skäl vore anförda till förmån för det af Eders

Kungl. Maj:t i anslutning till gällande bestämmelser föreslagna, nämligen

att bestämma pensionen i visst förhållande till aflöningen, denna

senare i förevarande afseende beräknad att utgöra det ordinarie arfvodet,

d. v. s. lön och tjänstgöringspenningar, ökadt med 20 procent för inkvarteringsförmånen.

Hvad åter angår pensionsbeloppet, har Riksdagen vid granskning af

den i Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1909 års Riksdag intagna

tabell, i hvilken för samtliga befattningshafvare angifves, huru pensionerna

skulle komma att ställa sig, beräknade efter 80, 75, 72 och 70

procent af aflöningen, kommit till den uppfattning, att den af Eders

Kungl. Maj:t, i likhet med de sakkunniga föreslagna procentsatsen,

72 procent, bör nedsättas till 70 procent. Härvid har Riksdagen i främsta

rummet tagit hänsyn därtill att en pension, bestämd till 72 procent

af aflöningen, beräknad på ofvan angifna sätt, skulle för det stora flertalet

befattningshafvare vid statens järnvägar komma att öfverstiga den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

5

pension, som enligt allmänna pensionslagen utgår till civila tjänstehafvare

i motsvarande ställning i andra statens verk. Sålunda skulle exempelvis

enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag pensionen för de störa grupperna banvakter,

stationskarlar, vagn- och stallkarlar, förrådsvakter och vaktmästare,

omfattande tillhopa cirka 6,780 personer, utgöra 985 kronor, under

det att pensionen för exempelvis lägsta klassen af posttjänstemän uppgår

till 800 kronor. Riksdagen är för öfrigt öfvertygad därom, att en pension,

bestämd till 70 procent af aflöningen, hvilken pension skulle för

nyssnämnda grupper af statsbanepersonal uppgå till 958 kronor, måste

anses tillräcklig att tillfredsställa lefnadsbehofven för samma personal.

Ett ytterligare skäl för att fastställa pensionen till 70 procent af aflöningen

finner Riksdagen därutinnan, att i det nya reglementet för enskilda

järnvägarnas pensionskassa pensionen likaledes blifvit bestämd till 70

procent af aflöningen.

Förutom de nu anförda omständigheterna, som varit för Riksdagen

bestämmande i förevarande afseende, har Riksdagen icke kunnat underlåta

att vid frågans bedömande taga hänsyn till de högst betydande

kostnader för statsverket, hvilka, på sätt inhämtas af den i Eders Kungl.

Maj:ts proposition intagna undersökningen rörande den ekonomiska innebörden

af Eders Kungl. Maj:ts förslag, äro förbundna med pensionsfrågans

lösning. Riksdagen har ansett en bjudande nödvändighet föreligga

att söka nedbringa dessa kostnader, i den mån sådant skulle kunna ske,

utan att järnvägspersonalens berättigade intresse därigenom trädes för

nära. Hvad nu beträffar den inverkan på pensionskostnaden, som en

nedsättning af pensionen från 72 till 70 procent af aflöningen skulle

medföra, har docenten P. E. Fagerholm, som verkställt de vid Eders

Kungl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag fogade beräkningarna,

anmodats verkställa en uppskattning härutinnan; och har docenten

Fagerholm meddelat, att genom omförmälda nedsättning en besparing,

uppgående till ett kapitalvärde af 2,634,000 kronor, skulle

uppkomma.

Beträffande den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen af 5 §

1 öfrigt får Riksdagen erinra, att genom nedsättningen af hel pension

från 72 till 70 procent af aflöningen måste den i samma paragraf intagna

skalan, efter hvilken afkortad pension skall beräknas, ändras i öfverensstämmelse

härmed.

Enligt Riksdagens mening bör alltså 5 § i lagförslaget erhålla följande

ändrade lydelse:

Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i

2 § c) (ålderspension), utgör, därest tjänsteman innehar minst 30 tjänstår

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

enligt det i 2 § angifna beräkningssätt, 70 procent af den aflöning,

tjänstemannen vid afgången från tjänsten uppbär; dock skall för tjänsteman,

som under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från hvilken

afgång äger rum, pensionens belopp bestämmas till 70 procent af de senast

förflutna fem årens medelaflöning, med iakttagande att, där denna

medelaflöning skulle befinnas uppgå till lägre belopp än den aflöning,

tjänstemannen vid tiden för afgången skulle hafva innehaft, om han

under de sista fem åren icke öfvergått till ny tjänst, pensionen skall

beräknas på sistnämnda aflöning.

Understiger tjänsteårens antal trettio, utgör årliga beloppet af ålderspensionen,

alltefter antalet af de år, under hvilka den pensionsberättigade

innehaft ordinarie statstjänst, viss procent af aflöningen, beräknad

på sätt här ofvan sägs. Förenämnda procent utgör:

för

fidla

10 tjänstår ......................

.......................

°/

/o

33

))

11

3» ....................

....................... 19,3

33

»

»

12

3> ......................

...................... 21

33

»

»

13

3) ......................

....................... 22f

»

»

»

14

3) ......................

...................... 24f

33

»

y>

15

33 .....................

....................... 26,3

33

16

33 ......................

....................... 28

33

))

»

17

33 ..................

....................... 29,7

33

33

»

18

3) ......................

...................... 31,5

3>

»

3)

19

33 ......................

....................... 33,3

33

33

20

33 ......................

....................... 35

33

»

33

21

33 .....................

.................... 38,5

33

»

33

22

33 ....................

.................... 42

33

»

))

23

33 .....................

...................... 45,5

33

»

33

24

33 ......................

...................... 49

33

»

33

25

33 ....................

.................... 52,5

33

»

33

26

33 ......................

....................... 56

33

3>

»

27

3) ......................

....................... 59,5

33

33

28

33 ......................

....................... 63

33

33

3)

29

» ......................

...................... 66,5

33

Med aflöning förstås i denna lag det ordinarie arfvodet, ökadt med

20 procent.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om pensionsafgifterna i 9 § i lagförslaget

ansluter sig i allo till det af de sakkunniga afgifna förslaget. Vid

bedömande af denna fråga håller Riksdagen före, att man bör utgå från den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

norm, hvilken lagts till grund vid bestämmande af pensionsafgifterna enligt

den allmänna pensionslagen, nämligen att afgifterna vid normal pensionering

böra täcka i genomsnitt ungefär en tredjedel af kostnaden för vederbörandes

pensionering. Af de ekonomiska utredningar, som åtfölja propositionerna

vid denna och fjolårets riksdagar, framgår icke med full tydlighet,

i hvad mån afgifterna, bestämda på sätt i 9 § angifves, räcka

till i ofvan angifna afseende. I anledning häraf har docenten Fagerholm,

på. anmodan, verkställt en undersökning i syfte att få utredt,

huru afgifterna borde afvägas för att, under förutsättning att pensionerna

bestämdes till 70 procent af aflöningen, närma sig den ofvan omförmälda

normen. Såsom en ytterligare förutsättning vid dessa beräkningar

hade angifvits, att en stigande skala i förhållande till aflöningens

storlek borde komma till användning beträffande samtliga befattningshafvare,

oberoende af huruvida de vid lagens trädande i kraft

äro delägare i pensionsinrättningen eller ej. Riksdagen har nämligen icke

ansett sig kunna godkänna de skäl, som anförts till stöd för den princip,

som kommit till uttryck i den föreliggande paragrafen i Eders Kungl. Maj:ts

förslag,. eller att de nuvarande delägarne icke skulle vara underkastade

en stegring i afgifterna i förhållande till aflöningen. Då i det nya aflöningsreglementet

stadgats skyldighet för dem, som öfvergå på ny stat, att

underkasta sig ändrade bestämmelser i fråga om pension, föreligger enligt

Riksdagens mening ingen anledning att i förevarande afseende göra skillnad

mellan nuvarande delägare i pensionsinrättningen, å ena, och nyanställd

personal, å andra sidan.

Af den utaf docenten Fagerholm i förevarande afseende verkställda

utredningen framgår, att afgifterna i medeltal böra för att fylla det ofvan

angifna anspråket att täcka en tredjedel af pensionskostnaderna utgöra

3,25 procent af aflöningen.

Med ledning häraf har docenten Fagerholm uppgjort följande afgiftstabell,

hvilken är afsedd att ersätta den i 9 § af lagförslaget intagna

tabellen:

högst 2,800 kr................................. 3,2 % däraf

mer än 2,800 j> men högst 3,200 3,3 » »

» » 3,200 » » » 3,600 3,4 » »

» » 3,600 )) » » 4,000 3,5 » »

s> » 4,000 » » » 4,400 3,6 » »

)> » 4,400 » t> j> 4,800 3,7 » »

» » 4,800 » » » 5,200 3,8 » »

» » 5,200 » » » 5,600 3,9 » »

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

mer än 5,600 kr. men högst 6,000 4,o % däraf

-» d 6,000 » » » 6,400 4,1 )) )j

y> » 6,400 » » » 6,800 4,2 » »

» » 6,800 » » » 7,200 4,3 » »

» » 7,200 » » )> 7,600 4,4 » »

» » 7,600 » » » 8,000 4,5 » )>

Därest förestående afgiftstabell tillämpas på den nuvarande personalen,

utgör enligt docenten Fagerholms beräkning medelafgiftsprocenten 3,3

procent, hvaraf följer, att om personalens afgifter beräknas enligt denna

tabell, dessa i normala fall täcka ungefär en tredjedel af kostnaden för

pensioner, bestämda till 70 procent af aflöningen.

I öfverensstämmelse med Riksdagens bär ofvan uttalade uppfattning

anser Riksdagen, att afgifterna böra bestämmas enligt förestående tabell.

Emot denna skulle kunna erinras, att den i förhållande till Eders Kungl.

Maj:ts förslag innebär en något större ökning i afgifterna för de lägst

aflönade tjänstemännen än för de högre aflönade, men häremot kan framhållas,

dels att afgifterna för den förra kategorien blifva i förhållande

till aflöningen lika med dem, som utgå enligt nu gällande reglemente,

dels ock att progressionen i afgifterna redan i och för sig innefattar eu

afsevärd skärpning af pensionsvillkoren för de nuvarande högre aflönade

delägarne, och detta såväl i jämförelse med nu gällande bestämmelser

som i förhållande till Eders Kungl. Maj:ts förslag, hvilket såsom ofvan

anmärkts afsåg, att progressionen endast skulle tillämpas å nytillträdande.

Genom den sålunda af Riksdagen beslutade böjningen i pensionsafgifterna

komma statens utgifter för pensioneringen att icke oväsentligt

minskas, i hvilket afseende docenten Fagerholm jämväl på. begäran

utfört undersökning. Denna utvisar, att med en medelafgift af 3,3

procent det årliga beloppet af personalens afgifter utgör 660,000

kronor, hvilket efter 3,8 procents räntefot motsvarar ett . kapital af

18,020,000 kronor under antagande att afgiften betalas i förskott. I

den af docenten Fagerholm verkställda utredningen åter, som bifogats

Eders Kungl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag, bär årliga

värdet af pensionsafgifterna, beräknade enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag,

upptagits till 560,000 kronor, motsvarande efter ofvan nämnda

räntefot ett kapital af 15,296,000 kronor. Afgifternas höjning medför

alltså en besparing af 2,724,000 kronor. . .

På grund af det ofvan anförda bör enligt Riksdagens mening 9 §

erhålla följande ändrade lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

9

Såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension skall tjänsteman

erlägga pensionsafgift med årligt belopp, motsvarande viss procent

af honom tillkommande aflöning. Denna afgift utgör, då aflöning en uppgår

till

högst 2,800 kr............................... 3,2 procent däraf

mer än 2,800 » men högst 3,200 3,3 » »

o. s. v. — se tabellen här ofvan — dock att pensionsafgift beräknas å

högst 8,000 kronor.

19 och 20 §§ i lagförslaget hafva gifvit Riksdagen anledning till

följande uttalande.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i hvad det innebär, att staten skall

öfvertaga ansvaret för pensioneringen af statens järnvägars ordinarie

personal, anser sig Riksdagen böra biträda.

Vid behandlingen af den föreliggande frågan har Riksdagen utgått

från den af docenten Fagerholm verkställda utredningen rörande den

ekonomiska innebörden i Eders Kungl. Maj:ts förslag, hvilken framlagts

i sammanhang med innevarande års proposition (sid. 26—31).

Enligt denna utredning skulle den 1 januari 1910, under förutsättning

att antalet ordinarie personal vid statens järnvägar — uppgående för närvarande

till mellan 12 och 13 tusen personer — skulle bibehållas konstant,

kapitalvärdet efter en räntefot af 3,8 procent af utgående pensioner

utgöra 110,743,000 kronor samt af personalens afgifter jämte pensionsinrättningens

behållning tillhopa 25,719,000 kronor, hvadan alltså en brist

af 85,024,000 kronor föreligger. Af utredningen framgår vidare, att om

man räknar med en räntefot af 4,2 procent, skulle enligt Eders Kungl.

Maj:ts förslag den i 19 § omförmälda fonden vara i stånd att gälda 25

procent af alla pensioner med undantag af dem, som tillkomme personal,

som pensionerats på grund af skada, erhållen under tjänstgöring. I

öfverensstämmelse härmed skulle af trafikmedel gäldas, utom hela beloppet

af nyssnämnda invalidpensioner, 75 procent af öfriga pensioner.

De årliga belopp, som sålunda enligt docenten Fagerholms beräkningar

kunna antagas böra enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag gäldas af trafikmedel,

äro angifna i den å sid. 30 i 1910 års proposition framlagda

tabell. För exempelvis följande år skulle beloppen komma att utgöra:

År 1910

)> 1915

» 1920

* 1925

Bill. till Riksd.

1.122.000 kronor.

1.762.000 »

2.331.000 »

2.750.000 »

Prof. 1910. 10 Sami.

År 1930 ......

» 1935 .......

» 1940 ......

» 1942 .. ..

1 Åfd. 27 Iläft.

3.097.000 kronor.

3.605.000 »

4.338.000 »

4.698.000 »

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

Beträffande ifrågavarande utredning vill Riksdagen till en början

erinra, att, på sätt också herr Wijkander i sin motion framhållit, den

förutsättning, under hvilken densamma utförts, nämligen att den ordinarie

personalens antal skulle förblifva konstant, icke kommer att öfverensstämma

med verkligheten, då man nämligen måste räkna med, att

personalen icke obetydligt ökas år från år. I hvad mån detta kan

komma att äga rum, är icke möjligt att på förhand beräkna, då flera

okända faktorer härvidlag spela in, såsom trafikens tillväxt, anläggning

af nya statsbanor, möjligen inträffande inköp af enskilda järnvägar

o. s. v. Så mycket är emellertid visst, att kostnaden för pensioneringen

af den ordinarie järnvägspersonalen kommer att under årens lopp stiga

betydligt utöfver hvad i den omförmälda utredningen antagits. .

Riksdagen vill här erinra, hurusom genom den af Riksdagen

beslutade höjningen af pensionsåldern för tjänstemännen i järnvägsstyrelsen

med undantag af byrådirektörer och byråingenjörer samt genom

den ifrågasatta nedsättningen af pensionerna från 72 till 70 procent

af aflöningen en nedsättning af pensionskostnaden skulle komma

att äga rum. Förstnämnda förändring innebär enligt docenten Fagerholms

beräkning en minskning i nämnda kostnad, motsvarande ett kapitalvärde

af 645,000 kronor, och besparingen i sistnämnda afseende

kan, såsom förut nämnts, uppskattas till ett kapitalvärde af 2,634,000

kronor. Genom iakttagande häraf minskas kapitalvärdet af pensionsförpliktelserna

från 110,743,000 till 107,464,000 kronor.

Docenten Fagerholm har sökt klargöra pensionsinrättningens ställning,

därest pensionslagen erhåller den af Riksdagen beslutade affattning,

genom följande öfverslagsberäkning:

»Det årliga beloppet af personalens afgifter är med 3,30 % medelafgift

660,000 kronor, hvilket enligt 3,8 % räntefot motsvarar ett kapital

af 18,020,000 kronor, då afgifterna antagas betalas i förskott, Om man

lägger hela den befintliga kapitalbehållningen, 10,400,000 kronor, till

personalens afgifter, uppgår pensionskassans tillgångar till 28,420,000

kronor. I normalt fall skall af trafikmedel gäldas dubbelt så mycket

som af personalens afgifter. Kassans förbindelser uppgå, efter afdrag

af de genom den första och andra af ofvannämnda förändringar (höjning

af pensionsåldern och sänkning af pensionerna) gjorda besparingar

till 107,464,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

Kassans ställning framgår af följande tabell:

11

Tillgångar: kommande afgifter.....................

kapitalbehållning ........................

........ 18,020,000

........ 10,400,000

—

alltså personalens bidrag ........

statens bidrag.............................

........ 28,420,000

........ 56,840,000

—

Summa tillgångar 85,260,000

—

Skulder ..................................................................

........ 107,464,000

—

Brist 22,204,000

—»

Innebörden af denna docenten Fagerbolms öfverslagsräkning är

följande. Om man anser sig kunna vid afvägandet af förhållandet

mellan statens och personalens bidrag till pensioneringen tillgodoräkna

personalen räntan af den nu befintliga kapitalbehållningen af 10,400,000

kronor och vill, att statens bidrag till pensioneringen framgent skall

utgöra det dubbla af personalens sålunda uppskattade bidrag, erfordras

ett tillskott af 22,204,000 kronor. Förklaringen härtill ligger till väsentlig

del däruti, att under tiden sedan pensionsinrättningens bildande

det sammanlagda beloppet af personalens och statens bidrag ej ur försäkringsteknisk

synpunkt varit tillräckligt att betrygga kassans ställning

utan denna arbetat med en ständigt stigande balans. Härtill samverkar

dock en annan omständighet. Då i det föregående Riksdagen

sökt afväga personalens afgifter så, att de vid normal pensionering

skulle betäcka ungefär en tredjedel af hela pensioneringskostnaden, får

detta icke uppfattas så, att genom dessa afgifter i verkligheten skulle

bestridas nämnda tredjedel. Med normal pensionering menas nämligen

den, som skulle äga rum i medeltal för tjänsteman, som inträdt i järnvägens

tjänst vid normal ålder, därefter befordrats på regelbundet sätt

samt under hela tiden betalat sina fastställda pensionsafgifter. Afvikelser

från sådan normal pensionering kan uppstå på flera sätt. Särskilt

då en sådan pensionsreglering som den nu pågående träder i

kraft, höjes med ens pensionerna för personalen och därmed ock pensionsfondens

förpliktelser, utan att denna kan retroaktivt tillgodoräkna

sig höjning i pensionsafgifter för den tid, som faller före den, då regleringen

sättes i verket. Äfven om afgifterna äro riktigt afvägda för

den normala pensioneringen efter nämnda tidpunkt, måste genom den

plötsliga höjningen i pensionerna äfven för den äldre personalen pensionsfondens

ställning försämras. I den af docenten Fagerholm beräknade

bristen ingå äfven på denna grund betydande belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

"Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

I bilagan till den kungl. propositionen till innevarande års Riksdag

har docenten Fagerholm angifvit det belopp, hvartill under de

närmaste tre årtiondena pensionerna kunna beräknas skola uppgå, och

under förutsättning att staten skulle betäcka så stor del af dessa, som

ej af den befintliga pensionsfonden enligt försäkringstekniska grunder

kunde bestridas, har han i en tabell angifvit år för år den del af utgående

pensioner, som skulle utbetalas af trafikmedel.

Under förutsättning åter att den ofvan nämnda, af docenten Fagerholm

funna bristen af 22,204,000 kronor blifvit amorterad och sålunda

pensionsfonden ökats med detta belopp, ställer sig en tablå öfver pensionsfondens

tillgångar på följande sätt:

%

Kapitalvärdet af personalens af gifter..................... kr. 18,020,000: — 17

Kapitalbehållning, nuvarande kr. 10,400,000: —

» tillskott » 22,204,000: — , 32,604,000:— 30

Kapitalvärdet af statens bidrag............................ 3> 56,840,000: — 53

Summa kr. 107,464,000: — 100

Därest man af de i ofvanstående tabell angifna procenttalen för

kapitalvärdet af personalens och statens bidrag till pensioneringskostnaden

vill draga någon slutsats beträffande förhållandet mellan de på

personalen och staten belöpande andelarna, får man ej förbise, att i

fondens kapitalbehållning ingå insatser från bådadera.

Uti följande tabell äro sammanförda de tal, som ange dels pensionernas

hela belopp enligt Riksdagens beslut, dels den andel af dessa,

som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle utgå af trafikmedel, dels

ock den andel, som efter täckande af bristen, 22,204,000 kronor, skulle

utgå direkt af trafikmedel:

År 1910

3> 1920

» 1930

j) 1940

» 1942

Utgående pensioner:

kr. 1,450,000: —

3> 2,980,000: —

3> 3,950,000: —

3> 5,520,000: —

» 5,980,000: —

Andel af trafikmedel

enligt Kungl. Maj:ts

förslag:

kr. 1,122,000: —

» 2,331,000: —

3> 3,097,000: —

j 4,338,000: —

3) 4,698,000: —

Andel af trafikmedel,

sedan bristen täckts:

kr. 770,000: —

3> 1,580,000: —

3> 2,100,000: —

3> 2,930,000: —

3> 3,180,000: —

Då Riksdagen härmed öfvergår till fortsatt granskning af Eders Kungl.

Maj:ts förslag i nu ifrågavarande afseende, får Riksdagen uttala sin an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Biksdagens Skrifvelse Nr 145.

slutning till den princip, som finnes uttryckt i 19 §, nämligen att, på

sätt också enligt allmänna pensionslagen är föreskrifvet, en fond bildas

af personalens afgifter och pensionsinrättningens tillgångar. Däremot

anser Riksdagen ingen fördel vara att vinna genom den anordning, som

kommer till synes i förevarande paragraf, jämförd med motsvarande

paragraf i öfvergångsbestämmelserna för sådan personal, å hvilken den

ifrågasatta pensionslagen icke skulle vara tillämplig. Nämnda anordning

innebär, att två särskilda fonder skulle bildas för pensionering af hvardera

af berörda kategorier af personal, och att pensionsinrättningens

tillgångar skulle fördelas mellan de båda fonderna efter hvad som enligt

matematisk uträkning belöper å de olika kategorierna. Äfven om hänsyn

bör tagas till berörda förhållande vid blifvande beräkningar, anser

Riksdagen, att detta icke behöfver komma till uttryck i lagparagrafen.

Hvad härefter angår sättet för ordnande af statens bidrag, sådant

detsamma finnes angifvet i 20 §, finner sig Riksdagen icke kunna biträda

Eders Kungl. Maj:ts förslag. Skulle detta utan vidare tillämpas, komme,

såsom också framgår af den ofvan intagna tablån, utvisande statens kostnader

för pensioneringen enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag under en

följd af år, dessa kostnader att hastigt stiga och sålunda alltför stor

del af pensioneringskostnaden kastas på framtiden.

I såväl herr Kobbs som herr Wijkanders motioner föreslås åtgärder

i syfte att jämnare fördela pensionskostnaden på en längre följd af år.

Herr Kobb går därvid längst, då han icke blott hemställer, att Riksdagen

i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning om och

förslag till amortering af kostnaderna för pensioneringen af i tjänst

varande personal i nyssnämnda syfte, utan äfven föreslår formulering af

20 § i sådan riktning, att stadgandet kommer att innebära fondering af

pensionskostnaden för den personal, som efter lagens trädande i kraft

varder anställd i ordinarie tjänst vid statens järnvägar, under det att

herr Wijkander föreslår årlig afsättning af vissa belopp för amortering

af ofvannämnda brist.

Hvad först hen- Kobbs förslag beträffar, att beslut redan nu skulle af

Riksdagen fattas om fondering af statens pensionskostnader för den personal,

som efter lagens trädande i kraft varit anställd i ordinarie tjänst vid statens

järnvägar, anser Riksdagen, att därmed ett principiellt steg vore tagetaf såstor

innebörd, att det härför kräfves en mera omfattande utredning än som för

närvarande står Riksdagen till hands. Hvarken för den pensionering, som

äger rum enligt 1907 års pensionslag, eller vid andra statens pensionsstater

förekomma fondering af statens pensionsbidrag. Riksdagen har

i en icke alltför aflägsen framtid att förvänta från Eders Kungl. Maj:t förslag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

till ålderdoms- och invaliditetspensionering, hvari fråga om fondering af

pensionskostnader med all säkerhet kommer att behandlas. Riksdagen

anser sig därför icke kunna framlägga något principuttalande, i hvad

mån eller på hvad sätt fondering af statens pensionskostnader lämpligen

bör äga rum. Emellertid skulle det belopp, hvartill samtliga pensionskostnader

framdeles skulle komma att uppgå, därest ej åtgärder vidtoges

att låta den närvarande tiden bestrida mer än de faktiskt utgående pensionerna,

blifva så stort — och särskildt framträder detta vid ett industriellt

verk såsom statens järnvägar så bjärt — att Riksdagen anser sig

böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag i ärendet,

omfattande all statens järnvägars ordinarie personal, såväl den nu

anställda som den, hvilken efter den ifrågavarande pensionslagens trädande

i kraft vinner anställning vid statsbanorna.

Riksdagen anser sig dock härvid böra skilja mellan, å ena sidan, de

statens pensionskostnader, som kunna anses vara en naturlig följd af

personalens pensionering enligt den ofvan angifna och vid bestämmandet

af storleken af personalens pensionsafgifter antagna principen, att staten

vid normal pensionering skulle betala ungefär det dubbla af personalens

bidrag, och å den andra, den brist uti pensionsfondens tillgodohafvande,

som med nämnda utgångspunkt enligt docenten Fagerholms beräkningar

torde förefinnas. Under det att Riksdagen ej — såsom ofvan nämnts —

ansett sig böra föreslå några åtgärder med afseende på den förra delen

af pensionskostnaden, synes Riksdagen den senast angifna bristen vara af

sådan natur, att någon tvekan ej torde förefinnas rörande olämpligheten

af att den kastas på framtiden så, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag

blefve fallet, utan att densamma småningom bör afbetalas.

En sådan afbetalning kan äga rum på olika sätt, och äfven i detta

afseende anser Riksdagen, att en utredning lämpligen bör verkställas af

Eders Kungl. Maj:t och förslag i ämnet framläggas för Riksdagen.

Riksdagen är dock af den åsikten, att början af bristens amortering ej

längre kan uppskjutas, då beräkningarna påtagligen visa, att i annat fall

bristen med hvarje år hastigt ökas. För att få en utgångspunkt vid

bedömandet af det belopp, som torde böra anvisas till afbetalning under

nästa år, har Riksdagen gått till väga på följande sätt.

Enligt docenten Fagerholms beräkningar uppgår det belopp af pensioneringskostnaden,

som enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition skulle af

järnvägens trafikmedel för 1910 utgå, till 1,122,000 kronor, och detta är

således det belopp, som af Eders Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen

för 1911 beräknats skola utgå af statens järnvägars trafikmedel. Likaledes

bär docenten Fagerholm genom sin beräkning funnit, att den andel

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

15

i pensioneringskostnaden, som af trafikmedel skulle hafva utgått, därest

den oftanämnda bristen varit afamorterad, utgjorde för år 1910 770,000

kronor. Lägges härtill räntan å bristen 22,204,000 kronor enligt 3,8 %

räntefot, 844,000 kronor, uppstår en summa af 1,614,000 kronor, hvilken

torde kunna betraktas som ett minimum af hvad som lämpligen bör af

trafikmedel lämnas som bidrag till pensionskostnaden. Detta belopp,

1,614,000 kronor, öfverstiger det bidrag 1,122,000 kronor, som ofvan

antagits vara det, som lagts till grund för Eders Kungl. Maj:ts beräkningar

i statsverkspropositionen, med ett belopp af 492,000 kronor eller i rundt

tal en half million kronor. Riksdagen anser därför, att som bidrag till

pensionskostnadens bestridande bör under 1911, utöfver hvad nu enligt

den ifrågavarande pensionslagen kommer att utgå, förslagsvis 1,122,000

kronor, anvisas ytterligare ett belopp af 500,000 kronor, att utgå af

statens järnvägars trafikmedel. I detta sammanhang anser sig Riksdagen

böra erinra om den afsättning af trafikmedel, tillhopa 1,400,000 kronor,

som ägt rum vid 1906—1909 års riksdagar, af hvilket belopp dock,

såsom förut nämnts, redan tagits i anspråk för år 1908 61,951 kronor

och för 1909 113,716 kronor 59 öre, men har Riksdagen, med hänsyn

därtill att ofvanstående beräkningar äro approximativa, ansett sig böra

vid desamma bortse från ifrågavarande afsättning.

På grund af hvad sålunda anförts, anser Riksdagen, att 20 § i lagen

bör erhålla följande lydelse:

Af statens järnvägstrafihnedel gäldas årligen så stor del af utgående

pensioner, som den i nästföregående paragraf omförmälda fond enligt matematisk

utredning ej är i stånd till att bestrida.

Riksdagen öfvergår härefter till granskning af de bestämmelser i

lagförslaget, som i det föregående icke varit föremål för Riksdagens

behandling.

1 § handlar om lagens tillämpningsområde. Frågan härom sammanhänger

med frågan om skyldigheten för de nuvarande delägarna i

pension sinrättningen att underkasta sig förändrade pensionsvillkor, en

fråga, som för den personals vidkommande, hvilken öfvergått på den

från och med 1908 gällande nya lönestaten, måste anses afgjord genom

bestämmelsen i § 7, punkt 1, i det af Eders Kungl. Maj:t den

15 november 1907 fastställda aflöningsreglementet för tjänstemän vid

statens järnvägar. Jämlikt berörda bestämmelse är nämligen en tjänsteman,

som öfvergått på den nya staten, skyldig att underkasta sig de

förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

Af statens järnvägars nuvarande personal kvarstå, enligt hvad Riksdagen

inhämtat, endast 7 personer på gammal stat.

Ehuru sålunda samtliga tjänstemän vid statens järnvägar, som öfvergått

på ny stat, äro pliktiga att underkasta sig den föreslagna lagens

bestämmelser, hade emellertid de sakkunniga föreslagit valfrihet härutinnan,

sålunda att de af nuvarande delägare, som sådant åstundade, skulle

berättigas att blifva bibehållna vid nu gällande pensionsvillkor i fråga

om pensionsafgifter och pensionsålder mot skyldighet att åtnöjas med

en pension, motsvarande ungefär 80 procent af den aflöning, som tillkom

vederbörande enligt de före år 1908 gällande bestämmelser.

Då det synes Riksdagen önskvärdt för åvägabringande af ordning och

reda i afseende å pensionsförhållandena vid statens järnvägar, att likformighet

beträffande pensionsvillkoren snarast möjligt genomföres, samt

enligt Riksdagens uppfattning billighetens fordringar böra anses uppfyllda

genom tillämpning af den utaf departementschefen uttalade principen,

att den ofvan omhandlade valfriheten må tillkomma dem, som inom fem

år efter det de nya pensionsbestämmelserna trädt i kraft skulle enligt

nu gällande bestämmelser blifva pensionsberättigade på grund af sammanlagda

antalet lefnads- och tjänstår, får Riksdagen uttala sin anslutning

till departementschefens mening. I öfverensstämmelse härmed synes

det emellertid Riksdagen, som om den i 1 § angifna tidpunkten, den 1

januari 1915, skulle kunna lämpligen framflyttas till den 1 januari 1916;

och anser Riksdagen sålunda, att paragrafen bör ändras härutinnan.

4 § i lagförslaget är afsedd att motsvara 9 § i allmänna pensionslagen.

För vinnande af likformighet i uttryckssättet med sistnämnda

paragraf anser Riksdagen, att till första punkten i stadgandet bör göras

följande tillägg: ''»eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild».

I anledning af Riksdagens beslut rörande nedsättning af pensionen

från 72 till 70 procent af aflöningen samt om ändring i öfverensstämmelse

härmed af den i 5 § intagna skalan för beräkning af afkortad

pension, bör enligt Riksdagens mening 7 § i lagförslaget ändras sålunda,

att det i stadgandet angifna antalet tjänstår, som närmast motsvarar eu

pension af 50 pocent af aflöningen, bör ändras från 24 till 25 år, hvarjämte

talet 72 bör utbytas mot 70. I enlighet härmed skulle paragrafen

erhålla följande ändrade lydelse:

Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i

2 § a) (invalidpension), utgör, om den pensionsberättigade icke innehaft

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

ordinarie statstjänst i fulla 25 år, 50 procent af den aflöning, han vid

afgång från tjänsten uppbär, och, om han innehaft sådan tjänst i fulla

25 år eller därutöfver, den procent af aflöningen, som är i 5 § för motsvarande

antal tjänstår bestämd; dock skall pension, hvarom i denna §

är fråga, oberoende af antalet tjänstår, utgå med 70 procent af aflöningen,

därest de förhållanden, som grundat rätten till pension, omöjliggöra

för vederbörande att vidare bidraga till sin försörjning.

Beträffande öfriga bestämmelser i det föreliggande lagförslaget har

Riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Det i Eders Kungl. Maj:ts proposition omförmälda förslag till öfvergångsbestämmelser

angående rätt till pension för vissa tjänstemän vid

statens järnvägar, hvilka äro afsedda att gälla för sådan personal, som

jämlikt 1 § a) och b) i lagen är undantagen från densammas tillämpning,

finner sig Riksdagen kunna i hufvudsak biträda.

Endast följande paragrafer i öfvergångsbestämmelserna hafva gifvit

anledning till uttalande från Riksdagens sida.

I öfverensstämmelse med den af Riksdagen beslutade ändring i afseende

å pensionsåldern för manliga tjänstemän i järnvägsstyrelsen bör

enligt Riksdagens mening 3 § 1 mom. erhålla följande ändrade lydelse:

Mom. 1. Tjänsteman är förpliktad att afgå från tjänsten, under

förutsättning att vederbörande uppnått den enligt 2 § c) för erhållande

af pension bestämda tjänstålder,

a) kvinnlig tjänstinnehafvare samt lokomotivförare vid fyllda 80 år;

b) banmästare af l:a eller 2:a klass, bangårdsmästare, tågmästare,

konduktör, stationsförman, lokomotiveldare, vagnskötare, banvakt och

stationskarl vid fyllda sextiotre år;

c) öfriga tjänstemän vid distrikten samt byrådirektör och byråingenjör

af l:a och 2:a klass vid fyllda 65 år; samt

d) manliga befattningshafvare i järnvägsstyrelsen med undantag af de

här ofvan nämnda vid fyllda 67 år;

Kungl. Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen, järnvägsstyrelsen

dock obetaget att låta anstå med afskedet, därest och så

länge vederbörande pröfvas kunna på ett tillredsställande sätt gagna det

allmänna och kan finnas villig kvarstå.

4 § i öfvergångsbestämmelserna anser Riksdagen böra affattas på

samma sätt som motsvarande stadgande i lagförslaget och sålunda erhålla

följande lydelse:

Bib.. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 27 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

Rätt till pension tillkommer ej den, som blifvit från tjänsten afsatt

eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild.

Pension tillkommer ej heller den, som vid afgång från tjänsten icke är

svensk medborgare.

Med hänsyn till den af Riksdagen beslutade ändrade affattningen af

19 och 20 §§ i lagförslaget anser Riksdagen, att 22 och 23 §§ i förevarande

öfvergångsbestämmelser lämpligen kunna sammanföras till en paragraf,

hvilken borde erhålla följande lydelse:

''»Pensionsafgifter, hvilka erläggas enligt dessa bestämmelser, ingå till

den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

järnvägar omförmäla fond.

Enligt dessa bestämmelser utgående pensioner bestridas från nyssberörda

fond samt järnvägsmedel enligt de i 20 § af ofvannämnda lag stadgade

grunder.i)

Hvad slutligen angår de under förutsättning af den föreliggande

lagens antagande af Riksdagen i den kungl. propositionen framställda

förslag, hvilka icke blifvit af Riksdagen härofvan särskildt behandlade,

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen icke haft annat att erinra mot

nämnda förslag än att, då Riksdagen ansett, att endast en fond för bestridande

af pensioneringen af statens järnvägars personal borde bildas,

någon uppdelning, på sätt i den kungl. propositionen ifrågasatts, icke

behöfver äga rum af de jämlikt beslut vid 1906—1909 års Riksdagar,

såsom bidrag till bestridande af pensionering af statens järnvägars personal,

af trafikmedel afsätta belopp.

Under åberopande af hvad sålunda anförts får Riksdagen anmäla:

att Riksdagen, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

proposition, dels antagit följande

Lag

angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar.

1 §•

Rätt till pension enligt denna lag tillkommer med nedan stadgade

undantag dels hvar och en, hvilken vid lagens trädande i kraft är del
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

19

ägare i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning, dels ock hvar och

en, som efter lagens trädande i kraft varder anställd i ordinarie tjänst

vid statens järnvägar.

Från denna lags tillämpning undantages:

a) sådan personal vid statens järnvägar, som antingen vunnit delägarrätt

i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning på grund af nådiga

reglementet för pensionsinrättningen den 6 september 1872 och icke

behörigen anmält sig vilja genom erläggande af de i förnyade nådiga

reglementet den 3 november 1882 för samma pensionsinrättning bestämda

högre afgifter bereda sig förbättrad pensionering eller ock uppbär aflöning

enligt äldre lönestat än den från 1908 års ingång gällande;

b) den, som har delägarrätt i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning

på grund af nådiga reglementet för pensionsinrättningen den

3 november 1882 och, därest han jämligt bestämmelsen i § 6 c) i

samma reglemente skulle före den 1 januari 1916 blifva pensionsberättigad,

inom tre månader från lagens trädande i kraft eller, om han vid

sistnämnda tidpunkt kvarstår på äldre stat än den från 1908 års ingånggällande

och sedermera vinner befordran, inom tre månader från det

befordran vunnits hos järnvägsstyrelsen anmäler, att bestämmelsen i § 6

c) i pensionsreglementet må å honom vinna tillämpning;

c) generaldirektören och chefen för statens järnvägar samt öfverdirektören

och souschefen.

§ 2-

Pensionsrätt tillkommer:

a) den, som till följd af olycksfall i statens järnvägars tjänst eller

eljest till följd af sjukdom, hvilken han genom utöfning af sådan tjänst

ådragit sig, icke vidare kan behörigen sköta sin befattning och ej

heller af järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas till annan

befattning samt fördenskull erhåller afsked eller entledigas;

b) den, som efter minst 10 års tjänstgöring i ordinarie anställning

vid statens järnvägar antingen till följd af kroppsskada eller sjukdom

i andra fall än under a) sägs eller ock till följd af väsentligen minskad

arbetsförmåga icke vidare kan behörigen sköta sin befattning och

ej heller af järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas till annan

befattning samt fördenskull erhåller afsked eller entledigas;

skolande för rätt till pension enligt a) eller b) oförmågan att vidare

behörigen sköta befattningen vara styrkt med i behörig ordning aflattadt

läkarbetyg, utfärdadt, hvad den till fri läkarvård berättigade personalen

angår, af vederbörande järnvägsläkare; och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

c) den, som vid afgång från tjänsten uppnått här nedan för samma

tjänst stadgade lefnadsålder, under förutsättning tillika att vederbörande

under minst tio år innehaft anställning i ordinarie statstjänst, däraf

åtminstone de fem sista åren i statens järnvägars tjänst.

Nämnda lefnadsålder utgör för:

lokomotivförare och kvinnlig tjänstinnehafvare sextio år,

banmästare af l:a och 2:a klass, bangårdsmästare, tågmästare, konduktör,

stationsförman, lokomotiveldare, vagnskötare, banvakt och

stationskarl sextiotre år,

öfriga tjänstemän vid distrikten samt byrådirektör och byråingenjör

af l:a och 2:a klass sextiofem år, samt

manliga befattningshafvare i järnvägsstyrelsen med undantag af de

här ofvan nämnda sextiosju år.

Vid beräkning af tjänstår skall afdrag göras för tid, under hvilken

ledighet från tjänsten ägt rum af annan anledning än semester, enskilda

angelägenheter eller svag hälsas vårdande under sådana omständigheter,

att jämlikt § 5 i det för tjänstemän vid statens järnvägar

gällande aflöningsreglemente fullt arfvode i dylika fall åtnjutes,

sjukdom, offentligt uppdrag eller resa, som med vederbörligt tillstånd

företagits till egen utbildning.

Tjänsteman, som vid uppnåendet af den här ofvan stadgade lefnadsålder

icke kan räkna tio tjänstår och alltså icke då är berättigad till

erhållande af pension, må icke heller sedermera komma i åtnjutande

af sådan, äfven om han på grund af stadgandet i 3 § här nedan tilllåtes

att kvarstå i tjänsten efter nämnda lefnadsålders inträde.

3 §•

Tjänsteman, som uppnått den för rätt till ålderspension jämlikt

punkt c) i nästföregående paragraf bestämda lefnadsålder, är förpliktad

att afgå från tjänsten; Kungl. Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt

befattningen, järnvägsstyrelsen dock obetaget att låta anstå med afskedet,

därest och så länge vederbörande pröfvas kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre än till

fyllda sjuttio år.

Tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 2 § a) eller b) är berättigad

till pension, må jämväl kunna utan därom gjord begäran entledigas

af Kungl. Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen,

af järnvägsstyrelsen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

21

* §•

Rätt till pension tillkommer ej den, som blifvit från tjänsten afsatt

eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild.

Pension tillkommer ej heller den, som vid afgång från tjänsten icke

är svensk medborgare.

5 §•

Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i 2

§ c) (ålderspension), utgör, därest tjänsteman innehar minst 30 tjänstår

enligt det i 2 § angifna beräkningssätt, 70 procent af den aflöning,

tjänstemannen vid afgången från tjänsten uppbär; dock skall för tjänsteman,

som under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från

hvilken afgång äger rum, pensionens belopp bestämmas till 70 procent

af de senast förflutna fem årens medelaflöning, med iakttagande att,

där denna medelaflöning skulle befinnas uppgå till lägre belopp än

den aflöning, tjänstemannen vid tiden för afgången skulle hafva innehaft,

om han under de sista fem åren icke öfvergått till ny tjänst,

pensionen skall beräknas på sistnämnda aflöning.

Understiger tjänstårens antal trettio, utgör årliga beloppet af ålderspension,

allt efter antalet af de år, under hvilka den pensionsberättigade

innehaft ordinarie statstjänst, viss procent af aflöningen, beräknad

på sätt här ofvan sägs. Förenämnda procent utgör:

för

fulla

10

tjänstår........................

....................... 17,5

o/

so

»

11

» ..........................

........................ 19,2

»

»

»

12

» ...........................

....................... 21

»

13

»

........................ 22,7

))

14

» ..........................

........................ 24,5

»

»

15

» .......................

........................ 26,2

3>

»

»

16

)> ..........................

....................... 28

»

»

j>

17

D ..........................

....................... 29,7

i>

y>

»

18

)) ..........................

....................... 31,5

)>

5)

19

» ..........................

........................ 33,2

)>

»

20

D ..........................

........................ 35

»

j>

»

21

K .........................

....................... 38,5

))

»

»

22

» .........................

........................ 42

»

»

23

» .........................

........................ 45,5

»

24

)) ..........................

........................ 49

»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

för fulla 25 tjänstår................................................... 52,5 %

» » 26 » ................................................. 56 »

» » 27 » ................................................. 59,5 »

» » 28 » .............................................. 63 »

i> » 29 » .................................................. 66,5 »

Med aflöning förstås i denna lag det ordinarie arfvodet, ökadt

med 20 procent.

8 §•

Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i

2 § b) (sjukpension), utgör, allt efter antalet af de år, under Indika

den pensionsberättigade innehaft ordinarie statstjänst, den procent af

aflöningen, som är i 5 § för motsvarande antal tjänstår bestämd.

Därest de förhållanden, som grundat rätten till pension, omöjliggöra

för vederbörande att vidare bidraga till sin försörjning, må beloppet af

pensionen icke understiga 50 procent af aflöningen.

7

Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i 2

§ a) (invalidpension), utgör, om den pensionsberättigade icke innehaft

ordinarie statstjänst i fulla 25 år, 50 procent af den aflöning, han vid

afgång från tjänsten uppbär, och, om han innehaft sådan tjänst i fulla

25 år eller därutöfver, den procent af aflöningen, som är i 5 § för motsvarande

antal tjänstår bestämd; dock skall pension, hvarom i denna

§ är fråga, oberoende af antalet tjänstår, utgå med 70 procent af

aflöningen, därest de förhållanden, som grundat rätten till pension,

omöjliggöra för vederbörande att vidare bidraga till sin försörjning.

8 §•

Pension må ej i något fall utgå med högre belopp än 6,000 kronor.

Därest vid beräkning af pensions belopp detta slutar å bråktal af

kronor, skall det höjas till närmast högre krontal.

9 §-

Såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension skall tjänsteman

erlägga pensionsafgift med årligt belopp, motsvarande viss procent

af honom tillkommande aflöning. Denna afgift utgör, då aflöningen

uppgår till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

23

högst

2,800

kr..

3,2

°/

/o

däraf

mer

än

2,800

b

men

högst 3,200

3,3

))

B

b

b

3''200

»

)>

»

3,600

3,4

»

B

b

b

3,600

b

»

B

4,000

3,5

B

B

B

b

4,000

B

»

»

4,400

3,6

B

B

b

b

4,400

»

»

»

4,800

3,7

B

B

»

b

4,800

))

»

»

5,200

3,8

B

B

b

»

5,200

»

5,600

3,9

B

B

b

b

5,600

»

»

6,000

4,0

B

B

»

B

6,000

»

»

»

6,400

4,1

B

B

B

B

6,400

))

6,800

4,2

B

B

j)

B

6,800

»

»

»

7,200

4,3

B

B

B

b

7,200

»

»

»

7,600

4,4

B

B

»

B

7,600

»

»

))

8,000

4,5

B

B

dock att pensionsafgift beräknas å högst 8,000 kronor.

10 §.

Skulle i något fall pension, som med tillämpning af bestämmelserna

i denna lag vid afgång från tjänsten tillkommer tjänsteman, hvilken

vid denna lags trädande i kraft var delägare i statens järnvägstrafiks.

pensionsinrättning, understiga det belopp, som skolat vid afgången

i pension tillkomma honom, därest motsvarande föreskrifter i de öfvergångsbestämmelser

angående rätt till pension för vissa tjänstemän vid

statens järnvägar, som kunna varda utfärdade, å honom tillämpats, vare

han berättigad åtnjuta fyllnadspension, motsvarande skillnaden. För

dylik fyllnadspension erlägges icke någon afgift.

11 §•

Pensionsafgift erlägges månadsvis från och med månaden näst efter

den, under hvilken vederbörande erhållit ordinarie anställning i statens

järnvägars tjänst, till och med den månad, hvarunder han erhåller afsked,

entledigas, afsättes eller dör.

12 §.

Pensionsafgift inbetalas medelst afdrag å tjänstemans aflöning.

Uppbörd af pensionsafgifter verkställes genom järnvägsstyrelsens försorg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

Åtnjuter tjänsteman icke själf den med tjänsten förenade aflöning

eller kan af annan anledning uppbörd icke äga rum på ofvan föreskrifna

sätt, vare tjänsteman skyldig att inom den femtonde dagen i

mars, juni, september och december månader inbetala pensionsafgiften

för löpande kvartal. Försummas detta, skall hela det förfallna beloppet

fråndragas den försumliges först utfallande aflönings- eller pensionsbelopp.

Kan sådant ej ske, må genom järnvägsstyrelsens försorg beloppet

utan föregående dom eller utslag utmätas.

13 §.

Förflyttas utan egen begäran tjänsteman från en till annan tjänst,

och skulle han i den tjänst, till hvilken han förflyttas, erhålla lägre

pension än i den förra tjänsten, vare berättigad att, för bibehållande

af sin rätt till den högre pensionen, erlägga pensionsafgifter såsom om

han kvarstått i den förut innehafda tjänsten.

Sker förflvttningen på egen begäran, äger den förflyttade för bibehållande

af rätt till pension, motsvarande den aflöning, som af honom

vid förflyttningen innehades, erlägga pensionsafgifter å samma aflöning.

14 §.

Pension enligt denna lag sökes hos järnvägsstyrelsen, som, därest

ansökningen beviljas, utfärdar pensionsbref å det belopp, den pensionsberättigade

äger utbekomma.

Pensionen utgår från och med månaden näst efter den, under hvilken

afgång från tjänsten ägt rum, till och med den månad, under

hvilken pensionstagaren dör eller förverkar sin pension.

15 §.

Pension utbetalas genom järnvägsstyrelsens försorg kvartalsvis i

början af mars, juni, september och december månader. Pensionsbelopp,

som icke uttagits inom tre år, sedan det till betalning förfallit, vare förverkadt

och tillfaller den i 19 § omnämnda pensionsfond; dock med rätt

för järnvägsstyrelsen att, efter pröfning af anledningen till försummelsen,

medgifva beloppets utbetalning, om framställning därom göres.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

25

16 §.

Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende

eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 §

strafflagen, skall han hafva förverkat sin pension vid den tid, nämnda

beslut vunnit laga kraft; dock med rätt för honom att i stället för den

sålunda förverkade pensionen från och med månaden näst efter den,

under hvilken pensionen förverkats, utbekomma pension med belopp,

som efter af järnvägsstyrelsen verkställd utredning befinnes motsvara

årliga lifräntan å sammanlagda kapitalet af de utaf honom erlagda pensionsafgifter

jämte ränta på ränta därå intill utgången af den tid, för

hvilken dessa afgifter blifvit erlagda.

U §■

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast

vid öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst

är förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv

afgift, dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

18 §.

Uppbär tjänsteman, hvilken vid denna lags trädande i kraft icke

var delägare i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning, vid afgången

från tjänsten pension för annan statstjänst och skall icke på grund af

gällande bestämmelser beloppet af den pensionen minskas till följd däraf

att vederbörande jämväl kommer i åtnjutande af pension enligt denna

lag, då skall sistberörda pension allenast utgå med belopp, som efter

af järnvägsstyrelsen verkställd utredning befinnes motsvara årliga lifräntan

å sammanlagda kapitalet af de utaf tjänstemannen erlagda pensionsafgifter

jämte ränta på ränta därå intill utgången af den tid, för

hvilken dessa afgifter blifvit erlagda; dock att, därest härigenom de

båda pensionerna icke skidle tillsammans uppgå till det belopp, hvarmed

pensionen enligt denna lag eljest skolat utgå, pensionen må ökas med

hvad som motsvarar skillnaden.

Tjänstår, som beräknats för erhållande af den först uppburna pensionen,

må ej ånyo beräknas såsom tjänstår vid bestämmandet af pensionen

enligt denna lag.

Bill. till Eiksd. Prat. 1910. JO Sami. 1 Åfd. 27 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse Nr 145

19 §.

Pensionsafgifter, hvilka erläggas enligt denna lag, ingå till en

särskild fond, om hvars förvaltning erforderliga bestämmelser meddelas

af Konungen.

Till samma fond skall jämväl öfverföras statens järnvägstrafiks

pensionsinrättnings tillgångar vid tiden för denna lags trädande i kraft.

20 §.

Af statens järnvägstrafikmedel gäldas årligen så stor del af utgående

pensioner, som den i nästföregående paragraf omförmälda fond

enligt matematisk utredning ej är i stånd till att bestrida.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1911.

dels medgifvit,

att beträffande pensionering af sådan personal vid statens järnvägar,

hvilken jämlikt 1 § a) och b) i lagen är undantagen från densämmas

tillämpning, Eders Kungl. Maj:t må utfärda följande

Öfvergångsbestämmelser angående rätt till pension för vissa

tjänstemän vid statens järnvägar.

1 §•

Rätt till pension enligt dessa bestämmelser tillkommer dels sådana

tjänstemän vid statens järnvägar, som på grund af nådiga reglementet

för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning den 6 september 1872

vunnit delägarrätt i densamma och icke behörigen anmält sig vilja

genom erläggande af de i förnyade nådiga reglementet den 3 november

1882 för samma pensionsinrättning bestämda högre afgifter bereda sig

föfbättrad pensionering, i dessa bestämmelser kallade »1872 års tjänstemän»,

dels ock öfriga i pensionsinrättningen delaktiga tjänstemän vid

statens järnvägar, hvilka antingen uppbära aflöning enligt äldre lönestat

än den från och med 1908 års ingång gällande eller ock, ehuru vid

tiden för dessa bestämmelsers trädande i kraft uppbärande aflöning enligt

1908 års stat, under den i 1 § af lagen angående rätt till pension för

tjänstemän vid statens järnvägar den stadgade förutsättning

inom den i samma paragraf bestämda tid behörigen anmäla, kitt bestäm
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

melsen i § 6 c) i ofvannämnda nådiga reglemente den 3 november 1882

må å dem vinna tillämpning.

För dem, Indika före dessa bestämmelsers trådande i kraft tillerkänts

pension från statens järnvägstrafiks pensionsinrättning, gälla dessa

bestämmelser rörande pensionstagare i tillämpliga delar.

2 §•

Pensionsrätt tillkommer:

a) den, som till följd af olycksfall i statens järnvägars tjänst eller

eljest till följd af sjukdom, hvilken han genom utöfning af sådan tjänst

ådragit sig, icke vidare kan behörigen sköta sin befattning och ej heller

af järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas till annan befattning

samt fördenskull erhåller afsked eller entledigas;

b) den, som efter minst tio års tjänstgöring i ordinarie anställning

vid statens järnvägar antingen till följd af kroppsskada eller sjukdom

i andra fall än under a) sägs eller ock till följd af väsentligen minskad

arbetsförmåga icke vidare kan behörigen sköta sin befattning och ej

heller af järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas till annan

befattning samt fördenskull erhåller afsked eller entledigas;

skolande för rätt till pension enligt a) eller b) oförmågan att vidare

behörigen sköta befattningen vara styrkt med i behörig ordning affattadt

läkarbetyg, utfärdadt, hvad den till fri läkarvård berättigade personalen

angår, af vederbörande järn vägsläkare;

c) den, som efter minst trettio års tjänst i ordinarie anställning vid

statens järnvägar uppnått sådan ålder, att hans lefnads- och ordinarie

tjänstår vid statens järnvägar sammanräknade uppgå till talet 95.

3 §•

Mom. 1. Tjänsteman är förpliktad att afgå från tjänsten, under

förutsättning att vederbörande uppnått den enligt 2 § c) för erhållande

af pension bestämda tjänstålder,

a) kvinnlig tjänstinnehafvare samt lokomotivförare vid fyllda 60 år;

b) banmästare af l:a eller 2:a klass, bangårdsmästare, tågmästare,

konduktör, stationsförman, lokomotiveldare, vagnskötare, banvakt och

stationskarl vid fyllda sextiotre år;

c) öfriga tjänstemän vid distrikten samt byrådirektör och byråingenjör

af l:a och 2:a klass vid fyllda 65 år; samt

d) manliga befattningshafvare i järnvägsstyrelsen med undantag af

de här ofvan nämnda vid fyllda 67 år.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

Kungl. Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen, järnvägsstyrelsen

dock obetaget att låta anstå med afskedet, därest och så

länge vederbörande pröfvas kunna på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig kvarstå.

Mom. 2. Tjänsteman, för hvilken rätt till ålderspension inträder

före uppnåendet af den här ofvan i förekommande fall stadgade lefnadsålder,

må, sedan sådan rätt inträdt, kunna, därest så finnes för tjänsten

fördelaktigt, utan därom gjord begäran entledigas af Kungl. Maj:t eller,

där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen, af järnvägsstyrelsen.

Tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 2 § a) och b) är berättigad

till pension, må jämväl kunna utan därom gjord begäran

entledigas af Kungl. Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen,

af järnvägsstyrelsen.

4 §•

Rätt till pension tillkommer ej den, som blifvit från tjänsten afsatt

eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild.

Pension tillkommer ej heller den, som vid afgång från tjänsten icke

är svensk medborgare.

5 §•

Årliga beloppet af pension, som utgår till »1872 års tjänstemän»,

bestämmes till viss procent af den medelaflöning, som uppkommer, då

medeltalet tages af de aflöningar, vederbörande under de sista fem åren

uppburit, sålunda att:

l:o) tjänsteman, som skall pensioneras på grund af stadgandet i

2 § c), erhåller 50 procent af medelaflöningen (ålderspension);

2:o) tjänsteman, som skall pensioneras på grund af stadgandet i

2 § a) (invalidpension) eller b) (sjukpension), erhåller:

för fulla 25 tjänstår 42,5 % af medelaflöningen

»

»

26

»

44

»

»

»

»

»

27

»

45,5

»

»

»

»

»

28

»

47

»

»

»

»

»

29

»

48,5

»

»

»

»

»

30

»

50

»

»

»

skolande dock, därest pensioneringen grundar sig på stadgandet i 2 § a)

och enligt läkares intyg de förhållanden, som grundat rätten till pen
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

29

sion, omöjliggöra för vederbörande att vidare bidraga till sin försörjning,

pension oberoende af antalet tjänstår utgå med 50 procent af

medelaflöningen.

Därest vid beräkning af pensionsbelopp detta slutar å bråktal af

kronor, skall det böjas till närmast högre krontal. Med aflöning förstås

i dessa bestämmelser för »1872 års tjänstemän» det ordinarie arfvodet,

ökadt för distriktspersonal med 15 procent, då fråga är om aflöning

enligt äldre lönestat än den från 1908 års ingång gällande.

6 i
Årliga

beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i

2 § c) (ålderspension) till annan tjänsteman än i 5 § sägs, utgör med

de i 7 och 8 §§ stadgade undantag:

i styrelsen:

för öfverdirektör............................................................................

» byrådirektör .............................................................................

» arkitekt .....................................................................................

» matematiker ...........................................................................

» kamrerare och föreståndare för kammarkontoret .........

» förste aktuarie och föreståndare för statistiska kontoret

» milkontrollör och föreståndare för milkontoret ............

» förste kontrollör....................................................................

» byråingenjör af lista klass (enligt gammal stat byråingenjör)

.............................................................................

» kassör (enligt gammal stat hufvudkassör) .....................

» ombudsman (enligt gammal stat notarie)........................

» revisor och föreståndare för revisionskontoret...... ......

» registrator ...........................................................................

» notarie.........................................................................................

» byråingenjör af 2:dra klass ................................................

» förrådsförvaltare.......................................................................

» kontrollör................................................................................

» förste bokhållare ...................................................................

» manlig bokhållare...................................................................

» urideringenjör .........................................................................

» ritare ........................................................................................

» manlig kontorsskrifvare...............................................

5,920 kronor

4,400 »

4,000 »

3,200 »

2,400 »

2,160 »

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

iRiksdagens Skrifvelse Nr 145.

fö.r Qvinnlig bokhållare................................................................ 1,92Q kronor

j> Qvinnlig kontprsskrifvare.................................................... 1,200 V

3> manligt kontorsbiträde ........................................................ 960 »

» förete vaktmästare (enligt gammal stat).......................... 912 »

3> vaktmästare ............................ 720 »

vid distrikten och centralverkstaden:

för distriktschef ............................................................................

» bandirektör................................................................................

)» maskindirektör..........................................................................

» trafikdirektör............................................................................

» baningenjör af l:sta klass ...................................................

» maskiningenjör af lista klass ............................................

» trafikinspektör af lista klass.............................................

» öfverinspektor..........................................................................

» distriktssekreterare ..................................................................

» baningenjör af 2alra klass ..................................................

3> maskiningenjör af 2:dra klass.............................................

» trafikinspektör af 2:dra klass .............................................

» statipnsinspektor å lista klass station.............................

» distriktskamrerare (enligt gammal stat verkstads
kamrerare)

...........................................................................

),> förrådsförvaltare.......................................................................

)) distriktskassör.........................................................................

» maskininspektor......................................................................

„3> telegrafingenjör .......................................................................

» telegrafinspektor .....................................................................

» verkmästare vid maskinafdelningen (enligt gammal stat)

» stationsinspektor å 2:dra klass station..............................

» byråassistent..............................................................................

3> expeditionsföreståndare ......................................................

» statipnsinspektor å 3:dje klass station..............................

3> underinspektör...........................................................................

» underingenjör ...........................................................................

» förste bokhållare .....................................................................

» förste telegrafist......................................................................

)) stationsinspektor å 4:de klass station A .......................

3) bokhållare...................................................................................

3) förste sfationsskrifvare.........................................................

3> telegrafist................................................................................

3) ritare .....................................................................................

5,280 kronor

3,840 3>

3,456 3>

3,3h0 »

2,880 ))

2,304 3)

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse Oför 1^5.

för stationsinspektor å 4:de klass ötätion B...........................j

3> manlig kontorsskrifvare......................................................I

» stationsskrifvare å l:sta, 2:dra eller 3:djé klass station j

» statiöhsskrifvaré å annan station......................................

» kvinnlig kontorsskrifvare.....................................................

» lokomotivmästare.............................................................|

» vagnmästare ..............................................................................»

» öfverbanmästare.......................................................................J

» lokomotivförare ......................................................................1

» maskinist (enligt ny stat).....................................................I

» stationsmästare å 5:te klass station..................................

» tågmästare ................................................................................. ,

» konduktör .................................................................................

3> trädgårdsmästare ......... :

i> statioilsmästaité å 6: te klass station .................................

» maskin- och. pannskötare (enligt gammal stat maskinist)

» förrådsförman ) Sammal stat mat''enalvakt)......,

» banmästare af lista klass...................................................

)> banmästare af 2: dra klass ...................................................

33 vagnförman................................................................................

i> Bilförmån................................................................................

3> manligt kontorsbiträde...........................................................

3> lokomotiveldare ........................................................................1

» bangårdsmästare 1 (enligt gammal stat stätiönskarls-(

i) station sförman J förman) .............................................

)) portvakt å lista Idass station eller vid verkstad.........

t stationsmästare å 7ide klass station .................................''

)) kvinnligt kontorsbiträde.......................................................

)) vaktmästare................................................................................''

33 vagnskötare (enligt gammal stat vagnsmörjare)............

33 vagn- och stallkarlar (enligt gammal stat lokomötiv
putsare,

vagnpiitsare, pumpare, kolvakt och en del''

vagnsmörjare) ....................................................................

33 forrådsvakt................................................................................

33 portvakt (enligt gammal stat)...........................................

3) stationskarl ..............................................................................

33 banvakt...................................................................................

2,016 kronor

l-,728 3>

1(037 33

2,304 33

1^728 3>

1,440 33

1,152 i)

1,037 3>

922 33

807 3>

749 33

692 3)

634 3>

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

d ångfärja:

för befälhafvare ............................................................................. 3,840 kronor

» förste styrman och reservbefälhafvare.............................. 2,592 )>

)) öfvermaskinist (enligt gammal stat förste maskinist)... 2,880 »

» andre styrman...........................................................................I 2016 »

» andre maskinist ......................................................................./ ’

» tredje styrman..........................................................................I j y)

» tredje maskinist.......................................................................J ’

» förhandseldare..........................................................................t gg2 »

» rorgängare .............................................................................1

» timmerman..............................................................................I gg^. $

» eldare .......................................................................................J

» matros ......................................................................................... 807

Har tjänsteman under kortare tid än fem år innehaft den tjänst,

från hvilken afgång äger rum, skall pensionens belopp bestämmas till

en femtedel af summan af de pensionsbelopp, som under de senast

förflutna fem åren varit enligt denna § för honom gällande.

7 §•

Har tjänsteman, tillhörande någon af nedan i denna § angifna

tjänstegrupper, vid 1907 års slut uppburit aflöning för den befattning,

från hvilken afgång sker, enligt äldre bestämmelser än de i aflöningsreglementet

för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den 15

oktober 1897 meddelade, och var det ordinarie arfvode, han uppbar,

högre eller lägre än det, som i aflöningsreglementet för nämnda personal

den 3 maj 1901 var för motsvarande befattning högst fastställdt, då

skall den pension, som på grund af stadgandet i 2 § c) tillkommer sådan

tjänsteman, utgöra 80 procent af det utaf honom vid 1907 års slut

uppburna arfvode, ökadt, hvad angår tjänstemän vid distrikten samt

vaktmästare i järnvägsstyrelsen, med 20 procent.

Ofvannämnda tjänstegnipper äro: registrator, kvinnlig kontorsskrifvare,

lokomotivmästare, öfverbanmästare, lokomotivförare, kvinnligt

kontorsbiträde, vaktmästare samt portvakt å annan station än l:a klass.

8 §•

För verkmästare vid banafdelningen och stationskarl, som vid

1907 års slut uppburo aflöning enligt äldre bestämmelser än de i af
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

löningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar

den 15 oktober 1897 meddelade, utgör pension på grund af stadgandet

1 2 § c), för verkmästare 2,880 kronor och för stationskarl 749 kronor.

9 §•

Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i

2 § b) (sjukpension) till annan tjänsteman än i 5 § sägs, bestämmes

till viss procent af vederbörande, enligt 6, 7 eller 8 § utgående pensionsbelopp

sålunda, att:

för

fulla

10

tjänstår

erhålles .......

....... 25

°/

AO,

»

»

11

» ........

....... 27,5

))

»

»

12

))

» ........

....... 30

»

»

»

13

»

» ........

....... 32,5

»

»

»

14

»

» ........

....... 35

))

»

15

» ........

....... 37,5

))

»

»

16

»

» ........

....... 40

»

»

»

17

»

» ........

....... 42,5

))

»

»

18

»

» ........

...... 45

)>

»

»

19

y>

» ........

....... 47,5

»

»

»

20

»

)) ........

....... 50

))

»

21

»

» ........

....... 55

))

»

»

22

» ........

....... 60

))

»

»

23

» ........

....... 65

»

»

»

24

» ........

....... 70

»

»

»

25

»

» ........

....... 75

))

»

D

26

» ........

....... 80

))

»

»

27

)>

» ........

....... 85

))

»

D

28

»

» ........

....... 90

))

»

2>

29

» ........

....... 95

»

Har tjänsteman innehaft ordinarie tjänst vid statens järnvägar i

30 år eller därutöfver, utgår pensionen med samma belopp, som i 6, 7

respektive 8 § är bestämdt.

10 §.

Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i

2 § a) (invalidpension) till annan tjänsteman än i 5 § sägs, utgör, om

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afl. 27 lliift. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

tjänstemannens tjänstår i ordinarie anställning vid statens järnvägar

icke uppgå till 23, 62,5 procent af vederbörande i 6 respektive 8 § till

siffran utsatta pensionsbelopp samt i det i 7 § omförmälda fall af där

bestämda högsta pensionsbelopp, om tjänstårens antal utgör minst 23

men icke 30, den procent af samma belopp, som är i 9 § för motsvarande

antal tjänstår bestämd, och, om hans berörda tjänstår uppgå

till SO eller däröfver, hela det i 6 respektive 8 § till siffran angifna belopp

Samt i det i 7 § omförmälda fall det där bestämda högsta pensionsbeloppet;

skolande dock pension, hvarom nu är fråga, oberoende af

antalet tjänstår, utgå med sistnämnda belopp, därest de förhållanden,

som grundat rätten till pension, omöjliggöra för tjänstemannnen att vidare

bidraga till sin försörjning.

11 §.

Därest vid beräkning af pension enligt 7, 9 eller 10 § beloppet slutar

på bråktal af kronor, skall det höjas till närmast högre krontal.

12 §.

Såsom bidrag till kostnaden för beredande af (''pension skall tjänsteman

erlägga dels årsafgift och dels aflöningsförhöjningsafgift, på sätt

i 13 och 14 §§ sägs.

13 §.

Årsafgift utgår med en viss, på grund af tjänstemans ålder vid

inträdet i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning en gång för alla

bestämd procent, för »1872 års tjänsteman)) af honom tillkommande

aflöning och för öfriga tjänstemän af de i 6, 7 respektive 8 § för tjänsten

bestämda pensioner.

Denna procent utgör:

för »1872 års tjänstemän»:

om inträdet skett före fyllda 30 år 1,5 % af aflöningen

» » » efter » 30 men före fyllda 32 » 1,6 » » »

» » » i> i> 34 » » » 36 » 1,8 » » »

s. 35 Kontrollera mot PDF

''Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

35

för öfrig a tjänstemän:

om

inträdet skett före fyllda .

80

o.

ar

4

o/

AO

af pensinonsbeloppet

»

»

»

etter

33

80:

men före fylld

a 32

33

4,i

33

D

»

»

33

»

33

33

32

33

»

33

34

»

4,3

33

33

33

»

33

33

33

33

34

33

33

33

36

33

4,4

33

33

33

»

33

33

33

33

36

33

33

33

38

33

4,5

»

»

33

»

33

33

»

33

38

33

33

33

40

33

4,6

33

33

33

»

»

33

33

33

40

33

3>

33

42

33

4,8

»

33

33

»

33

33

33

33

42

3)

33

33

44

33

4,9

»

»

33

3)

33

33

»

33

44

33

33

33

46

33

5

33

33

33

33

33

33

33

46

»

33

33

48

»

5,1

33

33

33

»

33

33

33

33

48

33

3)

33

50

33

5,3

33

»

33

3)

33

33

33

33

50

33

33

33

52

33

5,4

33

33

33

»

33

»

33

33

52

33

»

33

54

33

5,5

33

33

33

»

33

33

33

33

54

33

33

33

56

»

5,6

»

33

33

3>

3>

»

»

3)

56

33

33

33

58

33

5,8

33

33

33

3)

3>

33

»

33

58

33

33

33

60

33

5,9

33

33

»

3)

33

»

»

33

60

33

33

33

X>

6

33

33

»

14 §.

Aflöningsförhöjningsafgift, mots vädrande beloppet af en månads aflönings

förhöjning, erlägges af 3)1872 års tjänstemän» såväl å den förhöjning

i aflöning, som må vara en följd af öfvergång på den från

och med den 1 januari 1908 gällande lönestat, därvid afdrag dock skall

göras för aflöningsförhöjningsafgift, som kan vara under tiden från

nämnda dag till dess dessa bestämmelser träda i kraft af vederbörande

erlagd, som ock å härefter skeende aflöningsförhöjningar.

Annan tjänsteman skall hvarje gång han varder befordrad till

tjänst, med hvilken enligt dessa bestämmelser större pension är förenad

än . den för den förra tjänsten bestämda, såsom aflöningsförhöjningsafgift

erlägga Vio af skillnaden mellan de båda pensionsbeloppen.

15 §.

Årsafgift erlägges månadsvis till och med den månad, hvarunder

tjänsteman erhåller afsked, entledigas, afsättes eller dör.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

16 §.

Såväl årsafgift som aflöningsförhöjningsafgift inbetalas medelst afdrag

å tjänstemans aflöning, sistnämnda afgift, då aflöningsförhöjningen

första gången utfaller. Uppbörd af pensionsafgifter verkställes genom

järnvägsstyrelsens försorg.

Åtnjuter tjänsteman icke själf den med tjänsten förenade aflöning

eller kan af annan anledning uppbörd icke äga rum på ofvan föreskrifna

sätt, vare tjänsteman skyldig att inom den femtonde dagen i

mars, juni, september och december månader inbetala pensionsafgiften

för löpande kvartal. Försummas detta, skall hela det förfallna beloppet

jämte sex procent ränta därå, efter år räknad, fråndragas den försumliges

först utfallande aflönings- eller pensionsbelopp. Kan sådant ej

ske, må genom järnvägsstyrelsens försorg beloppet utan föregående

dom eller utslag utmätas.

17 §.

Förflyttas tjänsteman från en till annan tjänst, och skulle han i

den tjänst, till hvilken han förflyttas, erhålla lägre pension än i den

förra tjänsten, vare berättigad att, för bibehållande af sin rätt till den

högre pensionen, erlägga pensionsafgifter så som om han kvarstad i

den förut innehafda tjänsten.

18 §.

Pension enligt dessa bestämmelser sökes hos järnvägsstyrelsen,

som, därest ansökningen beviljas, utfärdar pensionsbref å det belopp,

den pensionsberättigade äger uppbära.

Pensionen utgår från och med månaden näst efter den, under hvilken

afgång från tjänsten ägt rum, till och med den månad, under hvilken

pensionstagaren dör eller förverkar sin pension.

19 §.

Pension utbetalas genom järnvägsstyrelsens försorg kvartalsvis i

början af mars, juni, september och december månader.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år sedan det till betalning

förfallit, vare förverkadt och tillfälle den i 22 § omförmälda pensionsfond;

dock med rätt för järnvägsstyrelsen att, efter pröfning af

anledningen till försummelsen, medgifva beloppets utbetalning, om framställning

därom göres.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

37

20 §.

Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende

eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 §

strafflagen, skall han hafva förverkat sin pension vid den tid, nämnda

beslut vunnit laga kraft; dock med rätt för honom att i stället för den

sålunda förverkade pensionen från och med månaden näst efter den,

under hvilken pensionen förverkats, utbekomma pension med belopp,

som efter af järnvägsstyrelsen verkställd utredning befinnes motsvara

årliga lifräntan å sammanlagda kapitalet af de utaf honom erlagda pensions

afgifter jämte ränta på ränta därå intill utgången af den tid, för

hvilken dessa afgifter blifvit erlagda.

21 §.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves endast vid

öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är

förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift,

dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

22 §.

Pensionsafgifter, hvilka erläggas enligt dessa bestämmelser, ingå till

den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

järnvägar omförmälda fond.

Enligt dessa bestämmelser utgående pensioner bestridas från nyssberörda

fond samt järnvägsmedel enligt de i 20 § af ofvannämnda lag

stadgade grunder.

Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1911.

dels ock beslutit:

l:o) att hvad som vid 1910 års slut återstår af de jämlikt beslut

vid 1906—1909 års riksdagar för hvart och ett af åren 1907, 1908, 1909

och 1910, såsom bidrag till bestridande af pensionering af statens järnvägars

personal, af trafikmedel afsätta belopp af tillhopa 1,400,000 kronor

jämte den afkastning, som därå kan hafva uppstått, må tillgodoföras

den i 19 § af lagen omförmälda fond;

2:o) att därjämte till samma fond må, utöfver hvad som enligt 20 § i

pensionslagen kan komma att till bestridande af pensioneringskostnaden

utgå af trafikmedel, för år 1911 af sådana medel öfverföras ett belopp

af 500,000 kronor; samt

Bill. Ull Riksd. Prat. 1910. 10 Samt. 1 Afd. 27 Käft.

6

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse Nr 145.

3:o) att § 1 mom. 2 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens

järnvägar den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1

januari 1911, erhålla följande ändrade lydelse:

»Generaldirektör är berättigad att från och med månaden näst efter

den, under hvilken han uppnått 65 lefnadsår, under sin återstående

lifstid af trafikmedel uppbära en årlig pension af 6,000 kronor. Generaldirektör,

som, innan han uppnått 65 lefnadsår, antingen på grund af

sjukdom eller därigenom, att han efter utgången af den tid, för hvilken

han förordnats, icke erhåller förnyadt förordnande, eller ock eljest utan

egen begäran nödgas afgå från sin befattning utan att på grund åt

tjänstefel hafva förverkat densamma, är berättigad att i pension uppbära

ett årligt belopp af 6,000 kronor för tiden, intill dess han uppnått

65 års ålder. Skulle generaldirektör före utgången af den tid,

erhållet förordnande afser, befinnas vara af sjukdom oförmögen till

vidare nöjaktig tjänstgöring, skall han vara underkastad skyldighet att

afgå mot åtnjutande af pension enligt nu angifna bestämmelser. Såsom

pensionsafgift skall å det för generaldirektör bestämda arfvodet eller

den honom under tiden, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande

pension afdragas ett årligt belopp af 360 kronor, som skall inbetalas

till den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid

statens järnvägar omförmälda fond; skolande ofvannämnda pensionsbelopp

gäldas efter de i 20 § af samma lag angifna grunder.

Hvad sålunda är stadgadt om generaldirektör gäller jämväl om

öfverdirektör.»

Därjämte får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte verkställa

utredning, i hvad mån åtgärder lämpligen böra vidtagas för åvägabringande

af jämnare fördelning af utgifterna dels för betäckande af

den del af pensioneringskostnaden, för hvilken den i 19 § af lagen omförmälda

fond enligt af Riksdagen angifna grunder bör anses svara, dels

eventuellt för bestridande af ifrågavarande pensionering i öfrigt, samt

till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill ifrågavarande utredning

kan föranleda.

Stockholm den 31 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.