Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.

1910-06-01 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:148, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

1

■K

Nr 148.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 1 juni 1910.

— — — — Andra kammaren den 1 juni 1910.

Särskilda utskottets nr 1 förslag till Riksdagens skrifvelse till

Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till

lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.

(Särskilda utskottets nr 1 utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t genom en den 4 mars 1910 aflåten proposition,

nr 85, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag

till lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets

tionde samt om ersättning därför, till lag om reglering af prästerskapets

aflöning, till lag om emeritilöner för präster, till lag om kyrkofond

samt till grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar,

har i en inom Riksdagen väckt motion, nr 255, hemställts,

Dih. till Iliksd. Prat. 1.910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Raft. (Nr 148). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

det Riksdagen ville besluta, att nämnda författningsförslag med de ändringar,

som till äfventyrs kunde befinnas nödiga, skulle af Riksdagen

antagas allenast under förutsättning, att samtidigt blefve antaget ett i

motionen innefattadt förslag till lag angående tillsättning af prästerliga

tjänster.

Detta förslag skiljer sig från det af 1909 års Riksdag antagna förslaget

till lag i sistnämnda ämne allenast beträffande, förutom bestämmelsen om

tiden för lagens trädande i kraft, innehållet i 41 §.

Stadgandena i nämnda paragraf, så affattade som i motionen föreslagits,

lära vara ägnade å ena sidan att gifva församlingen så stort inflytande

på prästvalets utgång, att församlingsintresset därmed bör kunna

anses tillräckligt tillvarataget, och å andra sidan att trygga prästerskapets

berättigade kraf på rättvis befordran, hvarför de föreslagna stadgandena

torde innebära en tillfredsställande lösning af detta spörsmål.

Med hänsyn till de med nu gällande ordning vid prästval förbundna

betydande olägenheter samt behofvet af en jämväl i andra afseenden reformerad

prästvallag torde det vidare vara högeligen påkalladt, att snarast

möjligt erhålles en tidsenlig lag i förevarande hänseende.

Riksdagen, som på grund af det inbördes sammanhang frågorna om

tillsättning af prästerliga tjänster och om reglering af prästerskapets aflöning

äga ansett, att dessa båda frågors lösning bör göras beroende af

hvarandra, samt fördenskull för sitt antagande af förslaget till lag om tillsättning

af prästerliga tjänster såsom förutsättning uppställt att Riksdagen

för sin del jämväl antoge de förslag till lag om indragning till statsverket

och afskrifning af prästerskapets tionde samt om ersättning därför,

till lag om reglering af prästerskapets aflöning, till lag om emeritilöner

för präster, till lag om kyrkofond samt till grunder för ändringar i

lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar, hvarom förmäles i särskild

denna dag af Riksdagen aflåten skrifvelse, får, under åberopande af

hvad sålunda blifvit anfördt, tillkännagifva, att Riksdagen för sin del

antagit här nedan införda förslag till lag angående tillsättning af prästerliga

tjänster.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

3

LAG

angående tillsättning af prästerliga tjänster.

Med upphäfvande af lagen den 26 oktober 1883 angående tillsättning

af prästerliga tjänster samt af hvad kyrkolag med därtill hörande författningar

i öfrigt innehåller stridande mot nedanstående bestämmelser förordnas

som följer:

§ 1.

1. Har ordinarie prästerlig tjänst blifvit ledig, skall, där ej annorlunda

stadgadt är, det domkapitel, under hvilket tjänsten lyder, ofördröjligen

genom offentligt anslag kungöra densamma till ansökning ledig, med

utsättande af den tid, inom hvilken ansökningarna skola vara ingifna. Då

ansökningsrätt till tjänsten står öppen för hela rikets prästerskap, skall

domkapitlet tillika låta införa tillkännagifvande om ledigheten i allmänna

tidningarna.

2. Hvad i afseende på ansökningstid samt ansökningshandlingar och

deras inlämnande bör iakttagas, därom förordnar Konungen.

§ 2.

Sedan ansökningstid gått till ända, skall domkapitlet så snart ske kan

och senast inom trettio dagar företaga de ingifna ansökningarna till

granskning, pröfva de sökandes behörighet och uppgöra förslag till tjänstens

besättande.

§ 3.

1. Till prästerlig tjänst njute präst befordringsrätt endast inom det

stift, han tillhör, där han icke, efter ty i § 28 sägs, varder af församling

i annat stift kallad till fjärde profpredikant eller eljest enligt denna lag

äger vidsträcktare rätt eller ock sådan rätt är honom särskildt af Konungen

meddelad.

2. Befordringsrätt till domprostbefattning samt till prästerlig tjänst

i Stockholm skall stå öppen för hela rikets prästerskap.

3. Präst, som tillhör Härnösands eller Luleå stift, skall äga befordringsrätt

inom båda dessa stift.

§ 4.

Är präst till ämbetsutöfning obehörig, må han ej på förslag uppföras

eller eljest till prästerlig befordran komma i fråga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

§ 5.

På förslag till prästerlig tjänst må ej uppföras präst, som innehar

eller vid ansökningstidens utgång eller vid kallelse till fjärde profpredikant

innehade förslag till annan prästerlig tjänst, eller som öfver sådant förslag

anfört besvär, hvilka äro eller vid tid, som nyss är sagd, voro oafgjord-

c „

§ 6.

1. Sökande till komministers- eller kapellpredikantstjänst må ej uppföras

på förslag till tjänsten, därest han förut blifvit utnämnd till annan

sådan tjänst, men densamma icke tillträdt, innan ansökningstiden till den

nya tjänsten utgår.

2. Kyrkoherde må ej på grund af egen ansökan uppföras på förslag

till prästerlig tjänst, därest han icke vid ansökningstidens slut under minst

fem år, räknadt från tillträdet, innehaft den kyrkoherdetjänst, hvartill han

senast blef befordrad.

§ 7.

1. På förslag till kyrkoherdetjänst må ej, utan att Konungen gifver

lof därtill, uppföras den, som icke vid ansökningstidens utgång eller vid

kallelse till fjärde profpredikant fyllt trettio år. Ej heller må någon, som

icke uppnått den ålder nu är sagd, utan Konungens tillstånd till kyrkoherdetjänst

kallas eller till utnämning föreslås.

2. Präst, som af församling kallats till fjärde profpredikant, må ej

uppföras på förslag till tjänsten, därest han ej innehar minst samma prästerliga

tjänstålder som den med lägsta antalet tjänstår å förslaget uppförde0

eller ock hans prästerliga tjänstålder, utan inberäknande af tjänstår

enligt § 10 mom. 3, vid kallelsen utgjorde minst tio år.

§ B.

Ej må domkapitlet till prästerlig tjänst utnämna eller på förslag därtill

uppföra annan än den, som pröfvas äga den förmåga och de egenskaper,

hvilka för tjänstens nöjaktiga bestridande erfordras.

§ 9-

Sedan de sökandes behörighet till den lediga tjänsten blifvit pröfvad,

uppföre domkapitlet bland dem, som förklarats behöriga, på förslaget tre,

efter som de, med hänsyn jämväl till tjänstens särskilda behof, finnas

framför andra och sinsemellan äga företräde i förtjänst och skicklighet;

och böra därvid tagas i betraktande såväl det nit, det allvar och den

skicklighet, hvarmed sökande skött det kall, honom i kyrkans eller läro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

verkens tjänst dittills varit anförtrodt, jämte hans tjänstålder, som ock

hans genom examina, utgifna skrifter eller annorledes offentligen ådagalagda

lärdom i teologiska ämnen. Aro sökande jämngoda i teologiska insikter,

må afseende fästas jämväl på lärdom i andra kunskapsämnen,

ådagalagd på sätt nu är sagdt.

§ 10.

1. Tjänstålder skall, lika för ordinarie och extra ordinarie befattning,

räknas efter tjänstgöringstid; dock att, då någon för sjukdom eller för teologiska

studiers idkande eller profs afläggande eller för fullgörande af offentligt

uppdrag eller af annan därmed jämförlig anledning fatt åtnjuta

tjänstledighet, den tid icke må vid tjänstårsberäkningen afdragas. Tjänstår

må icke beräknas för mer än en tjänstebefattning, där någon flera sådana

samtidigt bestridt. Konungen äge i särskilda fall medgifva, att prästerlig

verksamhet, som ej utöfvats inom svenska kyrkan men är med tjänstgöring

i samma kyrka jämförlig, må i fråga om tjänstårsberäkning helt eller

delvis tillgodoräknas.

2. Vid bestämmandet af tjänstålder galle årsberäkning såsom för

prästerlig tjänst äfven för lärarbefattning, med hvilken sådan förmån är

eller varder af Konungen förenad. Ej må dock någon på grund häraf

såsom tjänstår räkna sig till godo tid, som förflutit, innan han aflagt

teologisk examen vid något af rikets universitet eller eljest förvärfvat med

sådan examen förbunden behörighet, ej heller annan tid än den, under

hvilken han varit medlem af svenska kyrkan.

3. Filosofie doktorsgrad eller behörighet därtill, genom aflagda prof

förvärfvad vid universitet eller högskola inom riket, räknas lika med tre

prästerliga tjänstår.

§ 11.

Vid omröstning till förslag skall röstas om hvart förslagsrum särskildt

från det första och vidare nedåt, och värde på hvart rum uppförd den,

som därtill erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna. Har vid sådan

omröstning icke någon erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna,

skall ny omröstning anställas mellan de två, hvilka högsta röstetalen tillfallit.

Hafva flera än två erhållit sådant röstetal, att företrädet dem emellan

är oafgjordt, då skall först mellan dem skiljas genom särskild omröstning.

Falla vid sådan ny eller särskild omröstning rösterna lika, gifve

ordförandens röst utslaget.

§ 12.

1. I förslagsprotokollet skall för hvarje sökande upptagas ett kort

sammandrag af hans tjänsteförteckning och jämväl utföras den tjänst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

ålder, som han enligt domkapitlets pröfning ägt vid ansökningstidens utgång

räkna sig till godo.

2. Uppföres präst på förslag såsom fjärde profpredikant, skall i förslagsprotokollet

antecknas den tjänstålder, han, utan inberäknande af

tjänstår enligt § 10 mom. 3, ägde vid tiden för församlingens kallelse,

samt angifvas, huru domkapitlet finner honom enligt de i § 9 stadgade

grunder förhålla sig till öfriga å förslaget uppförda präster.

§ 13.

1. Hafva ej tre behöriga sökande sig anmält, utsätte domkapitlet ny

ansökningstid, och skall för sådant fall ansökningsrätt stå öppen för hela

rikets prästerskap. Den eller de, som under första ansökningstiden anmält

■sig och finnas behöriga, hafve företräde till förslaget.

2. Finnas ej heller efter andra ansökningstidens utgång tre behöriga

sökande, skall domkapitlet på förslag uppföra den eller de sökande, som

anmält sig och pröfvas behöriga. Vid ledighet i kyrkoherdetjänst skall

därefter förfaras såsom eljest i denna lag är föreskrifvet, dock att hvad i

§ 7 mom. 2 är stadgadt ej skall äga tillämpning i fråga om profpredikant,

som församling i sådant fall kallar utom den eller de å förslaget uppförda.

År fråga om komministers- eller kapellpredikantstjänst, läte domkapitlet

inför kyrkostämmans ordförande höra församlingen, huruvida den åtnöjes

med det ofullständiga förslaget. Begäres i sådan fråga omröstning, skall

den verkställas enligt röstlängd, som för ändamålet upprättas och inför

kyrkostämmans ordförande justeras; och skola därvid stadgandena i §§ 26

och 27 i tillämpliga delar lända till efterrättelse. Förklarar församlingen

sig nöjd med förslaget, och är endast en sökande därå uppförd, varde det

förklarande lika med val ansedt; äro två sökande å förslaget uppförda,

och förklarar församlingen sig nöjd, vidtage domkapitlet i vanlig ordning

de åtgärder, som för tjänstens besättande ytterligare erfordras.

3. Nöjes vid ledighet i komministers- eller kapellpredikantstjänst församlingen

icke åt ofullständigt förslag, eller har vid ledighet i prästerlig

tjänst hvarken vid första eller vid andra ansökningstidens utgång behörig

sökande sig anmält, inberätte domkapitlet förhållandet hos Konungen och

afbide hans beslut.

§ 14.

Präst må ej, innan val ägt rum, afsåga sig förslag, hvarå han blifvit

uppförd, utan så är, att han vunnit annan befordran, efter det han tjänsten

sökte eller antog kallelse till fjärde profpredikant.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

§ 15.

Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna blifvit obehörig att

på förslag uppföras, varde han af domkapitlet från förslaget skild. °

§ 16.

Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna med döden afgått

eller fått förslaget sig afsåga eller blifvit från förslaget skild, anslås ett

rum på förslaget till ansökning ledigt; skolande, där någon förut förslaget

sökt men ej blifvit därå uppförd, hans då ingifna ansökning icke, utan

att han densamma uttryckligen förnyat, komma under pröfning, ej heller

den omständigheten, att han förut sökt, berättiga honom till företräde

framför senare sökande. Anmäler sig ej behörig sökande, äge § 13 motsvarande

tillämpning.

§ 17-

1- Sedan förslag vunnit laga kraft, eller däröfver anförda besvär

blifvit slutligen af gjorda, skola de föreslagna, hvar på sin dag, i ordning

efter deras rum på förslaget, vid högmässogudstjänst aflägga prof med

predikande och altartjänst i församlingens kyrka eller, om tjänsten omfattar

flera församlingar, i kyrkan i den församling, där den blifvande

tjänstinnehafvaren skall få sin hufvudsakliga verksamhet. Är med den

lediga tjänsten förenad skyldighet att på samma sön- eller högtidsdag förrätta

gudstjänst i mer än en kyrka, bestämme domkapitlet, om prof i två

kyrkor afläggas skola.

2. Ej må profpredikant, om annan präst är att tillgå, i församling,

där han aflägger prof, utföra annan prästerlig förrättning än här är sagd?.

§ 18.

År präst,, som blifvit på förslag uppförd, i fält eller på ämbetets

vägnar eller i offentligt uppdrag utrikes stadd, och kan han förty icke

till profs afläggande sig inställa, vare dock behörig att vid valet komma

under omröstning.

§ 19.

Varder någon af de på förslaget uppförda af sjukdom eller annat laga

förfall hindrad att å utsatt dag aflägga prof, göre därom ofördröjligen

anmälan hos domkapitlet. Är han fortfarande af laga förfall hindrad att

anmäla sig till prof inom fyrtiofem dagar från den" förelagda profdagen,

må han utan afläggande af prof komma under omröstning. Har den uteblifne

ej anmält förfall, som af domkapitlet godkännes, må han kunna af

domkapitlet från förslaget skiljas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 14S.

§ 20.

Har, efter det profdagar varit för de föreslagna utsatta, sökande blifvit

i den ordning, som i § 16 sägs, på förslaget uppförd, förelägge domkapitlet

honom särskild profdag. Lag samma vare, om den, som af laga

förfall varit hindrad att på förelagd dag aflägga prof, inom den i nästföregående

§ föreskrifna tid därtill sig anmält.

§ 21.

Ej må tjänstgöring anvisas präst i pastorat, där han söker prästerlig

tjänst. År han förut där anställd, må han kunna med tjänstgöringen

fortfara.

§ 22.

1. Valförrättare förordnas af domkapitlet. Ej må den vara valförrättare,

som är med någon af de på förslaget uppförda i den skyldskap

eller det svågerlag, som enligt allmän lag utgör jäf mot domare, ej heller

röstägande, så vida han ej sin röst nedlägger.

2. Till valnotarie, som å frågo- och valdag för protokoll, utser valförrättaren

lämplig person.

§ 23.

1. Söndagen efter sista profdagen vare frågodag. Har profdag infallit

efter frågodag, vare dock ny frågodag ej erforderlig, där ej jämlikt

stadgandena i § 29 frågan om kallande af fjärde profpredikant skall ånyo

upptagas.

2. Å frågodag skall valförrättaren vid sammanträde med församlingens

röstägande ledamöter det förestående valet bereda på sätt här nedan sägs.

§ 24.

Yppas på frågodag mot valförrättaren jäf, som han finner lagligt,

uppskjutes förrättningen till dess domkapitlet om ny frågodag och annan

valförrättare förordnat.

§ 25.

1. Befinnes på frågodag, att profdagarna ej blifvit behörigen kungjorda,

eller att förelagdt prof icke fullgjorts, eller att föreslagen präst

dött eller är till förslaget obehörig vorden, uppskjutes frågodagsförrättningen,

och ankomme det på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med

denna lag öfverensstäminer.

2. Har frågodagssammanträdet icke blifvit vederbörligen kungjordt,

utsätte valförrättaren ny frågodag till annan söndag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

9

§ 26.

1. Rösträtt vid prästval tillkomme en hvar i församlingen mantalsskrifven

välfrejdad man eller kvinna, som uppnått 21 års ålder och äger

att för egen del i kyrkostämmans öfverläggningar och beslut deltaga, dock

ej den, som står under förmynderskap, eller hustru, för hvilken god man

jämlikt 19 kap. 4 § ärfdabalken förordnats. Hustru till röstberättigad

man äge ock, äfven om hon icke är berättigad att deltaga i kyrkostämmans

öfverläggningar och beslut, rösträtt vid prästval i församlingen,

därest hon är välfrejdad och uppnått 21 års ålder samt ej är främmande

trosbekännare eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan och ej heller

god man jämlikt 19 kap. 4 § ärfdabalken för henne förordnats.

2. Medlem af icke territoriell församling äge ej rösträtt vid prästval

inom territoriell församling.

3. Rösträtt må i stadsförsamling ej utöfvas af annan än den, som

personligen infinner sig vid valtillfället.

I landsförsamling äge röstberättigad utöfva sin rösträtt genom annan

röstberättigad; och galle därvid om rösträttens öfverlåtande hvad för

kyrkostämma är i sådant afseende stadgadt.

4. Hvarje röstande äge en röst.

§ 27.

1. För prästval skall särskild vallängd upprättas och på frågodagen

justeras. Anmärkning mot vallängden skall, för att kunna komma under

pröfning, af röstägande eller dess ombud antingen före frågodagen skriftligen

affattad ingifvas till den, som kyrkoherdeämbetet i församlingen förvaltar,

eller ock vid justeringen på frågodagen framställas. Öfver gjord

anmärkning beslute valförrättaren. Gillar han den, varde vallängden därefter

rättad. Förekomma anmärkningar mot vallängden i så stort antal,

att valförrättaren finner uppskof med justeringen oundgängligen nödigt,

må justeringens afslutande kunna anstå till fortsatt frågodagsförrättning å

annan dag. Afser valet komministers- eller kapellpredikantstjänst, må

justeringens afslutande ock kunna uppskjutas till valdagen.

2. Har ett år förflutit från justeringens afslutande, vare vallängden

förfallen och skall ny längd för valet upprättas samt å frågodag justeras.

§ 28.

1. På frågodag för beredande af val till kyrkoherdetjänst må församling,

som det önskar, kalla fjärde profpredikant. Har röstägande väckt

Bill. till liilesd. Prof. 11)10. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

förslag härom, skall enligt de i § 26 stadgade grunder omröstning företagas

sålunda, att den, som ej vill att fjärde profpredikant skall kallas, röstar

nej, och den, som önskar fjärde profpredikants kallande, på sin röstsedel

uppför namnet på den präst, han anser höra kallas. Därest vid sådan

omröstning nej rösterna ej uppgå till hälften af de afgifna rösterna, samt

röstsiffran för den präst, som erhållit högsta röstetalet, ej understiger

tjugu och antingen uppgår till minst en femtedel af samtliga i den justerade

vallängden upptagna röstberättigade eller utgör minst trehundra, vare

denne kallad till fjärde profpredikant. Hafva fiera präster hvar för sig

erhållit högsta röstetalet och sådan röstsiffra, som nu är sagd, skilje lotten

mellan dem. Uppgå nejrösterna till hälften af de afgifna rösterna eller

har ej tillräckligt röstetal tillfallit någon af de präster, som varit under

omröstning, vare frågan om kallande af fjärde profpredikant förfallen.

2. Har fjärde profpredikant blifvit kallad, åligge valförrättaren att

om församlingens begäran skyndsamt göra anmälan hos domkapitlet och

samtidigt, medelst öfversändande af utdrag af frågodagsprotokollet, underrätta

den kallade, hvilken ofördröjligen skall hos domkapitlet skriftligen

tillkännagifva, huruvida han är villig mottaga kallelsen, och för sådant

fall bifoga de för ansökning till prästerlig tjänst föreskrifna handlingar.

3. Vägrar den, som blifvit kallad till fjärde profpredikant, att efterkomma

kallelsen, vare frågan om fjärde profpredikant förfallen, och bestämme

domkapitlet ofördröjligen dag för valet.

4. Har församling till fjärde profpredikant begärt präst, som är

obehörig att på förslaget uppföras, skall domkapitlet afstå församlingens

begäran. Har beslutet därom vunnit laga kraft, vare frågan om fjärde

profpredikant förfallen.

5. Har den, som till fjärde profpredikant blifvit kallad, förklarat sig

villig att efterkomma kallelsen, och förekommer ej skäl, som i mom. 4

afses, till afslag på församlingens begäran, uppföre domkapitlet den kallade

såsom fjärde profpredikant på förslaget och utfärde ofördröjligen till

honom kallelse att på förelagd dag aflägga prof som i § 20 sägs.

6. Anföras besvär öfver domkapitlets beslut, hvarigenom präst blifvit

såsom fjärde profpredikant å förslaget uppförd, infälle domkapitlet valförrättningen

i afbidan på besvärens afgörande.

§ 29.

1. Har efter frågodag, där fjärde profpredikant ej kallats, någon af

de föreslagna med döden afgått eller fått förslaget sig afsåga eller blifvit

från förslaget skild, vare församlingen berättigad att å ny frågodag kalla

fjärde profpredikant.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

2. Dör fjärde profpredikant, innan val är hållet, eller förlorar han

innan den tid behörighet, som han å frågodagen hade, stånde församlingen

öppet att å ny frågodag kalla annan fjärde profpredikant.

§ 30.

Öfver valförrättarens åtgärd till valets beredning må besvär ej anföras

utan i sammanhang med besvär öfver valförrättningen.

§ 31.

1. Prästval skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen efter frågodag

eller, där frågodagsförrättning icke ägt rum efter sista profdagen, å

fjortonde dagen efter sistnämnda dag. Kan valet ej förrättas å sålunda

bestämd dag, utsätte domkapitlet annan dag.

2. Befinnes på valdagen, att valet ej blifvit behörigen utlyst, utsätte

valförrättaren ny valdag till annan söndag.

3. Har frågodagsförrättning ej hållits efter sista profdagen och befinnes

å valdagen, att profdag, som infallit efter frågodagen, ej blifvit

behörigen kungjord eller att profvet icke fullgjorts, uppskjutes valförrättningen,

och ankomme på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med

denna lag öfverensstämmer.

4. Göres af församling ansökning, att prästval i församlingen må

hållas å söckendag, äge Konungen sådant medgifva och meddela de föreskrifter,

som i anledning däraf erfordras.

§ 32.

1. Valet skall ske med slutna sedlar, och böra de röstande i den

ordning, i hvilken de framträda, hvar för sig aflämna sina valsedlar.

2. Valet skall förrättas i den kyrka, där prof blifvit afiagdt, eller,

om prof afiagts i två kyrkor, i den kyrka, domkapitlet bestämmer, samt

försiggå under de timmar, som af valförrättaren efter kyrkorådets hörande

blifvit bestämda och i kungörelsen om valet angifvits. När den utsatta

tiden är till ända och någon ej längre är tillstädes för afgifvande af röst,

skall omröstningen förklaras afslutad.

3. I större församling må, där valförrättaren efter kyrkorådets hörande

finner lämpligt, valet under hans inseende och inom samma lokal förrättas

på två eller flera efter församlingens lokala indelning bestämda

afdelningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

§ 33.

1. Hvad utöfver föreskrifterna i §§ 17 — 32 i afseende å profpredikanters

missiverande, frågodagsförrättning och val iakttagas bör, därom

förordnar Konungen.

2. Där med hänsyn till församlings folkrikhet eller af annan orsak

pröfvas nödigt, att val eller frågodagsförrättning skall äga rum i två eller

flera lokaler, äge Konungen därom förordna äfvensom meddela bestämmelser

angående utseende af biträdande valförrättare och deras befogenheter

samt om sådan uppdelning af de vid frågodagsförrättning förekommande

ärenden, att omröstning om fjärde profpredikants kallande må

kunna företagas å annan dag än öfriga till frågodagsförrättning hörande

angelägenheter.

O O

§ 34.

Besvär öfver frågodagsförrättning och prästval må anföras endast af

röstägande eller af präst, som vid valet varit ställd under omröstning,

och skola vid talans förlust till domkapitlet ingifvas sist före klockan tolf

å tjugonde dagen efter valdagen.

§ 35.

Prof var domkapitlet i anledning af anförda besvär nödigt, att vittnen

höras må, skall därvid förfaras på sätt i allmänhet angående vittnesförhör

i de vid domkapitlet anhängiggjorda mål är stadgadt.

§ 36.

Innefatta besvär anmärkning mot behörigen justerad vallängd, må de

i denna del icke till pröfning upptagas, därest ej mot det beslut af valförrättaren,

hvaröfver klagan föres, missnöje blifvit anmäldt till det protokoll,

som innehåller beslutet.

§ 37.

Varder röst af gifven, som genom köp, hot, tubbande eller annat olaga

medel vunnen är eller tillhör någon, den där i valet obehörigen verkat,

den röst vare ogill. Ej må dock sådan fråga väckas annorledes än genom

besvär; och bör, därest afseende skall å besvären fästas, hos domkapitlet

styrkas, att åtal för brottet blifvit väckt vid allmän domstol. Pröfvar

domkapitlet valet vara af åtalets utgång beroende, uppskjutes besvärens

pröfning, intill dess slutlig dom i brottmålet fallit. Eljest varde de genast

afslagna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

13

§ 38.

Skall, sedan val till prästerlig tjänst hållits, domkapitlet utfärda fullmakt

å tjänsten, och har, innan detta skett, den, som undfått de flesta

rösterna, blifvit till förslag obehörig eller aflidit eller hos domkapitlet

anmält, att han på grund af erhållen annan befordran ej vill till tjänsten

ifrågakomma, varde tjänsten kungjord till ny ansökan ledig. Är han satt

under åtal, på hvars utgång beror, om han må vara till förslag obehörig,

skall med fullmaktens utfärdande anstå, till dess öfver åtalet slutligen

dömdt är.

§ 39.

Skall efter hållet val till kyrkoherdetjänst Konungen tillsätta tjänsten,

och inträffar, att den, som vid sådant val kommit under omröstning,

blifvit, innan valhandlingarna äro till Konungen insända, till förslag

obehörig, varde han af domkapitlet från förslaget skild; skolande i sådant

fall, äfvensom om någon af de föreslagna blifvit ställd under åtal, som i

§ 38 sägs, eller efter valet aflidit eller fått förslaget sig afsåga, domkapitlet

utan förslagets fyllande vid handlingarnas insändande till Konungen

härom göra anmälan.

§ 40.

Vill någon, som vid prästval icke erhållit de flesta rösterna, från

förslaget afgå, göre därom ansökning hos Konungen.

§ 41.

1. Den, som vid val till kyrkoherdetjänst, där fjärde profpredikant

ej varit under omröstning, erhållit de flesta rösterna, skall af domkapitlet

förses med fullmakt å tjänsten. Finnes högsta röstetal hafva tillfallit flera,

som voro under omröstning, namne domkapitlet till tjänsten den bland

dessa, som pröfvas därtill mest lämplig. Har vid valet icke någon röstberättigad

afgifvit röst, välje domkapitlet bland de, föreslagna, som nyss

är nämndt.

2. Har vid val till kyrkoherdetjänst, där fjärde profpredikant varit

under omröstning, någon af de å förslaget uppförda erhållit mer än

hälften af de afgifna rösterna, och har minst eu femtedel af samtliga i

den justerade vallängden upptagna röstberättigade deltagit i omröstningen,

äge Konungen att till tjänsten utnämna en af de å förslaget uppförda.

3. Har vid val till kyrkoherdetjänst, hvarom i mom. 2 förmäles, ej

någon erhållit sådan röstöfvervikt, som där sägs, eller har ej af samtliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

i den justerade vallängden upptagna röstberättigade det i mom. 2 angifna

antal deltagit i omröstningen, äge Konungen att till tjänsten utnämna

antingen en af de å förslaget uppförda eller ock någon till tjänsten behörig

präst, som jämlikt § 43 såsom sökande sig hos Konungen anmält.

4. Den, som vid val till annan prästerlig tjänst än kyrkoherdetjänst

erhållit de flesta rösterna, skall af domkapitlet förses med fullmakt å

tjänsten. Har vid valet högsta röstetal tillfallit flera, som voro under omröstning,

namne domkapitlet till tjänsten den bland dessa, som pröfvas

därtill mest lämplig. Har vid valet icke någon röstägande afgifvit röst,

välje domkapitlet bland de föreslagna, som nyss är sagdt.

§ 42.

Skall efter hållet val Konungen utnämna till prästerlig tjänst, insände

domkapitlet, sedan valet vunnit laga kraft, ofördröjligen till Konungen

samtliga ansöknings- och valhandlingar samt förslagsprotokoll.

§ 43.

1. Kyrkoherdetjänst inom hvilket stift som helst må kunna utom

förslag hos Konungen sökas af:

präst, som är i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställd såsom

missionär bland icke kristna folk,

i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställd sjömanspräst, i

hvilkens aflöning statsmedel ingå,

pastorerna vid de svenska församlingarna i Berlin, London och Paris,

samt

innehafvare af sådan vid central straff- och arbetsanstalt inrättad

predikantbefattning, med hvilken ej får förenas annan syssla än predikanttjänst

vid läns- och kronohäkte;

allt dock under villkor att den sökande under minst tio år tjänstgjort

i en eller flera af nu nämnda befattningar.

2. Konungen må i särskildt fall förunna ansökningsrätt, som förut

är sagd, åt präst af framstående förtjänst.

3. Rätt att, i enlighet med hvad ofvan är omförmäldt, utom förslag

hos Konungen söka kyrkoherdetjänst inom Härnösands eller Luleå stift

tillkommer jämväl präst, som tillhör Luleå stift och under minst tio år

tjänstgjort inom stiftets finsktalande församlingar. Då sådan präst vunnit

befordran till kyrkoherdetjänst, har omförmälda rätt för honom upphört.

4. Hvar och när sökande, som här sägs, må sig anmäla, därom förordnar

Konungen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

§ 44.

Besvär, Indika kos Konungen anföras öfver domkapitels beslut i fråga

om tillsättning af prästerlig tjänst, skola vid talans förlust ingifvas till

domkapitlet sist före klockan tolf å tjugonde dagen från den dag, då beslutet

blifvit genom anslag kungjordt. Domkapitlet åligge i ty fall att

med föreläggande af viss tid och äfventyr, om den tid försittes, att sådant

icke föranleder uppehåll med målets afgörande, öfver besvären infordra

vederbörandes underdåniga förklaring. Om klaganden eller annan tillhandahåller

erforderligt antal bestyrkta afskrifter af besvärsskriften, skall

dylik förklaring infordras genom tillställande af afskrift af besvärsskriften.

Sedan förklaring inkommit eller den därför förelagda tid tilländalupit utan

att förklaring blifvit afgifven, insände domkapitlet ofördröjligen besvärsbandlingarna

till ecklesiastikdepartementet och loge därvid eget underdånigt

utlåtande.

§ 45.

Kyrkoherdetjänst i pastorat, som är anslaget till prebende, tillsättes

i och genom tillsättning af den tjänst, hvilken pastoratet såsom prebende

åtföljer.

§ 46.

År någon särskild rätt eller förmån i fråga om tillsättning af prästerlig

tjänst församling försäkrad, eller äro i afseende på domkapitlets förfarande

vid tillsättning af vissa kyrkoherde-, komministers- eller kapellpredikantsbefattningar

särskilda bestämmelser af Konungen meddelade, galle hvad

därom är eller blifver af Konungen stadgadt; dock att vid omröstning för

tillsättning af sådan tjänst stadgandena i § 26 skola äga tillämpning''.

§ 47.

}■ Denom denna lag göres ej rubbning i särskild rätt eller förmån,

som i fråga om tillsättning af präst må vara enskild person försäkrad.

2. Har enskild person, som äger rätt att till ledig prästerlig tjänst

kalla präst utan föregånget förslag, försummat att inom den tid Ivonuno-en

äger bestämma till domkapitlet ingifva kallelse å behörig präst, vare kallelserätten

för den gången förlorad, och gånge med tjänstens tillsättning,

som om prästerlig tjänst i allmänhet är föreskrifvet.

§ 48.

1. Om tillsättning af prästerlig tjänst vid krigsmakten, utländsk beskickning,

fängelse eller hospital lände till efterrättelse hvad Konungen

förordnar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse Nr 148.

2. Med tillsättning af prästerlig tjänst, som vid sjukhus eller ock

vid bruk, fabrik eller annat verk eller vid arbetsföretag af större omfattning

må vara inrättad eller med Konungens tillstånd inrättas, sa ock med

tillsättning af extra ordinarie prästerlig tjänst, som i församling med

Konungens tillstånd inrättas, gånge efter hvad för hvar särskild sådan

tjänst vederbörligen stadgas.

Denna lag skall till efterrättelse gälla från och med den 1 januari 1911.

Med tillsättande af prästerlig tjänst, som då är kungjord till ansökning

ledig, skall förfaras efter hittills gällande lag.

En hvar, som, då denna lag träder i tillämpning, är, utöfver hvad i

lagen stadgas, berättigad att för befordran till prästerlig tjänst räkna

tjänstår, skall för sin person vid den rätt bibehållas, sådan den honom

efter dittills gällande stadganden tillkom. Den, som, då lagen träder i

tillämpning, äger att utom förslag hos Konungen söka regala pastorat,

skall, så länge denna rätt efter dittills gällande bestämmelser skulle hafva

tillkommit honom, för sin person åtnjuta rätt att utom förslag hos Konungen

söka kyrkoherdetjänst, ändå att sådan rätt eljest ej enligt denna lag

honom tillkommer.

Territoriell församling, som fått sig tillförsäkrad särskild rätt eller

förmån i fråga om tillsättning af kyrkoherde-, komministers- eller kapellpredikantsbefattning

och däraf fortfarande vill vara i åtnjutande, skall inom

tre år, efter det denna lag trädt i kraft, därom göra ansökan hos Konungen,

vid äfventyr att dylik rätt eller förmån eljest anses förfallen. Göres

sådan ansökning, förordne Konungen, huruvida och under hvilka villkor

denna rätt eller förmån må tillgodonjutas.

Stockholm den 1 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B. 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.