Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.
1910-06-01 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1910:148, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
1
■K
Nr 148.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 1 juni 1910.
— — — — Andra kammaren den 1 juni 1910.
Särskilda utskottets nr 1 förslag till Riksdagens skrifvelse till
Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till
lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.
(Särskilda utskottets nr 1 utlåtande nr 2.)
Till Konungen.
Sedan Eders Kungl. Maj:t genom en den 4 mars 1910 aflåten proposition,
nr 85, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag
till lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets
tionde samt om ersättning därför, till lag om reglering af prästerskapets
aflöning, till lag om emeritilöner för präster, till lag om kyrkofond
samt till grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar,
har i en inom Riksdagen väckt motion, nr 255, hemställts,
Dih. till Iliksd. Prat. 1.910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Raft. (Nr 148). 1
2
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
det Riksdagen ville besluta, att nämnda författningsförslag med de ändringar,
som till äfventyrs kunde befinnas nödiga, skulle af Riksdagen
antagas allenast under förutsättning, att samtidigt blefve antaget ett i
motionen innefattadt förslag till lag angående tillsättning af prästerliga
tjänster.
Detta förslag skiljer sig från det af 1909 års Riksdag antagna förslaget
till lag i sistnämnda ämne allenast beträffande, förutom bestämmelsen om
tiden för lagens trädande i kraft, innehållet i 41 §.
Stadgandena i nämnda paragraf, så affattade som i motionen föreslagits,
lära vara ägnade å ena sidan att gifva församlingen så stort inflytande
på prästvalets utgång, att församlingsintresset därmed bör kunna
anses tillräckligt tillvarataget, och å andra sidan att trygga prästerskapets
berättigade kraf på rättvis befordran, hvarför de föreslagna stadgandena
torde innebära en tillfredsställande lösning af detta spörsmål.
Med hänsyn till de med nu gällande ordning vid prästval förbundna
betydande olägenheter samt behofvet af en jämväl i andra afseenden reformerad
prästvallag torde det vidare vara högeligen påkalladt, att snarast
möjligt erhålles en tidsenlig lag i förevarande hänseende.
Riksdagen, som på grund af det inbördes sammanhang frågorna om
tillsättning af prästerliga tjänster och om reglering af prästerskapets aflöning
äga ansett, att dessa båda frågors lösning bör göras beroende af
hvarandra, samt fördenskull för sitt antagande af förslaget till lag om tillsättning
af prästerliga tjänster såsom förutsättning uppställt att Riksdagen
för sin del jämväl antoge de förslag till lag om indragning till statsverket
och afskrifning af prästerskapets tionde samt om ersättning därför,
till lag om reglering af prästerskapets aflöning, till lag om emeritilöner
för präster, till lag om kyrkofond samt till grunder för ändringar i
lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar, hvarom förmäles i särskild
denna dag af Riksdagen aflåten skrifvelse, får, under åberopande af
hvad sålunda blifvit anfördt, tillkännagifva, att Riksdagen för sin del
antagit här nedan införda förslag till lag angående tillsättning af prästerliga
tjänster.
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
3
LAG
angående tillsättning af prästerliga tjänster.
Med upphäfvande af lagen den 26 oktober 1883 angående tillsättning
af prästerliga tjänster samt af hvad kyrkolag med därtill hörande författningar
i öfrigt innehåller stridande mot nedanstående bestämmelser förordnas
som följer:
§ 1.
1. Har ordinarie prästerlig tjänst blifvit ledig, skall, där ej annorlunda
stadgadt är, det domkapitel, under hvilket tjänsten lyder, ofördröjligen
genom offentligt anslag kungöra densamma till ansökning ledig, med
utsättande af den tid, inom hvilken ansökningarna skola vara ingifna. Då
ansökningsrätt till tjänsten står öppen för hela rikets prästerskap, skall
domkapitlet tillika låta införa tillkännagifvande om ledigheten i allmänna
tidningarna.
2. Hvad i afseende på ansökningstid samt ansökningshandlingar och
deras inlämnande bör iakttagas, därom förordnar Konungen.
§ 2.
Sedan ansökningstid gått till ända, skall domkapitlet så snart ske kan
och senast inom trettio dagar företaga de ingifna ansökningarna till
granskning, pröfva de sökandes behörighet och uppgöra förslag till tjänstens
besättande.
§ 3.
1. Till prästerlig tjänst njute präst befordringsrätt endast inom det
stift, han tillhör, där han icke, efter ty i § 28 sägs, varder af församling
i annat stift kallad till fjärde profpredikant eller eljest enligt denna lag
äger vidsträcktare rätt eller ock sådan rätt är honom särskildt af Konungen
meddelad.
2. Befordringsrätt till domprostbefattning samt till prästerlig tjänst
i Stockholm skall stå öppen för hela rikets prästerskap.
3. Präst, som tillhör Härnösands eller Luleå stift, skall äga befordringsrätt
inom båda dessa stift.
§ 4.
Är präst till ämbetsutöfning obehörig, må han ej på förslag uppföras
eller eljest till prästerlig befordran komma i fråga.
4
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
§ 5.
På förslag till prästerlig tjänst må ej uppföras präst, som innehar
eller vid ansökningstidens utgång eller vid kallelse till fjärde profpredikant
innehade förslag till annan prästerlig tjänst, eller som öfver sådant förslag
anfört besvär, hvilka äro eller vid tid, som nyss är sagd, voro oafgjord-
c „
§ 6.
1. Sökande till komministers- eller kapellpredikantstjänst må ej uppföras
på förslag till tjänsten, därest han förut blifvit utnämnd till annan
sådan tjänst, men densamma icke tillträdt, innan ansökningstiden till den
nya tjänsten utgår.
2. Kyrkoherde må ej på grund af egen ansökan uppföras på förslag
till prästerlig tjänst, därest han icke vid ansökningstidens slut under minst
fem år, räknadt från tillträdet, innehaft den kyrkoherdetjänst, hvartill han
senast blef befordrad.
§ 7.
1. På förslag till kyrkoherdetjänst må ej, utan att Konungen gifver
lof därtill, uppföras den, som icke vid ansökningstidens utgång eller vid
kallelse till fjärde profpredikant fyllt trettio år. Ej heller må någon, som
icke uppnått den ålder nu är sagd, utan Konungens tillstånd till kyrkoherdetjänst
kallas eller till utnämning föreslås.
2. Präst, som af församling kallats till fjärde profpredikant, må ej
uppföras på förslag till tjänsten, därest han ej innehar minst samma prästerliga
tjänstålder som den med lägsta antalet tjänstår å förslaget uppförde0
eller ock hans prästerliga tjänstålder, utan inberäknande af tjänstår
enligt § 10 mom. 3, vid kallelsen utgjorde minst tio år.
§ B.
Ej må domkapitlet till prästerlig tjänst utnämna eller på förslag därtill
uppföra annan än den, som pröfvas äga den förmåga och de egenskaper,
hvilka för tjänstens nöjaktiga bestridande erfordras.
§ 9-
Sedan de sökandes behörighet till den lediga tjänsten blifvit pröfvad,
uppföre domkapitlet bland dem, som förklarats behöriga, på förslaget tre,
efter som de, med hänsyn jämväl till tjänstens särskilda behof, finnas
framför andra och sinsemellan äga företräde i förtjänst och skicklighet;
och böra därvid tagas i betraktande såväl det nit, det allvar och den
skicklighet, hvarmed sökande skött det kall, honom i kyrkans eller läro
-
5
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
verkens tjänst dittills varit anförtrodt, jämte hans tjänstålder, som ock
hans genom examina, utgifna skrifter eller annorledes offentligen ådagalagda
lärdom i teologiska ämnen. Aro sökande jämngoda i teologiska insikter,
må afseende fästas jämväl på lärdom i andra kunskapsämnen,
ådagalagd på sätt nu är sagdt.
§ 10.
1. Tjänstålder skall, lika för ordinarie och extra ordinarie befattning,
räknas efter tjänstgöringstid; dock att, då någon för sjukdom eller för teologiska
studiers idkande eller profs afläggande eller för fullgörande af offentligt
uppdrag eller af annan därmed jämförlig anledning fatt åtnjuta
tjänstledighet, den tid icke må vid tjänstårsberäkningen afdragas. Tjänstår
må icke beräknas för mer än en tjänstebefattning, där någon flera sådana
samtidigt bestridt. Konungen äge i särskilda fall medgifva, att prästerlig
verksamhet, som ej utöfvats inom svenska kyrkan men är med tjänstgöring
i samma kyrka jämförlig, må i fråga om tjänstårsberäkning helt eller
delvis tillgodoräknas.
2. Vid bestämmandet af tjänstålder galle årsberäkning såsom för
prästerlig tjänst äfven för lärarbefattning, med hvilken sådan förmån är
eller varder af Konungen förenad. Ej må dock någon på grund häraf
såsom tjänstår räkna sig till godo tid, som förflutit, innan han aflagt
teologisk examen vid något af rikets universitet eller eljest förvärfvat med
sådan examen förbunden behörighet, ej heller annan tid än den, under
hvilken han varit medlem af svenska kyrkan.
3. Filosofie doktorsgrad eller behörighet därtill, genom aflagda prof
förvärfvad vid universitet eller högskola inom riket, räknas lika med tre
prästerliga tjänstår.
§ 11.
Vid omröstning till förslag skall röstas om hvart förslagsrum särskildt
från det första och vidare nedåt, och värde på hvart rum uppförd den,
som därtill erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna. Har vid sådan
omröstning icke någon erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna,
skall ny omröstning anställas mellan de två, hvilka högsta röstetalen tillfallit.
Hafva flera än två erhållit sådant röstetal, att företrädet dem emellan
är oafgjordt, då skall först mellan dem skiljas genom särskild omröstning.
Falla vid sådan ny eller särskild omröstning rösterna lika, gifve
ordförandens röst utslaget.
§ 12.
1. I förslagsprotokollet skall för hvarje sökande upptagas ett kort
sammandrag af hans tjänsteförteckning och jämväl utföras den tjänst
-
6 Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
ålder, som han enligt domkapitlets pröfning ägt vid ansökningstidens utgång
räkna sig till godo.
2. Uppföres präst på förslag såsom fjärde profpredikant, skall i förslagsprotokollet
antecknas den tjänstålder, han, utan inberäknande af
tjänstår enligt § 10 mom. 3, ägde vid tiden för församlingens kallelse,
samt angifvas, huru domkapitlet finner honom enligt de i § 9 stadgade
grunder förhålla sig till öfriga å förslaget uppförda präster.
§ 13.
1. Hafva ej tre behöriga sökande sig anmält, utsätte domkapitlet ny
ansökningstid, och skall för sådant fall ansökningsrätt stå öppen för hela
rikets prästerskap. Den eller de, som under första ansökningstiden anmält
■sig och finnas behöriga, hafve företräde till förslaget.
2. Finnas ej heller efter andra ansökningstidens utgång tre behöriga
sökande, skall domkapitlet på förslag uppföra den eller de sökande, som
anmält sig och pröfvas behöriga. Vid ledighet i kyrkoherdetjänst skall
därefter förfaras såsom eljest i denna lag är föreskrifvet, dock att hvad i
§ 7 mom. 2 är stadgadt ej skall äga tillämpning i fråga om profpredikant,
som församling i sådant fall kallar utom den eller de å förslaget uppförda.
År fråga om komministers- eller kapellpredikantstjänst, läte domkapitlet
inför kyrkostämmans ordförande höra församlingen, huruvida den åtnöjes
med det ofullständiga förslaget. Begäres i sådan fråga omröstning, skall
den verkställas enligt röstlängd, som för ändamålet upprättas och inför
kyrkostämmans ordförande justeras; och skola därvid stadgandena i §§ 26
och 27 i tillämpliga delar lända till efterrättelse. Förklarar församlingen
sig nöjd med förslaget, och är endast en sökande därå uppförd, varde det
förklarande lika med val ansedt; äro två sökande å förslaget uppförda,
och förklarar församlingen sig nöjd, vidtage domkapitlet i vanlig ordning
de åtgärder, som för tjänstens besättande ytterligare erfordras.
3. Nöjes vid ledighet i komministers- eller kapellpredikantstjänst församlingen
icke åt ofullständigt förslag, eller har vid ledighet i prästerlig
tjänst hvarken vid första eller vid andra ansökningstidens utgång behörig
sökande sig anmält, inberätte domkapitlet förhållandet hos Konungen och
afbide hans beslut.
§ 14.
Präst må ej, innan val ägt rum, afsåga sig förslag, hvarå han blifvit
uppförd, utan så är, att han vunnit annan befordran, efter det han tjänsten
sökte eller antog kallelse till fjärde profpredikant.
7
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
§ 15.
Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna blifvit obehörig att
på förslag uppföras, varde han af domkapitlet från förslaget skild. °
§ 16.
Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna med döden afgått
eller fått förslaget sig afsåga eller blifvit från förslaget skild, anslås ett
rum på förslaget till ansökning ledigt; skolande, där någon förut förslaget
sökt men ej blifvit därå uppförd, hans då ingifna ansökning icke, utan
att han densamma uttryckligen förnyat, komma under pröfning, ej heller
den omständigheten, att han förut sökt, berättiga honom till företräde
framför senare sökande. Anmäler sig ej behörig sökande, äge § 13 motsvarande
tillämpning.
§ 17-
1- Sedan förslag vunnit laga kraft, eller däröfver anförda besvär
blifvit slutligen af gjorda, skola de föreslagna, hvar på sin dag, i ordning
efter deras rum på förslaget, vid högmässogudstjänst aflägga prof med
predikande och altartjänst i församlingens kyrka eller, om tjänsten omfattar
flera församlingar, i kyrkan i den församling, där den blifvande
tjänstinnehafvaren skall få sin hufvudsakliga verksamhet. Är med den
lediga tjänsten förenad skyldighet att på samma sön- eller högtidsdag förrätta
gudstjänst i mer än en kyrka, bestämme domkapitlet, om prof i två
kyrkor afläggas skola.
2. Ej må profpredikant, om annan präst är att tillgå, i församling,
där han aflägger prof, utföra annan prästerlig förrättning än här är sagd?.
§ 18.
År präst,, som blifvit på förslag uppförd, i fält eller på ämbetets
vägnar eller i offentligt uppdrag utrikes stadd, och kan han förty icke
till profs afläggande sig inställa, vare dock behörig att vid valet komma
under omröstning.
§ 19.
Varder någon af de på förslaget uppförda af sjukdom eller annat laga
förfall hindrad att å utsatt dag aflägga prof, göre därom ofördröjligen
anmälan hos domkapitlet. Är han fortfarande af laga förfall hindrad att
anmäla sig till prof inom fyrtiofem dagar från den" förelagda profdagen,
må han utan afläggande af prof komma under omröstning. Har den uteblifne
ej anmält förfall, som af domkapitlet godkännes, må han kunna af
domkapitlet från förslaget skiljas.
8
Riksdagens Skrifvelse Nr 14S.
§ 20.
Har, efter det profdagar varit för de föreslagna utsatta, sökande blifvit
i den ordning, som i § 16 sägs, på förslaget uppförd, förelägge domkapitlet
honom särskild profdag. Lag samma vare, om den, som af laga
förfall varit hindrad att på förelagd dag aflägga prof, inom den i nästföregående
§ föreskrifna tid därtill sig anmält.
§ 21.
Ej må tjänstgöring anvisas präst i pastorat, där han söker prästerlig
tjänst. År han förut där anställd, må han kunna med tjänstgöringen
fortfara.
§ 22.
1. Valförrättare förordnas af domkapitlet. Ej må den vara valförrättare,
som är med någon af de på förslaget uppförda i den skyldskap
eller det svågerlag, som enligt allmän lag utgör jäf mot domare, ej heller
röstägande, så vida han ej sin röst nedlägger.
2. Till valnotarie, som å frågo- och valdag för protokoll, utser valförrättaren
lämplig person.
§ 23.
1. Söndagen efter sista profdagen vare frågodag. Har profdag infallit
efter frågodag, vare dock ny frågodag ej erforderlig, där ej jämlikt
stadgandena i § 29 frågan om kallande af fjärde profpredikant skall ånyo
upptagas.
2. Å frågodag skall valförrättaren vid sammanträde med församlingens
röstägande ledamöter det förestående valet bereda på sätt här nedan sägs.
§ 24.
Yppas på frågodag mot valförrättaren jäf, som han finner lagligt,
uppskjutes förrättningen till dess domkapitlet om ny frågodag och annan
valförrättare förordnat.
§ 25.
1. Befinnes på frågodag, att profdagarna ej blifvit behörigen kungjorda,
eller att förelagdt prof icke fullgjorts, eller att föreslagen präst
dött eller är till förslaget obehörig vorden, uppskjutes frågodagsförrättningen,
och ankomme det på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med
denna lag öfverensstäminer.
2. Har frågodagssammanträdet icke blifvit vederbörligen kungjordt,
utsätte valförrättaren ny frågodag till annan söndag.
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
9
§ 26.
1. Rösträtt vid prästval tillkomme en hvar i församlingen mantalsskrifven
välfrejdad man eller kvinna, som uppnått 21 års ålder och äger
att för egen del i kyrkostämmans öfverläggningar och beslut deltaga, dock
ej den, som står under förmynderskap, eller hustru, för hvilken god man
jämlikt 19 kap. 4 § ärfdabalken förordnats. Hustru till röstberättigad
man äge ock, äfven om hon icke är berättigad att deltaga i kyrkostämmans
öfverläggningar och beslut, rösträtt vid prästval i församlingen,
därest hon är välfrejdad och uppnått 21 års ålder samt ej är främmande
trosbekännare eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan och ej heller
god man jämlikt 19 kap. 4 § ärfdabalken för henne förordnats.
2. Medlem af icke territoriell församling äge ej rösträtt vid prästval
inom territoriell församling.
3. Rösträtt må i stadsförsamling ej utöfvas af annan än den, som
personligen infinner sig vid valtillfället.
I landsförsamling äge röstberättigad utöfva sin rösträtt genom annan
röstberättigad; och galle därvid om rösträttens öfverlåtande hvad för
kyrkostämma är i sådant afseende stadgadt.
4. Hvarje röstande äge en röst.
§ 27.
1. För prästval skall särskild vallängd upprättas och på frågodagen
justeras. Anmärkning mot vallängden skall, för att kunna komma under
pröfning, af röstägande eller dess ombud antingen före frågodagen skriftligen
affattad ingifvas till den, som kyrkoherdeämbetet i församlingen förvaltar,
eller ock vid justeringen på frågodagen framställas. Öfver gjord
anmärkning beslute valförrättaren. Gillar han den, varde vallängden därefter
rättad. Förekomma anmärkningar mot vallängden i så stort antal,
att valförrättaren finner uppskof med justeringen oundgängligen nödigt,
må justeringens afslutande kunna anstå till fortsatt frågodagsförrättning å
annan dag. Afser valet komministers- eller kapellpredikantstjänst, må
justeringens afslutande ock kunna uppskjutas till valdagen.
2. Har ett år förflutit från justeringens afslutande, vare vallängden
förfallen och skall ny längd för valet upprättas samt å frågodag justeras.
§ 28.
1. På frågodag för beredande af val till kyrkoherdetjänst må församling,
som det önskar, kalla fjärde profpredikant. Har röstägande väckt
Bill. till liilesd. Prof. 11)10. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Raft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
förslag härom, skall enligt de i § 26 stadgade grunder omröstning företagas
sålunda, att den, som ej vill att fjärde profpredikant skall kallas, röstar
nej, och den, som önskar fjärde profpredikants kallande, på sin röstsedel
uppför namnet på den präst, han anser höra kallas. Därest vid sådan
omröstning nej rösterna ej uppgå till hälften af de afgifna rösterna, samt
röstsiffran för den präst, som erhållit högsta röstetalet, ej understiger
tjugu och antingen uppgår till minst en femtedel af samtliga i den justerade
vallängden upptagna röstberättigade eller utgör minst trehundra, vare
denne kallad till fjärde profpredikant. Hafva fiera präster hvar för sig
erhållit högsta röstetalet och sådan röstsiffra, som nu är sagd, skilje lotten
mellan dem. Uppgå nejrösterna till hälften af de afgifna rösterna eller
har ej tillräckligt röstetal tillfallit någon af de präster, som varit under
omröstning, vare frågan om kallande af fjärde profpredikant förfallen.
2. Har fjärde profpredikant blifvit kallad, åligge valförrättaren att
om församlingens begäran skyndsamt göra anmälan hos domkapitlet och
samtidigt, medelst öfversändande af utdrag af frågodagsprotokollet, underrätta
den kallade, hvilken ofördröjligen skall hos domkapitlet skriftligen
tillkännagifva, huruvida han är villig mottaga kallelsen, och för sådant
fall bifoga de för ansökning till prästerlig tjänst föreskrifna handlingar.
3. Vägrar den, som blifvit kallad till fjärde profpredikant, att efterkomma
kallelsen, vare frågan om fjärde profpredikant förfallen, och bestämme
domkapitlet ofördröjligen dag för valet.
4. Har församling till fjärde profpredikant begärt präst, som är
obehörig att på förslaget uppföras, skall domkapitlet afstå församlingens
begäran. Har beslutet därom vunnit laga kraft, vare frågan om fjärde
profpredikant förfallen.
5. Har den, som till fjärde profpredikant blifvit kallad, förklarat sig
villig att efterkomma kallelsen, och förekommer ej skäl, som i mom. 4
afses, till afslag på församlingens begäran, uppföre domkapitlet den kallade
såsom fjärde profpredikant på förslaget och utfärde ofördröjligen till
honom kallelse att på förelagd dag aflägga prof som i § 20 sägs.
6. Anföras besvär öfver domkapitlets beslut, hvarigenom präst blifvit
såsom fjärde profpredikant å förslaget uppförd, infälle domkapitlet valförrättningen
i afbidan på besvärens afgörande.
§ 29.
1. Har efter frågodag, där fjärde profpredikant ej kallats, någon af
de föreslagna med döden afgått eller fått förslaget sig afsåga eller blifvit
från förslaget skild, vare församlingen berättigad att å ny frågodag kalla
fjärde profpredikant.
11
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
2. Dör fjärde profpredikant, innan val är hållet, eller förlorar han
innan den tid behörighet, som han å frågodagen hade, stånde församlingen
öppet att å ny frågodag kalla annan fjärde profpredikant.
§ 30.
Öfver valförrättarens åtgärd till valets beredning må besvär ej anföras
utan i sammanhang med besvär öfver valförrättningen.
§ 31.
1. Prästval skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen efter frågodag
eller, där frågodagsförrättning icke ägt rum efter sista profdagen, å
fjortonde dagen efter sistnämnda dag. Kan valet ej förrättas å sålunda
bestämd dag, utsätte domkapitlet annan dag.
2. Befinnes på valdagen, att valet ej blifvit behörigen utlyst, utsätte
valförrättaren ny valdag till annan söndag.
3. Har frågodagsförrättning ej hållits efter sista profdagen och befinnes
å valdagen, att profdag, som infallit efter frågodagen, ej blifvit
behörigen kungjord eller att profvet icke fullgjorts, uppskjutes valförrättningen,
och ankomme på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med
denna lag öfverensstämmer.
4. Göres af församling ansökning, att prästval i församlingen må
hållas å söckendag, äge Konungen sådant medgifva och meddela de föreskrifter,
som i anledning däraf erfordras.
§ 32.
1. Valet skall ske med slutna sedlar, och böra de röstande i den
ordning, i hvilken de framträda, hvar för sig aflämna sina valsedlar.
2. Valet skall förrättas i den kyrka, där prof blifvit afiagdt, eller,
om prof afiagts i två kyrkor, i den kyrka, domkapitlet bestämmer, samt
försiggå under de timmar, som af valförrättaren efter kyrkorådets hörande
blifvit bestämda och i kungörelsen om valet angifvits. När den utsatta
tiden är till ända och någon ej längre är tillstädes för afgifvande af röst,
skall omröstningen förklaras afslutad.
3. I större församling må, där valförrättaren efter kyrkorådets hörande
finner lämpligt, valet under hans inseende och inom samma lokal förrättas
på två eller flera efter församlingens lokala indelning bestämda
afdelningar.
12
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
§ 33.
1. Hvad utöfver föreskrifterna i §§ 17 — 32 i afseende å profpredikanters
missiverande, frågodagsförrättning och val iakttagas bör, därom
förordnar Konungen.
2. Där med hänsyn till församlings folkrikhet eller af annan orsak
pröfvas nödigt, att val eller frågodagsförrättning skall äga rum i två eller
flera lokaler, äge Konungen därom förordna äfvensom meddela bestämmelser
angående utseende af biträdande valförrättare och deras befogenheter
samt om sådan uppdelning af de vid frågodagsförrättning förekommande
ärenden, att omröstning om fjärde profpredikants kallande må
kunna företagas å annan dag än öfriga till frågodagsförrättning hörande
angelägenheter.
O O
§ 34.
Besvär öfver frågodagsförrättning och prästval må anföras endast af
röstägande eller af präst, som vid valet varit ställd under omröstning,
och skola vid talans förlust till domkapitlet ingifvas sist före klockan tolf
å tjugonde dagen efter valdagen.
§ 35.
Prof var domkapitlet i anledning af anförda besvär nödigt, att vittnen
höras må, skall därvid förfaras på sätt i allmänhet angående vittnesförhör
i de vid domkapitlet anhängiggjorda mål är stadgadt.
§ 36.
Innefatta besvär anmärkning mot behörigen justerad vallängd, må de
i denna del icke till pröfning upptagas, därest ej mot det beslut af valförrättaren,
hvaröfver klagan föres, missnöje blifvit anmäldt till det protokoll,
som innehåller beslutet.
§ 37.
Varder röst af gifven, som genom köp, hot, tubbande eller annat olaga
medel vunnen är eller tillhör någon, den där i valet obehörigen verkat,
den röst vare ogill. Ej må dock sådan fråga väckas annorledes än genom
besvär; och bör, därest afseende skall å besvären fästas, hos domkapitlet
styrkas, att åtal för brottet blifvit väckt vid allmän domstol. Pröfvar
domkapitlet valet vara af åtalets utgång beroende, uppskjutes besvärens
pröfning, intill dess slutlig dom i brottmålet fallit. Eljest varde de genast
afslagna.
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
13
§ 38.
Skall, sedan val till prästerlig tjänst hållits, domkapitlet utfärda fullmakt
å tjänsten, och har, innan detta skett, den, som undfått de flesta
rösterna, blifvit till förslag obehörig eller aflidit eller hos domkapitlet
anmält, att han på grund af erhållen annan befordran ej vill till tjänsten
ifrågakomma, varde tjänsten kungjord till ny ansökan ledig. Är han satt
under åtal, på hvars utgång beror, om han må vara till förslag obehörig,
skall med fullmaktens utfärdande anstå, till dess öfver åtalet slutligen
dömdt är.
§ 39.
Skall efter hållet val till kyrkoherdetjänst Konungen tillsätta tjänsten,
och inträffar, att den, som vid sådant val kommit under omröstning,
blifvit, innan valhandlingarna äro till Konungen insända, till förslag
obehörig, varde han af domkapitlet från förslaget skild; skolande i sådant
fall, äfvensom om någon af de föreslagna blifvit ställd under åtal, som i
§ 38 sägs, eller efter valet aflidit eller fått förslaget sig afsåga, domkapitlet
utan förslagets fyllande vid handlingarnas insändande till Konungen
härom göra anmälan.
§ 40.
Vill någon, som vid prästval icke erhållit de flesta rösterna, från
förslaget afgå, göre därom ansökning hos Konungen.
§ 41.
1. Den, som vid val till kyrkoherdetjänst, där fjärde profpredikant
ej varit under omröstning, erhållit de flesta rösterna, skall af domkapitlet
förses med fullmakt å tjänsten. Finnes högsta röstetal hafva tillfallit flera,
som voro under omröstning, namne domkapitlet till tjänsten den bland
dessa, som pröfvas därtill mest lämplig. Har vid valet icke någon röstberättigad
afgifvit röst, välje domkapitlet bland de, föreslagna, som nyss
är nämndt.
2. Har vid val till kyrkoherdetjänst, där fjärde profpredikant varit
under omröstning, någon af de å förslaget uppförda erhållit mer än
hälften af de afgifna rösterna, och har minst eu femtedel af samtliga i
den justerade vallängden upptagna röstberättigade deltagit i omröstningen,
äge Konungen att till tjänsten utnämna en af de å förslaget uppförda.
3. Har vid val till kyrkoherdetjänst, hvarom i mom. 2 förmäles, ej
någon erhållit sådan röstöfvervikt, som där sägs, eller har ej af samtliga
14
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
i den justerade vallängden upptagna röstberättigade det i mom. 2 angifna
antal deltagit i omröstningen, äge Konungen att till tjänsten utnämna
antingen en af de å förslaget uppförda eller ock någon till tjänsten behörig
präst, som jämlikt § 43 såsom sökande sig hos Konungen anmält.
4. Den, som vid val till annan prästerlig tjänst än kyrkoherdetjänst
erhållit de flesta rösterna, skall af domkapitlet förses med fullmakt å
tjänsten. Har vid valet högsta röstetal tillfallit flera, som voro under omröstning,
namne domkapitlet till tjänsten den bland dessa, som pröfvas
därtill mest lämplig. Har vid valet icke någon röstägande afgifvit röst,
välje domkapitlet bland de föreslagna, som nyss är sagdt.
§ 42.
Skall efter hållet val Konungen utnämna till prästerlig tjänst, insände
domkapitlet, sedan valet vunnit laga kraft, ofördröjligen till Konungen
samtliga ansöknings- och valhandlingar samt förslagsprotokoll.
§ 43.
1. Kyrkoherdetjänst inom hvilket stift som helst må kunna utom
förslag hos Konungen sökas af:
präst, som är i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställd såsom
missionär bland icke kristna folk,
i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställd sjömanspräst, i
hvilkens aflöning statsmedel ingå,
pastorerna vid de svenska församlingarna i Berlin, London och Paris,
samt
innehafvare af sådan vid central straff- och arbetsanstalt inrättad
predikantbefattning, med hvilken ej får förenas annan syssla än predikanttjänst
vid läns- och kronohäkte;
allt dock under villkor att den sökande under minst tio år tjänstgjort
i en eller flera af nu nämnda befattningar.
2. Konungen må i särskildt fall förunna ansökningsrätt, som förut
är sagd, åt präst af framstående förtjänst.
3. Rätt att, i enlighet med hvad ofvan är omförmäldt, utom förslag
hos Konungen söka kyrkoherdetjänst inom Härnösands eller Luleå stift
tillkommer jämväl präst, som tillhör Luleå stift och under minst tio år
tjänstgjort inom stiftets finsktalande församlingar. Då sådan präst vunnit
befordran till kyrkoherdetjänst, har omförmälda rätt för honom upphört.
4. Hvar och när sökande, som här sägs, må sig anmäla, därom förordnar
Konungen.
15
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
§ 44.
Besvär, Indika kos Konungen anföras öfver domkapitels beslut i fråga
om tillsättning af prästerlig tjänst, skola vid talans förlust ingifvas till
domkapitlet sist före klockan tolf å tjugonde dagen från den dag, då beslutet
blifvit genom anslag kungjordt. Domkapitlet åligge i ty fall att
med föreläggande af viss tid och äfventyr, om den tid försittes, att sådant
icke föranleder uppehåll med målets afgörande, öfver besvären infordra
vederbörandes underdåniga förklaring. Om klaganden eller annan tillhandahåller
erforderligt antal bestyrkta afskrifter af besvärsskriften, skall
dylik förklaring infordras genom tillställande af afskrift af besvärsskriften.
Sedan förklaring inkommit eller den därför förelagda tid tilländalupit utan
att förklaring blifvit afgifven, insände domkapitlet ofördröjligen besvärsbandlingarna
till ecklesiastikdepartementet och loge därvid eget underdånigt
utlåtande.
§ 45.
Kyrkoherdetjänst i pastorat, som är anslaget till prebende, tillsättes
i och genom tillsättning af den tjänst, hvilken pastoratet såsom prebende
åtföljer.
§ 46.
År någon särskild rätt eller förmån i fråga om tillsättning af prästerlig
tjänst församling försäkrad, eller äro i afseende på domkapitlets förfarande
vid tillsättning af vissa kyrkoherde-, komministers- eller kapellpredikantsbefattningar
särskilda bestämmelser af Konungen meddelade, galle hvad
därom är eller blifver af Konungen stadgadt; dock att vid omröstning för
tillsättning af sådan tjänst stadgandena i § 26 skola äga tillämpning''.
§ 47.
}■ Denom denna lag göres ej rubbning i särskild rätt eller förmån,
som i fråga om tillsättning af präst må vara enskild person försäkrad.
2. Har enskild person, som äger rätt att till ledig prästerlig tjänst
kalla präst utan föregånget förslag, försummat att inom den tid Ivonuno-en
äger bestämma till domkapitlet ingifva kallelse å behörig präst, vare kallelserätten
för den gången förlorad, och gånge med tjänstens tillsättning,
som om prästerlig tjänst i allmänhet är föreskrifvet.
§ 48.
1. Om tillsättning af prästerlig tjänst vid krigsmakten, utländsk beskickning,
fängelse eller hospital lände till efterrättelse hvad Konungen
förordnar.
16
Riksdagens Skrifvelse Nr 148.
2. Med tillsättning af prästerlig tjänst, som vid sjukhus eller ock
vid bruk, fabrik eller annat verk eller vid arbetsföretag af större omfattning
må vara inrättad eller med Konungens tillstånd inrättas, sa ock med
tillsättning af extra ordinarie prästerlig tjänst, som i församling med
Konungens tillstånd inrättas, gånge efter hvad för hvar särskild sådan
tjänst vederbörligen stadgas.
Denna lag skall till efterrättelse gälla från och med den 1 januari 1911.
Med tillsättande af prästerlig tjänst, som då är kungjord till ansökning
ledig, skall förfaras efter hittills gällande lag.
En hvar, som, då denna lag träder i tillämpning, är, utöfver hvad i
lagen stadgas, berättigad att för befordran till prästerlig tjänst räkna
tjänstår, skall för sin person vid den rätt bibehållas, sådan den honom
efter dittills gällande stadganden tillkom. Den, som, då lagen träder i
tillämpning, äger att utom förslag hos Konungen söka regala pastorat,
skall, så länge denna rätt efter dittills gällande bestämmelser skulle hafva
tillkommit honom, för sin person åtnjuta rätt att utom förslag hos Konungen
söka kyrkoherdetjänst, ändå att sådan rätt eljest ej enligt denna lag
honom tillkommer.
Territoriell församling, som fått sig tillförsäkrad särskild rätt eller
förmån i fråga om tillsättning af kyrkoherde-, komministers- eller kapellpredikantsbefattning
och däraf fortfarande vill vara i åtnjutande, skall inom
tre år, efter det denna lag trädt i kraft, därom göra ansökan hos Konungen,
vid äfventyr att dylik rätt eller förmån eljest anses förfallen. Göres
sådan ansökning, förordne Konungen, huruvida och under hvilka villkor
denna rätt eller förmån må tillgodonjutas.
Stockholm den 1 juni 1910.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B. 1910.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.