Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, nr 163, med förslag till ecklesiastik boställsordning.
1910-06-01 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1910:149, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, nr 163, med förslag till ecklesiastik boställsordning.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
1
Nr 149.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 1 juni 1910.
— — Andra kammaren den 1 juni 1910.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition, nr 163, med förslag till ecklesiastik boställsordning.
(Särskilda utskottets nr 1 utlåtande nr 3 och memorial nr 5).
Till Konungen.
Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till ecklesiastik boställsordning.
... ^ei\om förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning,
h vilket Eders Kungl. Maj:t, tillika med andra förslag, i proposition nr 85
förelagt Riksdagen och bvilket förslag Riksdagen i hufvudsakliga delar
antagit, har en väsentlig nyhet i själfva sättet för prästernas aflönande
mförts, i det att nämligen enligt detta förslag de ordinarie prästernas
löner skola till fulla beloppet i första hand gäldas af pastoraten på det
sätt, att vederbörande kyrkoråd uppsamlar alla till aflöning af prästerBih.
till Riksd. Rrot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Saft. (Nr 149). 1
2 Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
skåpet inom ett pastorat afsedda medel ocli under pastoratets ansvar till löntagaren
kvartalsvis utbetalar det honom tillkommande belopp. Ett dylikt
förfarande förutsätter bland annat, att prästerskapet anslagna hemman och
lägenheter, i den mån de ej behöfvas för att bereda vederbörande tjänstmnehafvare
bostad, undantagas från brukning af tjänstinnehafvaren såsom
sådan och utarrenderas sålunda, att arrendet uppbäres af vederbörande
kyrkoråd för att lika med öfriga inom pastoratet tillgängliga lönemedel
användas till aflönande af prästerskapet därstädes. Riksdagen, som för
sin del godkänt ofvanberörda nyhet i själfva sättet för prästernas aflönande,
anser äfven dess konsekvens, boställenas undantagande från brukning af
tjänstinnehafvaren, på hvilken princip det föreliggande förslaget till ecklesiastik
boställsordning är grundadt, vara förtjänt af gillande. Jämväl i
öfrigt har Riksdagen anslutit sig till hufvudgrunderna i det af Eders
Kungl. Maj:t framlagda förslaget.
Detaljerna i förslaget hafva emellertid gifvit Riksdagen anledning att
framställa några ändringsförslag, för hvilka Riksdagen nu går att redogöra.
14 §.
Det har synts Riksdagen att den genom förevarande paragraf pastorat
ålagda skyldigheten att anlägga trädgård är allt för vidtgående och att denna
skyldighet därför bör inskränkas till att, där område för trädgårds anläggning
eller utvidgande blifvit anvisadt, därå efter hvad synerätt pröfvar
skäligt ombesörja nödig dikning, röjning och stenbrytning. I enlighet härmed
har paragrafen af utskottet omredigerats.
19 §.
I andra stycket af förevarande paragraf enligt dess lydelse i Eders
Kungl. Majrts förslag har intagits ett stadgande om prästgårdsinnehafvares
företrädesrätt till öfvertagande af arrende af löneboställe, därå prästgården
är belägen.
Med instämmande i hufvudsak i hvad lagrådet i sitt öfver förslaget
afgifna yttrande anfört mot intagande i lagen af ett allmänt stadgande af
sådan innebörd, som nyss sagts, och då i allt fall präst, som kan finna det
för sig fördelaktigt att under sitt bruk hafva löneboställes jord, är lämnadt
obetaget att i täflan med andra söka förvärfva arrendet, har Riksdagen ansett
sig böra föreslå uteslutande ur paragrafen af ifrågavarande bestämmelse.
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
20 §.''
3
Den i förevarande paragraf gjorda hänvisningen till de bestämmelser,
som stadga hvilka hus skola finnas å kronohemman, torde afse andra
kapitlet byggningabalken.
Då nämnda lagrum synes Riksdagen vara föråldradt och svårt att tilllämpa,
har Riksdagen ansett sig böra utbyta bestämmelsen i 20 § enligt
Eders Kungl. Maj:ts förslag mot en föreskrift därom, att löneboställen skola,
där de ej såsom icke afsedda för jordbruk erfordra hus af särskild beskaffenhet,
vara försedda med de laga hus, som af synerätt pröfvas nödiga, äfvensom
i sammanhang därmed angifva hvilka hus skola räknas till laga hus.
I sistnämnda hänseende har Riksdagen trott sig kunna, på ett obetydligt
undantag när, begagna sig af den uppräkning, som förekommer i 3 § af
det af Eders Kungl. Maj:t vid 1909 års Riksdag framlagda förslag till
ecklesiastik boställsordning, därvid dock benämningen sätesbyggning utbytts
mot boningshus.
28 och 30 §§.
Med hänsyn därtill att enligt det förslag till lag om reglering af
prästerskapets aflöning, som Riksdagen för sin del antagit, boställsarrendena
i allmänhet skola ingå till vederbörande kyrkoråd för att af
detta, i den mån sådant erfordras, användas till prästerskapets aflöning,
har Riksdagen ansett den brandförsäkring, som det jämlikt denna paragraf
åligger arrendatorn att ombesörja, lämpligen böra ske för kyrkorådets räkning
och kyrkorådet jämväl böra tillkomma tillsynen öfver att arrendatorn
fullgör sin brandförsäkringsplikt. För andra fall åter synas de af Eders Kungl.
Maj:t föreslagna föreskrifterna om brandförsäkring för domkapitlets räkning
och om skyldighet för domkapitlet att hålla tillsyn öfver fullgörandet af
arrendatorns brandförsäkringsplikt böra bibehållas.
I enlighet härmed har Riksdagen omredigerat förevarande 28 och 30 §§.
29 §.
Bestämmelsen i paragrafens andra stycke har Riksdagen ansett kunna
lämpligen uteslutas, helst en sådan föreskrift sannolikt skulle visa sig svår
att tillämpa och de ersättningsbelopp, hvartill densamma gåfve anledning,
tvifvelsutan i regeln skulle blifva obetydliga.
4
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
31 och 32 §§.
På grund af församlingarnas intresse af att husen å prästgård och
sådant löneboställe, hvarifrån afkomsten ingår till kyrkorådet, vidmakthållas
och jorden till sådant löneboställe väl häfdas, bär Piksdagen ansett
ekonomisk besiktning å sådana^ boställen som nu sagts icke behöfva bållas
oftare än hvart tionde år. Å öfriga boställen däremot synes ekonomisk
besiktning böra hållas hvart femte år, där ej i händelse af särskildt behof
domkapitlet finner sig böra för visst boställe äska besiktning å annan tid.
I öfverensstämmelse med denna uppfattning hafva ifrågavarande paragrafer
omredigerats.
50 §.
Yid behandlingen af denna paragraf har Riksdagen funnit anledning
fästa uppmärksamheten på det önskvärda däri, att i de tilläinnade administrativa
föreskrifterna angående löneboställens utarrendering meddela^
erforderliga bestämmelser såväl för afgörande om och i sådant fall på hvad
sätt täckdikning å löneboställe må äga rum, som ock för reglerande af
rättsförhållandet i detta hänseende mellan boställsarrendatorn och det
allmänna eller mellan af- och tillträdande arrendatorn.
62 §.
Bland de omständigheter, som enligt förevarande paragraf kunna föranleda
till att boställe må efter Konungens bepröfvande utbytas mot annan
fastighet eller ock försäljas, har Riksdagen ansett böra upptagas äfven det
fall, att boställe eller del däraf icke kan mot skälig afgift utarrenderas.
Härvid har emellertid Riksdagen, som anser stor varsamhet böra iakttagas,
då det gäller att i penningar med deras mera osäkra värde förvandla fast
egendom, hvars värde är af mera bestående natur, velat framhålla nödvändigheten
af att sådan försiktighet iakttages särskildt i afseende å skog
och till skogsbörd tjänlig mark.
64 §.
Den i denna paragraf vidtagna ändring sammanhänger med den ändrade
lydelse Riksdagen föreslagit för 14 §.
Riksdagen har ansett sig böra vid denna paragraf framhålla behofvet däraf
att vid den syn, som jämlikt 1 mom. skall hållas, synerätten, som i enlig
-
5-
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
het med 2 mom. har att med tillämpning af denna boställsordning bestämma
hvilket område skall till prästgård användas och således jämväl hvilken
mark enligt 3 § skall anvisas till trädgård, bör taga under noggrant öfvervägande
huruvida befintlig trädgård är större än behofvet föranleder, i
hvilket fall den öfverflödiga delen bör afskiljas för att jämte boställets
öfriga ägor utarrenderas.
Riksdagen, som med hänsyn till det inbördes sammanhang frågorna
om reglering af prästerskapets aflöning och om ecklesiastik boställsordning
äga anser dessa båda frågors lösning böra göras beroende af hvarandra,,
får alltså, under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt och med förklaring
att Eders Kungl. Maj:ts förslag till ecklesiastik boställsordning
icke kunnat oförändradt bifallas, för Eders Kungl. Maj:t anmäla att Riksdagen
för sin del antagit här nedan införda förslag till ecklesiastik boställsordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•6
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
Ecklesiastik boställsordning.
Med ändring af hvad lag eller författning innehåller häremot stridande
förordnas som följer:
I KAP.
Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.
1 §•
Till boställen räknas i denna boställsordning all den fasta egendom,
som är anslagen till bostad eller aflöning åt prästerskapet i territoriella
församlingar, jämväl sådan, som användes till prästänkesäte eller hvars
afkomst ingår till prästerlig löneregleringsfond.
2 §•
Boställe, som är afsedt till löntagares bostad, kallas i denna författning
prästgård. Annat boställe kallas löneboställe.
II KAP.
Om prästgårdar.
3 §•
Till prästgård för kyrkoherde eller komminister skall användas tomt
med bostadshus och, där hinder ej möter, erforderligt område till trädgård
7
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
å det boställe, som, då lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets
aflöning första gången skall fastställas för tjänstens innehafvare, är
anvisadt till bostad åt honom, eller ock, där sådant ej lämpligen kan ske,
enligt Konungens bestämmande å annat, inom pastoratet beläget boställe
eller å plats, som af pastoratet för ändamålet erbjudits.
4 §.
o
A prästgård skola finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning,. 2)
visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod och 6) hemlighus äfvensom,
där sådant af synerätt pröfvas nödigt, en brunn. Å prästgård för
komminister må dock visthus och brygghus eller ettdera uteslutas, när de
af synerätt pröfvas kunna undvaras.
5 §•
Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,
uppföres, där läget så medgifver, skild från annan åbyggnad.
Öfriga laga hus, som för hvarje prästgård föreskrifvas, skola sammanbyggas,
i den mån sådant pröfvas lämpligt. Alla hus skola läggas och inrättas
så, att eldfara så vidt möjligt undvikes samt brandförsäkring af
desamma ej förhindras eller fördyras.
6 §•
1. För sätesbyggning å prästgård för kyrkoherde må föreskrifvas minst
sex, högst nio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara expeditionsrum,
jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två förstugor. Där
vid ny- eller ombyggnad af dylik sätesbyggning ett brandfritt hvalf finnes
vara af behofvet påkalladt, skall sådant inrättas.
2. För sätesbyggning å prästgård för komminister må föreskrifvas
minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga kontor
och en eller två förstugor. Hvad i 1 mom. finnes stadgadt om expeditionsrum
och brandfritt hvalf i sätesbyggning å prästgård för kyrkoherde skall
äga motsvarande tillämpning i fråga om sätesbyggning å prästgård för
komminister, som på eget ansvar under pastors tillsyn sköter kyrkobokföringen
i en eller flera församlingar.
8
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
7 §.
1. Sätesbyggning uppföres på stenfot af minst fem decimeters höjd
ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven, där
något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt
byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt användas de ämnen, som
finnas lämpliga och öfverensstämma med ortens sed. Boningsrummen göras
så stora, som behofvet i hvarje fall fordrar, omkring tre meter höga, och
skola vara försedda med nödiga och lämpliga anordningar för uppvärmning.
Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade, boaserade eller spända
tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar samt tapeter
eller lämplig målning å väggarna.
2. Öfriga laga hus uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga byggnadsämnen
till den storlek, behofvet i hvarje fall fordrar.
3. Brygghus skall vara försedt med inmurad panna och, där så erfordras,
äfven med bakugn.
8 §•
Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af
synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad
samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat
ämne äfvensom för andra laga hus må efter behofvet och ortens sed tjänlig
beklädnad och anstrykning föreskrifvas.
9 §.
Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om
storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å prästgård,
iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens
skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens
fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt betungande.
10 §.
Å prästgård skola alla laga hus nybyggas och underhållas af
pastoratet.
9
Riksdagens Skrifvelse Nr 119.
11 §•
Uppkommande brister å prästgårds laga hus skola afhjälpas och nybyggnad
af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller eljest
blifver nödigt, dock med iakttagande, att nybyggnad af sätesbyggning icke
må företagas, utan att synerätt därom beslutat.
12 §.
Boställshafvare vare skyldig väl vårda prästgårds laga hus. Brister,
som å dylika hus uppkomma genom boställshafvarens vanvård, skola af
honom på egen bekostnad afhjälpas.
13 §.
Alla andra byggnader å prästgård än de i 4 § omförmälda äro öfver
loppshus, hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa till det värde,
som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren vid afoch
tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa öfverloppshus, eller
underlåter han att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill,
må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrifves; åliggande
det afträdaren, om han bortför huset, att efter synerätts bestämmande
vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för återställande af jord
eller byggnad i samma skick, hvari den befanns före öfverloppshusets uppförande.
Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,
som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt, med
hvilken afträdaren innehaft detsamma.
14 §.
Om å prästgård trädgård saknas eller är otillräcklig, men för trädgårds
anläggning eller utvidgande erforderligt område blifvit, enligt hvad
i 3 § sägs, anvisadt, bör pastoratet, efter hvad synerätt pröfvar skäligt,
därå ombesörja nödig dikning, röjning och sten brytning
Trädgård skall af boställshafvaren väl vårdas och vidmakthållas.
15 §.
1. Pastoratet åligge efter synerätts bestämmande att uppföra och
underhålla erforderligt stängsel kring prästgård, där ej hägnad skall hållas
af granne.
Bih. till RiJcsd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
2. Enskild väg, som erfordras uteslutande för prästgårds räkning,
skall efter synerätts bestämmande anläggas och underhållas af pastoratet;
och åligge jämväl pastoratet att svara för den på prästgård ankommande
skyldighet att deltaga i byggande och underhåll af enskild väg, som är
gemensam för prästgården och annan fastighet.
16 §.
Hvad prästgård tillhörer och icke kan räknas till dess afkastning,
må ej afhändas bostället utan att sådant är särskildt tillåtet.
17 §.
Gör boställshafvaren åverkan å prästgård, eller öfverträder han eljest
sin nyttjanderätt, gälle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af
brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.
18 §.
Prästgård afträdes samtidigt med frånträdandet af öfriga löneförmåner
vid den tjänst, hvarmed prästgården är förenad. Är vid tiden för afträdandet
icke bestämdt, hvem som kommer att tillträda prästgården, skall
domkapitlet föranstalta, att densamma emellertid varder behörigen vårdad,
intill dess tillträdare kan öfvertaga dess skötsel och vård.
in kap.
Om löneboställen.
19 §.
Löneboställen skola upplåtas på arrende i enlighet med särskilda föreskrifter,
som meddelas af Konungen.
I fråga om arrende, som nu sagts, skall hvad här nedan i denna
boställsordning stadgas lända till efterrättelse. I de delar, hvarom boställsordningen
ej innehåller bestämmelser, tillämpas allmän lag och nämnda särskilda
föreskrifter.
20 §.
Löneboställen skola, där de ej, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra
hus af särskild beskaffenhet, vara försedda med de laga hus, som
af synerätt pröfvas nödiga.
11
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
Till laga hus räknas: boningshus, visthus, hushållskällare, brygghus,
vedbod, hemlighus, drängstuga, vagnshus, spannmålsbod, redskapshus, stall,
fähus, fårhus eller i fähuset anbringad särskild fårkätte, svinhus och en
eller flera lador samt loge eller logar äfvensom brunn.
21 §.
Laga hus å löneboställe skola uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga
byggnadsämnen till den storlek, behofvet i hvarje fall fordrar.
22 §.
Då vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om
storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å löneboställe,
skall hvad i 9 § finnes för där afsedt fall stadgadt äga motsvarande
tillämpning.
23 §.
o
A löneboställen skola alla laga hus nybyggas och underhållas af arrendatorn.
24 §.
1. Finner synerätt, att på löneboställe insynadt torp eller fäbodställe
bör bibehållas eller nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör
kvarblifva, skall arrendatorn där uppföra och underhålla de byggnader, som
af synerätten föreskrifvas.
2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus gälle ock om hus på nyodling,
som efter frihetsår återgår till boställe.
25 §.
Uppkommande brister å löneboställes insynade hus skola afhjälpas och
nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller
eljest blifver nödigt.
26 §.
1. I fråga om rätt för tjänstinnehafvare och arrendator samt pastorat
eller församling att erhålla virke från löneboställes skog lände till efterrättelse
hvad särskildt är stadgadt.
2. Andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke må,
där sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande af arrenda
-
12 Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
torns rätt, af pastoratet användas till nybyggnad och förbättring å prästgård
och kyrka.
27 §.
Har arrendator måst för nybyggnad af hus, hvarom i 20 och 24 §§
sägs, vidkännas större kostnad, an som på hans arrendetid belöper efter
årsberäkning enligt grunder, som angifvas uti de i 19 § omförmälda särskilda
föreskrifter, njute han, på sätt i nämnda föreskrifter närmare stadgas,
efter synerätts bestämmande godtgörelse härför antingen genom nedsättning
i de närmaste årens arrende eller, vid boställets afträdande, af
den nye arrendatorn.
Hvad ny arrendator sålunda fått utgifva skall vid bedömande af hans
nybyggnadsskyldighet anses lika med ny byggnadskostnad.
28 §.
De hus å löneboställe, hvilkas nybyggnad åligger arrendatorn, vare
han pliktig att brandförsäkra, då boställets afkastning uppbäres af vederbörande
kyrkoråd, för kyrkorådets räkning, men eljest för domkapitlets
räkning till husens fulla, i behörig ordning uppskattade värde; och skall
sådan försäkring af honom behörigen vidmakthållas. Arrendator, som försummat
sin skyldighet att taga eller vidmakthålla brandförsäkring, svare
själf för brandskada.
29 §.
Alla andra byggnader å löneboställe än de i 20 och 24 §§ omförmälda
äro öfverloppshus, hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa
till det värde, som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren
vid af- och tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa
öfverloppshus, eller underlåter han att inom en månad efter synen förklara
sig villig därtill, må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid
synen föreskrifves; åliggande det afträdaren, om han bortför huset, att
efter synerättens bestämmande vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras
för återställande af jord eller byggnad i samma skick, hvari den befanns
före öfverloppshusets uppförande.
Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,
som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt, meu.
hvilken afträdaren innehaft detsamma.
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
13
IY KAP.
Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och
husesyner.
30 §.
Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till bus
och ägor behörigen vidmakthållna. Anser domkapitlet boställes rätt vara
genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt beslut förnärmad,
eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i 9 och 22 §§ föreskrifves,
skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.
Öfver fullgörandet af arrendator åliggande brandförsäkringsplikt i de
fall, <!å boställe skall vara för domkapitlets räkning brandförsäkradt, hålle
domkapitlet noggrann tillsyn.
31 §.
För tillsyn å samtliga boställens häfd till hus och jord skola hållas
ekonomiska besiktningar å prästgårdar äfvensom å löneboställen, därifrån
afkastningen ingår till vederbörande kyrkoråd, inom utgången af tionde
år<t och å öfriga boställen inom utgången af femte året efter det, då syn
å häfden eller ekonombk besiktning näst förut å bostället förrättats; ägande
domkapitlet att i händelse af särskildt behof äfven å annan tid hos
Konungens befallningshafvande äska ekonomisk besiktning å visst boställe.
32 §.
Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till
Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka
ekonomiska besiktningar böra under året hållas.
33 §.
Ekonomisk besiktning förrättas, efter Konungens befallningshafvandes
förordnande, på landet af kronobetjänt i orten såsom ordförande jämte
två nämndemän och i stad af magistratsperson såsom ordförande jämte
två utaf magistraten utsedda sakkunnige män. Biträdande besiktningsmännen
kallas af ordföranden.
Stanna besiktningsmännen i olika meningar, gälle hvad de flesta säga.
Ilar hvar sin särskilda mening, gälle ordförandens.
14
Eiksdagens Skrifvelse Nr 149.
34 §.
1. Såsom jäf mot besiktningsman galle: om han är med boställsbafvare
eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13
kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om besiktningsman
är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbar
ovän; eller om besiktningsman eller den, som står till honom i sådan
skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan
af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,
att besiktningsmännens ordförande eller hans bemälde skyldeman,
såsom medlem af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad
och underhåll å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har besiktningsman
å tjänstens vägnar rättegång med boställshafvare eller arrendator
af boställe, eller söker någon sak med besiktningsman eller tillfogar honom
något med ord eller gärning i uppsåt att honom därmed jäfvig göra, det
må ej heller för jäf räknas.
2. Yet besiktningsmännens ordförande, att sådant jäf mot honom
är, anmäle det genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos
Konungens befallningshafvande, som förordnar annan ordförande. Förekommer
dylikt jäf mot biträdande besiktningsman, göre han därom omedelbart
anmälan hos ordföranden, hvilken ombesörjer inkallande af annan besiktningsman.
35 §.
Besiktningsmännens ordförande utsätte tid för de åt honom uppdragna
ekonomiska besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig årstid
och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart
efter hvarandra.
36 §.
Minst sex veckor före besiktningen skall ordföranden om tiden därför
underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost eller,
vid förfall för denne, annat ombud att å domkapitlets vägnar närvara vid
besiktningen. Inom lika tid åligger det ordföranden att, när församlings
rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma
för utseende af ombud för församlingen att vid besiktningen bevaka
dess rätt. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,
skall bevis genast af vederbörande tillställas ordföranden. Öfriga parter skola
minst fjorton dagar före besiktningen af ordföranden kallas till densamma.
15
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
37 §.
När ordföranden bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §
åligger honom, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för
besiktningens företagande.
38 §.
Anmäles vid förrättningen jäf mot ordföranden, och finna besiktningsmännen
det vara lagligen grundadt, inställes förrättningen, och göre ordföranden
anmälan om förhållandet hos Konungens befallningshafvande,
som förordnar annan ordförande. Förekommer mot biträdande besiktningsman
jäf, som af besiktningsmännen godkännes, ombesörje ordföranden inkallande
af annan besiktningsman i hans ställe. Ogillas jäfvet, skall förrättningen
fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken
klaga öfver beslut, hvarigenom jäf sanmärkning ogillats.
39 §.
Yid förrättningen hafva besiktningsmännen att iakttaga hvad här
nedan sägs:
1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska
besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar
fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger
arrendator att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och försedda
med nödig brandredskap, hvarjämte arrendator affordras redovisning för
husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för boställets
räkning redovisas.
2. Boställets hus och ägor besiktigas, hvarvid, när fråga uppstår om
nybyggnad eller underhåll af hus å prästgård, efter noggrann pröfning
meddelas yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete
kan anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård.
3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut,
anmärkta bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,
undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast
bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.
4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utse besiktningsmännen
därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller
oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter boställshafvarens
eller, å löneboställe, arrendatorns önskan; och bestämma besiktnings
-
16
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
männen storleken, inredningen ock öfriga beskaffenheten af det nya huset
samt uppgöra kostnadsförslag, därvid för virke eller andra byggnadsämnen,
som erhållas från det boställe, hvarå besiktningen äger rum, eller jämlikt
26 § från annat boställe, icke må beräknas annat värde än som pröfvas
motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte andra utgifter för
byggnadsämnenas beredning.
5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af därför erforderlig kostnad.
6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.
Bristerna uppskattas i penningar.
7. Tid utsattes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring
eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.
8. I öfrigt anställes undersökning och meddelas föreskrift i alla de
frågor, som enligt denna boställsordning eller annan författning skola vid
ekonomisk besiktning handläggas.
9. Vid förrättningens afslutande tillkännagifves och i instrumentet
antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af
rätt till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afslutande anmäla
sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande
med begäran om laga syn.
Omedelbart efter förrättningens afslutande skall ordföranden skriftligen
underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken vid förrättningen
föreskrifna arbeten skola vara verkställda.
40 §.
Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk besiktning
blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall vederbörande
nybyggnads- och underhållsskyldig till kontraktsprosten ingifva anmälan,
att hvad vid besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt,
eller ock visa, att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad,
beträffande pastoratet ålagda arbeten, af boställshafvaren och, beträffande
andra arbeten, af två utaf pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma
utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft, men anmälan, hvarom
här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle kontraktsprosten genast
förhållandet hos domkapitlet, som har att inom lämplig tid vidtaga åtgärder
till bevarande af boställets och efterträdares bästa antingen medelst
begäran hos öfverexekutor, att hvad den försumlige eftersatt må genom
17
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega på hans bekostnad verkställ dt, eller
genom beredande af erforderlig säkerhet hos honom för husrötebeloppet.
41 §.
1. Kronobetjent och nämndeman samt konsistorieombud, när annan
än vederbörande kontraktsprost därtill förordnats, erhålla för ekonomiska
besiktningar ersättning efter hvad särskildt är stadgadt. Af magistrat utsedda
biträdande besiktningsmän njuta ersättning lika med nämndemän.
2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,
som i 57 § omförmäles, skola gäldas å prästgårdar, där icke på grund
af särskildt stadgande för visst fall annorlunda medgifves, af pastoratet
och å löneboställen af ar rendatorn; dock att, där besiktning i följd af
någons tredska eller försummelse särskildt påkallats, den tredskande eller
försumlige skall vara skyldig att enligt besiktningsmännens bestämmande
godtgöra pastoratet eller annan hvad för sådan besiktning bör utgifvas.
42 §.
Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst
två, högst fyra nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt
i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten
att till rättens biträde vid synen, där så finnes behöfligt, tillkalla
byggnadskunnig person.
43 §.
Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.
44 §.
Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,
äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig begäres.
45 §.
1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning
af ombyte utaf boställshafvare eller arrendator.
2. Å prästgård vare dock af- och tillträdessyn ej nödig, där ej boställshafvare
eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden
hos domkapitlet äskar sådan syn eller domkapitlet eljest finner syn böra
hållas. Mottager boställshafvare prästgård utan af- och tillträdessyn, svare
sedan för allt hvad företrädaren under dennes besittningstid i afseende å
boställets vård ålegat.
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 81 Häft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
3. Af- och tillträdessyn å prästgård, då sådan syn ifrågakommer,
skall, sedan afträde ägt ram, hållas inom sex månader därefter.
4. Af- och tillträdessyn å löneboställe må ej hållas tidigare än sex
månader före far dagen eller senare än sex månader efter samma dag.
46 §.
Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens
ordförande; och skola därvid insändas instrument öfver sista afoch
tillträdessyn och därefter hållna laga syner äfvensom sista ekonomiska
besiktning, om sådan senare än husesyn hållits.
47 §.
1. Hå syn är begärd, skall domaren eller rätten utsätta tid för densamma
och därom minst två månader förut underrätta domkapitlet, hvilket
förordnar vederbörande kontraktsprost eller, vid förfall för denne, annat
ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets rätt och bästa. Inom
lika tid åligger domaren eller rätten att, när församlings rätt ifrågakommer,
hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma
för utväljande af‘ ombud till bevakande af församlingens talan. Om mottagandet
af underrättelse, hvarom nu är sagdt, skall bevis genast af vederbörande
öfversändas till domaren eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte
ock, att öfriga parter varda minst fjorton dagar, om de bo inom
pastoratet, eljest en månad före synen till densamma kallade; börande
domaren till synen kalla nämnd.
2. Skall vid afträdandet boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän
kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet
kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets
försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren
eller rätten.
48 §.
När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående
§ åligger dem, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder
för synens företagande.
49 §.
Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning
eller annan författning till sådan syn hänskjutna.
19
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan
tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot besiktningsman gjordt jäf ogillats,
och finner synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny
besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,
hvilka af omständigheterna finnas påkallade.
50 §.
Hvad i 39 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven
för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:
1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,
förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.
2. År sedan sista husesyn hus, som bör finnas vid bostället, nybyggdt,
tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse med gifna föreskrifter samt i
öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt. Synerätten meddelar därefter
beslut, huruvida huset må, i befintligt skick eller sedan därå anmärkta
felaktigheter och brister blifvit afhulpna, insynas, eller om det icke
kan godkännas.
3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas, hvarvid, när
fråga uppstår om nybyggnad eller underhåll af hus å prästgård, efter noggrann
pröfning meddelas yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller
underhållsarbete kan anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård.
Finnas anmärkta bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad
uppstår, undersöker synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna
genom endast bättrande af hjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.
4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utser synerätten
därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig
tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter tillträdarens önskan;
och bestämmer synerätten storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten
af det nya huset samt uppgör kostnadsförslag, därvid för virke eller andra
byggnadsämnen, som erhållas från det boställe, hvarå synen äger rum,
eller jämlikt 26 § från annat boställe, icke må beräknas annat värde än
som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte andra
utgifter för byggnadsämnenas beredning.
5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af därför erforderlig kostnad.
6. Boställets ägor besiktigas. De brister, som förefinnas i afseende
på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård, hägnaders och dikens
anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande, allt efter hvad för
20 Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder och förbättringar, som i
följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden för desamma utsättes.
Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till skada för bostället, föreskrifves
nödig rättelse.
7. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola
vara verkställda.
8. I allt annat, hvartill denna boställsordning eller annan författning
föranleder, anställes undersökning och meddelas föreskrift.
51 §•
1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn å löneboställe af
rätten blifvit bestämdt, skall, där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare
upprättas och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande
å ena sidan alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra
sidan allt hvad honom tillgodoförts.
Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar, skall tydligt
utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller får till godo.
2. Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid
uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren
ålagda arbeten, som han före afträdet verkställt.
52 §.
Sedan boställe afträdts, må afträdaren ej befatta sig med några arbeten
å bostället, utan skall hvad då brister af det, som på honom ankommer,
verkställas å prästgård, där ej tillträdaren mottagit densamma
utan af- och tillträdessyn, af pastoratet och å löneboställe af tillträdaren
mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp.
53 §.
I det fall, som i 47 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande
löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga
brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan
domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast
där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant
fall behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.
54 §.
Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola
Riksdagens Skrifvelse Nr 149. 21
de för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.
55 §.
1. För husesyner njuta synerätt och konsistorieombud ersättning efter
hvad särskild! är stadgadt. Biträdande byggnadskunnig person erhåller
godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad för husesyn räknas
jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som i 57 § omförmäles.
2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för prästgård af pastoratet
och för löneboställe af arrendatorn, dock att, där synerätten finner, att
synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt rum efter
anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige skall vara
pliktig att, i den mån synerätten pröfvar skäligt, godtgöra pastoratet eller
arrendatorn hvad för sådan laga syn bör utgifvas.
3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för prästgård af
pastoratet, afträdare och tillträdare till en tredjedel hvardera samt för löneboställe
utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera.
56 §.
Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad
efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga
kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter
bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet
till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, beträffande pastoratet ålagda
arbeten, åt boställshafvaren och, beträffande andra arbeten, af två utaf
pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar
nybyggnads- och underhållsskyldig hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor,
på anmälan härom af domkapitlet, vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet
på den försumliges bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle
hvad domkapitlet såsom boställshafvare blifvit ålagdt ej fullgöras, äger
pastoratet eller efterträdande boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.
57 §.
Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra
bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshatvare
eller arrendator väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner
tillhandahållas samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.
22
Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
V KAP.
Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.
58 §.
Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet skall
i tillämpliga delar gälla för domkapitlet för den tid, domkapitlet för allmän
kassas räkning innehar prästgård.
59 §.
Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om hvilka hus å boställe
skola finnas, må synerätt, på grund af sedermera inträffade förändrade
förhållanden, i detta afseende annorlunda förordna.
60 §.
I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den
pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de
särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,
hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar.
61 §.
Där i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande, öfverenskommelse
eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten
för närvarande helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till
pastoratet hörande församling, boställshafvaren eller arrendatorn, skall hvad
sålunda hittills varit gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda
kan varda i laga ordning bestämdt.
62 §.
Är prästgård med hänsyn till boställshafvarens tjänsteverksamhet
olämpligt belägen, eller kan eljest på grund af särskilda omständigheter
boställe eller del däraf ej för sitt ändamål bibehållas utan synnerlig
olägenhet eller mot särskild afgift utarrenderas, må boställe eller del,
hvarom nu är sagdt, efter Konungens bepröfvande utbytas mot annan
fastighet eller ock försäljas. Lag samma vare, där löneboställe eller del
däraf till följd af belägenhet i eller invid stad eller stadsliknande samhälle
kan med synnerlig fördel styckas till tomter.
Gifver Konungen tillstånd till utbyte eller försäljning, ankomme
ock på Konungens pröfning, huruvida i anseende därtill, att boställets
Riksdagens Skrifvelse Nr 149. 23
afkomst helt eller delvis ingått till kyrkofonden, för detsamma betingad
mellangift eller köpeskilling eller någon del däraf skall öfverlämnas till
nämnda fond.
63 §.
1. Denna boställsordning skall beträffande i författningsenlig ordning
utarrenderade boställen, med undantag af sådana, som hittills varit
afsedda till löntagares bostad eller brukas gemensamt med dylikt boställe,
tillämpas från och med den 1 januari 1912, dock med den inskränkning’
som må föranledas af bestämmelserna i dessförinnan lagligen upprättade
arrendekontrakt.
2. I fråga om hvarje annat boställe skall boställsordningen, med
iakttagande af hvad här nedan i 3 mom. samt i 64 och 66 §§ sägs träda
i kraft då lönereglering, fastställd på grund af lagen om reglering af
prästerskapets aflöning, först börjar tillämpas för prästerskapet inom det
pastorat, där bostället är beläget.
3 De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,
efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande
stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ei
öfverensstämma med boställsordningen.
64 §.
... . 1‘ ..Nar lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets aflomng^
första gången blifvit fastställd för prästerskapet inom visst pastorat,
skall året före den nya löneregleringens inträdande på domkapitlets begäran
usesyn i dittills gällande ordning hållas å hvarje inom pastoratet beläget
boställe, som då utgör bostadsboställe för löntagare eller eliest innehafves
af sådan.
2. Skall prästgård vara förlagd å boställe, därå syn enligt hvad
nu är sagdt hålles, bestämme synerätten med tillämpning af denna boställsordning,
ej mindre hvilket område därtill skall användas än äfven
hviska laga hus där skola finnas samt om och på hvad sätt till trädgard
anvisad mark bor, enligt hvad i 14 § sägs, beredas, stängsel uppsattas
och enskild väg uteslutande för prästgårdens räkning anläggas.
Synerätten ^ meddele tillika de föreskrifter, som finnas erforderliga
för att å prästgården befintliga laga hus må varda före den nya löneregleringens
tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills
gällande bestämmelser åligger, samt pröfve, om och i hvad mån
24 Riksdagens Skrifvelse Nr 149.
den nybyggnad af laga hus å prästgården, som boställshafvaren i enlighet
med sistnämnda bestämmelser verkställt eller fått sig ålagd, bör
anses vid tiden för den nya löneregleringens inträdande öfverskjuta
hvad honom ålegat att bygga. För därvid befunnen öfverbyggnad njute
boställshafvaren ersättning af pastoratet. ..
3. I fråga om boställe eller del däraf, som ej bor an vandas till prästgård
skall vid den i 1 mom. omförmälda syn boställshafvaren anses såsom
afträdare och pastoratet såsom tillträdare, och skilje synerätten emellan
dem i hvarderas sålunda angifna egenskap enligt dittills gällande stadgande^
Där så erfordras, bestämme synerätten ock med tillämpning af denna
boställsordning, hvilka laga hus böra å bostället finnas
4 Därest enligt lönereglering, som på grund af lagen om reglering
af prästerskapets aflöning första gången blifvit fastställd för visst pastorat,
prästgård skall vara förlagd annorstädes än å boställe, som i 1 mom. sags,
må, där domkapitlet så finner lämpligt, på dess begäran före den nya
löneregleringens inträdande laga syn enligt denna boställsordning hallas
för meddelande af erforderliga föreskrifter angående prästgardens inrättande
i enlighet med boställsordningens bestämmelser.
65 §.
Hvad i 64 § stadgas galle ej för boställe, hvars afkastning under
den nya löneregleringsperioden skall tillfalla viss löntagare utöfver lönen.
66 §.
I afseende å bostadsboställe, hvars innehafvare är delägare i skånska
prästerskapets byggnadskassa, iakttages, dels att ersättning for nybyggnad,
som vid den i 64 § omförmälda syn ålagts boställshafvaren, skall utgå
efter dittills gällande bestämmelser, dels att, sedan denna boställsordning
trädt i kraft i fråga om bostället, pastoratet skall i enlighet med de närmare
föreskrifter, som meddelas af Konungen, till nämnda kassa erlägga
de afgifter, hvilka eljest skolat utgöras af boställshafvaren.
Stockholm den 1 juni 1910.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, tryckt hos P. Palmqnists Aktiebolag, 1910.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.