Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

1910-06-08 · 54 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 54 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:189, Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

1

Nr 189.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 7 juni 1910.

Uppläst och godkänd hos Andra kammaren den 8 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl.

Maj;ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och

till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och

enkla bolag den 28 juni 1895, dels ock i anledning däraf

väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 44 och memorial nr 51.)

Till Konungen.

Genom en den 28 januari 1910 dagtecknad proposition, nr 54,

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen

bilagda förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar

i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895.

Beträffande det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till

lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den

28 juni 1895 har Riksdagen funnit detsamma ej föranleda någon erinran

Bih. till liiksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. (Nr 189.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse AV 189.

från Riksdagens sida. Propositionen i livad den afser berörda lagförslag

har alltså blifvit af Riksdagen bifallen.

Hvad åter angår det i propositionen innefattade förslaget till lag

om aktiebolag, har Riksdagen, som icke kunnat i oförändradt skick

bifalla detta förslag, i anledning af propositionen samt inom Riksdagen

i ämnet väckta motioner, för sin del antagit följande

Lag om aktiebolag.

Inledande bestämmelser.

1 §•

De, som vilja med ett af dem tillskjutet, i visst antal lotter

(aktier) fördeladt kapital idka verksamhet i bolag utan att personligen

ansvara för däraf uppkommande förbindelser, äga, på sätt i denna lag

sägs, bilda aktiebolag.

2 §•

Aktiekapitalet må ej sättas lägre än fem tusen kronor.

Där aktiekapitalet skall, utan ändring af bolagsordningen, kunna

bestämmas till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)

ej utgöra mindre än tredjedelen af högsta beloppet (maximikapitalet).

3 §•

Aktierna skola lyda å lika belopp i svenskt mynt, ej understigande

femtio kronor; dock må aktie kunna lyda å mindre belopp,

lägst tio kronor, där aktiekapitalet ej öfverstiger femtio tusen kronor.

Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp

än det, hvarå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Å aktierna skola utfärdas bref, hvilka ställas till viss man, där

ej Konungen för särskild! fall med gifven, att brefven må ställas till

innehafvaren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

3

Om aktiebolags bildande.

4 §.

Stiftare af aktiebolag skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar

och till antalet minst fem.

5 §•

Stiftarna skola upprätta och egenhändigt underteckna en stiftelseurkund,

angifvande

1) föremålet för bolagets verksamhet;

2) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

3) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

Såsom stiftare anses allenast de, som undertecknat stiftelseurkunden.

Stiftarnas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

6 §•

Skall bolagets verksamhet efter viss tid upphöra,

eller skola aktiebrefven ställas till innehafvaren,

eller skall förbehåll träffas enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning

genom inlösen af aktier eller enligt 52 § om rätt för aktieägare

att vid akties öfvergång lösa aktien eller om förbud i vissa fall

mot akties förvärfvande eller enligt 138 § om tvisters afgörande af

skiljemän,

eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för utöfvande af

rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma afvika från hvad

därom finnes föreskrifvet i 79, 91 och 93 §§,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

eller skall om användande af bolagets vinst eller af bolagets bekänna

tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i 55 § 2 mom. ock

114 § är stadgadt,

varde bestämmelse härom intagen i stiftelseurkunden.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall stiftelseurkunden

angifva det belopp, hvartill aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas,

och det företräde de skola medföra, äfvensom, såframt aktiekapitalet

skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre

eller högre belopp, den rätt till teckning eller erhållande af nya

aktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskildt

slag af aktier.

7 §•

Ej må stiftare eller annan af bolaget erhålla godtgörelse för dess

bildande, utan så är, att bestämmelse härom fullständigt angifvits i

stiftelseurkunden.

I stiftelseurkunden skall ock fullständigt angifvas hvarje bestämmelse,

som må hafva träffats därom,

att stiftare eller annan skall äga att teckna aktie med rätt att

tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor,

att i annat fall egendom skall af bolaget öfvertagas,

eller att stiftare eller annan eljest skall af bolaget erhålla särskild

förmån eller rättighet. Sker det ej, vare sådan bestämmelse

utan verkan mot bolaget.

8 §•

Stiftarna läte kungöra stiftelseurkunden i allmänna tidningarna

äfvensom i tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hafva

sitt säte.

Där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie

skall lyda, varde i kungörelsen intagen uppgift om det belopp, som

skall för aktie inbetalas.

9 §•

Stiftelseurkunden i två exemplar äfvensom ett exemplar af de

tidningar, i hvilka kungörelse enligt 8 § varit införd, skola ingifvas,

om bolagets styrelse skall hafva sitt säte i Stockholm, till öfverståt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

hållareämbetet och i annat fall till Konungens befallningshafvande i

länet. Det ena exemplaret af stiftelse urkunden skall förvaras för att

hållas tillgängligt för en hvar, som önskar taga kännedom däraf; det

ändra skall, försedt med påskrift om uppvisandet, återställas till stiftarna.

Har ej vid stiftelseurkundens upprättande iakttagits hvad förut i

denna lag är stadgadt eller finnes stiftelseurkunden eljest i dit hörande

ämne innehålla något, som strider mot denna lag, eller har den icke

kungjorts i enlighet med hvad i 8 § är stadgadt, må den ej mottagas.

Vägras mottagandet, skall bevis därom jämte skälen för beslutet på

begäran meddelas.

10 §.

Teckning af aktier skall ske å teckningslista i hufvudskrift, som

egenhändigt underskrifvits af stiftarna, eller i afskrift, bestyrkt af

notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af stiftelseurkunden

jämte den i 9 § omförmälda påskrift samt angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom

åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande ett år från stiftelseurkundens uppvisande,

inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie

skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) där i stiftelseurkunden minimi- och maximikapital angifvits,

men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få

tecknas, storleken af detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna aktier, skall teckningslista, hvarå

sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal

aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter

hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan

tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.

11 §•

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som

uppfyller föreskrifterna i 10 §.

Aktieteckning med villkor vare ogiltig, där ej, efter ty i 7 § sägs,

bestämmelse om sådan teckning intagits i stiftelseurkunden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

12 §.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings - listan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 15 §

stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

13 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 11 och

12 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten

anmälts före bolagets registrering.

14 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som

skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

Å konstituerande stämman framlägge stiftarna genast stiftelseurkunden,

försedd med den i 9 § omförmälda påskrift, och teckningslistorna

äfvensom, där i stiftelseurkunden intagits bestämmelse, som omförmäles

i 7 §, de skriftliga handlingar, som därom kunna vara upprättade,

jämte en af stiftarna underskrifven berättelse, angifvande de

omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande af bestämmelsens

betydelse för bolaget.

15 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,

hvartill aktiekapitalet enligt stiftelseurkunden lägst må sättas, är fulltecknadt,

skall, sedan aktierna i händelse det tecknade beloppet öfverskjuter

hvad högst må tecknas, blifvit mellan tecknarna fördelade och

öfverskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas,

huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel

af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt

aktiebelopp af minst en fjärdedel af det vid stämman företrädda aktiekapitalet

rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt

stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den

fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig

därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare

med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva det å stämman

företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel af hela aktiekapitalet,

skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan om bolagets bildande

förfallen.

Aktietecknare, till hvars förmån i stiftelseurkunden intagits bestämmelse,

som i 7 § sägs, äge ej deltaga i omröstning, hvarom ofvan

förmäles; ej heller må sådan tecknare eller af honom tecknade eller

eljest förvärfvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning. Hvad

nu är stadgadt gälle dock ej, där i stiftelseurkunden dylik bestämmelse

intagits till förmån för samtlige aktietecknare.

16 §.

Är aktiebolag bildadt, skall bolagsordning antagas samt val af

styrelse och revisorer förrättas.

Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att

senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla om kallelse

till ordinarie bolagsstämma, för ändamålet utlysa särskild stämma att

hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, har magistrat eller kronofogde

i den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte, att på

ansökan af aktieägare ofördröjligen kalla aktieägarna till sådan stämma.

17 §.

Bolagsordning skall innehålla bestämmelser i samtliga de ämnen,

hvilka enligt 5 och 6 §§ skola upptagas i stiftelseurkunden, så ock

angifva bolagets firma, huru många revisorer skola utses, samt huruvida

mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för

sådan stämmas hållande, och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma

eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma till behandling.

I de ämnen, som omförmälas i 5 och 6 §§, må afvikelse från

hvad stiftelseurkunden innehållit ej göras, med mindre samtlige aktieägare

förena sig därom. Ej heller må, utan samtlige aktieägares

medgifvande, bestämmelse rörande ämne, hvarom i 6 § sägs, beslutas,

där den ej varit intagen i stiftelseurkunden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

18 §.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet »aktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i laga ordning

registrerade, ännu bestående aktiebolagsfirmor.

19 §.

Vid konstituerande stämman, så ock vid sådan särskild stämma,

som i 16 § sägs, skall genom stiftarnas försorg föras protokoll; och

lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 78 § finnes

stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de

närvarande.

Hvad i 79 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af

beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af bestämmelserna

i 15 §, motsvarande tillämpning å sådan stämma, som

ofvan sägs.

20 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 95 och 96 §§

gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande

stämman, så ock å sådan särskild stämma, som i 16 § sägs.

21 §.

Sedan bolagsordning antagits samt styrelse och revisorer blifvit

valda, så ock af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning

af öfverteckning, där sådan ägt rum, än äfven för aktierätt, som

af aktietecknare må hafva enligt BO § förverkats och ej af annan öfvertagits,

minst hälften blifvit inbetald i penningar eller annat i enlighet

med stiftelseurkundens bestämmelser, må bolaget enligt föreskrifterna

i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade

beloppet efter ofvannämnda afdrag understiger det belopp, hvartill

aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas.

22 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande

af tecknadt aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

23 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och

hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i

förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med påskrift om uppvisande, som i

9 § sägs, samt öfriga i 14 § 2 mom. angifna handlingar så ock styrkta

afskrifter af samtliga dessa handlingar;

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid förda

protokollet;

3) två på enahanda sätt, som under 2) sägs, till riktigheten

styrkta exemplar af bolagsordningen;

4) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare må

hafva enligt 30 § förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huru

mycket af det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blifvit

inbetaldt, dels ock försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

fullgjorts i penningar eller annat i enlighet med stiftelseurkundens

bestämmelser;

5) bevis om tillstånd, som, efter ty i 3 eller 57 § sägs, må vara af

Konungen meddeladt.

24 §.

Har hvad bolaget i annat än penningar enligt bestämmelse i

stiftelseurkunden öfvertagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde,

eller oskälig förmån enligt stiftelseurkunden blifvit tillerkänd stiftare

eller annan, och hafva stiftarna om den egendom eller förmån i de

för konstituerande stämman jämlikt 14 § framlagda handlingar lämnat

oriktig uppgift, vare de pliktiga att ersätta bolaget skadan, en för

alla och alla för en.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan

egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande.

25 §.

Har, innan två år förflutit efter bolagets registrering, för godtgörelse,

som öfverstiger en femtedel af hela aktiekapitalet, å bolagets

vägnar träffats något aftal om förvärf af fast eller lös egendom, som

är afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, skall aftalet genom styrelsens

försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

Om aktiebref och aktiebok.

26 §.

Aktiebref skola undertecknas af styrelsen samt angifva ordningsnummer

å den eller de aktier, hvarå brefven lyda, akties belopp och

dagen för utfärdandet. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas

genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktiebref

vara egenhändigt undertecknadt af minst en styrelseledamot.

Har förbehåll träffats enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning

genom inlösen af aktier eller enligt 52 § om rätt för aktieägare att

vid akties öfvergång lösa aktien eller om förbud i vissa fall mot akties

förvärfvande, varde ock det förbehåll angifvet i aktiebrefvet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

11

27 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan registrering enligt 33 § skett därom,

att full betalning erlagts för aktier tillköpa motsvarande det belopp,

hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, ej

heller innan full betalning blifvit erlagd för den eller de aktier, hvarå

brefvet lyder.

Utgifves, innan aktiebref utfärdats, bevis om rätt till delaktighet

i bolaget (promess) eller om verkställd inbetalning å aktie (interimsbevis,

interimskvitto), skall sådant bevis ställas till viss man.

28 §.

Öfver aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen

upplägga en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna

upptagas med uppgift å de ursprungliga ägarna samt hos styrelsen

styrkta förändringar i äganderätten till aktie ofördröjligen antecknas;

dock att, där lösningsrätt enligt 52 § 1 mom. tillkommer förutvarande

aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat, att lösningsrätten

ej begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då anteckning

skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes

för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken,

som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt

76 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts

beroende af att anmälan därom sker viss tid före stämman styrelsesammanträde

för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart

före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,

som företer aktiebref, ställdt till innehafvaren eller försedt med behörigen

sammanhängande och till honom fortgående följd af öfverlåtelser.

År aktiebref ställdt till viss man, vare med det undantag, hvarom

i 52 § 4 mom. stadgas, den, till hvilken aktie öfvergått, ej gentemot

bolaget att anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för en hvar,

som vill taga kännedom om densamma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Om inbetalning, ökning och nedsättning af aktiekapitalet.

§ 29.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning

erläggas.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande för aktie erlägger

full betalning, vare skyldig aflämna särskild skriftlig förbindelse

å återstoden. Denna förbindelse må, ändå att aktierätten öfvergår till

annan, ej återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund

af aktieteckning mot fordran hos bolaget.

30 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare

han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

Verkställes ej inbetalning i rätt tid, eller försummar någon att

aflämna den i 29 § omförmälda förbindelse, äge styrelsen, där ej rättelse

sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad.

Det åligger styrelsen, där betalning uteblifvit, att, så snart ske kan,

antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma,

så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,

till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts ej

återfordras.

31 §.

Är aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,

där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom

två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid,

ändock skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående

inbetalningen, i den mån den ej visas vara för öfvertagande af

aktierätten verkställd af annan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

13

32 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, ytterligare

inbetalning å aktier fullgjord, må styrelsen för registrering göra

anmälan om sålunda inbetaldt belopp. Anmälan, som skall vara försedd

med styrelseledamöternas egenbändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skall innefatta försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen

fullgjorts i penningar eller annat i enlighet med stiftelseurkundens

bestämmelser.

33 §.

Sist sex månader efter utgången af den för aktiernas inbetalning

bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela aktiekapitalets

inbetalning förut skett, för registrering aflämna en af styrelseledamöterna

egenhändigt underskrifven uppgift, huru mycket af det belopp,

som för registrering anmälts vara inbetaldt, motsvaras af aktier, för

hvilka full betalning erlagts. Styrelseledamöternas namnteckningar

skola vara af vittnen styrkta.

Har ej inom ofvan stadgad tid anmälts, att full betalning behörigen

erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp, hvartill

aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, och inkommer

ej heller behörig anmälan, utvisande, att sådan betalning fullgjorts,

inom en månad efter det från registreringsmyndigheten till

bolagets styrelse aflåtits skrifvelse med anmaning att ofördröjligen

inkomma med dylik anmälan, skall bolaget träda i likvidation.

34 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, aktietecknares

aktierätt förklarats förverkad, och varder den ej inom en

månad af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt med

det belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och göre

styrelsen ofördröjligen anmälan härom för registrering.

35 §.

Ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,

innan det belopp, hvartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,

till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas,

innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp med afdrag ej mindre

i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad

och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och

detta förhållande registrerats.

Beslut om ökning, hvarom ofvan sägs, kan fattas endast af bolagsstämma.

36 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angifva

1) det belopp, hvarmed aktiekapitalet må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna nya aktier, som må tillkomma

aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet

enligt 41 § kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken

aktieägare må begagna den honom tillkommande företrädesrätt till

teckning;

4) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

5) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna

skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

37 §.

Skall aktieägare eller annan äga teckna ny aktie med rätt att

därför tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor, varde

fullständiga bestämmelser därom meddelade i beslutet om aktiekapitalets

ökning.

Det åligger styrelsen, där fråga är om sådant villkor, som ofvan

sägs, att å bolagsstämman framlägga de skriftliga handlingar, som

därom kunna vara upprättade, äfvensom en af styrelsen underskrifven

berättelse, angifvande de omständigheter, som kunna vara af vikt vid

bedömande af villkorets betydelse för bolaget.

38 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall, ehvad

det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens

försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Vid. nämnda anmälan skola fogas dels, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, dels den

i 37 § omförmälda berättelse och öfriga där angifna handlingar i

hufvudskrift och bestyrkt afskrift.

39 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare hvarje aktieägare

berättigad att, i den mån sådant kan ske, af de nya aktier, för

hvilka betalning skall erläggas i penningar, efter teckning erhålla det

antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

40 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt

till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att teckningsrätten

begagnats.

41 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall genom

styrelsens försorg kungöras i allmänna tidningarna äfvensom i tidning

inom den ort, där styrelsen har sitt säte.

Kungörelsen skall ock angifva förutvarande aktiekapitalets storlek

samt bolagsordningens bestämmelser ej mindre om föremålet för bolagets

verksamhet och om akties belopp, än äfven i de ämnen, som omförrmälas

i 6 §.

Det åligger styrelsen att, där så ske kan, i rekommenderadt bref

om bolagsstämmans beslut ofördröjligen underrätta hvarje aktieägare.

42 §.

Teckning af de nya aktierna skall ske å tecknings!ista i hufvudskrift,

försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

eller i afskrift, bestyrkt af notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning, uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

enligt 41 § varit infördt, äfvensom, där på grund af bestämmelse i

beslutet aktieägare eller annan skall äga teckna ny aktie med rätt

att därför tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor, redogörelse

för de omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande

af villkorets betydelse för bolaget.

I teckningslista skall ock angifvas den ordning, i hvilken aktietecknare

bör fullgöra hvad honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen och den senaste fastställda

balansräkningen skola bifogas hvarje teckningslista.

43 §.

Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,

som uppfyller föreskrifterna i 42 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare ogiltig, där ej, efter ty i 37 § sägs,

bestämmelse om villkoret meddelats i beslutet om aktiekapitalets ökning.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan

i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts

hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 45 § skett i anledning

af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

44 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelsen i 29 §, att aktietecknare ej är berättigad till

kvittning, gälle ock vid ny aktieteckning, där ej i beslutet om aktiekapitalets

ökning sådan rätt blifvit medgifven; och skall jämväl vid

sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 30 och 31 §§

finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning

å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

45 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya

aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru

många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skola fogas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blifvit

tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan

ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förverkats och ej

af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetalningen

å aktierna fullgjorts i penningar eller annat i enlighet med de i beslutet

om aktiekapitalets ökning meddelade bestämmelserna;

2) teckningslistorna så ock styrkta afskrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut om

ökningen enligt 41 § varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytterligare

till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering.

Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran,

som ofvan under 1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning af

anmälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökadt med sammanlagda

beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

46 §.

Utan hinder af hvad i 35—45 och 94 §§ finnes stadgadt må

styrelsen besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning af bolagsstämmans

godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans

beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, och å styrelsens

skyldighet att å stämman framlägga handlingar, som kunna vara af

vikt för frågans afgörande, bestämmelserna i 35 §, 37 § 2 mom. och

38 § äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 36 §, 37 § 1 mom.

och 39—45 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen

och å verkställigheten däraf; dock gälle, att för ny aktie full betalning

skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens

beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 45 § 1 mom.

föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i

sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande

tilländagå^, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras

samtidigt med den i 38 § föreskrifna anmälan till registret af bolagsstämmans

beslut.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Biksdagens Skrifvelse Nr 189.

47 §.

Aktiekapitalet må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till detsamma

af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond eller

förnyelsefond; ock skola därvid bestämmelserna i 35 § äga motsvarande

tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen skall angifva det belopp,

hvarmed aktiekapitalet skall ökas, äfvensom, där ej de nya aktierna

skola vara likställda med de förutvarande, den olikhet, som mellan

dem skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare hvarje aktieägare

berättigad att af de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot

hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet om ökningen skall genom styrelsens försorg kungöras på

sätt i 41 § 1 mom. sägs. Kungörelsen skall ock angifva förutvarande

aktiekapitalets storlek.

Beslutet skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen

eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Yid anmälan

skola fogas dels, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift

af protokoll, som förts i ärendet, dels ett exemplar af de tidningar,

i hvilka beslutet, enligt hvad ofvan stadgats, varit infördt, dels

ock ett exemplar af den senaste fastställda balansräkningen jämte

en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven försäkran, att

balansräkningen, dem veterligen, ej upprättats i strid med bestämmelserna

i 56 §. Styrelseledamöternas namnteckningar å denna försäkran

skola vara af vittnen styrkta.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering af beslutet skett, anses

ökadt med det belopp, som enligt beslutet skall till aktiekapitalet

öfverföras.

Ej må bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering

af beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller

de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att bref å ny

aktie utlämnats.

48 §.

Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare aktieägaren

icke pliktig att ytterligare tillskjuta något.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

19

49 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,

må aktiekapitalet, såframt förbehåll därom gjorts i stiftelseurkunden

eller vid bolagsordningens antagande, kunna genom inlösen

af vissa aktier enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.

Dylik nedsättning af aktiekapitalet må kunna ske jämväl genom

inlösen af aktier, som utgifvits vid aktiekapitalets ökning, såframt

förbehåll därom gjorts, efter ty ofvan sägs, eller i beslutet om

ökningen.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt, må ej bringas till verkställighet,

där det ej blifvit intaget i bolagsordningen och registreradt. Då nedsättning

verkställts, skall styrelsen ofördröjligen göra anmälan därom

för registrering.

Har aktie, enligt hvad ofvan sägs, blifvit inlöst, bör aktiebrefvet

genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.

50 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annat fall än i 49 §

sägs kan fattas endast af bolagsstämma.

Beslut om sådan nedsättning må ej bringas till verkställighet utan

rättens tillstånd. Ansökning om rättens tillstånd skall vara åtföljd af

bevis, att beslutet blifvit registreradt, äfvensom af förteckning å bolagets

samtliga kända borgenärer. Rätten utfärde kallelse å okända

borgenärer att skriftligen angifva sina fordringar hos rätten; och gälle

om tiden för inställelsen och om kallelsens kungörande hvad om årsstämning

är stadgadt. Styrkes å dag, som af rätten utsättes, att de

borgenärer, hvilka äro upptagna å förteckningen eller gifvit sig an

hos rätten, blifvit till fullo förnöjda för sina uppgifna fordringar eller

medgifvit aktiekapitalets nedsättning, varde ansökningen bifallen. Beslutet

härom skall, i hufvudskrift eller styrkt afskrift, genom styrelsens

försorg insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att,

sedan nedsättningen verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning af aktiekapitalet, hvarom nu är sagdt, vare, där

bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom ett år från

det rättens beslut efter verkställd registrering kungjordes i allmänna

tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade kännedom om rättens

beslut, hvarigenom nedsättning medgifvits.

Har till fullgörande af beslutet om nedsättningen aktie blifvit

inlöst eller dess belopp minskadt, bör aktiebrefvet genom styrelsens

försorg förses med påskrift därom.

51 §•

Egen aktie må aktiebolag ej mot vederlag förvärfva i annan ord

ning än i 49 eller 50 § sägs, ej heller mottaga såsom pant.

Hvad nu är stadgadt utgör ej hinder för aktiebolag att å auktion

inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet att åter

afyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga öfver aktie.

52 §.

Skola aktiebrefven ställas till viss man, må i bolagsordningen

kunna förbehållas, att, där aktie öfvergår till annan än aktieägare eller

till annan än ägare af visst slag af aktier, förutvarande aktieägare

eller ägare -af visst slag af aktier skola vara berättigade att lösa aktien.

I ty fall skall bolagsordningen angifva den ordning, i hvilken lösningsrätten

må tillkomma aktieägarna inbördes, den tid, ej öfverstigande

nittio dagar, räknadt från anmälan hos styrelsen om aktiens öfvergång,

inom hvilken den, som vill begagna sig af lösningsrätten, skall därom

göra anmälan hos styrelsen, äfvensom den tid, ej öfverstigande trettio

dagar, räknadt från det lösens belopp blifvit bestämdt, inom hvilken

lösen skall erläggas.

Där aktiebrefven skola ställas till viss man, må i bolagsordningen

ock intagas förbehåll, hvarigenom rätten för aktiebolag eller annan

samfällighet eller för annan än här i riket bosatt svensk medborgare

att genom teckning eller öfverlåtelse förvärfva aktie inskränkes.

Där i fall, som i 1 mom. afses, lösen skall erläggas för aktie, men

öfverenskommelse ej kan träffas om lösens belopp, varde, såframt ej

annorlunda är stadgadt i bolagsordningen, beloppet, som skall motsvara

aktiens verkliga värde, bestämdt af tre skiljemän, utsedde enligt

lagen om skiljemän, med rätt för part, som ej åtnöjes med skiljemännens

beslut, att draga tvisten under rättens pröfning, såframt han

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

instämmer sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut i

hufvudskrift eller bestyrkt afskrift delgafs honom.

Innan det visar sig, att lösningsrätten ej begagnas, vare den, till

hvilken aktie öfvergått, ej i förhållande till bolaget att anse såsom

aktieägare; dock äge han uppbära den vinstutdelning, som må vara

med aktierätten förknippad, och utöfva aktien, i händelse af aktiekapitalets

ökning, tillkommande företrädesrätt till teckning af ny aktie.

De af sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter öfvergå

å den, som begagnar sig af lösningsrätten.

Ej må på annat sätt, än ofvan är sagdt, rättigheten att förfoga

öfver aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

53 §.

Af aktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till betäckande

af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst

tio procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp, som

sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten

afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller

annan såsom arfvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp

motsvarande tio procent af inbetalda aktiekapitalet eller till det

högre belopp, som kan vara bestämdt i bolagsordningen, må vidare

afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår fonden under det

sålunda stadgade beloppet, skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må

hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,

där aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd däraf minskats, hvad,

innan aktierätten förverkades, blifvit inbetaldt å aktien.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande

af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å

rörelsen i dess helhet, och som icke kan ersättas af andra befintliga,

till framtida förfogande afsätta medel.

54 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd af aktiekapitalets

nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den män

vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid

återbärningen kan uppkomma.

55 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är af ringa betydenhet.

Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad

mån den vinst, som enligt 54 § 1 punkten kan utdelas, skall till det

ändamål användas.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad

ofvan i 2 mom. stadgats, lände de till efterrättelse.

56 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

är stadgadt gälle i afseende å upprättande af aktiebolags

balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras

anskaffning eller tillverkning.

2) Andra tillgångar än sådana, som äro afsedda för stadigvarande

bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara

kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, såframt särskilda

omständigheter kunna anses lämna fog härför och dessa i balansräkningen

fullständigt angifvas.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvarmed

de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

4) Tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk för bolaget, må

utan hinder af hvad under 1) stadgats upptagas till belopp, motsvarande

kostnaderna för tillgångarnas anskaffning eller tillverkning, ehuru

verkliga värdet är lägre än detta belopp. I ty fall skall dock därå

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189. 23

årligen afskrifvas det belopp, som motsvarar tillgångarnas af ålder,

eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak uppkomna värdeminskning.

I stället för sådan afskrifning må motsvarande afsättning

kunna göras till en särskild förnyelsefond. Sådan fond må ej minskas

annorledes än genom en minskningen motsvarande afskrifning å ifrågavarande

tillgångar.

5) Tillgångar, som under 4) afses, må ej i vidare mån än som

betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas till högre värde än

det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående fastställda balansräkning.

6) De belopp, hvartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder

samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras

bland skulderna.

7) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltningskostnader

eller förvärfvad egen aktie må ej uppföras såsom tillgång.

8) Äger bolaget aktier i annat bolag, skola dessa i balansräkningen,

särskilt för hvarje sådant bolag, upptagas till antal och

värden; och skall, där så ske kan, till balansräkningen fogas sistnämnda

bolags senaste fastställda balansräkning.

Om styrelse och firmateckning.

57 §.

För aktiebolag skall finnas en styrelse, bestående af en eller flere

ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse,

som pa grund af särskild lag eller författning eller efter Konungens

medgifvande intagits i bolagsordningen, en eller flere ledamöter af

styrelsen kunna på annat sätt utses.

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må,

till viss del, ej öfverstigande en tredjedel af hela antalet, bestå af

medborgare i annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Afgår af bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen

sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,

såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

58 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än

äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

59 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 58 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga, att i sin

förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de

särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen.

6° §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma ma,

där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med

mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sadant afseende.

61 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt _ ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle

att deltaga i ärendets behandling.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse Nr 189.

25

62 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i

bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan

mot styrelseledamoten eller tredje man.

63 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall

tillämpas hvad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

64 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

65 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

66 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser

eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant

enligt 55 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre ban

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

67 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas

med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,

äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

68 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets

firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då

annat meddelande skall delgifvas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna

till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å

stämman.

69 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 82 §,

aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt

balansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg

skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad

nedan sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

före stämman hållas för aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal

exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med

uppgifvande af postadress anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under

året verkställda afskrifningarna och grunderna därför.

70 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen

eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 135 §.

71 §•

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

72 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flere revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må,

ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Afgår af bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

73 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende

af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande granskning

af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper eller i granskning

af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å bolagsstämma.

Har förslaget å bolagsstämma antagits eller ock biträdts af aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel af

hela aktiekapitalet, åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens

befallningshafvande göra framställning om utseende af revisor.

Underlåter styrelsen det, stånde hvarje aktieägare fritt att göra dylik

framställning.

Hvad i 72 § 8 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt gälle

ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare

sådan revisor berättigad att af bolaget erhålla skäligt arfvode.

74 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen afgifva

en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 82 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,

vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra bolagsstämma stadgas i 83 §.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

29

75 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen

underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga

för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

76 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma. Där äge, om aktiebrefven äro ställda

till viss man, hvarje i aktieboken införd aktieägare, som anmäler sig

till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i enlighet med hvad i 79 §

sägs. Äro aktiebrefven ställda till innehafvaren, tillkomme rösträtt i

enlighet med hvad i nyssnämnda paragraf sägs enhvar, som anmäler

sig till deltagande i förhandlingarna och därvid företer aktiebref eller

eljest styrker sin äganderätt till aktie. I bolagsordningen må kunna

stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna

skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl

intagas bestämmelser om kungörande af ort och tid för hållande af

sådant styrelsesammanträde, som i 28 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie,

vare han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp

af minst en tiondedel af det å stämman företrädda aktiekapitalet

framställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom egenhändigt

underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva

eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare af densamma,

och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade

bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med skyldighet att

åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å

den, till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente,

ej heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie bolagsstämma

såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att

därefter förändring i äganderätten till aktien ägt rum.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest

af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

77 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal

mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af

fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad

sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af

revisor.

78 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolagsstämman

själf ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en

förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med

uppgift å det antal aktier, för hvilket enhvar af dem äger utöfva

rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid

stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock

att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,

ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlingarna

å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,

underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd

aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman

skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

79 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189. 31

1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts

förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där sådant skolat

ske, aflämnats i 29 § omförmäld förbindelse;

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar

till en röst;

B) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt

för mer än en femtedel af det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från

hvad ofvan under 2>—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att

utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet,

och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får

inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,

att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad

sålunda stadgats må i händelse af aktiekapitalets ökning kunna i beslutet

därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande

af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i

beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig

därom.

80 §.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blifvit i bolagsordningen

eller af bolagsstämma bestämdt, sammanträda å den ort, där styrelsen

har sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktieägarna

till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vidtagna

senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka

före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas

å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej

ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt

för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af

samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt

bref till hvarje aktieägare.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

81 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning

öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens

försorg bållas tillgänglig för aktieägarna äfvensom ofördröjligen

öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af postadress anbåller

därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till

ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt

hufvudsakliga innehåll angifven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall

förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där

skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman

kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af

visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning

å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst

tio dagar före stämman.

82 §.

Inom åtta månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall

hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga

sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

83 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan

påfordran, äge revisorerna själfva utlysa bolagsstämma. Äro ej samtlige

revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, hvarom

de fleste förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse

extra stämma ej böra hållas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för

uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt

aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af kela aktiekapitalet

eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. Är fråga om ändring

af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga

innehåll angifvas i kallelsen.

84 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, hvarom i 83 § 8 mom. är sagdt, utlyst bolagsstämma

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan

ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af aktieägare

ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

85 §.

A den bolagsstämma, som i 82 § afses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets

beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktieägare

med sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela

aktiekapitalet. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf afsedda stämma,

i den mån sådant af aktieägare äskas och kan ske utan förfång för

bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,

som kunna inverka på bedömandet af värdet å bolagets tillgångar

och af dess ställning i öfrigt.

Sist en månad efter det balansräkningen blifvit fastställd skall

densamma jämte styrelsens förvaltningsberättelse samt vinst- och förlusträkningen

genom styrelsens försorg afsändas till registreringsmyndigheten.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse Nr 1S9.

Om talan emot styrelse, stiftare eller revisorer.

86 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel

af hela aktiekapitalet, röstat däremot.

Äro aktiebrefven ställda till viss man, må dock, där den eller de,

som röstat mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, i ofvannämnda

aktiebelopp ej inräknas aktie, som aktieägare bekommit

annorledes än genom arf, giftorätt eller testamente, utan så är, att

han sedan minst sex månader före den stämma, där förvaltningsberättelsen

framlades, varit i aktieboken införd såsom ägare af aktien.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades

å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit

styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

87 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,

eller å sådan fortsatt stämma, som i 85 § sägs, ansvarsfrihet ej

blifvit beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i

86 § 1 och 2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen.

Samma lag vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen,

som enligt 86 § 4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats.

Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller

flera af de aktieägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af densamma,

ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att

dessas sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ofvan sagts.

88 §.

Aktieägare, som enligt 87 § anställt talan å styrelsens förvaltning,

svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget

erhålla ersättning i den män kostnaderna täckas af hvad genom rättegången

kommit bolaget till godo.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Kr 189.

35

89 §.

Har förslag om anställande af talan mot stiftare enligt 24 § eller

mot revisorer enligt 75 § ej antagits å bolagsstämma, vare i fråga om

aktieägares rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag, som i 87

och 88 §§ sägs; dock vare rätten att föra talan mot stiftare ej beroende

däraf, att aktieägare viss tid varit i aktieboken införd såsom

ägare till sina aktier.

Talan må ej anställas mot stiftare, sedan två år förflutit efter

bolagets registrering, eller mot revisorer, sedan två år förflutit från

det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att

talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

90 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge konkursboet,

ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander

å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det bolaget registrerades,

stånde konkursboet öppet att mot stiftare anställa talan enligt 24 §.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse

framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan

talan, som omförmäles i 75 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

91 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring af bolagsordningen, att

rättsförhållandet mellan redan utgifna aktier rubbas, eller att förbehåll,

som i 52 § sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med mindre

samtlige aktieägare förenat sig därom.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna

för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma

eller om användande af bolagets vinst eller af bolagets behållna tillgångar

vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring af bolagsordningen,

att däri intages förbehåll, som i 138 § sägs, eller att tiden

för bolagets bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtlige

aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra

följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, samt å den stämma,

som sist hålles, biträdts af samtlige röstande och dessa tillika företrädt

minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om föremålet

för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande

bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, samt å den stämma,

som sist hålles, biträdts af minst tre fjärdedelar af de röstande och

dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet. I

fråga om giltighet af beslut om sådan ändring af bolagsordningen, att

aktiekapitalet må ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag,

som nu är sagdt, dock erfordras, att de röstande, som biträdt beslutet,

företrädt jämväl minst tre fjärdedelar af hvarje särskildt slag af aktier.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen vare ej giltigt, med

mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å

två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar

af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits bestämmelse, enligt hvilken annan

bestämmelse ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 3 mom. 2 punkten afses, så ock beslut enligt

samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring af bolagsordningen,

att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser

om det belopp, hvartill nya aktier må utgifvas, om de rättigheter, som

i förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya,

samt om den rätt till teckning eller erhållande af nya aktier, som vid

aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskildt slag af aktier.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

37

93 §.

Där aktier med olika rätt finnas, vare beslut om aktiekapitalets

nedsättning enligt 50 § ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom.

I fråga om giltighet af beslut om nedsättning af aktiekapitalet

enligt 50 § i andra fall än ofvan i 1 mom. sägs eller om bolagets trädande

i likvidation i andra fall än i 33 och 97 §§ förmäles vare lag,

som i 91 § 4 och 5 mom. sägs.

94 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröjligen

anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom,

där fråga är om beslut afseende sådan ändring af bolagsordningen,

att däri intages förbehåll, som i 52 § sägs, bevis att förbehållet blifvit

antecknadt å hvarje bref å aktie, som detsamma afser.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

95 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut,

som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller

eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala

genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller,

där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. Försummas

det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 68 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad

tid blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller

ändrats, gälle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

96 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor

eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom

meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp

af minst en femtedel af hela aktiekapitalet, där arfvodet förmenas

vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller,

där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos

rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek;

och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till

oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

97 §.

Förutom i det fall, hvarom förmäles i 33 §, skall aktiebolag

träda i likvidation,

1) då aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som

kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förloradt och ej inom tre

månader, efter det bolagsstämman erhållit meddelande därom, bristen

blifvit fylld;

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal

aktieägare ej inom tre månader inträdt;

3) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blifvit

fastställd och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

39

98 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att aktiekapitalet

till den del, som i 97 § under 1) sägs, gått förloradt, lämne styrelsen

ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut för utrönande af bolagets ställning.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina

verkliga värden; dock att tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk

för bolaget, må, äfven om verkliga värdet är lägre, upptagas till det

belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning

med afdrag af den värdeminskning, för hvilken enligt 56 § afskrifning

bort äga rum.

Underlåter styrelsen att fullgöra hvad ofvan i 1 mom. är föreskrifvet,

svare styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en

för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

99 §.

Finnes aktiebolag sakna till registret anmäld, behörig styrelse, vare

aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara beroende

däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad

att hos rätten eller domaren göra ansökning, att bolaget må förklaras

skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen med

uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten, skall

af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda

tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten

eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman

att emellertid taga bolagets egendom under vård och bevaka dess

angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet

fortfar, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation, och förorda

en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

100 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 93 § 2 mom. beslutat, att bolaget

skall träda i likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 33 eller

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

97 § sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flere

likvidatorer att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de af bolagsstämman valda

deltaga i likvidationen.

101 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelse i 97 § under 1) eller 2) påkallar likvidation,

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

102 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 97 §

under 1)—4) påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter

till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i

likvidation, förklare rätten, på ansökan af aktieägare eller styrelseledamot

och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation;

och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande

en månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande

i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

Har registreringsmyndigheten, enligt hvad i 125 § sägs, hos rätten

tillkännagifvit, att aktiebolag jämlikt 33 § bort träda i likvidation,

men att anmälan till registret om utseende af likvidator ej blifvit

gjord, förordne rätten efter bolagets hörande en eller flera likvidatorer

att verkställa bolagets likvidation.

103 §.

Finnes aktiebolag, som enligt anmälan till registret trädt i

likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara

beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad

att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer;

och skall i öfrigt hvad i 99 § är stadgadt i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

41

104 §.

Likvidator skall vara kär i riket bosatt svensk medborgare, där

ej för särskildt fall Konungen medgifver, att en eller flere af likvidatorerna,

dock högst en tredjedel af hela antalet, må vara medborgare i

annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår af bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt

uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att

ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

105 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig

eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening

med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må

vara af Konungen meddeladt.

106 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som kafva att granska densamma och där öfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen

omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att

tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 85—88 och 90 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

107 §.

På ansökan af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp af

minst en tiondedel af hela aktiekapitalet förordne rätten eller domaren

en god man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas förvaltning.

Likvidatorerna skola bereda gode mannen tillfälle att när som

helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets

alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af honom

begärd upplysning angående förvaltningen ej af likvidatorerna förvägras.

Gode mannen äge, när helst han finner omständigheterna det påfordra,

sammankalla aktieägarna till bolagsstämma samt vare berättigad

att å stämma, där han är närvarande, föra ordet.

På rätten ankomme att entlediga gode mannen och i hans ställe

förordna annan.

Gode mannen är berättigad att af bolaget erhålla skäligt arfvode.

När god man förordnats, skall underrättelse därom ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

108 §.''

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Där af aktieägare med aktiebelopp, som i 107 § sägs, åden stämma,

å hvilken likvidatorer utses, tillkännagifves, att förordnande af god

man kommer att begäras, må, intill dess fjorton dagar förflutit från

stämman eller dessförinnan god man förordnats, bolagets egendom icke

föryttras i annan mån än att af dess lösa egendom må försäljas hvad

för fortsättande af bolagets rörelse eller för undvikande af skada i följd

af egendomens försämring eller förstöring oundgängligen erfordras.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Företes under likvidationens fortgång hos likvidatorerna bevis, att

aktieägare med aktiebelopp, som i 107 § sägs, hos rätten eller domaren

gjort ansökan om förordnande af god man, skall, intill dess fjorton

dag-ar förflutit från det beviset hos likvidatorerna företetts eller dess
o

_

förinnan god man förordnats, gälla enahanda inskränkning i rätten att

föryttra bolagets egendom, som ofvan i 2 mom. sägs.

Med den inskränkning, som följer af hvad förut i denna paragraf

är stadgadt, skall bolagets egendom, i den mån sådant erfordras för

likvidationens verkställande och så snart det kan ske utan uppenbar

skada, förvandlas i penningar.

Har god man förordnats, får bolagets egendom ej afyttras under

hand utan gode mannens samtycke. Gode mannen må ej utan synnerliga

skäl motsätta sig af likvidatorerna ifrågasatt försäljning.

109 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskapsårs

slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året

samt hålla den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redogörelse

uppgifvas de hinder, som därför mött.

År god man förordnad, skall denne öfver redogörelsen afgifva

utlåtande, som bifogas densamma.

no §.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 108 § är stadgadt,

skall om likvidatorers befogenhet att företräda aktiebolag och om

deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt.

111 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 67 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

112 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare

i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

113 §.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid

fullgörande af sitt uppdrag, anmäle gode mannen förhållandet hos

rätten; och äge rätten, efter likvidatorns hörande, entlediga honom

och utse annan i hans ställe.

114 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar

bekomma hvad å hans aktier i förhållande till hela aktiekapitalet

belöper.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad

sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

115 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart

ske kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

Är god man förordnad, har han att granska redovisningen och

däröfver afgifva skriftligt utlåtande, för hvilket ändamål likvidatorerna

skola minst en månad före stämman till honom öfverlämna redovisningen.

Utlåtandet bifogas redovisningen, då denna framlägges å

stämman.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

45

116 §.

Åtnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall lian

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

hafve han förlorat sin talan.

117 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin

förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

118 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse om

den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 99 § eller

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

119 §.

Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall

likvidation verkställas, och gälle i afseende därå bestämmelserna i 100,

101, 103—105 och 107—117 §§. Har ej inom en månad efter konkursens

afslutande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation,

vare lag, som i 102 § 1 mom. sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget

såsom konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning

ofördröjligen göra anmälan till registret.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Om registrering.

120 §.

Hos patent- och. registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,

som Konungen kan komma att bestämma, skall föras aktiebolagsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag

skola för registrering anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest

är eller varder föreskrifvet.

121 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då aktiebolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening

med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

122 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas bolagsordning eller beslut,

som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning

eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag

eller eljest strida mot lag och författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress, till honom

med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet

med skälen därför.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge kan att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

123 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i

registret införa:

1) dagen för bolagsordningens antagande;

2) bolagets firma;

B) föremålet för bolagets verksamhet;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,

utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterna

lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo

inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, hvarom

förmäles i 6 §, varde anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll

gjord i registret.

Det ena exemplaret af bolagsordningen skall förses med bevis om

registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som

ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden.

124 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Sker registrering på grund af anmälan enligt 38, 47 eller 94 §,

skall ena exemplaret af det ingifna protokollet förses med bevis om

registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som

ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden. Sker ändring

i firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

125 §.

Har sådant fall inträffat, att bolaget jämlikt 38 § skall träda i

likvidation, varde anteckning därom gjord i registret. Anmäles ej

inom en månad, att likvidator blifvit utsedd, åligger det registreringsmyndigheten

att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan hos rätten.

126 §.

Hvad i aktiebolagsregistret införes, med undantag af underrättelse

om konkurs, hvarom förmäles i 118 §, skall genom registreringsmyndighetens

försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

Eu samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom

det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med

register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje bolag, förvaras såsom bilagor till aktiebolagsregistret.

127 §.

Närmare föreskrifter om aktiebolagsregistrets förande, de i 126 §

stadgade kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande

samt tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf

omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter

meddelas af Konungen.

128 §.

Företer aktiebolags registrerade firma likhet med en i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189. 49

förstnämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas

skäligt.

Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd inskrifning

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

129 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,

som i 126 § sägs.

Yarder, sedan i registret gjorts anteckning om aktiebolags konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret. Samma

lag vare i fråga om anteckning rörande beslutad nedsättning af

aktiekapitalet, efter ty i 50 § sägs, där ansökningen om nedsättning

genom laga kraft ägande beslut afslagits eller frågan om nedsättning

eljest förfallit.

130 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolagsregistret

och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit

till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att

han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifvit antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

131 §•

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder aktiebolag, bevis utvisande, att han den

dag, beviset utfärdades, enligt aktiebolagsregistret var behörig att företräda

bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 126 § omförmälda tryckta samling inhämta uppBih.

till Riksd. Prut. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band■ 42 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

lysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt ruin. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej

annat förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

132 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor

eller fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande i stiftelseurkunden, i teckningslista

eller i skriftlig handling, som åberopas i listan eller bifogas

densamma eller eljest framlägges å konstituerande stämman, meddelar

oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med hvars begifvande utfärdas aktiebref, hvilket

utan Konungens lof är ställdt till innehafvaren, eller i hvilket aktie

angifves lyda å mindre belopp än i denna lag är medgifvet, eller i

hvilket mot föreskriften i 26 § 2 mom. förbehåll, som där sägs, ej

angifvits;

4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles

tillgänglig för aktieägarna, rörande bolagets angelägenheter meddelar

oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktieboken

göra anteckning i strid med bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom.

eller underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder

jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med

bestämmelsen i 54 § 1 punkten låter verkställa utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande af balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna i 56 §;

7) revisor eller enligt 107 § förordnad god man, där han i berättelse

eller utlåtande eller annan handling, som framlägges å stämma

eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna, mot bättre vetande

lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som af honom granskats;

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

8) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning

eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan

att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag;

9) en hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran; som omförmäles

i 76 § 2 mom.

Lj må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

133 §.

Bryter någon mot hvad i 27 eller 51 § finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 132 § under 4)

afses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 28 § 1, 2 och 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 25 §,

26 § 1 inom., 28 § sista momentet, 34 §, 38 §, 40 §, 42 § 4 mom.,

45 § 1 mom., 47 § sista momentet, 49 § 3 mom. 2 punkten, 50 § 2 mom.

sista punkten, 65 §, 69 §, 74 § 1 inom., 78 § 1 eller 4 inom., 85 §

4 mom. eller 94 § är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 81 § 1 inom.

stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och öfversända

den till aktieägare eller att, då aktieägare enligt 4 mom. i nämnda

paragraf påyrkat hänskjutande af visst ärende till pröfning å bolagsstämma,

låta upptaga ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 118 § under aktiebolags konkurs

företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 119 § 2 mom.

2 punkten är stadgadt,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra kronor.

Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats

1 74 § 3 mom. eller 106 § 2 mom. 1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 105 §, 106 §

2 inom., 107 § 2 inom., 109 § 1 eller 2 mom., 115 8 2 mom. eller

117 § åligger,

samt om god man, där han försummar fullgöra hvad i 109 §

3 mom. eller 115 § 2 mom. finnes stadgadt.

Förseelse mot 69 §, 74 § 1 eller 3 inom., 78 § 1 eller 4 mom.;,

81 § 1 mom., 106 § 2 inom., 107 § 2 inom., 109 § eller 115 § 2 inom.,

så ock styrelseledamots försummelse att å den i 81 § omförmälda förteckning

upptaga ärende, hvars hänskjutande till ''bolagsstämma af

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

aktieägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må åtalas allenast

af målsägande; ock skall härvid såsom målsägande anses såväl bolaget

som hvarje aktieägare.

134 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

135 §.

Aktieägare, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen

tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och

alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna

lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan, en

för alla och alla för en.

136 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

bolagsordningen har sitt säte.

137 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets

styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.

138 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget

och styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare skola hänskjutas till

afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,

som tillkommer skiljeaftal; och gälle om påkallande af förbehållets

tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

53

139 §.

Om järnvägsaktiebolag och försäkringsaktiebolag, så ock om bankaktiebolag

och andra aktiebolag, som hafva till ändamål att drifva

lånerörelse, är särskild! stadgadt.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om bolag för verksamhet

af visst slag eljest är i lag eller författning särskild! stadgadt.

140 §.

Genom denna lag upphäfves lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

141 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912.

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola

bedömas efter äldre lag.

Aktiebolag, som bildats, innan denna lag trädt i kraft, må registreras

enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfrigt skall med afseende

å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan angifna

undantag:

1) 25 § äger ej tillämpning.

2) I stället för bestämmelserna i 26 § 2 mom., 27 §, 32 §, 33 §,

79 § 1 mom. under 4) och 125 § i den mån de afvika från motsvarande

bestämmelser i äldre lag skola dessa senare bestämmelser äga

tillämpning.

3) Med afseende å bolag, hvars ordning innehåller bestämmelser afvikande

från hvad i 29, 30 eller 48 § stadgas, lände dessa bestämmelser

i bolagsordningen till efterrättelse.

4) Har beslut om aktiekapitalets ökning registrerats, innan denna

lag trädt i kraft, må ökningen verkställas och registreras enligt äldre

lags bestämmelser.

5) Äger bolag på grund af bestämmelse i bolagsordningen rätt

att inlösa egna aktier, lände den bestämmelse till efterrättelse utan

hinder af hvad i 51 § stadgas.

6) A bolag, i hvars ordning finnes särskilt stadgadt angående

sådant förbehåll, som omförmäles i 52 §, eller om annan inskränkning

i rätten att förfoga öfver aktie, skola bestämmelserna i sagda lagrum

ej äga tillämpning, utan galle därutinnan hvad bolagsordningen

innehåller.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Raft.

8

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

7) Har bolag, då denna lag träder i kraft, i senaste pröfvade

balansräkning upptagit tillgång till högre belopp än som motsvarar

kostnaderna för dess anskaffning eller tillverkning, utgör bestämmelsen

i 56 § under 1) ej hinder mot att fortfarande upptaga den tillgång till

samma belopp som förut.

8) Har bolag, då denna lag träder i kraft, i senaste pröfvade

balansräkning såsom tillgång upptagit egna aktier, utgör bestämmelsen

i 56 § under 7) ej hinder mot att dessa aktier fortfarande under högst

tre år upptagas såsom tillgång, dock under förutsättning, att de upptagas

skilda från öfriga tillgångar.

9) Bestämmelsen i 57 § 4 mom. utgör ej hinder mot att här i riket

bosatt norsk undersåte, hvilken, då lagen den 27 april 1906 angående

ändrad lydelse af 40 § i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895 trädde

i kraft, var ledamot af aktiebolags styrelse, i sådan egenskap kvarstår

under den tid, för hvilken han blifvit vald.

10) Hvad i 58 § stadgas därom, att inskränkning i styrelsens

eller styrelseledamots befogenhet att företräda bolaget skall vara utan

verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen, och ej få registreras, afser ej bestämmelse i bolagsordning,

att vissa utfästelser för att vara gällande skola vara undertecknade

jämväl af en af Kungl. Maj:t utsedd ledamot af styrelsen.

11) Där bolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lag

upplöst, skola i afseende å likvidationen bestämmelserna i samma lag

lända till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bolag, som bildats,

innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse gälla och är i

samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med straff, skall

beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse lända till

efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna aktiebolags firma, skola bestämmelserna i 58 och

59 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten

för den, som äger teckna bolagets firma, att företräda bolaget,

ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och kungjorts,

icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

Stockholm den 8 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.