Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sjukkassor samt fyra i ämnet väckta motioner. /

1910-06-02 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:156, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sjukkassor samt fyra i ämnet väckta motioner. /

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

1

Nr 156.

Uppläst och godkändt hos Första kammaren den 2 juni 1910.

— — — — Andra kammaren den 2 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om sjukkassor

samt fyra i ämnet väckta motioner.

/

(Särskilda utskottets nr 3 utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

Genom proposition nr 204 af den 29 april 1910 bär Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag till

lag om sjukkassor.

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 10 Samt. 1 Afl. 1 Band. 36 Hiift. (N:r 156—159). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Detta lagförslag är föranledt af Riksdagens skrifvelse den 20 maj

1903 i anledning af, bland annat, Eders Kungl. Maj:ts proposition till

samma års Riksdag med förslag till lag om försäkringsrörelse m. m.

I denna skrifvelse anhöll nämligen Riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes låta utreda, om och i hvad mån den verksamhet, som utöfvades

af åtskilliga sjuk- och begrafningskassor, pensionsanstalter och andra

understödsföreningar, innefattade försäkringsrörelse af beskaffenhet att

bestämmelserna i lagen därom helt eller delvis borde äga tillämpning

på dem, samt därefter framlägga förslag till de lagbestämmelser i ämnet,

hvartill utredningen kunde föranleda.

Sedan med föranledande af Riksdagens nämnda skrifvelse olika utredningar

verkställts och lagförslag upprättats, hvilka dock icke föranledt

proposition till Riksdagen, blefvo jämlikt nådigt bemyndigande

den 29 november 1907 af chefen för civildepartementet särskilda sakkunniga

tillkallade för att inom departementet biträda vid fortsatt arbete

på området i fråga. Det uppdrag, som meddelades de sålunda

tillkallade, förklarades afse uppgörandet af förslag till den på frivillighetens

grund hvilande sjukkasseverksamhetens ordnande, så att densamma

måtte blifva reglerad och handhafd på ett såväl från det allmännas

som från sjukkassemedlemmarnas synpunkt rationellt sätt. Det

af de såsom sakkunniga tillkallade afgifna betänkande med förslag till

lag om registrerade sjukkassor har lagts till grund för nu ifrågavarande

lagförslag.

De skäl, hvilka föranledt bestämmandet af de sakkunnigas uppdrag

på sätt nyss angifvits och hvilka framgå af föredragande departementschefens

yttrande till det Eders Kungl Maj:ts proposition bilagda statsrådsprotokollet,

har Riksdagen funnit tillfyllestgörande.

Riksdagen vill emellertid för sin del än ytterligare betona, att inför

spörsmålet om lagstiftning för social sjukförsäkring i vårt land frågan

icke gäller, huruvida teoretiskt och i allmänhet tvångsförsäkring bör tillerkännas

företräde framför frivillig sjukkasseverksamhet. Utan frågan bör

rätteligen ställas sålunda: är det med afseende å våra förhållanden och

med hänsyn till dessa förhållandens gestaltning för närvarande riktigt,

att nu för obestämd tid afvisa tillgodoseendet af vår frivilliga sjukkasserörelses

erkändt starka behof af förbättrad lagstiftning, och att göra

det på den grund, att dessförinnan den för införande af sjukförsäkringstvång

nödiga utredning bör verkställas samt därur framgångna lagförslag

genomföras?

Riksdagen har icke tvekat att besvara denna fråga nekande. Invändning

mot riktigheten af en sådan Riksdagens uppfattning synes ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

''Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

3

kunna framställas af annan än den, som dels anser att vårt land nu

omedelbarligen bör skrida till införande af sjukförsäkringstvång, dels

ock tillika är öfvertygad därom, att hvarje förbättring af lagstiftningen

för det frivilliga sjukkasseväsendet är ett afgjordt hinder för hans

nämnda önskemål. Med afseende å en dylik ståndpunk får Riksdagen

anföra, att enligt dess mening icke något starkare, ännu mindre något

afgörande skäl blifvit förebragt för riktigheten af en öfvertygelse, sådan

som den sist refererade. Fasthellre håller Riksdagen före, att frågan om

obligatorisk sjukförsäkring skall af de föreliggande förhållandena i vårt

land på socialförsäkringens område tryggt i sin ordning bäras fram till

sitt slutliga afgörande. Ålderdoms- och invaliditets- samt moderskapsförsäkring

äro under utredning, och spörsmålet om gällande lags om

oly eks fallsersättning utbytande mot obligatorisk olycksfallsförsäkring är

föremål för myndigheters och statsmakternas ständiga uppmärksamhet.

I män som dessa socialförsäkringsuppgifter nalkas sin lösning skall

säkerligen också frågan om sjukförsäkringstvånget skrida framåt, och,

om ej förr, skall den, sedan en eller flere af berörda uppgifter ordnats,

stå inför sitt definitiva afgörande.

En annan fråga af allmän vikt för den ifrågasatta lagstiftningen,

hvilken också under förarbetena till densamma uppmärksammats, hänför

sig till det förhållande, att lagförslaget ej lämnar tillfälle för sjukkassa

att vinna fullständig rättsförmåga genom registrering utan att därmed

förbindes skyldighet att underkasta sig de i förslaget gifna reglerna

rörande verksamhetens materiella ordnande. Det torde nämligen

kunna förekomma att, särskilt inom mera gynsamt ställda lager af

befolkningen, sjukkassor bildas, för hvilka icke alla de nämnda reglerna

kunna anses behöflig^ och hvilka kassor icke göra anspråk på

understöd från det allmänna. Kassor af denna art torde emellertid på

sätt chefens för civildepartementet yttrande vid förevarande propositions

beslutande angifver och såvidt Riksdagen har sig bekant ej förekomma

i någon större omfattning. Vidare bör det ej heller förbises, att beredande

af sådant tillfälle till registrering, som ofvan angifvits, skulle

kunna åstadkomma en splittring af de rättspersonliga sjukkassorna i

tvänne grupper till skada för hela sjukkasserörelsens samhällsnyttighet

samt, hvad anginge den materiellt oreglerade gruppen, till fara för det

tillbörliga skyddandet af betydelsefulla intressen för medlemmarna. Med

hänsyn till hvad sålunda anförts har Riksdagen funnit att nu ifrågakomna

förhållande ej bör anses innefatta anledning till uppskof med ifrågavarande

betydelsefulla lagstiftnings genomförande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

I detta sammanhang vill Riksdagen hafva uttalat, att Riksdagen för

sin del funnit inrättandet af en utaf förtroendemän för sjukkassorna

sammansatt nämnd med uppgift, på sätt lagförslaget innehåller, att med

tillsynsmyndigheten samråda rörande sjukkasseverksamhetens angelägenheter

vara ägnadt att väsentligt främja denna verksamhet.

Vid granskningen af de särskilda bestämmelserna i lagförslaget

har Riksdagen icke kunnat till alla delar godkänna desamma. För de

ändringar, som Riksdagen funnit påkallade, redogöres härnedan.

2 §•

Förslagets förarbeten utvisa, att det varit allenast med tvekan, som

förslaget medgifvit sjukkassa att under namn af begrafningshjälp utfästa

så högt belopp som 500 kronor att utgå vid medlems frånfälle.

Den uppfattningen, att begrafningshjälp till högre belopp icke rätteligen

inginge i sjukkasseverksamhetens egentliga uppgift, kommer ock i själfva

lagförslaget till synes särskilt därutinnan, att i kassa med högre begrafningshjälp

än 200 kronor begrafningshjälpsverksamheten skall hållas

så vidt möjligt ekonomiskt fullständigt skild från sjukhjälps verksamheten

(§§ 20, 22, 23, 26). Genom denna ekonomiska tudelning hafva

visserligen de svårare olägenheterna vid en förening af sjukhjälpsverksamheten

med beredande af högre begrafningshjälp inom samma sjukkassa

blifvit aflägsnade. Men redan en sådan tudelning af en sjukkassa

torde i och för sig innebära vissa olägenheter. En verksamhet

för meddelande af sjukhjälp är otvifvelaktigt af annan karaktär än beredande

af begrafningshjälp; och jämväl de ekonomiska villkoren för

ett bestående utöfvande af den ena verksamheten äro skilda från dem,

som måste uppställas för den andra. Då nu sjukkassornas egentliga

uppgift faller inom sjukhjälpsverksamheten, bör dennas utöfvande icke

tyngas eller äfventyras genom förening därmed af en verksamhet för

meddelande af högre begrafningshjälp. Riksdagen har fördenskull funnit

önskvärdt, att det högsta medgifna beloppet för registrerad sjukkassas

begrafningshjälp sättes lägre än 500 kronor.

En undersökning af förekommande begrafningshjälpsbelopp visar,

att ej flere än ett 70-tal kassor gifva högre begrafningshjälp än 200

kronor, äfvensom att åtskilliga af dem upptaga bidrag till bestridande

af utgifterna för denna verksamhetsgren allenast medelst uttaxering.

Flera af dessa kassor äro ock jämförelsevis stora och starka kassor;

och man torde kunna hoppas, att ett särskiljande af de två verksamhetsgrenarna

på två särskilda kassor, en för sjukhjälp eller för sjuk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

hjälp och lägre begrafningshjälp samt en allenast för begrafningshjälp,

skall kunna genomföras utan att föranleda hela deras betydelsefulla

verksamhets nedläggande.

På grund af det nu anförda har Riksdagen beslutat, att sjukkassa

ej skall tillåtas meddela högre begrafningshjälp än 200 kronor. Riksdagen

har emellertid funnit ett undantag från denna regel vara under

vissa förutsättningar påkalladt.

Skall nämligen en redan vid den föreslagna lagens ikraftträdande

befintlig och vid viss tidigare tidpunkt registrerad sjukkassa enligt sina

vid sistnämnda tid gällande stadgar bereda högre begrafningshjälp än

200 kronor — dock icke högre än 500 kronor —, så synes sådan kassa

otvifvelaktigt böra tillåtas att fullgöra hvad dess stadgar sålunda ålagt

eller medgifvit den gentemot dem af kassans medlemmar, åt hvilka

den högre begrafningshjälpen var vid ofvanberörda tidigare tidpunkt

utlefvad. Den tidpunkt, som nyss afsetts, bör af lätt insedda

skäl ej sammanfalla med tiden för lagens ikraftträdande, utan har Riksdagen

bestämt densamma till tiden för lagens utfärdande. Har sjukkassa,

hvarom nu är fråga, för afsikt att begagna sig af nyssberörda tillåtelse,

bör kassan tillkännagifva denna afsikt i ansökningen om registrering

enligt den nya lagen. Och har så skett, böra enligt Riksdagens

mening för kassan gälla flertalet af de i förslaget särskild^; beträffande

ekonomiskt delad kassa och dess begrafningshjälpsverksamhet upptagna

bestämmelser.

Af hvad Riksdagen sålunda beslutat hafva påkallats dels ändringar

af åtskilliga förslagets §§ och dels särskilda bestämmelser i en ny §.

Ändringarna afse förslagets §§ 2, 16, 19, 20, 22, 23, 25, 26, 84, 92,

94, 109 och 116. De särskilda bestämmelserna äro sammanförda i en

ny 117 §, hvilket medfört, att förslagets § med detta nummer af utskottet

gifvits paragrafnummer 118.

8 §•

Vid behandling af denna § har Riksdagen jämväl föreliaft en af

enskilda motionärer gjord framställning af innebörd, att arbetsanställning

ej borde få förknippas med skyldighet att tillhöra viss sjukkassa

för den, hvilken redan tillhörde annan sjukkassa, hvari honom vore

tillförsäkrad minst så stor sjukhjälp som den i lagförslaget föreskrifna.

Den af motionärerna i motiveringen för deras framställning uttalade

mening, att arbetsanställnings förknippande med skyldighet att

tillhöra viss sjukkassa utgör ett missförhållande, delar Riksdagen så till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

vida, som det knappast lärer kunna tänkas något fall, där det vore att

anse såsom i allo befogadt att i fråga om den, som redan är medlem

af registrerad sjukkassa, uppställa det villkor för hans antagande i

anställning, att han skall inträda i viss sjukkassa.

Då ett förbud mot villkor, som nyss nämnts, icke bör äga plats i

den lagstiftning, hvarom fråga är, har Riksdagen måst söka någon

annan utväg till förhindrande däraf, att villkor af ifrågavarande beskaffenhet

uppställas. Riksdagen har därvid uppmärksammat, att i stadgarna

för åtskilliga kassor förekommer bestämmelse af innebörd, antingen,

helt kort, att innehafvande af anställning vid viss inrättning

eller hos viss arbetsgifvare medför plikt att ingå i kassan, eller ock

att enligt öfverenskommelse med an gifven arbetsgifvare antagande af

anställning hos honom är förbundet med sådan skyldighet. Ett införande

i den tillämnade lagen om sjukkassor af förbud mot upptagande

i kassas stadgar af bestämmelse, som nu angifvits, beträffande den,

hvilken redan är medlem af annan registrerad sjukkassa, kan väl icke,

såsom Riksdagen ingalunda förbisett, förhindra arbetsgifvare att vid

antagande i anställning fästa förutnämnda villkor. Men Riksdagen har

menat, att förefintligheten i sjukkasselagen af ett dylikt förbud skulle

visa sig verka därhän, att ifrågakomna villkor ej vidare uppställdes.

Hvad som anförts med tanke på förbindande af skyldighet att ingå

i viss sjukkassa med antagande af viss anställning äger tydligen lika

giltighet i fråga om samma skyldighets förknippande med inträde i viss

förening.

Riksdagen har efter nu angifna öfverväganden beslutat visst tilllägg

till förevarande §.

11 §•

Af skäl, som äga samband med den under 8 § härofvan omförmälda

framställning, hafva samma motionärer hemställt, att sådan förändring af

lagförslagets 11 § måtte af Riksdagen beslutas, att sjukkassemedlem,

som fyllt fyrtio år eller hvars medlemskap varat fem år, ej skulle kunna

uteslutas ur kassan allenast af den anledning, att han lämnat viss anställning.

Denna hemställan har vunnit beaktande hos Riksdagen i den mån,

som framgår af den ändrade lydelse af förevarande § Riksdagen

beslutat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

7

28, 30, 39, 45, 48, 49, 53, 60 och 79 §§.

Ändringarna uti dessa §§ i lagföreslaget äro antingen sådana, som

synts Riksdagen önskvärda med hänsyn till beskaffenheten af det slag

af föreningar, som sjukkassorna utgöra, eller ock allenast följder af

ändringar utaf förstnämnda art.

57 §.

Riksdagen har funnit sig böra i denna § föreslå den ändring, att

första stycket skall utgå och ersättas med en vid paragrafens tredje

stycke fogad bestämmelse af det innehåll, den af Riksdagen beslutade

lag utvisar.. Såväl innebörden af hvad sålunda beslutats som anledningen

därtill torde vara så nära liggande, att någon särskild utveckling

därutinnan ej synts erforderlig.

58 §.

De i denna § af Riksdagen vidtagna ändringarna äro följder af

hvad Riksdagen beslutat i fråga om 39 och 57 §§.

87 §.

Den beslutade ändringen af paragrafens första stycke har till

ändamål att bereda en enligt nu gällande lag om sjukkassor registrerad

sjukkassa enahanda skydd för dess firma under den tid, samma lag förblifver

gällande för kassan, som tillkommer en enligt den nya lagen

registrerad sjukkassas firma.

.Till förevarande paragraf har Riksdagen beslutat ett tillägg i syfte,

att icke saknaden af ett sådant stadgande af allmännare innehåll, som

det i 63 § af gällande lag om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet meddelade, skall kunna, på sätt anmärkt blifvit, medföra

olägenhet. — Af detta tillägg har föranledts beslut om jämkning- af

ordalagen i 88 §.

89 §.

Riksdagen har här beslutat en förändring af paragrafens ordalydelse

till tydligare uttryckande af den mening, som lärer vara afsedd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt får Riksdagen

alltså för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen för sin del beslutat

lag om sjukkassor af den lydelse, härvid fogade bilaga utvisar.

Stockholm den 2 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

9

Bilaga.

Lag

om

sjukkassor.

1 kap. Om registrerade sjukkassor.

Inledande bestämmelser.

1 §■

Sjukkassa, eller sådan förening för inbördes understöd, som afser

att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse bereda antingen

enbart sjukhjälp eller ock såväl sjukhjälp som begrafningshjälp, må

kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad.

Sjukkassa, hvilken allenast meddelar sjukhjälp samt afser att bereda

sådant understöd endast åt medlemmar af andra sjukkassor och uteslutande

eller hufvudsakligen för tid, för hvilken dessa medlemmar på

grund af redan åtnjuten sjukhjälp icke äro berättigade att för inträffad

sjukdom bekomma dylikt understöd från de särskilda kassorna, benämnes

härnedan fortsättningskassa.

Hvad i denna lag stadgas om sjukkassa i allmänhet äger tillämpning

i afseende å fortsättningskassa i den mån, sådant finnes angifvet

i 3 kap.

2 §•

Registrerad sjukkassa vare ej tillåtet att meddela högre begrafningshjälp

än tvåhundra kronor, ej heller att utöfva verksamhet, som

uppenbarligen är främmande för det ändamål, kassan enligt 1 § har att

fullfölja.

3 §•

Registrerad sjukkassa äger förvärfva rättigheter och ikläda sig

skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära och

svara.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 36 Ildft

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

För registrerad sjukkassas förbindelser häfta allenast kassans tillgångar,

förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

Om sjukkassas bildande.

i §■

Sjukkassa skall för att kunna vinna registrering bestå af minst

etthundra medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse. Därest särskilda omständigheter därtill

föranleda, kan registrering beviljas jämväl sjukkassa med mindre medlemsantal

än nyss nämnts, dock ej under tjugufem.

5 §.

Mom. 1. Ansökning om sjukkassas registrering skall göras af dess

styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna sjukkassans firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Mom. 2. Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar af kassans stadgar;

2) afskrift af protokoll vid sammanträde med kassans medlemmar,

utvisande att stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd;

3) enligt fastställda formulär aflattade uppgifter af styrelseledamöterna

rörande medlemmarnas antal samt fördelning efter kön, åldersklasser

och yrkesgrupper äfvensom angående af samfund, inrättning

eller enskild gjord utfästelse af bidrag till kassan.

De vid 1) och 2) angifna handlingar skola vara till riktigheten

styrkta af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter. Å de vid 3) nämnda uppgifterna

skola styrelseledamöternas namnunderskrifter vara styrkta af vittnen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

6 §•

Sjukkassas stadgar skola angifva:

1) kassans firma;

2) huruvida kassan skall meddela allenast sjukhjälp eller därjämte

begrafningshjälp;

3) hvilket område kassans verksamhet skall omfatta;

4) den ort inom riket, där kassans styrelse skall hafva sitt säte;

5) de villkor, som skola gälla för inträde i kassan;

6) sjukhjälpens beskaffenhet och storlek samt förekommande begrafningshjälps

belopp äfvensom tid och villkor för åtnjutande af nämnda

understöd;

7) de fasta afgifternas belopp eller erforderliga grunder för deras

beräknande;

8) huruvida uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, äfvensom

i hvilken ordning beslut därom skall fattas och efter hvilka grunder

beslutad uttaxering skall verkställas;

9) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
10)

huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;

11) huru de medel må användas, hvilka på grund af medgifvande

enligt 25 § icke skola afsättas till fond;

12) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

13) huru ofta ordinarie sjukkassesammanträde skall hållas;

14) det sätt, hvarpå kallelse till sjukkassesammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast

skola vara vidtagna; samt

15) huru i händelse af kassans upplösning med behållna tillgångar

skall förfaras.

7 §•

Sjukkassas firma skall innehålla ordet »sjukkassa» samt, där sjukkassan

skall bereda jämväl begrafningshjälp, utmärka detta förhållande.

I sjukkassas firma må ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar

ett bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf kan

föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag. Ej heller

må sjukkassas finna innehålla såväl ordet »ömsesidig» som ordet »försäkring».

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående

sjukkassas firma.

Om medlems inträde i och afgång ur sjukkassa.

8 §•

I sjukkassas stadgar må icke föreskrifvas, att kassans medlemsantal

ej får öfverstiga visst tal.

Ej heller må i sjukkassas stadgar upptagas bestämmelse, som innebär,

att tillträde af viss anställning eller inträde i viss förening medför

skyldighet att inträda i kassan för den, hvilken redan är medlem af

annan registrerad sjukkassa.

9 §•

I sjukkassa må icke någon vinna inträde eller kvarstå allenast för

beredande af begrafningshjälp. Dock äge sjukkassa i stadgarna bestämma,

att medlems make kan vinna inträde i kassan uteslutande för

nämnda ändamål, äfvensom att medlem, hvilken på grund af föreskrift

i stadgarna, som omförmäles i 15 § 8 inom., icke äger att för viss

eller vissa sjukdomar bekomma ytterligare sjukhjälp från kassan, må

kunna uteslutande för beredande af begrafningshjälp kvarstå i densamma.

10 §.

Medlem äge att efter skriftlig anmälan när som helst utträda ur

sjukkassan.

11 §•

Medlem af sjukkassa kan icke därur uteslutas af andra grunder

än i stadgarna eller denna lag bestämts.

Stadgarna må ej innehålla, att medlem kan uteslutas på den grund,

att han öfverskridit .viss ålder, eller att hans hälsotillstånd försämrats,

eller att han redan i någon viss utsträckning bekommit sjukhjälp.

Ej heller må i stadgarna upptagas bestämmelse, som innebär rätt att

utesluta medlem, hvilken tillhört kassan ett år, på grund däraf att

han afflyttat från kassans verksamhetsområde till annan ort inom riket,

eller medlem, hvilken tillhört kassan fem år eller, där lian uppnått

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Rilcsdagens Skrifvelse Nr 156.

fyrtiofem års ålder, två år, på grund däraf att hans medlemsskap i viss

förening eller annat samfund upphört eller att han lämnat visst yrke

eller viss anställning.

12 §.

Å samma tid må icke någon vara medlem af mer än en sjukkassa.

Dock utgör medlemskap i sjukkassa, som är under likvidation eller i

konkurstillstånd, ej hinder för inträde i annan kassa.

Varder, efter det sjukkassas konkurs befunnits lämna öfverskott,

enligt 79 § beslutadt, att kassans verksamhet skall fortsättas, vare medlem

af kassan, hvilken på grund af konkursen inträdt i annan kassa,

skyldig att utan uppskof utträda ur endera af kassorna.

Finnes någon obehörigen tillhöra mer än en sjukkassa, äge han

kvarstå allenast i den kassa, i hvilken han först inträdt, och varde förty

utesluten ur kassa, däri han senare vunnit inträde.

13 §.

Har medlem utträdt ur sjukkassa eller därur uteslutits eller aflidit,

äge kassan ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes föreskrifvet,

rätt att utfå såväl afgift, hvilken enligt stadgarna skall erläggas för

den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, som ock hvad å den afgångne

belöper enligt beslut om uttaxering, som fattats före anmälan

om utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet. År ej i stadgarna

det belopp, som må medelst uttaxering utkräfvas af medlem,

begränsadt, och fattas beslut om uttaxering, vare dock medlem, som

ej biträdt beslutet och som ofördröjligen anmäler sig till utträde, ej

pliktig att erlägga hvad enligt beslutet å honom belöper.

Då medlem utträdt eller uteslutits ur sjukkassa, må han ej utbekomma

något af kassans tillgångar.

14 §.

Har medlem afflytta! från sjukkassans verksamhetsområde till ort,

som ligger inom området för annan sjukkassas verksamhet, är sistnämnda

kassa pliktig att på anmodan af den kassa, medlemmen tillhör,

utan ersättning tillhandagå densamma med nödig sjukkontroll

öfver medlemmen. År den nya boningsorten belägen inom området

för mer än eu sjukkassas verksamhet, åligger nu stadgad skyldighet

den af kassorna, som med afseende å medlemmarnas personliga förhållanden

är närmast jämförlig med den kassa, den flyttande tillhör.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Tvist, huruvida eller i hvilken omfattning kassa är pliktig att i

förut angifna hänseende tillhandagå annan sjukkassa, afgöres af tillsynsmyndigheten.

Där ej sjukkassas stadgar bestämma annorlunda, åligger det medlem,

som afflyttar från kassans verksamhetsområde eller utom samma

område ombyter boningsort eller återflyttar till ort inom nämnda område,

att om den nya boningsorten ofördröjligen göra skriftlig anmälan,

vid äfventyr att varda förlustig rätt till understöd från kassan för den

tid, som förflyter, intill dess sådan anmälan skett.

Om understöd.

15 §.

Mom. 1. Sjukkassa må icke meddela sjukhjälp åt annan än den,

som för erhållande af sådant understöd är medlem af kassan (sjukhjälpsförsäkrad

medlem).

Mom. 2. Sjukkassas förpliktelse att meddela sjukhjälp kan icke

med afseende å sjukdomens art inskränkas i vidare mån, än att medelst

föreskrift i stadgarna må bestämmas, att sjukhjälp ej skall utgå för

sjukdom, som den sjuke afsiktligt eller vid föröfvande af handling,

för hvilken straff ådömts honom, ådragit sig. Såsom sjukdom enligt

denna lag anses icke sjukdomsliknande tillstånd, som allenast beror af

hög ålder.

Mom. 3. Sjukhjälp skall minst omfatta vård å sjukhus eller läkarvård

jämte läkemedel eller visst belopp i penningar för hvarje dag, för

själfför sörj ande medlem ej understigande nittio öre.

Mom. 4. Sjukhjälp i penningar skall vara bestämd till lika belopp

för kassans alla sjukhjälpsförsäkrade medlemmar eller, där kassan

är indelad i klasser på sätt i 19 § sägs, för alla dylika medlemmar af

samma klass. I stadgarna må dock bestämmas, att sådan sjukhjälp skall

utgå i visst förhållande till sjukhjälpsförsäkrad medlems inkomst; och

skola i ty fall i stadgarna angifvas grunder, efter hvilka inkomsten skall

beräknas.

Mom. 5. Sjukkassa är icke, så vidt ej annorlunda bestämts i

stadgarna, pliktig meddela sjukhjälp, med mindre sjukdomen medfört

väsentlig nedsättning af arbetsförmågan. Medlem, till hvilken sjukhjälp

börjat utgå, skall äga att utan afbrott bekomma sådant understöd,

så länge väsentlig nedsättning af arbetsförmågan fortvarar, intill dess

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

för den sjuke tiden för åtnjutande af sjukkjälp (sjukhjälpstiden) gått

till ända.

Mom. 6. Sjukhjälp, som består af vård å sjukhus eller läkarvård

jämte läkemedel, skall meddelas så snart ske kan.

Mom. 7. Sjukhjälp, som utgår i penningar, får gifvas allenast

om sjukdomen varat, minst tre dagar, men må i sådan händelse meddelas

från sjukdomens början; och skall sådan sjukhjälp gifvas sist från och

med sjunde dagen, räknadt från och med den dag väsentlig nedsättning

af arbetsförmågan inträdt, eller, därest enligt stadgarna anmälan

om sjukdomsfallet är villkor för erhållande af sjukhjälp i penningar och

sådan anmälan gjorts senare än nämnda sjunde dag, från och med den

dag anmälan skett.

Mom. 8. Sjukhjälpstiden skall utgöra minst nittio dagar för hvarje

tidsperiod af tolf månader. Dock må i stadgarna bestämmas, att, där

en. sjukdom ensam eller i förening med annan, som inträffat medan i

följd af den förra väsentlig nedsättning af arbetsförmågan ännu förefanns,

redan föranledt meddelande af sjukhjälp för tid, ej understigande

nittio dagar, ytterligare sjukhjälp ej skall utgå för nämnda sjukdomar.

Utan hinder af de begränsningar beträffande sjukhjälpstiden, som

stadgarna må innehålla,. skall medlem, hvilken träffats af olycksfall,

vara berättigad till sjukhjälp för olycksfallet för de första sextio dagarna

därefter, dock att jämväl härvid skall gälla hvad ofvan i mom. 7

stadgats.

Mom. 9. '' I hvad mån undantag från ofvan i denna § gifna bestämmelser

må äga rum stadgas i 18 §.

16 §.

Begrafningshjälp skall åt hvarje för beredande af sådant understöd

i sjukkassan upptagen medlem (begrafningskjälpsförsäkrad medlem) utfästas

att utgå med visst belopp.

Begrafningshjälpsbeloppet skall vara lika för kassans alla begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar eller, där kassan är indelad i klasser,

för alla dylika medlemmar af samma klass.

Begrafningshjälp må ej af sjukkassa utgifvas i anledning af annans

än begrafningshjälpsförsäkrad medlems frånfälle.

17 §.

Därest enligt sjukkassas stadgar läkarintyg angående inträdessökandes

hälsotillstånd icke fordras, må understöd ej utgå i anledning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

af sjukdom eller dödsfall, som inträffar under de första sextio dagarna

efter inträdet. Hvad nu stadgats gälle dock icke, om sjukdomen eller

dödsfallet orsakats af olycksfall, som inträffat efter inträdet i kassan,_

ock äge ej heller tillämpning beträffande medlem, hvilken på grund af

sin anställning varit pliktig att inträda i kassan.

Upptages i sjukkassas stadgar bestämmelse, innebärande att sjukhjälp

ej skall utgå för sjukdom, som inträffar innan viss tid förflutit

från inträdet i kassan, må denna tid icke sättas längre än etthundratjugu

dagar. Sådan bestämmelse niå ej afse sjukdom till följd af olycksfall,

som inträffat efter inträdet i kassan.

18 §•

År sjukkassas sjukhjälpstid längre än den enligt denna lag kortaste

tillåtna, må genom föreskrift i stadgarna bestämmas, att rätten till sjukkjälp

för den Överskjutande tiden skall vara på visst sätt inskränkt.

Dylik föreskrift må dock ej leda till inskränkning af den rätt till sjukhjälp

för olycksfall, hvarom stadgas i andra stycket af 15 § 8 mom.

I sjukkassas stadgar må beträffande medlem, hvilken i anledning

af uppkommen sjukdom jämlikt lag eller utfästelse är berättigad att af

annan erhålla ersättning eller sjukvård, som ej utgör fattigvård, föreskrifvas,

att han icke skall äga rätt till sjukhjälp för den sjukdom eller

att han skall vara underkastad viss inskränkning i sin rätt därtill.

Har större sjuklighet eller dödlighet i viss sjukdom yppats inom

sjukkassas verksamhetsområde, må genom beslut å sammanträde för

bestämd tid föreskrifvas, att för den sjukdom sjukhjälp ej skall

meddelas eller skall på visst sätt inskränkas, eller att på grund af

dödsfall i den sjukdom begrafningshjälp ej skall utgå eller skall utgå

allenast med belopp, som i förhållande till den utfästa begrafnmgshjälpens

storlek blifvit i lika mån afkortade. Beslut, som nu nämnts,

vare ej giltigt, med mindre det blifvit godkändt af tillsynsmyndigheten.

19 §.

Skola inom sjukkassa finnas särskilda klasser med ändamål att

meddela till art eller omfattning olika sjukhjälp eller begrafningshjälp

till olika belopp, varde i stadgarna för enhvar af de särskilda

klasserna upptagna bestämmelser rörande de ämnen, som angifvas i 6

§ vid 5), 6) och 7).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrivelse Nr 156.

17

I klass, däri sjukhjälp skall beredas, må sådant understöd icke

meddelas, med mindre antalet sjukhjälpsförsäkrade medlemmar i klassen

uppgår till tjugufem; dock må, äfven efter det antalet dylika medlemmar

nedgått under hvad nu nämnts, sjukhjälp fortfarande tilldelas dem,

som voro sjukhjälpsförsäkrade i klassen, medan dess sjukhjälpsförsäkrade

medlemmar ännu utgjorde minst tjugufem.

Beträffande klass, i hvilken begrafningshjälp skall beredas, har

tillsynsmyndigheten att på framställning bestämma det minsta för utfästande

af sådant understöd tillåtna antalet begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar i klassen.

Vidare skall gälla:

att medlem ej kan utan sitt medgifvande flyttas från en klass

till annan;

att medlem icke må för erhållande af sjukhjälp tillhöra mer än en

af de klasser, i hvilka dylikt understöd, enbart eller till en del, meddelas

i penningar;

att medlem icke må för beredande af begrafningshjälp tillhöra mer

än en af de klasser, i hvilka dylikt understöd meddelas;

att vid medlems öfvergång från klass med lägre sjukhjälp i penningar

eller lägre begrafningshjälp till klass med högre sådan sjukhjälp

eller begrafningshjälp hvad i 17 § stadgas skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om rätt till sjukhjälp i penningar eller begrafningshjälp

i den klass, till hvilken öfvergången skett; skolande intill dess sådan

rätt inträda sjukhjälp i penningar och begrafningshjälp utgå med belopp,

som meddelas i den klass, från hvilken öfvergången skett.

Om afgifter och uttaxering samt om räkenskapers förande och fondbildning.

20 §.

Mom. 1. De fasta afgifterna må icke göras olika för olika grupper

af sjukkassans medlemmar i vidare mån än som skäligen föranledes

af olikhet medlemmarna emellan i afseende å understödsrätt eller

sjukdoms- eller dödsfallsrisk eller ock betingas af sådan bestämmelse

i stadgarna, som angifves i 21 §. De afgifter, som äro afsedda för

sjukhjälpsverksainheten och förekommande begrafningshjälpsverksamhet,

skola vara så afvägda, att de i förening med andra kassans inkomster,

hvilka kunna vara bestämda för enahanda ändamål som dessa afgifter,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 36 Häjt. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

må antagas förslå till täckande af kassans löpande utgifter för sjuklijälp,

begrafningshjelp och förvaltning samt till nödig fondbildning.

Mom. 2. De inkomster, hvilka äro bestämda för sjukhjälpsverksamheten

och begrafningshjälpsverksamhet må ej i vidare mån än som kan

föranledas af stadgarnas bestämmelser i ämne, som angifves i 6 § vid

11), användas för annat ändamål än nämnda verksamhetsgrenar samt

afsättning till den i 23 § omförmälda fond.

Mom. 3. Skall enligt sjukkassas stadgar uttaxering å medlemmarna

kunna äga rum, må sådan beslutas allenast i den händelse, att kassans

för dess sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet bestämda inkomster

finnas otillräckliga för ändamål, hvartill de skola användas. Genom

uttaxering erhållna medel må användas allenast för samma ändamål

som de inkomster, hvilkas otillräcklighet föranledt uttaxeringen.

21 §.

Skall enligt sjukkassas stadgar inträde i kassan vara medgifvet

allenast för personer, som innehafva anställning hos viss arbetsgivare,

och har arbetsgifvaren till kassan öfverlämnat gåfva eller iklädt sig

förpliktelse, hvilken gåfva eller förpliktelse är af större betydelse för

de fasta afgifternas eller af kassan meddeladt understöds storlek, må i

stadgarna föreskrifvas, att för medlem, hvilken efter afgång från anställningen

kvarstår i kassan, de fasta afgifterna skola höjas med angifvet

belopp, skäligen motsvarande den medlemmen tillgodokommande

förmån af nämnda gåfva eller förpliktelse.

22 §.

I afseende å förandet af sjukkassas räkenskaper skola särskilda

föreskrifter meddelas af tillsynsmyndigheten att gälla jämte dem,

som kassan jämlikt förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

den 4 maj 1855 har att iakttaga. Räkenskapsafslutning

skall ske för kalenderår.

Räkenskaperna skola föras så, ätt af desamma framgår, hvilka kassans

tillgångar utgöra fond.

23 §.

Då bokslut är uppgjordt för sjukkassa, skall hvad af de för

kassans sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet bestämda inkomster

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

19

och genom uttaxering erhållna medel ej åtgått för det år, bokslutet

rörer, afsättas till fond, hvars kapital och afkastning må tagas i anspråk

allenast'' i den mån kassans inkomster ej förslå till täckande af utgifterna

för nyssnämnda ändamål.

24 §.

Finnes sjukkassas för dess sjukhjälps- eller begrafningshjälpsverksamhet

bestämda tillgångar icke förslå för ändamål, hvartill de skola

användas, skall styrelsen utan uppskof hos tillsynsmyndigheten göra

anmälan om förhållandet med tillkännagifvande, huruvida i anledning

däraf viss åtgärd vidtagits eller kommer att inom angifven tid vidtagas.

I anledning af dylik anmälan ankomme på tillsynsmyndigheten

att efter omständigheterna anvisa, hvilka åtgärder böra af kassan vidtagas.

25 §.

På ansökan af sjukkassas styrelse äger tillsynsmyndigheten medgifva,

att i denna lag föreskrifven afsättning till fond må tills vidare

upphöra, där tillsynsmyndigheten finner sådan afsättning kunna undvaras

utan äfventyrande af kassans förmåga att fullgöra sina förbindelser.

Har dylikt medgifvande lämnats, äge tillsynsmyndigheten, när

helst den därtill finner skäl, återkalla detsamma.

26 §. .

Hvad i 20 § 2 och 3 mom. samt 23 § stadgas i fråga om användning

af vissa sjukkassas tillgångar må icke åberopas mot tredje

man, med mindre han insett eller bort inse, att stadgandet ägt tilllämpning.

Om styrelse och firmateckning.

27 §.

För sjukkassa skall finnas en styrelse, bestående af minst tre ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

sjukkassans angelägenheter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

28 8.

Styrelsen väljes å sjukkassesammanträde; dock må i stadgarna kunna

bestämmas, att styrelsen eller ledamot däraf skall på annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare.

29 §.

Ledamot af styrelsen må ej utses för längre tid än fem år.

Ändå att den tid, för hvilken styrelseledamot blifvit utsedd, ej gått

till ända, må ban skiljas från uppdraget genom beslut af den, som

utsett honom.

30 §.

Afgår af sjukkassan vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där sjukkassans stadgar

sådant medgifva, med valet kunna anstå, till dess den tid, för hvilken

den afgångne blifvit vald, gått till ända, såframt styrelsen är beslutför

med kvarstående ledamöter.

31 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats

teckna sjukkassans firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla a sjukkassans vägnai

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda sjukkassan.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen ellei

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

32 §.

I förhållande till sjukkassan vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 31 § är sagdt, äga företräda kassan, pliktiga

att i sin förvaltning af kassans angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af sjukkassesammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma sjukkassesammanträdes

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller sjukkassans

stadgar.

33 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna sjukkassans firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af sjukkassesammanträde,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af sjukkassesammanträde,

med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

34 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej

företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att deltaga

i ärendets behandling; men vare i förhållande till tredje man, som

är i god tro, sjukkassan i hvarje fall bunden af åtgärd som af beslutfört

antal vidtages.

35 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och sjukkassan. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan sjukkassan och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot sjukkassans.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från sjukkassans sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

36 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan

än styrelseledamot att teckna sjukkassans firma; och äge jämväl sjukkassesammanträde

tillåta styreisen att meddela sådant bemyndigande.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna sjukkassans firma,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

skall tillämpas hvad som enligt 31 och 32 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

37 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flera gemensamt.

38 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna sjukkassans firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall logas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

39 §.

Utan sjukkassesammanträdes bemyndigande må den, som äger företräda

sjukkassan, ej föryttra sjukkassans fasta egendom.

40 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för sjukkassa, bör undertecknas

med kassans firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,

äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med sjukkassans firma och framhår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å kassans vägnar, vare de,

som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för kassan

bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen må hafva slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

41 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för. den, som

eljest, ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna sjukkassans

firma, att för kassan mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken^,

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då

annat meddelande skall delgifvas sjukkassan.

Vill styrelsen kära till sjukkassan, utlyse styrelsen sjukkassesammanträde

för val af ombud att i den tvist föra kassans talan. Stämning

skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å sammanträdet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

PdJcsdagens Skrifvelse Nr 156.

23

42 §.

Minst en månad före det sjukkassesammanträde, där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af

styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

43 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller sjukkassans

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

sjukkassan skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters ansvarighet gent emot tredje man

stadgas i 101 §.

44 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

45 §.

Styrelsens förvaltning och sjukkassans räkenskaper skola granskas

af minst två revisorer.

Revisorerna väljas å sjukkassesammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

dill revisor må ej utses den, som är i sjukkassans eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

sjukkassesammanträde och ej omfatta längre tid än två år. Revisor

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af sjukkassan vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

''Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

46 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

sjukkassans alla tillgångar samt granska alla dess böcker räkenskaper

och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras. .

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att stalla sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af sjukkassan meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot kassans stadgar.

Revisorerna skola å sjukkassesammanträde afgifva en åt dem underskrifven

berättelse öfver granskningen och därvid foga styrelsens förvaltningsberättelse.

„ , . ,

Angående revisorers befogenhet att påfordra utlysande åt extra sju

kassesammanträde stadgas i 51 §.

47 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägo-es

å sjukkassesammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppo''ift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgi t

i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, sjukkassan

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en for alla och alla

för en.

Om sjukkassesammanträde.

48 §.

Sjukkassemedlems rätt att deltaga i handhafvandet af sjukkassans

angelägenheter utöfvas å sjukkassesammanträde; dock må i stadgarna

bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola handläggas

å sjukkassesammanträde, må i annan ordning afgöras.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för annan

deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och sjukkassan.

Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal mellan sjukkassan

och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot sjukkassans. Hvad sålunda stadgats age

motsvarande tillämpning beträffande gåfva från sjukkassans sida, sa ock

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,

för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

Å sjukkassesammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej företagas till afgörande, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras.

Öfver beslut, som å sjukkassesammanträde fattas, skall genom styrelsens

försorg föras protokoll. Senast fyra veckor efter sammanträdet

skall protokollet vara tillgängligt för sjukkassemedlemmarna.

49 §.

Jämte hvad i 48, 57 och 58 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut galle, där ej annorlunda linnes bestämdt i

stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvande! af sjukkassans

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en

medlem;

att såsom sjukkassans beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

50 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla sjukkassans medlemmar

till extra sjukkassesammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra sjukkassesammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Har sådan påfordran skett, skola revisorerna ofördröjligen

gifva tillsynsmyndigheten underrättelse därom. Efterkommer

styrelsen ej inom en vecka revisorernas påfordran, ägo de själfva

utlysa sjukkassesammanträde. Åro ej samtliga revisorer ense om sammanträdets

utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena sig,

eller vid lika röstetal deras mening, som anse extra sammanträde ej

böra hållas.

Bill. till Riksd, Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. :t<i Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Extra sjukkassesammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondel af

sjukkassans samtliga medlemmar eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

Öl §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla sjukkassans

medlemmar till ordinarie sjukkassesammanträde, eller bar styrelsen ej

senast två veckor efter påfordran, hvarom i 50 § sista stycket är sagdt,

utlyst sammanträde att bållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten att på anmälan af

sjukkassemedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt, anmoda

styrelsen att utlysa sjukkassesammanträde. Efterkommer styrelsen

ej inom en vecka sådan anmodan, må tillsynsmyndigheten själf utlysa

sammanträdet.

52 §.

Å det sjukkassesammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må kunna uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

53 §.

I sjukkassas stadgar må bestämmas, att sjukkassesammanträdes

befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda personer

Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom sjukkassesammanträde

ansedt; dock att dylik person ej äger öfverlåta sin rösträtt

å sammanträde på annan.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

54 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å sjukkassesammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsén beviljad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna af sjukkassan mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten

uttryckligen förklarats afse äfven den handling.

55 §.

Talan mot revisorer enligt 48 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas bei’ättelse framlades å sammanträde, utan så

är, att talan grandas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

56 §.

Afträdes sjukkassas egendom till konkurs, som börjar inom två år

från det revisorernas berättelse framlades å sjukkassesammanträde, äge

konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom att mot

revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 48 §.

Talan, som ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom

en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af sjukkassan då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af sjukkassas stadgar och Yissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å sjukkasscsammanträde erfordras.

57 §.

Beslut om stadgeändring, som innebär upptagande af någon förut

icke i stadgarna angifven grund för medlems uteslutande ur sjukkassan,

vare, där ändringen skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande

voro medlemmar af kassan, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna

förenat sig därom.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att medlem tillkommande

rätt till medel, livilka på grund af medgilvande enligt 25 § ej skola

afsättas till fond, eller till behållna tillgångar vid sjukkassans upplösning

inskränkes, äge ej giltighet, med mindre beslutet fattats å två på

hvarandra följande sjukkassesammanträden, däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Beslut om annan ändring af stadgarna än förut i denna § angifvits

vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande sjukkassesammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. Innefattar

beslutet nedsättning af förekommande begrafningshjälps belopp, vare, där

nedsättningen skall afse jämväl dem, åt hvilka vid frågans afgörande

begrafningshjälp redan var utfäst, och de ej alla därtill samtyckt, för

beslutets giltighet ytterligare erforderligt, att beslutet afser nedsättning

af all utfäst begrafningshjälp i lika mån efter beloppens storlek samt

att tillsynsmyndigheten pröfvat nedsättningen nödig för bevarande af

kassans förmåga att fullgöra sina förbindelser.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

58 §.

I fråga om giltighet af beslut om sjukkassas trädande i likvidation

i andra fall än i 62 och 79 §§ sägs eller om sjukkassas anslutning till

fortsättningskassa vare lag, som i 57 § tredje och fjärde styckena sägs.

Beslut, att sjukkassas anslutning till fortsättningskassa skall upphöra,

vare ej giltigt, med mindre det biträdts af samtliga de röstande,

hvilka till följd af anslutningens upphörande skulle förlora rätt till

sjukhjälp från fortsättningskassan.

59 §.

Beslut om ändring af sjukkassas stadgar skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i två

exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som

förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af sjukkassas stadgar, att medlems förpliktelse

att erlägga bidrag till kassan ökas, må ej tillämpas mot

medlem, som icke biträdt beslutet och som anmäler sig till utträde ur

kassan inom fyra veckor från det beslutet fattades.

Beslut om stadgeändring, som innebär inskränkning af sjukkassans

skyldighet att meddela sjukhjälp, äge icke tillämpning i fråga om sjukhjälp

för sjukdom, på grund af hvilken rätt till erhållande af sådant

understöd redan inträd t.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

29

Om klander af sjukkassas beslut.

60 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller sjukkassemedlem, att sjukkassas

beslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot

denna lag eller sjukkassans stadgar, äge därå tala genom stämning å

sjukkassan inom tre månader från beslutets dag. Försummas det, vare

rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 41 § andra

stycket sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om det

där omförmälda sjukkassesammanträde blifvit inom ofvan i denna § stadgad

tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är af beskaffenhet att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom sjukkassas beslut upphäfts eller ändrats,

gälle jämväl för de medlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

61 §.

Saknar sjukkassa till registret anmäld behörig styrelse, vare medlem

af kassan eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt kan vara

beroende däraf, att någon linnes, som äger företräda kassan, äfvensom

tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

att sjukkassan må förklaras skyldig att träda i likvidation.

Kungörelse om ansökniugen med uppgift om tiden, när densamma

kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas

och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där så

äskas, förordna eu eller flera sysslomän att emellertid taga sjukkassans

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta

tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att kassan

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att

verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

62 §.

Sjukkassa skall ock träda i likvidation,

1) då medlemsantalet, där det vid registreringen utgjorde etthundra

eller mera, nedgått under etthundra och tillsynsmyndigheten enligt meddeladt

beslut funnit det icke kunna medgifvas sjukkassan att med mindre

medlemsantal än etthundra fortsätta sin verksamhet samt sistnämnda

tal icke åter uppnåtts inom tre månader;

2) då medlemsantalet, där tillsynsmyndigheten funnit skäligt lämna

sådant medgifvande, som nyss angifvits, eller kassan registrerats med

mindre antal medlemmar än etthundra, nedgått under tjugufem och

detta tal ej åter uppnåtts inom tre månader;

3) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna kassan skall upphöra med sin verksamhet.

63 §.

Har sjukkassa beslutat att träda i likvidation, eller skall eljest, af

anledning som i 62 § sägs, likvidation verkställas, varde å sjukkassesammanträde

en eller flera likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må bestämmas, att en eller flera likvidatorer skola på

annat sätt utses att jämte de å sjukkassesammanträde valda deltaga i

likvidationen.

64 §.

Utser sjukkassan ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelserna i 62 § vid 1) och 2) påkallar likvidation,

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af kassans verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

65 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 62 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att sjukkassan trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller tillsynsmyndigheten

och efter kassans hörande, att kassan skall träda i

likvidation; och förelägge rätten kassan att inom viss tid, ej understigande

en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr att förordnande

i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

66 §.

Finnes sjukkassa, som enligt anmälan till registret trädt i likvidation,

sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer, vare

medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt kan vara beroende

däraf, att någon finnes, som äger företräda kassan, äfvensom

tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 61 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

67 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla, intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår å sjukkassesammanträde vald likvidator, innan han fullgjort

sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att

ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

68 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att sjukkassan

trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna kassans firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller livilkå, hvar för sig

eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift himnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna kassans firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt

afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

69 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit grauskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver1

ämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas

berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan, å

sjukkassesammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 52, 54 och 56 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

70 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å sjukkassans

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och så

snart det utan uppenbar skada kan ske, skall sjukkassans egendom förvandlas

i penningar.

71 §•

Likvidatorerna äge ej utan särskild!., af sjukkassan erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å

offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 93 §, må ej

heller lös egendom utan sjukkassans särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om förordnandet

vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan sjukkassans samtycke

vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga sjukkassans egendom

under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda sjukkassa

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag är

stadgadt; dock att hvad i 32 § är stadgadt ej skall äga tillämpning å

likvidatorer, som förordnats enligt 93 §.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Pahsdagens Skrifvelse Nr 156.

33

72 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för sjukkassa i likvidation, bör

undertecknas med kassans firma med tillägg af orden »i likvidation)).

Vid firmateckning skola de, som teckna firman, äfven underskrifva

sina namn.

Har under handlingen ej sjukkassans firma tecknats på sätt härofvan

är sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den

utfärdats å sjukkassans vägnar som ock att sjukkassan är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för sjukkassan bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

73 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skall stadgarnas bestämmelse angående förfarandet

med sjukkassans behållna tillgångar vid dess upplösning gå i

verkställighet. År någon del af gälden tvistig eller icke förfallen och

kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds

betalning erforderliga medel innehållas och beträffande återstoden verkställighet,

som nyss nämnts, äga rum.

Ej må annorledes än nu är sagdt ifrågavarande bestämmelse i

stadgarna gå i verkställighet. Sker det eller befinnas innehållna medel

ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse af sjukkassans

oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som något uppburit, skyldig

att återbära hvad han bekommit.

74 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å sjukkassesammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

75 §.

Åtnöjes medlem ej med likvidatorernas redovisning, skall han genom

stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från den

dag, då redovisningen framlades å sjukkassesammanträde. Försummas

det, hafve han förlorat sin talan.

Bih. till Rikscl. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 36 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

76 §.

Då likvidatorerna å sjukkassesammanträde framlagt redovisning

för sin förvaltning, anses sjukkassan upplöst; ock skola likvidatorerna

ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

77 §.

Så snart beslut, att sjukkassa skall träda i likvidation, blifvit slutligen

gällande, upphör såväl skyldigheten att till kassan erlägga afgift

eller uttaxeradt belopp som ock rätten att af kassan erhålla understöd,

utom beträffande afgift, uttaxeradt belopp eller understöd, som förfallit

till betalning, innan beslutet blef slutligen gällande.

78 §.

o

Afträdes sjukkassas egendom till konkurs, skall underrättelse om

den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Var ej sjukkassan jämlikt slutligen gällande beslut i likvidation, då

dess egendom afträddes till konkurs, upphör med den offentliga stämningens

utfärdande för tiden, intill dess konkursen afslutats eller, där

konkursen lämnat öfverskott, beslut enligt 79 § om verksamhetens

fortsättande må hafva fattats, såväl skyldigheten att till kassan erlägga

afgift eller uttaxeradt belopp som ock rätten att af kassan

erhålla understöd, utom beträffande afgift, uttaxeradt belopp eller understöd,

som förfallit till betalning, innan den offentliga stämningen utfärdades.

Under konkursen företrädes kassan såsom konkursgäldenär af styrelsen

eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 61 § eller

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,

som förordnats enligt sistnämnda §, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

79 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses kassan upplöst,

då konkursen afslutats. Det åligger den, som under konkursen

sist företrädt kassan såsom konkursgäldenär, att om kassans sålunda

skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

"Var sjukkassan ej i likvidation, då dess egendom afträddes till konkurs,

och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å sjukkassesammanträde,

hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen, beslutas,

huruvida kassan skall fortsätta sin verksamhet eller träda i likvidation.

Om registrering och om tillsyn å sjukkassor.

SO §.

I denna lag föreskrifven registrering och tillsyn å sjukkassor handhafves

af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

81 §.

Hos tillsynsmyndigheten skall föras sjukkasseregister för inskrifning

af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas för registrering

eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

82 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara

styrkt af vittnen.

Då sjukkassas registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot och

suppleant, så ock i öfrigt enhvar, som, ensam eller gemensamt med

annan, är berättigad att teckna sjukkassans firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt bihang

till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

83 §.

Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller finnes medlemsantalet

icke tillräckligt för registrerings beviljande eller stadgarnas föreskrifter

om, huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras, ej vara betryggande,

eller pröfvas sjukkassas stadgar eller beslut, som anmäles för

registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot

lag eller författning, skall registrering vägras.

84 §.

Beviljas sjukkassas registrering, läte tillsynsmyndigheten i sjukkasseregistret

införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) kassans firma;

3) den ort, där styrelsen har sitt säte;

4) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna sjukkassans

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

5) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af styrelsen,

hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet

tillkommer;

6) huruvida uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum;

7) det sätt, hvarpå kallelse till sjukkassesammanträde skall ske och

andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den

tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara

vidtagna.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om

registreringen och återställas till sökanden.

SÖ §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i sjukkassas stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i sjukkassas firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

88 §.

En samling af hvad i sjukkasseregistret införes med undantag af

underrättelse om konkurs, hvarom förmäles i 78 §, skall genom det

allmännas försorg efter bana befordras till trycket och förses med register

för hvarje år.

I den män nämnda samling tryekes skall den öfversändas till

hvarje domstol och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt

för hvarje sjukkassa, förvaras såsom bilagor till sjukkasseregistret.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

37

87 §.

Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i förenings-,

sjukkasse- eller försäkringsregister tidigare införd firma, och lider därigenom

innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan

af denne förbjuda sjukkassan att efter viss tid begagna förstnämnda

firma äfvensom ålägga sjukkassan det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i sjukkasseregister verkställd inskrifning

länder honom till förfång, må talan om registeringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

88 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i sjukkasseregister

gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret.

Varder, sedan i sjukkasseregistret gjorts anteckning om sjukkassas

konkurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas

skall anteckningen på därom gjord ansökning alföras ur registret.

89 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i

samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han

visas hafva ägt vetskap om ändringen.

90 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder sjukkassa, bevis hvaraf framgår, att han

den dag, beviset utfärdades, enligt sjukkasseregistret var behörig att

företräda sjukkassan, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det

myndigheten att ur den i 86 § omförmälda tryckta samling inhämta

upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar skall för myndigheten äga vitsord, där ej

annat förhållande visas vara för handen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

91 §.

Det åligger sjukkassas styrelse att för hvarje räkenskapsår inom

två månader från det revisorernas berättelse framlades å sjukkassesammanträde

till tillsynsmyndigheten ingifva:

1) styrelsens och revisorernas berättelser samt styrkt afskrift af

protokoll, upptagande de å sjukkassesammanträde i anledning af nämnda

handlingar fattade beslut;

2) en i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen

underskrifven statistisk redogörelse rörande kassan och dess verksamhet

under året.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.

Sjukkassas styrelse vare pliktig ej mindre att när som helst bereda

tillsynsmyndigheten eller dess ombud tillfälle att inventera kassans

medel samt att granska kassans räkenskaper och öfriga handlingar än

äfven att lämna dem tillträde till sjukkassesammanträde.

92 §.

Nedgår antalet medlemmar af sjukkassa under etthundra eller, där

kassan registrerats med mindre antal medlemmar, under tjugufem,

åligger det styrelsen att ofördröjligen därom göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

I anledning af anmälan, som afser förstnämnda fall,

har tillsynsmyndigheten att, så snart ske kan, meddela beslut, huruvida

det må vara sjukkassan medgifvet att med mindre medlemsantal än

etthundra fortsätta sin verksamhet. Har sådant medgifvande lämnats

och nedgår sedermera medlemsantalet under tjugufem, skall anmälan

därom af styrelsen ofördröjligen göras af tillsynsmyndigheten.

Har i klassindelad sjukkassa antalet medlemmar af en klass nedgått

under hvad, på sätt i 19 § sägs, är för meddelande af sjukhjälp

eller utfästande af begrafningshjälp från klassen bestämdt, åligger

det likaledes styrelsen att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan

hos tillsynsmyndigheten.

93 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka, att sjukkassas

verksamhet står i öfverensstämmelse med denna lag och kassans stadgar

äfvensom i öfrigt utöfvas på ändamålsenligt sätt; och har tillsynsmyndigheten

jämväl att ej mindre i fråga om sjukkassas bildande och af
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Påles dagens Skrifvelse Nr 156.

fattande af dess stadgar än äfven beträffande det lämpliga inrättandet

af dess verksamhet tillhandagå med råd och upplysningar.

Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna lag eller kassans

stadgar förekommer eller att eljest anledning till anmärkning mot

kassans verksamhet föreligger, äger tillsynsmyndigheten meddela kassan

anvisning^ att vidtaga den åtgärd eller förändring af kassans verksamhet,

som pröfvas erforderlig; och må tillsynsmyndigheten jämväl i anvisningen

bestämma viss tid, inom hvilken anvisad åtgärd skall hafva

vidtagits.

Har anvisning enligt denna § eller 24 § meddelats af tillsynsmyndigheten

och finnes sjukkassan icke tillbörligen ställa sig anvisningen

till efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren

göra ansökning om åläggande för kassan att träda i likvidation.

Har sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen

och förordnande af sysslomän samt angående underrättelsö om sådant

förordnande för registrering gälla hvad i 61 § är föreskrifvet. Styrker

ej kassan a den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen efterkommits,

föiklare rätten, att kassan skall träda i likvidation, och förordne

en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

94 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,

så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig

underrättelse ofördröjligen öfverlämnas eller med allmänna posten försändas

till någon, hvilken äger företräda sjukkassan. Innefattar beslutet

afgörande af tvist, hvarom i 14 § sägs, eller anvisning enligt

24 eller 93 §§, eller har genom beslutet af sjukkassa gjord ansökning

afslagits, eller med stöd af 25 § lämnadt medgifvande återkallats

eller registrering af anmäldt förhållande vägrats, skola i underrättelsen

om beslutet skälen därför angifvas.

År sjukkassa eller annan, som enligt denna lag i ärende angående

kassan gjort framställning hos tillsynsmyndigheten, missnöjd med tillsynsmyndighetens

beslut, må, vid talans förlust, besvär öfver beslutet

hos Konungen anföras, där kassans styrelse har sitt säte å ort, inom

Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län, före

klockan tolf å fyrtiofemte dagen och, där styrelsen har sitt säte å ort

inom annan del af riket, före klockan tolf å trettionde dagen från beslutets

dag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

95 §.

Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt

om sjukkasseregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet i

öfrigt äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den i 86 § omförmälda

samling och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas

af Konungen.

96 §.

I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses

eu sjukkassenämnd, bestående af medlemmar af sjukkassor eller ledamöter

af deras eller fortsättningskassors styrelser, hvilken nämnd äger

att årligen sammanträda inför tillsynsmyndigheten för samråd med denna

myndighet i sjukkasseväsendet rörande angelägenheter.

Straffbestämmelser.

97 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ettusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å sjukkassesammanträde, rörande sjukkassans

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, hvilken använder någon sjukkassans tillgång

för ändamål, som, efter hvad han inser, är ett annat än det, för

hvilket samma tillgång är af sedd;

4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å sjukkassesammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig ° uppgift

rörande sjukkassans angelägenheter eller . uppsåtligen underlåter att

göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom granskats.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, ådömas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

98 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 24 § första stycket, 38 §,

46 § första stycket, 48 § sista stycket, 59 § första stycket, 79 § första

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

stycket eller 91 § eller försummas anmälan, som är föreskrifven i 92 §,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

£8 §, 69 § andra stycket eller 76 § åligger.

Förseelse mot 46 § första stycket, 48 § sista stycket eller 69 §

andra stycket må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl sjukkassan som hvarje medlem däraf.

99 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

100 §.

Rätt till understöd från sjukkassa kan icke öfverlåtas och må förty

•ej tagas i mät för gäld.

101 §.

Sjukkassemedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

kassans stadgar tillskynda kassan skada, svare för skadan, en för alla

och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna

lag eller kassans stadgar och tillskyndas tredje man därigenom skada,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för skadan, en

för alla och alla för en.

102 §.

Sjukkassa vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

103 §.

_ Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för

registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där sjukkassans

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Bih. Ull RiJcsd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 36 Raft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

104 §.

Innehålla sjukkassas stadgar förbehåll, att tvister mellan kassan och

styrelsen eller ledamot däraf eller medlem af kassan skola hänskjutas

till afgörande af en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma

verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets

tillämpning hvad om stämning i 41 § finnes stadgadt.

2 kap. Om oregistrerade sjukkassor.

105 §.

Sjukkassa, hvilken ej blifvit registrerad enligt denna lag, kan ej

förvärfva fast egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet

göra fordran eller annan rättighet gällande.

106 §.

Handla ledamöter af styrelsen för sjukkassa, som icke blifvit registrerad

enligt denna lag, eller medlemmar af kassan eller andra å

kassans vägnar, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit,

för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla

och alla för en.

3 kap. Om fortsättningskassor.

107 §.

Medlemskap i fortsättningskassa kan, där icke kassans stadgar

bestämma annorlunda, förvärfvas såväl af sjukhjälpsförsäkrade medlemmar

af sjukkassa, som anslutit sig till fortsättningskassan, som äfven

af sjukhjälpsförsäkrade medlemmar af annan sjukkassa.

Sjukkassa, som är ansluten till fortsättningskassa, är på grund

däraf pliktig att utöfva nödig sjukkontroll och uppbära medlemsbidragför

fortsättningskassans räkning äfvensom att i öfrigt på sätt, som i

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

fortsättningskassans stadgar må vara föreskrifvet, tillhandagå fortsättningskassan

vid åtgärder i dess förvaltning.

Ej vare sjukkassa förment att samtidigt vara ansluten till mer än

en fortsättningskassa.

108 §.

Fortsättningskassa må ej registreras, med mindre dess medlemsantal

uppgår till femhundra. Därest särskilda omständigheter därtill

föranleda, kan registrering beviljas jämväl fortsättningskassa med lägre

antal medlemmar än nyss nämnts, dock ej under tvåhundra.

109 §.

Sjukkassa må ej åtaga sig att ansvara för gäldandet af bidrag,

som skola erläggas till fortsättningskassan af de sjukkassans medlemmar,

hvilka äro medlemmar af fortsättningskassan.

Af anslutning till fortsättningskassa föranledda kostnader för sjukkassa

skola anses såsom förvaltningskostnader.

no §.

Firma, som fortsättningskassa antager, skall utmärka, att kassan är

fortsättningskassa.

in §.

Fortsättningskassa må ej meddela sjukhjälp åt annan än medlem.

Fortsättningskassa är pliktig att bereda enhvar medlem sjukhjälp

för den tid, som erfordras, för att han skall äga att för hvarje tidsperiod

af tolf månader bekomma sjukhjälp från sjukkassa, som han

tillhör, och fortsättningskassan för tillhopa etthundraåttio dagar. Dock

må i stadgarna bestämmas, att, där en sjukdom ensam eller i förening

med annan, som inträffat medan i följd af den förra väsentlig nedsättning

af arbetsförmågan ännu förefanns, redan föranledt meddelande af

sjukhjälp från sjukkassa och fortsättningskassan för tid, ej understigande

etthundraåttio dagar, ytterligare sjukhjälp från fortsättningskassan

ej skall utgå för nämnda sjukdomar.

112 §.

Särskild klass inom fortsättningskassa må icke meddela sjukhjälp,

med mindre antalet medlemmar i klassen uppgår till etthundra; dock

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

må, äfven efter det medlemsantalet nedgått under hvad nu nämnts, sjukkjälp

fortfarande tilldelas dem, som voro medlemmar i klassen, medan

dess medlemsantal ännu utgjorde minst etthundra.

113 §.

Nedgår antalet medlemmar i fortsättningskassa under femhundra

eller, om kassan registrerats med mindre antal medlemmar, under tvåhundra,

eller nedgår medlemsantalet i klass inom fortsättningskassa

under etthundra, åligger det styrelsen att ofördröjligen om förhållandet

göra anmälan hos tillsynsmyndigheten. I anledning af anmälan, som

afser förstnämnda fall, har tillsynsmyndigheten att, så snart ske kan,

meddela beslut, huruvida det må vara fortsättningskassan medgifvet

att med mindre medlemsantal än femhundra fortsätta sin verksamhet.

Har sådant medgifvande lämnats och nedgår sedermera medlemsantalet

under tvåhundra, skall anmälan därom af styrelsen ofördröjligen göras

hos tillsynsmyndigheten.

Åsidosättes i denna § stadgad skyldighet att göra anmälan, straffes

den försumlige med böter från och med fem till och med trehundra

kronor.

114 §.

Fortsättningskassa skall träda i likvidation,

1) då medlemsantalet, där det vid registreringen utgjorde femhundra

eller mera, nedgått under femhundra och tillsynsmyndigheten

enligt meddeladt beslut funnit det icke kunna medgifvas kassan att med

mindre medlemsantal än femhundra fortsätta sin verksamhet samt sistnämnda

tal icke åter uppnåtts inom tre månader;

2) då medlemsantalet, där tillsynsmyndigheten funnit skäligt lämna

sådant medgifvande, som nyss angifvits, eller kassan registrerats med

mindre antal medlemmar än femhundra, nedgått under tvåhundra och

detta tal ej åter uppnåtts inom tre månader;

3) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna kassan skall upphöra med sin verksamhet.

115 §.

Så vidt ej annat framgår af hvad ofvan i detta kapitel är stadgadt,

skola de med afseende å sjukkassa gifna bestämmelser i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande fortsättningskassa.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

45

4 kap. Öfvergångsbestämmelser.

116 §.

Mom. 1. Sökes registrering af sjukkassa eller fortsättningskassa,

som utöfvat verksamhet innan denna lag trädt i kraft, skall vid ansökningen

fogas dels, därest kassan ej är registrerad enligt lagen om sjukkassor

den 30 oktober 1891, de i o § 2 mom. angifna handlingar

eller, där kassan är registrerad enligt nämnda lag, de i sagda mom.

vid 1) och 2) omförmälda handlingar, dels ock redogörelse för kassans

tillgångar och skulder. Anser tillsynsmyndigheten ytterligare upplysningar

angående kassans verksamhet eller dess medlemmar erforderliga,

skola sådana på anmodan ofördröjligen meddelas af kassans

styrelse.

År kassan registrerad enligt lagen den 30 oktober 1891, skall i ansökningen

uppgifvas, utöfver hvad i 5 § 1 mom. stadgas, jämväl hos

hvilken myndighet kassans registrering skett.

Åsidosättes i denna § stadgad skyldighet att meddela upplysningar,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

trehundra kronor.

Mom. 2. Varder sjukkassa eller fortsättningskassa, som är registrerad

enligt lagen den 30 oktober 1891, registrerad enligt denna lag,

skall underrättelse om den nya registreringen af tillsynsmyndigheten

ofördröjligen meddelas den myndighet, hos hvilken den förra registreringen

skett; och varde kassan afförd ur det hos sistnämnda myndighet

förda register öfver sjukkassor.

Mom. 3. År någon vid den tid, då en enligt lagen den 30 oktober

1891 registrerad sjukkassa varder registrerad enligt denna lag, medlem

af kassan allenast för beredande af begrafningshjälp, och har han,

där han inträdt i kassan uteslutande för nämnda ändamål, vunnit inträde

före denna lags utfärdande, eller har han, där inträdet skett såväl

för erhållande af sjukhjälp som för beredande af begrafningshjälp, på

grund af åtnjuten sjukhjälp förlorat rätt att från kassan bekomma ytterligare

sådant understöd, vare han, utan hinder af hvad i 9 § första

punkten stadgas, berättigad att allenast för beredande af begrafningshjälp

kvarstå i kassan, jämväl sedan densamma blifvit registrerad enligt

denna lag.

År någon vid tiden för denna lags utfärdande medlem af särskilda

registrerade sjukkassor, äge han utan hinder af bestämmelsen i första

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

punkten af 12 § första stycket kvarstå i dessa kassor, jämväl sedan desamma

blifvit registrerade enligt denna lag. Afflyttar den, hvilken

sålunda kvarstår i skilda kassor, från verksamhetsområdet för någon

af kassorna till ort, som ligger inom området såväl för kassa, hvilken

den flyttande tillhör, som för annan kassa, vare den förra af sistnämnda

kassor pliktig utöfva den i 14 § omförmälda sjukkontroll.

117 §.

Mom. 1. Bereder en vid tiden för denna lags utfärdande enligt

lagen den SO oktober 1891 registrerad sjukkassa jämlikt sina vid

nämnda tid gällande stadgar begrafningshjälp till belopp öfverstigande

tvåhundra men ej femhundra kronor, vare den kassa, utan hinder af det

i 2 § först gifna förbud, berättigad att, jämväl sedan densamma registrerats

enligt denna lag, meddela begrafningshjälp till belopp, som nyss

nämnts, i anledning af sådan medlems frånfälle, som var tillförsäkrad

dylik begrafningshjälp redan vid tiden för denna lags utfärdande.

Mom. 2. Afser sjukkassa, som omförmäles i 11 mom., att begagna

sig af där nämnda rättighet, varde sådant tillkännagifvet i ansökningen

om kassans registrering enligt denna lag; och skola i ty fall för kassan

gälla, utöfver hvad i denna lag om sjukkassa i allmänhet stadgas, följande

särskilda bestämmelser:

l:o. Vid ansökningen om kassans registrering skall fogas dels redogörelse

för hvilka tillgångar, enligt beslut å sjukkassesammanträde

eller annorledes gifven bestämmelse, äro afsedda för kassans sjukhjälpsverksamhet

och hvilka för dess begrafningshjälpsverksamhet, så ock

hvilka skulder skola räknas belasta hvardera af nämnda verksamhetsgrenar,

dels äfven uppgift angående hvilka kassans medlemmar vid tiden

för denna lags utfärdande voro tillförsäkrade högre begrafningshjälp

än två hundra kronor.

Nu nämnda handlingar skola vara till riktigheten styrkta med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

2:o. Af kassan skola fasta afgifter upptagas särskildt för sjukhjälpsverksamheten

och särskilt för begrafningshjälpsverksamheten.

Kassans för endera af nämnda verksamhetsgrenar bestämda inkomster

må icke användas för den andra.

För hvardera verksamhetsgrenen skola hållas särskilda räkenskaper

så förda, att utaf dem framgår, af hvilka tillgångar hvardera af de vid

3:o här nedan omförmälda fonder består.

s. 47 Kontrollera mot PDF

-Riksdagens Skrifvelse Nr 156.

47

3:o. Hvad utaf de för kassans sjukhjälpsverksamhet bestämda inkomster

och genom uttaxering erhållna medel enligt upprättadt bokslut

återstår från det år, bokslutet afser, skall ingå till en sjukhjälpsfond.

Motsvarande återstod utaf de för begrafningshjälpsverksamheten bestämda

inkomster och uttaxerade medel skall afsättas till en begrafningshjälpsfond.

Sjukhjälpsfondens kapital och afkastning må tagas i

anspråk allenast för sjukhjälpsverksamheten samt begrafningshjälpsfondens

kapital och afkastning allenast för begrafningshjälpsverksamheten.

4:o. Den, som mot kassan har fordran å sjukhjälp, äge ej rätt

till betalning för denna fordran ur de för begrafningshjälpsverksamheten

bestämda tillgångar, och den, som har fordran å begrafningshjälp, ej

rätt till betalning ur de för sjukhjälpsverksamheten bestämda tillgångar.

5:o. Af anslutning till fortsättningskassa föranledda kostnader för

kassan skola anseB såsom förvaltningskostnader för kassans sjukhjälpsverksamhet.

118 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1911, och upphör

lagen om sjukkassor den 30 oktober 1891 vid samma tidpunkt att gälla;

dock att, därest sjukkassa eller fortsättningskassa vid nämnda tid är

registrerad enligt sistnämnda lag, densamma skall fortfara att gälla

för kassan, intill dess kassan blifvit registrerad enligt denna lag, likväl

ej längre än till utgången af femte året från det denna trädt i kraft.

Rättigheter och skyldigheter, hvilka uppkommit innan denna lag

blifvit gällande för kassa, skola bedömas efter äldre lag, hvarvid dock

skall gälla, att kassa, som ej registrerats enligt denna lag, icke må hos

domstol eller annan myndighet göra rättighet, som ofvan nämnts, gällande,

sedan denna lag vunnit tillämplighet å kassan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.