Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, nr 163, med förslag till ecklesiastik boställsordning.

1910-06-01 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:149, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, nr 163, med förslag till ecklesiastik boställsordning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

1

Nr 149.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 1 juni 1910.

— — Andra kammaren den 1 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition, nr 163, med förslag till ecklesiastik boställsordning.

(Särskilda utskottets nr 1 utlåtande nr 3 och memorial nr 5).

Till Konungen.

Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga

propositionen bilagdt förslag till ecklesiastik boställsordning.

... ^ei\om förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning,

h vilket Eders Kungl. Maj:t, tillika med andra förslag, i proposition nr 85

förelagt Riksdagen och bvilket förslag Riksdagen i hufvudsakliga delar

antagit, har en väsentlig nyhet i själfva sättet för prästernas aflönande

mförts, i det att nämligen enligt detta förslag de ordinarie prästernas

löner skola till fulla beloppet i första hand gäldas af pastoraten på det

sätt, att vederbörande kyrkoråd uppsamlar alla till aflöning af prästerBih.

till Riksd. Rrot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Saft. (Nr 149). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

skåpet inom ett pastorat afsedda medel ocli under pastoratets ansvar till löntagaren

kvartalsvis utbetalar det honom tillkommande belopp. Ett dylikt

förfarande förutsätter bland annat, att prästerskapet anslagna hemman och

lägenheter, i den mån de ej behöfvas för att bereda vederbörande tjänstmnehafvare

bostad, undantagas från brukning af tjänstinnehafvaren såsom

sådan och utarrenderas sålunda, att arrendet uppbäres af vederbörande

kyrkoråd för att lika med öfriga inom pastoratet tillgängliga lönemedel

användas till aflönande af prästerskapet därstädes. Riksdagen, som för

sin del godkänt ofvanberörda nyhet i själfva sättet för prästernas aflönande,

anser äfven dess konsekvens, boställenas undantagande från brukning af

tjänstinnehafvaren, på hvilken princip det föreliggande förslaget till ecklesiastik

boställsordning är grundadt, vara förtjänt af gillande. Jämväl i

öfrigt har Riksdagen anslutit sig till hufvudgrunderna i det af Eders

Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

Detaljerna i förslaget hafva emellertid gifvit Riksdagen anledning att

framställa några ändringsförslag, för hvilka Riksdagen nu går att redogöra.

14 §.

Det har synts Riksdagen att den genom förevarande paragraf pastorat

ålagda skyldigheten att anlägga trädgård är allt för vidtgående och att denna

skyldighet därför bör inskränkas till att, där område för trädgårds anläggning

eller utvidgande blifvit anvisadt, därå efter hvad synerätt pröfvar

skäligt ombesörja nödig dikning, röjning och stenbrytning. I enlighet härmed

har paragrafen af utskottet omredigerats.

19 §.

I andra stycket af förevarande paragraf enligt dess lydelse i Eders

Kungl. Majrts förslag har intagits ett stadgande om prästgårdsinnehafvares

företrädesrätt till öfvertagande af arrende af löneboställe, därå prästgården

är belägen.

Med instämmande i hufvudsak i hvad lagrådet i sitt öfver förslaget

afgifna yttrande anfört mot intagande i lagen af ett allmänt stadgande af

sådan innebörd, som nyss sagts, och då i allt fall präst, som kan finna det

för sig fördelaktigt att under sitt bruk hafva löneboställes jord, är lämnadt

obetaget att i täflan med andra söka förvärfva arrendet, har Riksdagen ansett

sig böra föreslå uteslutande ur paragrafen af ifrågavarande bestämmelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

20 §.''

3

Den i förevarande paragraf gjorda hänvisningen till de bestämmelser,

som stadga hvilka hus skola finnas å kronohemman, torde afse andra

kapitlet byggningabalken.

Då nämnda lagrum synes Riksdagen vara föråldradt och svårt att tilllämpa,

har Riksdagen ansett sig böra utbyta bestämmelsen i 20 § enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag mot en föreskrift därom, att löneboställen skola,

där de ej såsom icke afsedda för jordbruk erfordra hus af särskild beskaffenhet,

vara försedda med de laga hus, som af synerätt pröfvas nödiga, äfvensom

i sammanhang därmed angifva hvilka hus skola räknas till laga hus.

I sistnämnda hänseende har Riksdagen trott sig kunna, på ett obetydligt

undantag när, begagna sig af den uppräkning, som förekommer i 3 § af

det af Eders Kungl. Maj:t vid 1909 års Riksdag framlagda förslag till

ecklesiastik boställsordning, därvid dock benämningen sätesbyggning utbytts

mot boningshus.

28 och 30 §§.

Med hänsyn därtill att enligt det förslag till lag om reglering af

prästerskapets aflöning, som Riksdagen för sin del antagit, boställsarrendena

i allmänhet skola ingå till vederbörande kyrkoråd för att af

detta, i den mån sådant erfordras, användas till prästerskapets aflöning,

har Riksdagen ansett den brandförsäkring, som det jämlikt denna paragraf

åligger arrendatorn att ombesörja, lämpligen böra ske för kyrkorådets räkning

och kyrkorådet jämväl böra tillkomma tillsynen öfver att arrendatorn

fullgör sin brandförsäkringsplikt. För andra fall åter synas de af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna föreskrifterna om brandförsäkring för domkapitlets räkning

och om skyldighet för domkapitlet att hålla tillsyn öfver fullgörandet af

arrendatorns brandförsäkringsplikt böra bibehållas.

I enlighet härmed har Riksdagen omredigerat förevarande 28 och 30 §§.

29 §.

Bestämmelsen i paragrafens andra stycke har Riksdagen ansett kunna

lämpligen uteslutas, helst en sådan föreskrift sannolikt skulle visa sig svår

att tillämpa och de ersättningsbelopp, hvartill densamma gåfve anledning,

tvifvelsutan i regeln skulle blifva obetydliga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

31 och 32 §§.

På grund af församlingarnas intresse af att husen å prästgård och

sådant löneboställe, hvarifrån afkomsten ingår till kyrkorådet, vidmakthållas

och jorden till sådant löneboställe väl häfdas, bär Piksdagen ansett

ekonomisk besiktning å sådana^ boställen som nu sagts icke behöfva bållas

oftare än hvart tionde år. Å öfriga boställen däremot synes ekonomisk

besiktning böra hållas hvart femte år, där ej i händelse af särskildt behof

domkapitlet finner sig böra för visst boställe äska besiktning å annan tid.

I öfverensstämmelse med denna uppfattning hafva ifrågavarande paragrafer

omredigerats.

50 §.

Yid behandlingen af denna paragraf har Riksdagen funnit anledning

fästa uppmärksamheten på det önskvärda däri, att i de tilläinnade administrativa

föreskrifterna angående löneboställens utarrendering meddela^

erforderliga bestämmelser såväl för afgörande om och i sådant fall på hvad

sätt täckdikning å löneboställe må äga rum, som ock för reglerande af

rättsförhållandet i detta hänseende mellan boställsarrendatorn och det

allmänna eller mellan af- och tillträdande arrendatorn.

62 §.

Bland de omständigheter, som enligt förevarande paragraf kunna föranleda

till att boställe må efter Konungens bepröfvande utbytas mot annan

fastighet eller ock försäljas, har Riksdagen ansett böra upptagas äfven det

fall, att boställe eller del däraf icke kan mot skälig afgift utarrenderas.

Härvid har emellertid Riksdagen, som anser stor varsamhet böra iakttagas,

då det gäller att i penningar med deras mera osäkra värde förvandla fast

egendom, hvars värde är af mera bestående natur, velat framhålla nödvändigheten

af att sådan försiktighet iakttages särskildt i afseende å skog

och till skogsbörd tjänlig mark.

64 §.

Den i denna paragraf vidtagna ändring sammanhänger med den ändrade

lydelse Riksdagen föreslagit för 14 §.

Riksdagen har ansett sig böra vid denna paragraf framhålla behofvet däraf

att vid den syn, som jämlikt 1 mom. skall hållas, synerätten, som i enlig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5-

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

het med 2 mom. har att med tillämpning af denna boställsordning bestämma

hvilket område skall till prästgård användas och således jämväl hvilken

mark enligt 3 § skall anvisas till trädgård, bör taga under noggrant öfvervägande

huruvida befintlig trädgård är större än behofvet föranleder, i

hvilket fall den öfverflödiga delen bör afskiljas för att jämte boställets

öfriga ägor utarrenderas.

Riksdagen, som med hänsyn till det inbördes sammanhang frågorna

om reglering af prästerskapets aflöning och om ecklesiastik boställsordning

äga anser dessa båda frågors lösning böra göras beroende af hvarandra,,

får alltså, under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt och med förklaring

att Eders Kungl. Maj:ts förslag till ecklesiastik boställsordning

icke kunnat oförändradt bifallas, för Eders Kungl. Maj:t anmäla att Riksdagen

för sin del antagit här nedan införda förslag till ecklesiastik boställsordning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•6

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad lag eller författning innehåller häremot stridande

förordnas som följer:

I KAP.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

Till boställen räknas i denna boställsordning all den fasta egendom,

som är anslagen till bostad eller aflöning åt prästerskapet i territoriella

församlingar, jämväl sådan, som användes till prästänkesäte eller hvars

afkomst ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2 §•

Boställe, som är afsedt till löntagares bostad, kallas i denna författning

prästgård. Annat boställe kallas löneboställe.

II KAP.

Om prästgårdar.

3 §•

Till prästgård för kyrkoherde eller komminister skall användas tomt

med bostadshus och, där hinder ej möter, erforderligt område till trädgård

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

å det boställe, som, då lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets

aflöning första gången skall fastställas för tjänstens innehafvare, är

anvisadt till bostad åt honom, eller ock, där sådant ej lämpligen kan ske,

enligt Konungens bestämmande å annat, inom pastoratet beläget boställe

eller å plats, som af pastoratet för ändamålet erbjudits.

4 §.

o

A prästgård skola finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning,. 2)

visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod och 6) hemlighus äfvensom,

där sådant af synerätt pröfvas nödigt, en brunn. Å prästgård för

komminister må dock visthus och brygghus eller ettdera uteslutas, när de

af synerätt pröfvas kunna undvaras.

5 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,

uppföres, där läget så medgifver, skild från annan åbyggnad.

Öfriga laga hus, som för hvarje prästgård föreskrifvas, skola sammanbyggas,

i den mån sådant pröfvas lämpligt. Alla hus skola läggas och inrättas

så, att eldfara så vidt möjligt undvikes samt brandförsäkring af

desamma ej förhindras eller fördyras.

6 §•

1. För sätesbyggning å prästgård för kyrkoherde må föreskrifvas minst

sex, högst nio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara expeditionsrum,

jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två förstugor. Där

vid ny- eller ombyggnad af dylik sätesbyggning ett brandfritt hvalf finnes

vara af behofvet påkalladt, skall sådant inrättas.

2. För sätesbyggning å prästgård för komminister må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga kontor

och en eller två förstugor. Hvad i 1 mom. finnes stadgadt om expeditionsrum

och brandfritt hvalf i sätesbyggning å prästgård för kyrkoherde skall

äga motsvarande tillämpning i fråga om sätesbyggning å prästgård för

komminister, som på eget ansvar under pastors tillsyn sköter kyrkobokföringen

i en eller flera församlingar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

7 §.

1. Sätesbyggning uppföres på stenfot af minst fem decimeters höjd

ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven, där

något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt

byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt användas de ämnen, som

finnas lämpliga och öfverensstämma med ortens sed. Boningsrummen göras

så stora, som behofvet i hvarje fall fordrar, omkring tre meter höga, och

skola vara försedda med nödiga och lämpliga anordningar för uppvärmning.

Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade, boaserade eller spända

tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar samt tapeter

eller lämplig målning å väggarna.

2. Öfriga laga hus uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga byggnadsämnen

till den storlek, behofvet i hvarje fall fordrar.

3. Brygghus skall vara försedt med inmurad panna och, där så erfordras,

äfven med bakugn.

8 §•

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus må efter behofvet och ortens sed tjänlig

beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

9 §.

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å prästgård,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens

skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt betungande.

10 §.

Å prästgård skola alla laga hus nybyggas och underhållas af

pastoratet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse Nr 119.

11 §•

Uppkommande brister å prästgårds laga hus skola afhjälpas och nybyggnad

af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller eljest

blifver nödigt, dock med iakttagande, att nybyggnad af sätesbyggning icke

må företagas, utan att synerätt därom beslutat.

12 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda prästgårds laga hus. Brister,

som å dylika hus uppkomma genom boställshafvarens vanvård, skola af

honom på egen bekostnad afhjälpas.

13 §.

Alla andra byggnader å prästgård än de i 4 § omförmälda äro öfver

loppshus, hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa till det värde,

som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren vid afoch

tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa öfverloppshus, eller

underlåter han att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill,

må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrifves; åliggande

det afträdaren, om han bortför huset, att efter synerätts bestämmande

vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för återställande af jord

eller byggnad i samma skick, hvari den befanns före öfverloppshusets uppförande.

Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,

som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt, med

hvilken afträdaren innehaft detsamma.

14 §.

Om å prästgård trädgård saknas eller är otillräcklig, men för trädgårds

anläggning eller utvidgande erforderligt område blifvit, enligt hvad

i 3 § sägs, anvisadt, bör pastoratet, efter hvad synerätt pröfvar skäligt,

därå ombesörja nödig dikning, röjning och sten brytning

Trädgård skall af boställshafvaren väl vårdas och vidmakthållas.

15 §.

1. Pastoratet åligge efter synerätts bestämmande att uppföra och

underhålla erforderligt stängsel kring prästgård, där ej hägnad skall hållas

af granne.

Bih. till RiJcsd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

2. Enskild väg, som erfordras uteslutande för prästgårds räkning,

skall efter synerätts bestämmande anläggas och underhållas af pastoratet;

och åligge jämväl pastoratet att svara för den på prästgård ankommande

skyldighet att deltaga i byggande och underhåll af enskild väg, som är

gemensam för prästgården och annan fastighet.

16 §.

Hvad prästgård tillhörer och icke kan räknas till dess afkastning,

må ej afhändas bostället utan att sådant är särskildt tillåtet.

17 §.

Gör boställshafvaren åverkan å prästgård, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, gälle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

18 §.

Prästgård afträdes samtidigt med frånträdandet af öfriga löneförmåner

vid den tjänst, hvarmed prästgården är förenad. Är vid tiden för afträdandet

icke bestämdt, hvem som kommer att tillträda prästgården, skall

domkapitlet föranstalta, att densamma emellertid varder behörigen vårdad,

intill dess tillträdare kan öfvertaga dess skötsel och vård.

in kap.

Om löneboställen.

19 §.

Löneboställen skola upplåtas på arrende i enlighet med särskilda föreskrifter,

som meddelas af Konungen.

I fråga om arrende, som nu sagts, skall hvad här nedan i denna

boställsordning stadgas lända till efterrättelse. I de delar, hvarom boställsordningen

ej innehåller bestämmelser, tillämpas allmän lag och nämnda särskilda

föreskrifter.

20 §.

Löneboställen skola, där de ej, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra

hus af särskild beskaffenhet, vara försedda med de laga hus, som

af synerätt pröfvas nödiga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

Till laga hus räknas: boningshus, visthus, hushållskällare, brygghus,

vedbod, hemlighus, drängstuga, vagnshus, spannmålsbod, redskapshus, stall,

fähus, fårhus eller i fähuset anbringad särskild fårkätte, svinhus och en

eller flera lador samt loge eller logar äfvensom brunn.

21 §.

Laga hus å löneboställe skola uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga

byggnadsämnen till den storlek, behofvet i hvarje fall fordrar.

22 §.

Då vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å löneboställe,

skall hvad i 9 § finnes för där afsedt fall stadgadt äga motsvarande

tillämpning.

23 §.

o

A löneboställen skola alla laga hus nybyggas och underhållas af arrendatorn.

24 §.

1. Finner synerätt, att på löneboställe insynadt torp eller fäbodställe

bör bibehållas eller nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör

kvarblifva, skall arrendatorn där uppföra och underhålla de byggnader, som

af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus gälle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

25 §.

Uppkommande brister å löneboställes insynade hus skola afhjälpas och

nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller

eljest blifver nödigt.

26 §.

1. I fråga om rätt för tjänstinnehafvare och arrendator samt pastorat

eller församling att erhålla virke från löneboställes skog lände till efterrättelse

hvad särskildt är stadgadt.

2. Andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke må,

där sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande af arrenda
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

torns rätt, af pastoratet användas till nybyggnad och förbättring å prästgård

och kyrka.

27 §.

Har arrendator måst för nybyggnad af hus, hvarom i 20 och 24 §§

sägs, vidkännas större kostnad, an som på hans arrendetid belöper efter

årsberäkning enligt grunder, som angifvas uti de i 19 § omförmälda särskilda

föreskrifter, njute han, på sätt i nämnda föreskrifter närmare stadgas,

efter synerätts bestämmande godtgörelse härför antingen genom nedsättning

i de närmaste årens arrende eller, vid boställets afträdande, af

den nye arrendatorn.

Hvad ny arrendator sålunda fått utgifva skall vid bedömande af hans

nybyggnadsskyldighet anses lika med ny byggnadskostnad.

28 §.

De hus å löneboställe, hvilkas nybyggnad åligger arrendatorn, vare

han pliktig att brandförsäkra, då boställets afkastning uppbäres af vederbörande

kyrkoråd, för kyrkorådets räkning, men eljest för domkapitlets

räkning till husens fulla, i behörig ordning uppskattade värde; och skall

sådan försäkring af honom behörigen vidmakthållas. Arrendator, som försummat

sin skyldighet att taga eller vidmakthålla brandförsäkring, svare

själf för brandskada.

29 §.

Alla andra byggnader å löneboställe än de i 20 och 24 §§ omförmälda

äro öfverloppshus, hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa

till det värde, som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren

vid af- och tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa

öfverloppshus, eller underlåter han att inom en månad efter synen förklara

sig villig därtill, må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid

synen föreskrifves; åliggande det afträdaren, om han bortför huset, att

efter synerättens bestämmande vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras

för återställande af jord eller byggnad i samma skick, hvari den befanns

före öfverloppshusets uppförande.

Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,

som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt, meu.

hvilken afträdaren innehaft detsamma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

13

IY KAP.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och

husesyner.

30 §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till bus

och ägor behörigen vidmakthållna. Anser domkapitlet boställes rätt vara

genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt beslut förnärmad,

eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i 9 och 22 §§ föreskrifves,

skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.

Öfver fullgörandet af arrendator åliggande brandförsäkringsplikt i de

fall, <!å boställe skall vara för domkapitlets räkning brandförsäkradt, hålle

domkapitlet noggrann tillsyn.

31 §.

För tillsyn å samtliga boställens häfd till hus och jord skola hållas

ekonomiska besiktningar å prästgårdar äfvensom å löneboställen, därifrån

afkastningen ingår till vederbörande kyrkoråd, inom utgången af tionde

år<t och å öfriga boställen inom utgången af femte året efter det, då syn

å häfden eller ekonombk besiktning näst förut å bostället förrättats; ägande

domkapitlet att i händelse af särskildt behof äfven å annan tid hos

Konungens befallningshafvande äska ekonomisk besiktning å visst boställe.

32 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besiktningar böra under året hållas.

33 §.

Ekonomisk besiktning förrättas, efter Konungens befallningshafvandes

förordnande, på landet af kronobetjänt i orten såsom ordförande jämte

två nämndemän och i stad af magistratsperson såsom ordförande jämte

två utaf magistraten utsedda sakkunnige män. Biträdande besiktningsmännen

kallas af ordföranden.

Stanna besiktningsmännen i olika meningar, gälle hvad de flesta säga.

Ilar hvar sin särskilda mening, gälle ordförandens.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Eiksdagens Skrifvelse Nr 149.

34 §.

1. Såsom jäf mot besiktningsman galle: om han är med boställsbafvare

eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13

kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om besiktningsman

är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbar

ovän; eller om besiktningsman eller den, som står till honom i sådan

skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan

af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,

att besiktningsmännens ordförande eller hans bemälde skyldeman,

såsom medlem af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad

och underhåll å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har besiktningsman

å tjänstens vägnar rättegång med boställshafvare eller arrendator

af boställe, eller söker någon sak med besiktningsman eller tillfogar honom

något med ord eller gärning i uppsåt att honom därmed jäfvig göra, det

må ej heller för jäf räknas.

2. Yet besiktningsmännens ordförande, att sådant jäf mot honom

är, anmäle det genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos

Konungens befallningshafvande, som förordnar annan ordförande. Förekommer

dylikt jäf mot biträdande besiktningsman, göre han därom omedelbart

anmälan hos ordföranden, hvilken ombesörjer inkallande af annan besiktningsman.

35 §.

Besiktningsmännens ordförande utsätte tid för de åt honom uppdragna

ekonomiska besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig årstid

och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart

efter hvarandra.

36 §.

Minst sex veckor före besiktningen skall ordföranden om tiden därför

underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost eller,

vid förfall för denne, annat ombud att å domkapitlets vägnar närvara vid

besiktningen. Inom lika tid åligger det ordföranden att, när församlings

rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utseende af ombud för församlingen att vid besiktningen bevaka

dess rätt. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,

skall bevis genast af vederbörande tillställas ordföranden. Öfriga parter skola

minst fjorton dagar före besiktningen af ordföranden kallas till densamma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

37 §.

När ordföranden bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §

åligger honom, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för

besiktningens företagande.

38 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot ordföranden, och finna besiktningsmännen

det vara lagligen grundadt, inställes förrättningen, och göre ordföranden

anmälan om förhållandet hos Konungens befallningshafvande,

som förordnar annan ordförande. Förekommer mot biträdande besiktningsman

jäf, som af besiktningsmännen godkännes, ombesörje ordföranden inkallande

af annan besiktningsman i hans ställe. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäf sanmärkning ogillats.

39 §.

Yid förrättningen hafva besiktningsmännen att iakttaga hvad här

nedan sägs:

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar

fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger

arrendator att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och försedda

med nödig brandredskap, hvarjämte arrendator affordras redovisning för

husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för boställets

räkning redovisas.

2. Boställets hus och ägor besiktigas, hvarvid, när fråga uppstår om

nybyggnad eller underhåll af hus å prästgård, efter noggrann pröfning

meddelas yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete

kan anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård.

3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut,

anmärkta bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,

undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast

bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utse besiktningsmännen

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter boställshafvarens

eller, å löneboställe, arrendatorns önskan; och bestämma besiktnings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

männen storleken, inredningen ock öfriga beskaffenheten af det nya huset

samt uppgöra kostnadsförslag, därvid för virke eller andra byggnadsämnen,

som erhållas från det boställe, hvarå besiktningen äger rum, eller jämlikt

26 § från annat boställe, icke må beräknas annat värde än som pröfvas

motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte andra utgifter för

byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.

Bristerna uppskattas i penningar.

7. Tid utsattes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring

eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

8. I öfrigt anställes undersökning och meddelas föreskrift i alla de

frågor, som enligt denna boställsordning eller annan författning skola vid

ekonomisk besiktning handläggas.

9. Vid förrättningens afslutande tillkännagifves och i instrumentet

antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af

rätt till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afslutande anmäla

sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande

med begäran om laga syn.

Omedelbart efter förrättningens afslutande skall ordföranden skriftligen

underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken vid förrättningen

föreskrifna arbeten skola vara verkställda.

40 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk besiktning

blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall vederbörande

nybyggnads- och underhållsskyldig till kontraktsprosten ingifva anmälan,

att hvad vid besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt,

eller ock visa, att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad,

beträffande pastoratet ålagda arbeten, af boställshafvaren och, beträffande

andra arbeten, af två utaf pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma

utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft, men anmälan, hvarom

här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle kontraktsprosten genast

förhållandet hos domkapitlet, som har att inom lämplig tid vidtaga åtgärder

till bevarande af boställets och efterträdares bästa antingen medelst

begäran hos öfverexekutor, att hvad den försumlige eftersatt må genom

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega på hans bekostnad verkställ dt, eller

genom beredande af erforderlig säkerhet hos honom för husrötebeloppet.

41 §.

1. Kronobetjent och nämndeman samt konsistorieombud, när annan

än vederbörande kontraktsprost därtill förordnats, erhålla för ekonomiska

besiktningar ersättning efter hvad särskildt är stadgadt. Af magistrat utsedda

biträdande besiktningsmän njuta ersättning lika med nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,

som i 57 § omförmäles, skola gäldas å prästgårdar, där icke på grund

af särskildt stadgande för visst fall annorlunda medgifves, af pastoratet

och å löneboställen af ar rendatorn; dock att, där besiktning i följd af

någons tredska eller försummelse särskildt påkallats, den tredskande eller

försumlige skall vara skyldig att enligt besiktningsmännens bestämmande

godtgöra pastoratet eller annan hvad för sådan besiktning bör utgifvas.

42 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst

två, högst fyra nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, där så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

43 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

44 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,

äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig begäres.

45 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning

af ombyte utaf boställshafvare eller arrendator.

2. Å prästgård vare dock af- och tillträdessyn ej nödig, där ej boställshafvare

eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden

hos domkapitlet äskar sådan syn eller domkapitlet eljest finner syn böra

hållas. Mottager boställshafvare prästgård utan af- och tillträdessyn, svare

sedan för allt hvad företrädaren under dennes besittningstid i afseende å

boställets vård ålegat.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 81 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

3. Af- och tillträdessyn å prästgård, då sådan syn ifrågakommer,

skall, sedan afträde ägt ram, hållas inom sex månader därefter.

4. Af- och tillträdessyn å löneboställe må ej hållas tidigare än sex

månader före far dagen eller senare än sex månader efter samma dag.

46 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens

ordförande; och skola därvid insändas instrument öfver sista afoch

tillträdessyn och därefter hållna laga syner äfvensom sista ekonomiska

besiktning, om sådan senare än husesyn hållits.

47 §.

1. Hå syn är begärd, skall domaren eller rätten utsätta tid för densamma

och därom minst två månader förut underrätta domkapitlet, hvilket

förordnar vederbörande kontraktsprost eller, vid förfall för denne, annat

ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets rätt och bästa. Inom

lika tid åligger domaren eller rätten att, när församlings rätt ifrågakommer,

hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utväljande af‘ ombud till bevakande af församlingens talan. Om mottagandet

af underrättelse, hvarom nu är sagdt, skall bevis genast af vederbörande

öfversändas till domaren eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte

ock, att öfriga parter varda minst fjorton dagar, om de bo inom

pastoratet, eljest en månad före synen till densamma kallade; börande

domaren till synen kalla nämnd.

2. Skall vid afträdandet boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

48 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående

§ åligger dem, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder

för synens företagande.

49 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn hänskjutna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan

tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot besiktningsman gjordt jäf ogillats,

och finner synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny

besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,

hvilka af omständigheterna finnas påkallade.

50 §.

Hvad i 39 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven

för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

2. År sedan sista husesyn hus, som bör finnas vid bostället, nybyggdt,

tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse med gifna föreskrifter samt i

öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt. Synerätten meddelar därefter

beslut, huruvida huset må, i befintligt skick eller sedan därå anmärkta

felaktigheter och brister blifvit afhulpna, insynas, eller om det icke

kan godkännas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas, hvarvid, när

fråga uppstår om nybyggnad eller underhåll af hus å prästgård, efter noggrann

pröfning meddelas yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller

underhållsarbete kan anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård.

Finnas anmärkta bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad

uppstår, undersöker synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna

genom endast bättrande af hjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utser synerätten

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig

tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter tillträdarens önskan;

och bestämmer synerätten storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten

af det nya huset samt uppgör kostnadsförslag, därvid för virke eller andra

byggnadsämnen, som erhållas från det boställe, hvarå synen äger rum,

eller jämlikt 26 § från annat boställe, icke må beräknas annat värde än

som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte andra

utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, som förefinnas i afseende

på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård, hägnaders och dikens

anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande, allt efter hvad för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder och förbättringar, som i

följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden för desamma utsättes.

Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till skada för bostället, föreskrifves

nödig rättelse.

7. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola

vara verkställda.

8. I allt annat, hvartill denna boställsordning eller annan författning

föranleder, anställes undersökning och meddelas föreskrift.

51 §•

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn å löneboställe af

rätten blifvit bestämdt, skall, där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare

upprättas och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande

å ena sidan alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra

sidan allt hvad honom tillgodoförts.

Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar, skall tydligt

utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller får till godo.

2. Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid

uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkställt.

52 §.

Sedan boställe afträdts, må afträdaren ej befatta sig med några arbeten

å bostället, utan skall hvad då brister af det, som på honom ankommer,

verkställas å prästgård, där ej tillträdaren mottagit densamma

utan af- och tillträdessyn, af pastoratet och å löneboställe af tillträdaren

mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp.

53 §.

I det fall, som i 47 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga

brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan

domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast

där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant

fall behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.

54 §.

Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 149. 21

de för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

55 §.

1. För husesyner njuta synerätt och konsistorieombud ersättning efter

hvad särskild! är stadgadt. Biträdande byggnadskunnig person erhåller

godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad för husesyn räknas

jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som i 57 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för prästgård af pastoratet

och för löneboställe af arrendatorn, dock att, där synerätten finner, att

synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt rum efter

anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige skall vara

pliktig att, i den mån synerätten pröfvar skäligt, godtgöra pastoratet eller

arrendatorn hvad för sådan laga syn bör utgifvas.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för prästgård af

pastoratet, afträdare och tillträdare till en tredjedel hvardera samt för löneboställe

utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera.

56 §.

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, beträffande pastoratet ålagda

arbeten, åt boställshafvaren och, beträffande andra arbeten, af två utaf

pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar

nybyggnads- och underhållsskyldig hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor,

på anmälan härom af domkapitlet, vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet

på den försumliges bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle

hvad domkapitlet såsom boställshafvare blifvit ålagdt ej fullgöras, äger

pastoratet eller efterträdande boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.

57 §.

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshatvare

eller arrendator väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner

tillhandahållas samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

V KAP.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

58 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet skall

i tillämpliga delar gälla för domkapitlet för den tid, domkapitlet för allmän

kassas räkning innehar prästgård.

59 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om hvilka hus å boställe

skola finnas, må synerätt, på grund af sedermera inträffade förändrade

förhållanden, i detta afseende annorlunda förordna.

60 §.

I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den

pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de

särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,

hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar.

61 §.

Där i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande, öfverenskommelse

eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten

för närvarande helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till

pastoratet hörande församling, boställshafvaren eller arrendatorn, skall hvad

sålunda hittills varit gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda

kan varda i laga ordning bestämdt.

62 §.

Är prästgård med hänsyn till boställshafvarens tjänsteverksamhet

olämpligt belägen, eller kan eljest på grund af särskilda omständigheter

boställe eller del däraf ej för sitt ändamål bibehållas utan synnerlig

olägenhet eller mot särskild afgift utarrenderas, må boställe eller del,

hvarom nu är sagdt, efter Konungens bepröfvande utbytas mot annan

fastighet eller ock försäljas. Lag samma vare, där löneboställe eller del

däraf till följd af belägenhet i eller invid stad eller stadsliknande samhälle

kan med synnerlig fördel styckas till tomter.

Gifver Konungen tillstånd till utbyte eller försäljning, ankomme

ock på Konungens pröfning, huruvida i anseende därtill, att boställets

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 149. 23

afkomst helt eller delvis ingått till kyrkofonden, för detsamma betingad

mellangift eller köpeskilling eller någon del däraf skall öfverlämnas till

nämnda fond.

63 §.

1. Denna boställsordning skall beträffande i författningsenlig ordning

utarrenderade boställen, med undantag af sådana, som hittills varit

afsedda till löntagares bostad eller brukas gemensamt med dylikt boställe,

tillämpas från och med den 1 januari 1912, dock med den inskränkning’

som må föranledas af bestämmelserna i dessförinnan lagligen upprättade

arrendekontrakt.

2. I fråga om hvarje annat boställe skall boställsordningen, med

iakttagande af hvad här nedan i 3 mom. samt i 64 och 66 §§ sägs träda

i kraft då lönereglering, fastställd på grund af lagen om reglering af

prästerskapets aflöning, först börjar tillämpas för prästerskapet inom det

pastorat, där bostället är beläget.

3 De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ei

öfverensstämma med boställsordningen.

64 §.

... . 1‘ ..Nar lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets aflomng^

första gången blifvit fastställd för prästerskapet inom visst pastorat,

skall året före den nya löneregleringens inträdande på domkapitlets begäran

usesyn i dittills gällande ordning hållas å hvarje inom pastoratet beläget

boställe, som då utgör bostadsboställe för löntagare eller eliest innehafves

af sådan.

2. Skall prästgård vara förlagd å boställe, därå syn enligt hvad

nu är sagdt hålles, bestämme synerätten med tillämpning af denna boställsordning,

ej mindre hvilket område därtill skall användas än äfven

hviska laga hus där skola finnas samt om och på hvad sätt till trädgard

anvisad mark bor, enligt hvad i 14 § sägs, beredas, stängsel uppsattas

och enskild väg uteslutande för prästgårdens räkning anläggas.

Synerätten ^ meddele tillika de föreskrifter, som finnas erforderliga

för att å prästgården befintliga laga hus må varda före den nya löneregleringens

tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills

gällande bestämmelser åligger, samt pröfve, om och i hvad mån

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens Skrifvelse Nr 149.

den nybyggnad af laga hus å prästgården, som boställshafvaren i enlighet

med sistnämnda bestämmelser verkställt eller fått sig ålagd, bör

anses vid tiden för den nya löneregleringens inträdande öfverskjuta

hvad honom ålegat att bygga. För därvid befunnen öfverbyggnad njute

boställshafvaren ersättning af pastoratet. ..

3. I fråga om boställe eller del däraf, som ej bor an vandas till prästgård

skall vid den i 1 mom. omförmälda syn boställshafvaren anses såsom

afträdare och pastoratet såsom tillträdare, och skilje synerätten emellan

dem i hvarderas sålunda angifna egenskap enligt dittills gällande stadgande^

Där så erfordras, bestämme synerätten ock med tillämpning af denna

boställsordning, hvilka laga hus böra å bostället finnas

4 Därest enligt lönereglering, som på grund af lagen om reglering

af prästerskapets aflöning första gången blifvit fastställd för visst pastorat,

prästgård skall vara förlagd annorstädes än å boställe, som i 1 mom. sags,

må, där domkapitlet så finner lämpligt, på dess begäran före den nya

löneregleringens inträdande laga syn enligt denna boställsordning hallas

för meddelande af erforderliga föreskrifter angående prästgardens inrättande

i enlighet med boställsordningens bestämmelser.

65 §.

Hvad i 64 § stadgas galle ej för boställe, hvars afkastning under

den nya löneregleringsperioden skall tillfalla viss löntagare utöfver lönen.

66 §.

I afseende å bostadsboställe, hvars innehafvare är delägare i skånska

prästerskapets byggnadskassa, iakttages, dels att ersättning for nybyggnad,

som vid den i 64 § omförmälda syn ålagts boställshafvaren, skall utgå

efter dittills gällande bestämmelser, dels att, sedan denna boställsordning

trädt i kraft i fråga om bostället, pastoratet skall i enlighet med de närmare

föreskrifter, som meddelas af Konungen, till nämnda kassa erlägga

de afgifter, hvilka eljest skolat utgöras af boställshafvaren.

Stockholm den 1 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, tryckt hos P. Palmqnists Aktiebolag, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.