Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående kontrollen öfver de med statslån understödda enskilda järnvägarne.

1910-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:17, Skrifvelse till Konungen, angående kontrollen öfver de med statslån understödda enskilda järnvägarne.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 17.

Nr 17.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 februari 1910.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående kontrollen öfver de

med statslån understödda enskilda järnvägarne.

(Bankoutskottets utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i sin till Riksdagen detta år

afgifna berättelse angående riksgäldskontorets ställning och förvaltning

bland annat framhållit, hurusom vid 1909 års utgång ett stort antal af

de med statslån understödda enskilda järnvägsbolagen icke fullgjort föreskrifna

inbetalningar å sina skulder till riksgäldskontoret. Beloppet af

sådana restantier hade ock år för år stigit och uppginge nu till en betydande

summa. Visserligen kunde man hafva anledning hoppas, att,

i likhet med hvad i flera föregående fall skett, många järnvägsbolag,

som nu under de första åren efter järnvägens öppnande för trafik icke

vore i stånd att erlägga ränta och verkställa amortering å statslånet,

framdeles skulle få sina inkomster ökade och sin ekonomiska ställning

så förbättrad, att skulden till staten kunde af dem till fullo återgäldas.

Men å andra sidan kunde man icke undgå att med afseende å några af

järnvägsföretagen i fråga hysa grundade tvifvel beträffande deras framtida

ekonomiska bärighet och i följd däraf äfven befara, att staten i vissa

fall skulle få vidkännas förlust på den lämnade försträckningen. Med

hänsyn härtill vore det enligt fullmäktiges mening önskvärd!, att för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 17.

11

framtiden de beräkningar rörande tilltänkta järnvägars anläggningskostnad

och afkastningsförmåga, som lades till grund för låneunderstödens

beviljande, blefve uppgjorda med största omsorg och underkastades noggrann

pröfning.

Äfven Riksdagen har fästat sin uppmärksamhet vid den ständiga

ökningen i restantierna å vissa enskilda järnvägars statslån, en ökning,

som visserligen, hvad de senaste åren beträffar, kan i någon mån förklaras

af den allmänna nedgången i de ekonomiska konjunkturerna, men

som därjämte synes böra tillskrifvas omständigheter, hvilka gifva vid

handen, att nu gällande villkor för de ifrågavarande lånens erhållande

och åtnjutande knappast kunna i behörig grad skydda staten för förluster.

Enligt hvad i ämnet meddelad utredning ådagalägger, gälla numera

strängare bestämmelser än förr angående uppgörandet och granskningen

af kostnadsförslagen beträffande enskilda järnvägsanläggningar, för hvilka

statslån sökes. Men det visar sig ock, att dessa icke äro tillräckliga

för att bereda staten trygghet mot förluster. Äfven om kostnadsberäkningarna

uppgjorts med all möjlig omsorg och noggrannhet, kräfves till

uppnående af ett godt resultat, dels att företagets ekonomi från början

är baserad på en säker grundval och dels att dess ledning och förvaltning

skötas på ett sådant sätt, att icke statens intressen trädas för nära.

I det förra afseendet lämnas vissa bestämmelser i de af Riksdagen

uppställda villkoren för ifrågavarande låneunderstöds åtnjutande. Då

dessa villkor äro af Riksdagen fastställda att gälla för hela den period

1907—1911, för hvilken det senast beviljade anslaget är afsedt, har

Riksdagen ej ansett sig böra i detta sammanhang närmare ingå på denna

del af den förevarande frågan.

Hvad åter angår ledningen och förvaltningen af de företag, som

här äro i fråga, stadgas i de ofvannämnda villkoren, att Eders Ivungl.

Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen

för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu

revisor att deltaga i granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper.

Sådan instruktion, som nyss är nämnd, har ock utfärdats af

Eders Ivungl. Maj:t den 22 oktober 1892.

Den kontroll, som sålunda är anordnad, synes emellertid icke

innebära tillräcklig säkerhet för att statens intressen skola vederbörligen

tillgodoses. Dels har det kunnat inträffa, att kontrollanten ej fått börja

sin verksamhet, förrän bolaget redan hunnit vidtaga för dess ekonomiska

ställning mycket betydelsefulla åtgärder; och dels har genom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse Nr 17.

kontrollen ej kunnat förhindras, att bolagsförvaltningen såväl vid själfva

järnvägsanläggningens utförande som ock sedermera vid ordnandet af

driften och handhafvandet af bolagets angelägenheter i öfrigt förfarit

på ett sådant sätt, som visat sig skadligt för statens intressen. Det

vill därför synas, som om skärpt kontroll vore behöflig; och Riksdagen

har fördenskull velat för sin del ansluta sig till den tanke, som ligger

till grund för ett af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta afseende gjordt

uttalande, i så måtto att en teknisk-ekonomisk kontroll bör anordnas

för öfvervakande, att de beräkningsgrunder, som följts vid statslåns anvisande,

också lända till efterrättelse vid företagens utförande. Riksdagen

förutsätter emellertid därvid, att den kontroll, som med tillämpning af

ofvannämnda instruktion för närvarande äger rum, skall fortfarande bestå.

Då enligt gällande villkor för de ifrågavarande låneunderstödens

beviljande anordnandet af statens kontroll är lagdt i Eders Kung!. Maj:ts

hand, får Riksdagen alltså härigenom anhålla om vidtagande af erforderliga

åtgärder, för att utöfver den kontroll, som för närvarande äger rum

genom statens med särskild instruktion försedda ombud i bolagsstyrelsen,

måtte åstadkommas en för statens intressen betryggande teknisk-ekonomisk

kontroll öfver de med statslån understödda enskilda järnvägarne såväl

beträffande själfva anläggningarnas genomförande som ock med afseende

å därmed sammanhängande förvaltnings åtgärder.

Stockholm den 22 februari 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1910

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.