Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta motioner.

1910-04-19 · 243 sidor, varav 240 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 240 av 243 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:191, Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

.Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1

Nr 191.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 8 juni 1910.

— — — — Andra kammaren den 8 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa

för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta

motioner.

(Bevillningsutskottets betänkanden nr 23 och 39 samt memorial nr 24.)

Till Konungen.

I proposition nr 69 af den 25 februari 1910 bär Eders Kung!.

Maj:t under åberopande af propositionen bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

antaga ett propositionen bilagdt förslag till förordning med tulltaxa

för inkommande varor att tillämpas från och med den 1 december 1911.

Enligt berörda utdrag af statsrådsprotokollet har statsrådet och

chefen för finansdepartementet vid föredragning inför Eders Kungl.

Maj:t af nu ifrågavarande ärende, bland annat, yttrat, att det naturligen

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. (Nr 191.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

icke läte sig bestridas, att ett industriellt tullskydd, som bestämts vid

början af en industriell uppgångsperiod, måste, i mån som genom industriens

utveckling en specialisering af industriens alster fortginge, underkastas

revision, såvida icke det med tullskyddet afsedda ändamålet

skulle, om ej helt förfelas, så dock på ett alltför ofullständigt sätt

tillgodoses. Under sådana omständigheter behöfde ju icke en i sammanhang

med revision af tulltaxan vidtagen höjning af vissa industritullar

betyda en omläggning af tullskyddet i syfte af en allmän ökning däraf.

Att så ej heller i nu antydda fall varit meningen, fram ginge ju uppenbarligen

däraf, att specialiseringen föranledt ej blott höjning af tullen

för vissa industrialster utan äfven minskning i tullen för andra.

Riktigheten af detta uttalande om behofvet af vår tulltaxas reviderande

kan enligt Riksdagens åsikt näppeligen bestridas. En afsevärd

tid har förflutit, sedan nu gällande taxa blef i sina hufvuddrag fastställd,

och gifvet är, att hvad som då ur skyddssynpunkt kunde anses tillfredsställande

för landets näringar icke nu med den utveckling, särskildt

industrien sedan dess undergått, är tillfyllestgörande. Den gräns för

industriens utvecklingsmöjligheter, som man tagit sikte på vid fastställande

af nuvarande tull satser, är i många fall uppnådd, och därmed

försvåras ett vidare fortgående på vägen mot framställande af allt mer

förädlad vara. Å andra sidan har industrien på många områden i framställningen

af gröfre fabrikat vuxit sig så stark, att fråga måste uppstå,

huruvida icke hittills gällande tullsatser för dylika artiklar åtminstone

delvis skulle kunna utan större risk i någon mån sänkas. Under

sådana omständigheter och då därtill kommer, att gällande tulltaxa

lider af flera tekniska brister, har gifvetvis krafvet på en revision af

denna taxa måst med styrka göra sig gällande. Det är för öfrigt en i

alla länder, hvilka söka medelst tullagstiftningen skydda sitt näringslif,

vanlig företeelse, att tullsatserna periodiskt revideras för att bringas

i öfverensstämmelse med näringslifvets behof. Ett ytterligare skäl för

en sådan revision framträder gifvetvis, då man går att för en tid framåt

traktatsenligt afsåga sig bestämmanderätten öfver en större eller mindre

del af tulltaxan.

Icke minst denna sistberörda synpunkt, hänsynen till den handelspolitiska

ställningen, har med tvingande nödvändighet föranledt att nu

bygga på den bestående grunden. Annat ifrågasattes icke heller från

något håll, då vid 1906 års riksdag frågan om tulltaxans revision på

allvar upptogs. Både regering och riksdag voro i detta hänseende

fullt ense.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Af det sagda framgår, att syftet med deri au företagna revisionen

af tulltaxan har varit att erhålla en modernt anordnad, efter industriens

nuvarande utvecklingsgrad anpassad taxa, som därjämte kunde läggas

till grund för underhandlingar om tarifftraktater med främmande makter.

Den på grund häraf viktigaste uppgiften har varit att åstadkomma en

väl afvägd specialisering af tullskyddet. Tydligt är, såsom ock af tulltaxekommittén

framhållits, att denna specialisering måste i betydande

omfattning innebära höjning af nu gällande tullsatser. Den nedsättning

af tullarna för gröfre varuslag, som å andra sidan af omständigheterna

betingades och som vore ägnad att motväga tullförhöjningarna, lärer

af skäl, som i kommitténs betänkande berörts, och icke minst af hänsyn

till syftet med nu ifrågavarande revision af tulltaxan, böra i fråga om

ett flertal artiklar anstå till en senare tidpunkt. I stort sedt har det

framlagda förslaget enligt Riksdagens uppfattning fyllt fordringarna på

en lämplig specialisering.

En annan viktig uppgift, som förelegat till lösning vid tulltaxerevisionen,

har varit åstadkommandet af en mera genomförd systematisering

i afseende å tulltaxans uppställning. Äfven i detta hänseende

har förslaget ansetts tillfredsställande. Den gruppering af de olika

varuslagen, som i förslaget förekommit, har på ett naturligt sätt sammanfört

varorna till öfverskådlighet såväl i och för tullbehandlingen

som för lagstiftningsarbetet på nu ifrågavarande område.

Beträffande tullarnas fastställande i form af specifika tullsatser

eller till viss procent af varuvärdet, i hvilken fråga Riksdagen i

skrifvelse af den 12 maj 1906 uttalat sig, vill Riksdagen framhålla,

att Riksdagen ansluter sig till den i förslaget genomförda grundsatsen,

att vikttullsystemet bör genomföras i så stor utsträckning, som förhållandena,

rent praktiskt sedt, medgifva. Riksdagen vill emellertid

tillägga, att, när utan förändring i skyddet öfvergång från värde- till

vikttull skall äga rum, man måste räkna med, att vikttullen allenast i

förhållande till medelvärdet å de under samma tullsats fallande artiklar,

kan komma att motsvara nuvarande värdetull, och att man således utan

svårighet kan påvisa fall, då i det framlagda förslaget skyddet i sammanhang

med och såsom en följd af evalveringen antingen blifvit höjdt

eller ock sänkt. Det lärer emellertid ej vara något för vikttullar å maskiner

säreget, att tullsatsen varierar i förhållande till varuvärdet, utan är

detta fastmer ett utmärkande drag för alla vikttullar. Till belysande

häraf torde vara tillfyllest att hänvisa till den i andra delen af tulltaxekommitténs

betänkande (sid. 1 och följande) intagna tabell, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

Tulltaxeförordningen.

§ 2.

4 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

utvisar, bland annat, huru nuvarande vikttullar för spånadsvaror förhålla

sig till värdet af samma varor. Uppenbart är emellertid, att

det ligger stor vikt uppå, huru det material utväljes, som skall läggas

till grund för medelvärdets bestämmande; och härvid har Riksdagen

mött samma företeelse, som af tulltaxekommittén omförmälts, nämligen

att vidt skilda värden kunna såsom medelpris uppgifvas af dem, som

importera och idka handel med utländska artiklar inom samma bransch.

En sannolik förklaring härtill finner dock Riksdagen i likhet med kommittén

ligga i det förhållande, att hänsyn torde hafva tagits företrädesvis

till högre eller ock till lägre kvaliteter. Med beaktande häraf och med

hänsyn tagen till den kvantitet, hvarmed de olika varuslagen ingå i

importen, har Riksdagen sökt bilda sig ett omdöme om de anförda värdeuppgifterna.

Efter att sålunda hafva angifvit sin uppfattning om de viktigaste

grunderna för förslaget, öfvergår Riksdagen att redogöra för de beslut,

som Riksdagen fattat beträffande förslaget.

§ 2 i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till tulltaxeförordning

är af följande lydelse:

»Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre

gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående

tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där

varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill

varans värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å

tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas

näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande

och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt, högst

tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.»

Den rätt att i viss mån bestämma öfver tullbevillningen, som med

detta stadgande skulle inrymmas åt Konungen, finner Riksdagen icke

lämpligen böra fastställas att gälla för obestämd tid, utan har det synts

Riksdagen lämpligare, att rätten ifråga upplåtes allenast för särskildt

begränsad tid, i hvilket afseende Riksdagen ansett sig böra fastställa

tiden till utgången af år 1912.

Med hänsyn till den förändrade karaktär, som enligt Riksdagens

mening sålunda bort gifvas åt förevarande stadgande, har detsamma synts

böra såsom en öfvergångsbestämmelse fogas till tulltaxeförordningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

riksdagen har alltså beslutat, att § 2 i förslaget till tulltaxeförordning

skall utgå; samt att till samma förordning skall fogas en så lydande

öfvergångsbestämmelse:

^Öfvergångsbestämmelse att lända till efterrättelse intill utgången af år 1912.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre

gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående

tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där varan

enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill varans

värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å

tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas

näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande

och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt, högst

tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.»

Den i § 5 o) i förslaget till tulltaxeförordning för visst slag af Tulltaxefdremballage

medgifna tullfrihet, som jämväl omfattar s. k. garnerings- or| g"^0,

material, uppenbarligen afsedt endast till att under transporten skydda

godset och icke inkommande i handelsafsikt, har Riksdagen ansett böra

utsträckas att likaledes gälla trummor af trävirke, afsedda för ventilation

i fartygs lastrum. Enligt nu gällande bestämmelser kan tullfrihet

för sådana trätrummor ej medgifvas, utan måste lastemottagaren för

att få disponera desamma, erlägga tull för varan, såsom hänförlig till

snickararbete. En lättnad i berörda afseende har ej heller synts kunna

möta några som helst betänkligheter, och har Riksdagen alltså beslutat,

att § 5 o) i förslaget till tulltaxeförordning skall erhålla följande förändrade

lydelse:

»o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i

varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest

förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage

utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar

eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande i detta hänseende

med emballage likställas af trävirke hopfogade trummor för

åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum samt s. k. garneringsmaterial,

såsom mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt

endast till att under transporten skydda godset och icke inkommande

i handelsafsikt,;»

s. 6 Kontrollera mot PDF

Tulltaxefdrordningen.

§ 5 p).

Tulltaxeförordningen.

§ 5 u).

6 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Enligt de föreslagna bestämmelserna i § 5 p) tulltaxeförordningen

skall emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt, såsom

tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma i

retur eller för att återutföras med varor, åtnjuta tullfrihet.

Af enskilda motionärer inom Riksdagen har yrkats, att begagnade

smördrittlar skola vid införsel vara underkastade samma tull som nya

dylika drittlar, äfven när de befinnas inkomma i retur eller för att

återutföras med varor.

Till stöd för dessa motioner har anförts, bland annat, att hit till

landet i afsevärd omfattning infördes begagnade smördrittlar, i Indika

smör ånyo förpackades och exporterades; att emellertid detta förfaringssätt

så godt som uteslutande användes af en större engelsk smörfirma

med eget kontor i Sverige, under det att de inhemska exportörerna

icke begagnade sig af denna metod; att berörda förpackningssätt vore

ägnadt att menligt inverka å det svenska smörets anseende på den

engelska marknaden, i det att de gamla drittlarna till det yttre icke

gåfve samma förmånliga intryck som nya drittlar och fara förelåge för

försämring af smörets kvalitet; samt att dessa förhållanden vore så

mycket beaktansvärdare, som det svenska smöret hade att på den utländska

marknaden utstå en synnerligen hård konkurrens.

Riktigheten af de sålunda lämnade uppgifterna har Riksdagen

funnit bekräftad, och tillika har från sakkunnigt håll upplysts, att det

för den inhemska mejerihandteringen skulle vara till gagn, om export

af smör, förpackadt i begagnade drittlar, i möjligaste mån förhindrades.

Det har alltså synts Riksdagen, att motionärernas yrkande borde vinna

tillmötesgående; och har Riksdagen i anslutning härtill beslutat, att

§ 5 p) i förslaget till tulltaxeförordning skall erhålla följande lydelse:

»p) emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt, såsom

tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma i retur

eller för att återutföras med varor; dock att hvad sålunda stadgats icke

gäller i afseende å smördrittlar;»

Af samma skäl, som föranledt, att naturalier till vetenskapliga

samlingar tillerkänts tullfrihet, har enahanda förmån synts böra medgifvas

för etnografiska föremål till dylika samlingar.

Riksdagen har alltså beslutat, att § 5 u) i förlsaget till tulltaxeförordning

skall erhålla följande förändrade lydelse:

»u) naturalier och etnografiska föremål till vetenskapliga samlingar».

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 7

I anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition till innevarande

års Riksdag med förslag till förordning angående vissa bestämmelser

rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge dels ock en i ämnet

inom Riksdagen väckt motion, hade Riksdagen på anförda skäl beslutat

viss ändrad lydelse af de föreslagna bestämmelserna i § 1 af nämnda

förordning, hvilka bestämmelser voro till hufvudsaklig del lika lydande

med stadgandena i § 6 af tulltaxeförordningen. Då motsvarande ändring

lärer böra vidtagas jämväl i sistnämnda paragraf, har Riksdagen godkänt

§ 6 i förslaget till tulltaxeförordning med de ändringar, att i a) orden

»Kalls socken» utbytts mot orden »riksröset nr 167», samt i b) orden

»södra gränsen af Kalls socken i Jämtland och samma sockens norra

gräns» utbytts mot orden »riksröset nr 167 och norra gränsen af Kalls

socken i Jämtland».

I en inom Riksdagen väckt motion har framställts yrkande, att

Riksdagen ville besluta det tillägg i § 9 punkt 4 och § 10 punkt 2 af

förordning med tulltaxa för inkommande varor enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag i proposition nr 69, att efter orden Norge insättes — eller

Finland —.

Af tulltaxekommittén hade i dess betänkande ifrågasatts, om icke

vissa delar af bestämmelserna angående den norska gränstrafiken borde

göras tillämpliga äfven för den landväga samfärdseln med Finland, men

då kommittén icke försport, att något behof däraf gifvit sig tillkänna,

hade kommittén icke ansett sig böra väcka förslag därom. Då emellertid

nu upplyst blifvit, att lättnader i gränstrafiken mot Finland äro af

behofvet påkallade, och då hinder från tullverkets sida icke synes möta

för tillgodoseende af detta kraf, har Riksdagen icke tvekat att bifalla

ifrågavarande motion, hvarvid dock det förtydligande tillägget ansetts

lämpligt, att medgifvandet endast afser nära gränsen belägen ort i

Sverige, för så vidt angår införsel hit till riket af norska eller finska

varor.

Riksdagen har alltså beslutat, att § 9 mom. 4 i Eders Kungl. Mapts

förslag till tulltaxeförordning skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Norge eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att här förädlas

genom blekning, färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller

annan dylik bearbetning eller för reparation, och som efter sådan förädling

eller reparation till ursprungslandet återutföras, äro vid införseln

fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse

de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af

Tuiitaxefdrordningen.

§ 6.

Tulltaxeförordningen.

§ 9 mom. 4

och § 10

mom. 2.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda

fall, af tullmyndighet vid gränsen.»;

samt att § 10 mom. 2 i samma förslag skall erhålla följande förändrade

lydelse:

»Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Sverige till Norge eller Finland för att förädlas genom blekning, färgning,

garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning

eller för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation

återinföras, skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så

vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,

hvilka, till förekommande af missbruk, kunna varda meddelade af

generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.»

Malt. Af enskild motionär har inom Riksdagen yrkats, att tullen å malt

Nr 76, måtte bestämmas till 6 kronor 50 öre i stället för, såsom Eders Kungl.

Maj:t förslagit, 5 kronor per 100 kilogram.

Till stöd för detta yrkande om höjning af malttullen har motionären

åberopat en af honom i denna fråga till tulltaxekommitténs betänkande

fogad reservation.

De skäl, som i denna reservation anförts till förmån för en höjning

af malttullen, har Riksdagen funnit tungt vägande, och har Riksdagen

på grund däraf beslutat godkänna rubriken nr 76 i Eders Kungl.

Maj:ts förslag till tulltaxa med den förändring, att tullsatsen fastställts

till 6 kronor 50 öre per 100 kilogram.

Majs. Riksdagen har vidare beslutat, att rubriken nr 77 i Eders Kungl.

Nr 77‘ Majrts förslag skall erhålla följande förändrade lydelse:

Spannmål:

omalen:

majs................................................................................. fri.

Mjöl. Med hänsyn till hvad Riksdagen, enligt hvad här nedan omför
Nr

79'' mäles, beslutat beträffande arrowrot, lärer en mindre jämkning af rubriken

för mjöl vara erforderlig, på grund hvaraf Riksdagen godkänt rubriken

nr 79 i Eders Kungl. Maj:ts förslag med den ändring, att före orden

»andra vegetabilier» insättas orden »arrowrot och».

Tallfrö etc. I tulltaxeförslaget upptages under rubriken nr 86 en tullsats af

Nr 86. ^ kronor per kilogram för tallfrö och kottar af pinus silvestris. För
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

slaget innebär i denna del ingen annan förändring i bestående tullförhållanden,

än att dylika kottar, hvilka nu åtnjuta tullfrihet, likställts

med tallfrö.

Till Riksdagens pröfning har emellertid förelegat förslag om höjning

af ifrågavarande tullsats, i det att i en inom Riksdagen väckt

motion hemställts, att tallfrö äfvensom kottar af pinus silvestris skola

åsättas en tull af 6 kronor per 100 kilogram.

Riksdagen, som inhämtat, att med ett kilogram tallfrö kan besås

omkring ett tunnland mark, har icke kunnat undgå att finna det betänkligt,

att det för våra skogsplanteringar olämpliga tyska tallfröet

på grund af sin prisbillighet kan komma till användning å afsevärda

vidder. Det synes därför vara välbetänkt, att skillnaden i pris å svenskt

och utländskt frö utjämnas genom åsättande af förhöjd tull å sistnämnda

vara. Visserligen skulle tullförhöjningen komma att drabba äfven annat

än tyskt tallfrö, exempelvis sibiriskt och kanadensiskt, hvilka sorter

lära med godt resultat användas särskildt i södra Sverige, men för

dessa senare torde tullen spela föga roll. Vid sådant förhållande har

Riksdagen ansett sig böra bifalla motionärens förslag; och har Riksdagen

alltså bestämt tullsatsen för tallfrö äfvensom kottar af pinus silvestris

till 6 kronor per kilogram.

Af enskild motionär har, bland annat, framställts förslag därom,

att rödklöfverfrö måtte åsättas en tull af 20 öre per kilogram samt

timotej frö en tull af 10 öre per kilogram.

I det af tulltaxekommittén afgifna betänkandet framhålles, att

svenskt frö gåfve som utsäde i allmänhet bättre skörd än importeradt

sådant, och vore det alltså med hänsyn härtill förmånligt, om landets

behof af klöfver- och gräsfrö kunde fyllas af inhemsk vara. Då emellertid

de upplysningar, kommittén inhämtat, gifvit vid handen, såväl att någon

möjlighet icke för närvarande funnes att erhålla tillräckligt med frö inom

landet som ock att allt det svenska frö, som utsläpptes på den inhemska

marknaden, med lätthet vunne afsättning på grund af sin goda

beskaffenhet, oaktadt detsamma vanligen betingade ditbbelt så högt pris

som utländsk vara, hade öfvervägande skäl synts tala för att icke vidtaga

ändring i nuvarande bestämmelser.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat, är prisskillnaden mellan svenskt

och utländskt rödklöfverfrö ingalunda så afsevärd, som för kommittén

uppgiftts. Denna prisskillnad lärer dock vara tillräcklig att locka

förbrukare, som ej äga full insikt om det svenska fröets företräde

framför det utländska, att inköpa frö af sistnämnda slag. Importen

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft. 2

Rödklöfverfrö

etc.

Nr 88 och 89.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Potatis.

Nr 93.

Frukter etc.

Nr 105 och

107.

10 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

af klöfverfrö omfattar också lika väl som importen af timotej frö afsevärda

kvantiteter. Under år 1908 infördes sålunda 859,499 kilogram

klöfverfrö och 1,041,834 kilogram timotejfrö.

För att till förmån för afsättningen af svenskt frö nedbringa

denna betydande införsel och för att underlätta utvecklingen af

den inhemska fröproduktionen har motionärens förslag om åsättande af

en tull af 20 öre per kilogram å rödklöfverfrö och om höjande af tullen

å timotejfrö till 10 öre per kilogram synts Riksdagen förtjäna beaktande.

Riksdagen har alltså beslutat, att i stället för rubrikerna nr 88

och 89 i förslaget skola i taxan upptagas följande bestämmelser:

Frö:

timotej-.......................................................................... 1 kg. 10 öre

rödklöfver-....................................................................... 1 kg. 20 öre

andra slag, ej särskilt nämnda; äfvensom fröstoft

(sporer) .............................................................. — fria.

Rubriken nr 93 i Eders Kungl. Maj:ts förslag har följande lydelse:

Potatis:

93. af det löpande årets skörd och inkommande

under tiden 15 februari—31 juli 100 kg. 2 kr. 50 öre.

De skäl, som af kommerskollegium och generaltullstyrelsen anförts

för begränsandet af ofvanberörda tullpliktighet till juni månads utgång,

finner Riksdagen beaktansvärda; och har Riksdagen därför beslutat, att

rubriken nr 93 skall erhålla följande förändrade lydelse:

Potatis:

af det löpande årets skörd och inkommande

under tiden 15 februari—30 juni ......... 100 kg. 2 kr. 50 öre.

Rubrikerna nr 105 och 107 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva

följande lydelse:

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller

på annat sätt sönderdelade:

105. apelsiner, citroner, pomeranser och bananer 1 kg. 10 öre.

107. andra slag, ej särskild! nämnda ..................... 1 kg. 15 öre.

I en inom Riksdagen väckt motion har, bland annat, yrkats, att

äpplen och päron skola åsättas eu tull af 10 öre per kilogram.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 11

Hvad beträffar tullen å äpplen och päron, anser Riksdagen, i likhet

med motionärerna, att gällande tull, 10 öre per kilogram, bör bibehållas.

Hå denna tull synts — i öfverensstämmelse med hvad nu är fallet —

böra gälla jämväl för de föga betydande artiklar, som i öfrigt äro hänförliga

till rubriken nr 107, lärer ett sammanförande af denna rubrik

och rubriken nr 105 böra äga rum.

Riksdagen har alltså beslutat, att i stället för rubrikerna nr 105

och 107 i förslaget skall efter förslagets rubrik nr 106 upptagas en så

lydande rubrik:

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller på annat sätt

sönderdelade:

andra slag, ej särskild! nämnda ..................... 1 kg. 10 öre.

Rubriken nr 108 i Eders Kungl. Maj:ts förslag lyder sålunda:

Frukter (af träd) och bär:

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal och

kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples

till beredning af läskedrycker) samt kärnhus

och skal af äpplen ........................................... 1'' kg. 4 öre.

Af enskilda motionärer har yrkats, att denna tullsats måtte bestämmas

till 15 öre per kilogram.

I afseende å nu ifrågavarande tullsats hafva före tulltaxeförslagets

framläggande för Riksdagen hvarandra motsatta meningar sökt göra

sig gällande. Utförlig redogörelse härför lämnas i Eders Kungl. Maj:ts

förevarande proposition.

Den under de senare åren inom landet framträdande rörelsen

för ett rationellt tillgodogörande af fallfrukt och annan mindrevärdig

frukt samt för anordnandet af torkhus, där sådan frukt kunde undergå

erforderlig beredning, synes omfattas med stort intresse inom vida

kretsar bland landsbygdens befolkning. Vid de frukttorkningsföretag,

som blifvit igångsatta, hade man till en början trott sig kunna erhålla

afsättning för varan vid läskdryckstillverkningen. Emellertid hafva

målsmän för denna tillverkning framhållit, att den torkade svenska

frukten åtminstone icke för närvarande kunde med fördel användas vid

fabrikation af läskdrycker. Det vill dock synas Riksdagen, som om det

ännu vore för tidigt att fälla ett afgörande omdöme i denna fråga.

Chopped

äpples.

Nr 108.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Liljekonvalje
rötter.

Nr 126.

Maniokarot.

Nr 127.

12 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Ännu sker emellertid afsättningen af den inhemska torkade frukten hufvudsakligen

till matlagning, hvartill denna artikel, enligt uppgift, visat sig

lämplig. Af de uttalanden, som framkommit från den svenska trädgårdsodlingens

representanter, framgår, att redan den af tulltaxekommittén

föreslagna nedsättningen i tullen å här ifrågavarande artikel från

25 öre till 15 öre per kilogram väckt betänkligheter. En ytterligare

tullnedsättning, på sätt af Eders Kungl. Maj:t föreslagits, befaras komma

att medföra en för frukttorkningsföretagens vidare utveckling synnerligen

ödesdiger verkan. Riksdagen har ej heller kunnat undgå att finna det

betänkligt, att, då berörda för trädgårdsodlingen gagneliga rörelse synes

på väg att uppnå resultat af värde, tullskyddet alltför starkt rubbas.

Å andra sidan torde dock hänsynen till läskdryckstillverkningens berättigade

kraf på tillgång till billig råvara påkalla någon nedsättning

af den nu mycket höga tullen å chopped äpples; och i likhet med

motionärerna anser Riksdagen den nedsättning af tullsatsen i fråga,

som af tulltaxekommittén föreslagits, lämplig.

Med stöd af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat, att

tullsatsen för de i förslagets rubrik nr 108 upptagna artiklarna skall

utgöra 15 öre per kilogram.

Liljekonvaljerötter hafva upptagits i rubriken nr 126 i Eders

Kungl. Maj:ts förslag med en tullsats af 10 öre per kilogram.

Ifrågavarande artikel är nu tullfri; och då den föreslagna tullsatsen

skulle kunna lända särskildt de mindre, inhemska trädgårdsodlarna

till förfång, har Riksdagen ansett artikeln ifråga böra, i likhet

med öfriga under rubriken nr 128 i förslaget upptagna icke ätbara

rötter, ej särskildt nämnda, fortfarande åtnjuta tullfrihet, hvarvid någon

särskild bestämmelse för liljekonvaljerötter icke erfordras.

Riksdagen har alltså beslutat, att rubriken nr 126 med tillhörande

anmärkning skall ur förslaget utgå.

Rubriken nr 127 i Eders Kungl. Maj:ts förslag har följande lydelse:

127. Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot, äfven

pulverisera^ eller på annat sätt sönderdelad ...... 1 kg. 10 öre.

Af enskild motionär har yrkats, »att manioka-, tapioka-, kassavaoch

arrowrot må till riket fritt införas, samt att brännvinstillverkning

af manioka, tapioka-, kassava- eller arrowrot eller andra utländska rötter

eller vegetabilier eller produkter däraf måtte åsättas en extra tillverkningsskatt

af 5 öre per liter 50 procents brännvin, eller, därest denna tilläggsafgift

ej är rätt afvägd, den extra tilläggsafgift, som befinnes lämplig».

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 13

Såväl af de upplysningar, hvilka lämnats i motionen, som af de

uppgifter, hvilka eljest varit vid ärendets behandling inom Riksdagen tillgängliga,

framgår, att ifrågavarande artikel har industriell användning äfven

för annat ändamål än vid brännvinsbränning och stärkelsetillverkning.

Vid sådant förhållande torde det icke vara rådligt att tullbelägga varan.

Det intresse, som skulle skyddas medelst tullen nämligen potatisodlarnas

afsättningsmöjligheter för sin produkt, torde kunna på annan väg tillgodoses.

Motionären har anvisat ett sätt för frågans lösning, hvad beträffar

brännvinstillverkningen. Hvad angår varans användning vid

stärkelsetillverkningen, torde sannolikt en liknande anordning, som nu

gäller i fråga om användning af majs vid dylik tillverkning, kunna vidtagas.

Emellertid återstå de betänkligheter mot fortfarande tullfrihet,

hvilka till äfventyrs kunna härledas ur det förhållande, att varan på

grund af sin betydande halt af ren stärkelse möjligen skulle kunna utan

fabriksmässig beredning i viss mån undantränga stärkelsen, och frågan

hvilka åtgärder, som i sådant fall kunna erfordras för att ej stärkelsetullen

må kunna kringgås. Såväl i ena som andra hänseendet erfordras

dock tvifvelsutan närmare utredning, innan nödiga lagstiftningsåtgärder

kunna vidtagas, och torde i afbidan på dem någon ändring icke lämpligen

böra ske i hvad nu gäller.

Riksdagen, som i öfverensstämmelse med denna uppfattning redan

uttalat sig rörande mjöl af arrowrot, har alltså beslutat, att förevarande

rubrik nr 127 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall i taxan erhålla

följande förändrade lydelse:

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot ............... fri;

samt att, på sätt nedan vidare omförmäles, anhålla om närmare

utredning i denna fråga.

I tulltaxekommitténs betänkande uppgifves, att kondenserad mjölk

alltid lärer importeras i hermetiskt slutna kärl och i följd däraf vid

tullbehandlingen hänföras till konserver. I anslutning härtill har kommittén,

som icke velat föreslå ändring i gällande praxis, under rubriken

för mjölk och grädde upptagit en anmärkning af innehåll, att ifrågavarande

artikel skulle hänföras till konserver. Denna anmärkning återfinnes

ock i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget, under rubrik

nr 136. Emellertid har, enligt hvad vid ärendets behandling inom

Riksdagen upplysts, på senare tid kondenserad mjölk af viss beskaffenhet

börjat att införas, förpackad i fat. Denna vara, som lärer betinga ett

pris af ungefär 58 öre per kilogram, har vid tullbehandlingen hänförts

Kondenserad

mjölk.

Anm. till

nr 136.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

till rubriken för varor i taxan, ej specificerade, arbetade, med tullsats

af 15 procent af värdet. Enär sådan vara med hänsyn till sitt värde

icke lärer kunna draga så hög tull, som för konserver stadgas, och då

kondenserad mjölk i hermetiskt tillslutna kärl måste tullbehandlas såsom

konserver äfven utan uttryckligt stadgande därom, har Riksdagen

beslutat, att förevarande anmärkning under rubriken nr 136 skall ur

förslaget utgå.

Gåslefver- Af enskild motionär inom Riksdagen har yrkats, att tullsatsen å

pastej. artikeln gåslefverpastej måtte höjas till (förslagsvis) 2 kronor per kilogram.

Enligt hvad som uppgifvits, inkommer gåslefverpastej under

tiden oktober—april, då varan företrädesvis är föremål för import,

antingen i bakverk eller i porslinsterriner och hänföres i båda fallen,

enligt för närvarande vid tullbehandlingen tillämpad praxis, till taxans

sista rubrik med en tull af 15 procent af värdet. Det slags gåslefverpastej,

som i handelsstatistiken finnes upptagen under rubriken konserver,

lärer till största delen utgöras af s. k. gåslefverpuré, som alltid inkommer

i hermetiskt tillslutna kärl och hvars pris uppgifvits utgöra

endast 3 å 4 kronor per kilogram, under det att priset å den egentliga

gåslefverpastej en lärer uppgå till omkring 13 kronor per kilogram, om

priset beräknas efter varans nettovikt.

I och med införandet af den bestämmelse, som återfinnes under

förslagets rubrik nr 148, skulle emellertid sistberörda vara komma att

draga tull med 50 öre per kg.

Ehuru sålunda färsk gåslefverpastej för närvarande i allmänhet

drager högre tull, än motionären antagit, finner Riksdagen i likhet med

motionären artikeln i dess egenskap af öfverflödsvara väl tåla vid en

högre tull, än som enligt förslaget skulle åsättas densamma, och synes

den för kaviar under rubriken nr 145 föreslagna tullsatsen af 2 kronor

50 öre per kilogram lämplig äfven för gåslefverpastej; i följd hvaraf

varan i fråga synts lämpligen kunna upptagas i nämnda rubrik. Någon

anledning att höja tullen å ofvannämnda till konserver hänförliga gåslefverpuré

har däremot icke synts förefinnas.

I enlighet härmed har Riksdagen beslutat, att den i Eders Kungl.

Maj:ts förslag upptagna rubriken nr 145 med anmärkning skall i taxan

erhålla följande förändrade lydelse:

Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt nämnd,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 15

äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl;

äfvensom gåslefverpastej, ej hänförlig till

konserver .............................................................. 1 kg. 2 kr. 50 öre.

Anm. Därest kaviar eller saltad fiskrom inkommer i hermetiskt tillslutet

kärl, inräknas detta i varans vikt.

Den viktigaste under förslagets rubrik nr 149 fallande artikeln

utgöres af käx, en vara som är föremål för afsevärd tillverkning inom

landet.

Priset å de vanligaste slagen, hvilka nu draga tull med 30 öre

per kilogram, lärer uppgå till 1 krona å 1 krona 10 öre per kilogram,

under det att den dyrare, med öfverdrag eller mellanlägg af socker,

choklad eller liknande ämne försedda käxen, hvilken tullbehandlas som

konfityrer med tull af 50 öre per kilogram, uppgifvits betinga ett pris,

per kilogram räknadt, af 1 krona 90 öre eller mera.

Den mest vägande erinran mot gällande tullsatser, som förekommit,

har varit, att olägenhet vid tullbehandlingen skulle förorsakas däraf,

att skillnad behöfde göras mellan olika slag af käx; men då detta

förhållande icke i och för sig synts Riksdagen tillräckligt motivera den

tullförhöjning, förslaget innebär, har Riksdagen ansett nuvarande tullbehandling

böra bibehållas och sålunda ifrågavarande rubrik böra bringas

i öfverensstämmelse med nu gällande bestämmelser i ämnet.

Riksdagen har alltså, med stöd af hvad sålunda anförts, beslutat,

att rubriken nr 149 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

Finare småbröd, bakelser, käx, pepparkakor med

flera dylika slag af bröd, hvilka ej kunna hänföras

till konfityrer, närmaste emballagets vikt

inberäknad ..................................................................... 1 kg. 30 öre.

Med hänvisning till hvad Riksdagen i skrifvelse till Eders Kungl.

Maj:t denna dag angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat anfört,

får Riksdagen gifva tillkänna, att Riksdagen beslutat, att i tulltaxan

skola å vederbörligt ställe intagas två så lydande rubriker:

Kaffe:

obrändt ............................................................................. 1 hg. 12 öre.

brändt eller rostadt, äfven malet, samt kaffesurrogat,

alla slag .................................................. 1 kg. 20 öre.

Smäbröd.

Nr 149.

Kaffe etc.

Nr 156 och

157.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Te.

Nr 158.

Senap,

malen etc.

Nr 171.

16 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Beträffande artikeln te upptager förslagets rubrik nr 158 nu gällande

bestämmelse oförändrad.

Enligt denna skall nettoförtullning af varan äga rum och medgifves

sålunda vid tullbehandlingen afdrag i vikten, bland annat, lör

pappersomslag, folier, etiketter och dylik utstyrsel, hvarmed varan i den

form, hvari densamma vid detaljförsäljning i allmänhet tillhandahålles,

är försedd.

Beträffande åtskilliga i förslaget upptagna artiklar har det med

detalj förpackningen förenade arbetet, som hvad denna artikel beträffar

på senare tiden börjat alltmera utföras här i landet, skyddats genom

särskild högre tullsats för på sådant sätt förpackad vara.

Ehuru en sådan åtgärd beträffande te i småförpackningar ej torde

vara lämplig, synes dock tillbörligt, att de, som inom landet sysselsätta

sig med förpackningsarbetet, icke till följd af tullen å förpackningsmaterialet,

som i regel måste köpas utifrån, blifva sämre ställda än deras

utländska konkurrenter; och lärer med hänsyn härtill omslagets vikt

vid tullbehandlingen böra inräknas i vikten af varan.

Riksdagen har fördenskull beslutat, att till rubriken nr 158 i

förslaget skall i taxan fogas en så lydande anmärkning:

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier, papper ock dylikt

omslag.

Rubrikerna nr 170 och 171 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva

följande lydelse:

Senap:

170. omalen (senapsfrö) ......................................................... 1 kg- 10 dre

171. malen eller preparerad, kärlens vikt inberäknad 1 kg. 50 öre

Nu gällande tulltaxa innehåller beträffande senap följande bestäm
O
melser:
Senap:
omalen.

...................................................>........................ 1 kg. 10 öre

malen, kärlens vikt inberäknad............................... 1 kg. 30 öre

preparerad, kärlens vikt inberäknad........................ 1 kg. 50 öre

I det föreliggande förslaget hafva alltså den malna och den preparerade

senapen upptagits med gemensam tullsats af 50 öre per kilogram,

eller samma belopp, som nu gäller för den preparerade varan. Såsom

skäl för denna förändring i nuvarande bestämmelser har af tulltaxekommittén

i dess betänkande anförts, att skillnaden mellan malen och

preparerad senap vore svår att bestämma, hvilket ock förorsakat ojämn
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 17

het vid tullbehandlingen; att malen senap icke importerades för vidare

industriell bearbetning här i landet; men att däremot en stor mängd

dylik senap för utländska firmors räkning infördes för att efter någon

preparering förpackas i för detaljhandeln afsedt emballage och föras ut

på den inhemska marknaden till förfång för den svenska beredningsindustrien.

Enligt Riksdagens mening bör emellertid den malna senapen, som

ej undergått vidare beredning, i tullhänseende ej likställas med den

färdigberedda varan, utan har Riksdagen ansett sig böra för densamma

fastställa samma tull som den nu utgående eller 30 öre per kilogram.

Hvad beträffar svårigheten att vid tullbehandlingen skilja mellan den

enbart malna och den preparerade senapen, har Riksdagen ansett, att

denna svårighet kunde afhjälpas genom att, i enlighet med inom affärsvärlden

gängse praxis, till preparerad senap hänföra endast sådan vara,

som förekommer i degform.

Riksdagen har, med stöd af hvad sålunda anförts, beslutat, att i

stället för rubriken nr 171 skola i taxan upptagas två så lydande

rubriker:

Senap:

malen, kärlens vikt inberäknad ................................. 1 kg. 30 öre

preparerad (i degform), kärlens vikt inberäknad... 1 kg. 50 öre

Rubrikerna nr 173 och 174 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva Peppar etc.,

följande lydelse: NrSi74

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nej likstjälkar:
173.

omalna ........................................................................... 1 kg. 25 öre

174. malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor och

dylikt emballage inberäknad................................. 1 kg. 40 öre

Ifrågavarande kryddor draga enligt gällande taxa en tull af 25 öre

per kilogram, oafsedt om de äro malna eller icke. Riksdagen som

visserligen ansett, att högre tull bör åsättas den malna varan, har

likväl icke kunnat finna, att tullsatsen bör sättas så högt, som af Eders

Kungl. Maj:t föreslagits. Enligt upplysningar, som tulltaxekommittén

lämnat, uppgår förmalningskostnaden för peppar till 20 öre samt för

ingefära och nejlikor till 30 öre, allt per kilogram räknadt. Vid sådant

förhållande, och då viktförlusten vid målningen icke lärer uppgå till

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 44 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Kardemumma

etc.

Nr 175.

Kanel etc.,

malen.

Nr 177.

Hudar och

skinn, beredda

etc.

Nr 198-200,

204 och 205.

18 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

mera än 3 å 5 procent, tiar Riksdagen funnit en med 5 öre per kilogram

förhöjd tullsats för den malna varan utgöra ett fullt tillräckligt skydd för

den inhemska förmalningen, särskildt då den malna varan enligt förslaget

skulle underkastas bruttoförtullning.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att tullsatsen för rubriken

nr 174 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall bestämmas till 30 öre per

kilogram.

För kardemumma, muskot och muskotblomma hafva i förslagets

rubrik nr 175 upptagits nuvarande tullsats, 2 kronor per kilogram.

De vid ärendets behandling inom Riksdagen meddelade upplysningarna

gifva vid handen, att medelvärdet utgör, för kardemumma 2

kronor 75 öre och för muskot samt muskotblomma 2 kronor 40 öre,

allt per kilogram räknadt. Med hänsyn härtill och då den viktigaste

af artiklarna i fråga ingår såsom ingrediens i allmänt använda brödsorter,

har Riksdagen ansett tullsatsen böra nedsättas till hälften af

nuvarande belopp; och har Riksdagen alltså beslutat, att tullsatsen för

rubriken nr 175 i förslaget skall bestämmas till 1 krona per kilogram.

Rubrikerna nr 176 och 177 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro af

följande lydelse:

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och cassia lignea:

176. omalen .......................................................................... 1 kg. 50 öre.

177. malen, vikten af burkar, papper och dylikt em
ballage

inberäknad ............................................... 1 kg. 65 öre.

Af enahanda skäl, som härofvan'' anförts i fråga om reduktion af

skyddet för målning af peppar, har Riksdagen ansett jämväl en nedsättning

af tullen å malen kanel påkallad; och har Riksdagen fördenskull

beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 177 i förslaget skall bestämmas

till 55 öre per kilogram.

Rubrikerna nr 198—200 samt 204 och 205 i Eders Kungl. Maj:ts

förslag hafva följande lydelse:

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

beredda, half beredda härunder inbegripna:

sul- och bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

19

andra slag:

198. i stycken, vägande netto minst 2.5 kg....... 1 kg. 65 öre

i stycken af mindre nettovikt:

199. lackerade; äfvensom gull- och silfver
skinn.

............................................................. 1 kg. 2 kr.

200. andra................................................................. 1 kg. 1 kr. 20 öre

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna

eller utklippta, men icke vidare bearbetade,

ej särskildt nämnda:

andra slag:

204. lackerade eller af gull- eller silfverskinn 1 kg. 2 kr. 40 öre

205. andra, ränder, äfven hopskarfvade, här
under

inbegripna ....................................... 1 kg. 1 kr. 20 öre.

Anm. till nr 203—205. Kräkning af resefter anses icke såsom bearbetning.

De till rubrikerna nr 198—200 bänförliga artiklarna draga nu

tull med 65 öre per kilogram.

Ehuru Riksdagen — med hänsyn därtill att lädret numera, genom

tillämpandet af modernare garfningsmetoder, är lättare per ytenhet

räknadt än vid fastställandet af nu gällande tullsats — funnit rättvist,

att en reglering af lädertullen genomföres, har Riksdagen dock ej i allt

kunnat ansluta sig till förslaget i här föreliggande form. Till en början

har viktgränsen mellan, å ena sidan, rubriken nr 198 och, å andra

sidan, rubrikerna nr 199 och 200 ansetts böra sättas vid 1 kilogram.

Med afseende å tullsatsernas storlek har Riksdagen, som väl ansluter

sig till den af tulltaxekommittén uttalade uppfattningen om

lämpligheten af att med en högre tull belägga vissa lyxskinn, dock

funnit, att den för rubriken nr 199 föreslagna tullsatsen bör nedbringas

till 1 krona 50 öre, hvilken tullnedsättning torde vara särskildt påkallad

med hänsyn till de lackerade skinnens användning för flera olika ändamål

och däribland äfven vid tillverkning af vissa slag af billiga skodon.

Hvad vidare beträffar tullsatsen i rubriken nr 200, har densamma utan

olägenhet ansetts kunna nedsättas till 1 krona per kilogram.

I anslutning till hvad sålunda funnits lämpligt lärer en jämkning

af tullsatserna för de ur ifrågavarande skinn utstansade, utskurna eller

utklippta läder- och skinnstyckena böra vidtagas; och har Riksdagen

med afseende härå för rubrikerna nr 204 och 205 fastställt tullsatser

af respektive 1 krona 80 öre och 1 krona per kilogram.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Block etc.

Nr 240.

20 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I enlighet med hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att

förslagets rubriker nr 198—200 samt 204 och 205 skola i taxan erhålla

följande förändrade lydelse:

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

beredda, halfberedda härunder inbegripna:

sulläder och bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar:

andra slag:

198. i stycken, vägande netto minst 1 kg. 1 kg. 65 öre

i stycken af mindre netto vikt:

199. lackerade; äfvensom gull- och silfver
skinn.

.................................................... 1 kg. 1 kr. 50 öre

200. andra ......................................................... 1 kg. 1 kr.

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna

eller utklippta, men icke vidare bearbetade,

ej särskildt nämnda:

andra slag:

204. lackerade eller af gull- eller silfverskinn .. 1 kg. 1 kr. 80 öre

205. andra, ränder, äfven hopskarfvade, här
under

inbegripna ........................................ 1 kg. 1 kr.

Anm. till nr 203—205 (lika med förslaget).

I rubriken nr 240 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva block och

läster för tillverkning af skodon upptagits med en tullsats af 15 öre per

kilogram. Enligt gällande taxa draga dessa artiklar en tull af 10 öre

per kilogram. Enär varorna i fråga utgöra en viktig förbrukningsartikel

vid den inhemska skotillverkningen, har Riksdagen särskildt med hänsyn

till de mindre gynnsamma förhållanden, under hvilka denna industri

arbetar, icke kunnat godkänna den föreslagna tullförhöjningen utan ansett

gällande tullsats böra bibehållas, hvarvid de ifrågavarande artiklarna

lämpligen synts kunna sammanföras med de i rubriken nr 239 upptagna,

för hvilka jämväl förslaget upptager en tullsats af 10 öre per kilogram.

Riksdagen har alltså beslutat, att tullsatsen för block och läster

för tillverkning af skodon skall bestämmas till 10 öre per kilogram samt

att artiklarna i fråga skola öfverflyttas till förslagets rubrik nr 239,

och att denna i följd häraf skall i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Block och läster för tillverkning af skodon; äfvensom

träskor och ämnen till infattning af borstar

(s. k. borstträn) samt formar för industriella ändamål 1 kg. 10 öre.

Rubrikerna nr 276—279 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro afföljande

lydelse:

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar

och viskor m. m.:

276. af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska

ämnen, utan afseende å infattning eller montering

................................................................ 1 kg. 15 öre

af andra ämnen:

277. med infattning eller montering af järn eller

opoleradt eller målad t trä; äfvensom

penslar samt murar- och målarborstar,

alla slag, ej till nästföregående rubrik

hänförliga, samt tandborstar med infattning

af ben eller celluloid......................... 1 kg. 60 öre

278. med infattning eller montering af guld eller

silfver............................................................... 1 kg. 6 kr.

Borstbindar
arbeten.

Nr 276-279.

Anm. Borstbindararbeten med infattning af guld eller

silfver skola förses med kontrollstämpel enligt hvad

för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

279. med annan infattning eller montering, damm
och

pudervippor härunder inbegripna 1 kg. 1 kr. 50 öre.

Anm. till nr 276—279. Afdrag i vikten

för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller

för kartor.

I en inom Riksdagen väckt motion har framställts yrkande därom,

att orden »samt tandborstar med infattning af ben eller celluloid» måtte

utgå ur rubriken nr 277.

Då tillverkning af tandborstar numera upptagits inom landet och

den förutsättning, hvarpå förslaget om åsättande af en lägre tullsats

för ifrågavarande artikel än den, som skulle gälla för de i rubriken nr

279 upptagna artiklar, sålunda förfallit, har Riksdagen godkänt rubrikerna

nr 276—279 med den ändring, att ur rubriken nr 277 uteslutas orden

»samt tandborstar med infattning af ben eller celluloid».

s. 22 Kontrollera mot PDF

Glaspärlor

etc.

Nr 289.

llllvadd.

Nr 358

och 359

Sniljgarn.

Nr 372.

22 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

För den inhemska fabrikationen af belysningsartiklar importeras

ett visst slags, hufvudsakligen af glaspärlor bestående, fransar. Denna

artikel drager för närvarande tull med 3 kronor per kilogram, hvilken

tullsats äfven enligt det framlagda förslaget skulle drabba densamma.

Det har emellertid påvisats, att denna tullsats vore oskäligt hög,

och då ifrågavarande artikel ej lärer vara föremål för tillverkning här

i landet, synes en nedsättning af tullsatsen påkallad, vid hvilket förhållande

det lärer vara lämpligt att upptaga sistnämnda artikel i rubriken

för glaspärlor.

Riksdagen har alltså beslutat, att rubriken nr 289 i förslaget skall

i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Pärlor:

oinfattade:

oäkta:

glas-; härunder inbegripna jämväl s. k. pärlfransar

till lampor, amplar och dylika belysningsartiklar

......................................................... 1 kg. 60 öre.

Rubrikerna nr 358 och 359 i Eders Kungl. Maj:ts förslag lyda

sålunda:

Vadd:

358. bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne ........................................................................... 1 kg. 20 öre

359. annan........................................................................... — fri.

I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen, enligt hvad här nedan

omförmäles, beslutat rörande bomullsvadd, och då för ullvadd ansetts

böra gälla enahanda bestämmelser, har Riksdagen beslutat, att i stället

för rubrikerna nr 358 och 359 i förslaget skall i taxan upptagas eu

så lydande bestämmelse:

Vadd................................................................................... 1 kg. 10 öre.

Under behandlingen inom Riksdagen af Eders Kungl. Maj:ts

förslag har uppmärksamheten fästs därå, att ett vid tillverkning af

mattor användt halffabrikat, s. k. sniljgarn, enligt nu gällande bestämmelser

tullbehandlas såsom ylleväfnad med tull af 1 krona 75 öre

per kilogram, hvilken tullsats synts vara alltför hög i betraktande

ej mindre däraf, att inom landet icke lärer förekomma någon tillverkning

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 23

af sniljgarn, än äfven af det förhållande, att tullen å det färdiga fabrikatet,

s. k. Axmins term attor, utgår med endast 60 öre per kilogram. Enligt

den i Eders Kungl. Maj:ts förslag under rubriken nr 494 intagna anmärkningen

— hvilken enligt rubriken nr 390 äger tillämpning jämväl

i fråga om yllevaror — skulle säkerligen artikeln i fråga komma att

tullbebandlas såsom band med tull af 2 kronor 25 öre per kilogram.

Till afbjälpande af nu anmärkta missförhållande har synts vara lämpligt,

att ifrågavarande artikel får draga samma tull som blekt, färgadt eller

tryckt effekt- eller fantasigarn af ull, med hvilken artikel sniljgarnet

jämväl ur teknisk synpunkt ansetts kunna med fördel sammanföras, och

har Riksdagen förty beslutat, att rubriken nr 372 i förslaget skall i

taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat

spånadsämne med undantag af silke:

effekt- eller fantasigarn:

blekt, färgadt eller tryckt; äfvensom s. k.

sniljgarn för mattillverkning................. 1 kg. 50 öré.

Rubrikerna nr 402—405 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro af

följande lydelse:

Garn:

af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,

äfven i förening med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

402. nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre

403. öfver nr 25 ................................................... 1 kg. 25 „

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

404. nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 „

405. öfver nr 25 ..................................................... 1 kg. 45 „

Anm. till nr 402—405. Därest ett och samma kolli

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf

garnet är underkastadt olika tull, och den olika

finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning

angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven

för det gröfre garnet.

Garn af lin

6tC

Nr 402-405.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I det af tulltaxekommittén framlagda förslaget hade för de under

ofvannämnda rubriker upptagna artiklarna föreslagits nedanstående bestämmelser

:

Garn:

af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,

äfven i förening med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ........... 1 kg. 25 „

öfver nr 75 ................................................... — fritt.

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 45 „

öfver nr 75 ...................................................... — fritt.

Anm. till nr 400 — 405. Därest ett och samma kolli

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf

garnet är underkastadt olika tull, och den olika

finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning

angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet eller för garn, som eljest

på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet.

Såsom motivering för de sålunda föreslagna bestämmelserna anför

kommittén i sitt betänkande följande:

»Någon tillverkning af lingarn nr 75 eller finare nummer förekommer,

såsom redan nämnts, icke inom landet och torde enligt lämnade

upplysningar ej heller för framtiden komma att uppstå. Dessa garnnummer

framställas nämligen knappast ens i Tyskland utan nästan uteslutande

i Storbritannien eller Irland, hvarest tillgången på lämpligaste

råvara och ett för spinningen gynnsamt klimat utgöra särskilda förutsättningar

för denna tillverkning. Garn af denna finlek användes till

framställning af finare linneväfnader, afsedda för broderiändamål eller

för tillverkning af kragar, manschetter och dylikt. Under det att för

öfriga linneväfnader tullsatserna höjts, har i fråga om dessa finare slag

just med hänsyn till deras nyssnämnda användning såsom hallfabrikat

för viktiga grenar af sömnadsindustrien den nuvarande tullsatsen bibehållits.

Den för det finare lingarnet föreslagna tullfriheten torde emellertid

i och för sig kunna bidraga till, att framställningen af finare linneväfnader

inom landet i större utsträckning än hittills upptages.»

Hvad kommittén sålunda anfört till förmån för tullfrihet för de

finare slagen af linnegarn anser Riksdagen böra tillmätas afgörande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 25

betydelse; och har Riksdagen sålunda beslutat, att de i förevarande

rubriker nr 402—405 med tillhörande anmärkning i Eders Kungl. Maj:ts

förslag upptagna bestämmelser skola erhålla följande förändrade lydelse:

Garn:

af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,

äfven i förening med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 25 „

öfver nr 75 ..................................................... — fritt.

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 45 „

öfver nr 75 ...................................................... — fritt.

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller garn

af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt

olika tull, och den olika finleken icke

är genom varan åsatt nummerbeteckning angifven,

tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre

garnet eller för garn, som eljest på grund af finleken

skolat åtnjuta tullfrihet.

Beträffande juteväfnad utan inblandning af annat spånadsämne

innehåller Eders Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, följande bestämmelser:
-

Väfnader:

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:

säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,

som på en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller

sammanlagdt:

420. högst 17 varp- och inslagstrådar............ 1 kg. 10 öre

421. mer än 17 varp- och inslagstrådar ...... 1 kg. 13 »

Anm. till 420 och 421. Till färgade ränder i

eller invid kanterna eller i midten af väfnaden,

afsedda att tjäna till märke å däraf förfärdigade

säckar, tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft.

Juteväfnad.

Nr 420

och 421.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I två särskilda inom Riksdagen väckta motioner har hemställts,

att ifrågavarande rubriker måtte erhålla följande förändrade lydelse:

420. högst 15 varp- och inslagstrådar............................. 1 kg. kr. O.io

421. mer än 15 varp- och inslagstrådar........................... 1 kg. » 0.13.

Den högre tullsats, som i Eders Kungl. Maj:ts förslag förekommer

för den under ofvanstående rubrik nr 421 upptagna tätare juteväfnaden,

har, såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, afsett i främsta

rummet den för tillverkning af säckar ämnade väfven, hvaremot den

nuvarande tullsatsen ansetts böra bibehållas för den glesare väfnad,

som funne användning såsom emballage för trämassa. Enligt hvad vid

ärendets behandling inom Riksdagen påvisats, har väfnad, innehållande

allenast 17 varp- och inslagstrådar på en yta af 2 centimeter i kvadrat,

genom appretering kunnat göras användbar såsom säckväfnad. Då, vid

dylikt förhållande, den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna gränsen mellan

ifrågavarande rubriker icke lämpligen synes böra bibehållas vid 17 trådar

och då trämasseväf nästan utan undantag är glesare än 15 trådar, har

Riksdagen ansett, att ifrågavarande gräns lämpligen bör sättas i öfverensstämmelse

med hvad motionärerna påyrkat. Beträffande storleken

af den tullsats, som bör åsättas den tätare juteväfnaden, har emellertid

Riksdagen icke kunnat dela den uppfattning, som i detta afseende

kommit till uttryck såväl i Eders Kungl. Maj:ts på tulltaxekommitténs

utredning grundade förslag som i de båda ofvannämnda motionerna.

Riksdagen har nämligen ansett, att en till 12 öre per kilogram förhöjd

tull borde kunna bereda juteindustrien ett tillräckligt skydd.

Riksdagen har alltså beslutat, att förslagets rubriker nr 420 och

421 skola i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Väfnad er:

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:

säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad, som

på en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller

sammanlagdt:

högst 15 varp- och inslagstrådar ......... 1 kg. 10 öre

mer än 15 varp- och inslagstrådar 1 kg. 12 öre.

Anm. till nr (lika med förslaget).

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

De i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubrikerna nr 447,

448, 450 och 451 hafva följande lydelse:

Bomull:

447. oblekt, blekt eller färgad......................................... — fri.

448. för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt

renad: tullbehandlas såsom vadd.

Bomull och

Vadd.

Nr 447, 448

450 och 451.

Vadd:

450. bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne, i större eller mindre förpackningar;

äfvensom kemiskt renad eller för medicinskt

behof beredd i småförpackningar för detaljförsäljning

....................................................’ 1 kg. 20 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

451. annan............................................................................ — fri.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle den limmade vadden fortfarande

vara åsatt en tull af 20 öre per kilogram, hvaremot den olimmade

— frånsedt den kemiskt renade eller för medicinskt behof beredda

varan i småförpackningar för detaljhandeln — skulle åtnjuta tullfrihet.

Af de officiella statistiska uppgifterna framgår, att importen af den

limmade vadden under de senaste åren varit högst obetydlig, hvaremot

den olimmade varit föremål för en betydande och i ökning stadd införsel.

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, hade tio af

landets vaddfabriker hos kommittén hemställt, att, med bibehållande af

tullfrihet för all okardad bomull, rå, blekt, färgad eller kemiskt renad,

tull måtte åsättas alla kardade tillverkningar af bomull eller bomullsaffall,

vare sig dessa infördes i balar eller paket. Såsom skäl för denna hemställan

framhölls, yttrar kommittén, den svåra konkurrensen med utlandet,

äfvensom att de flesta konkurrerande länder, såsom Norge, Danmark,

Finland, Tyska riket, Österrike, Ryssland och Frankrike, hade skyddat

sin fabrikation af hithörande slag genom tullar, hvarjämte anfördes, att,

om enbart vadd i småförpackningar skulle beläggas med tull, apotek

och större affärer skulle importera varan i balar och sj kifva förpacka

densamma och att sålunda därigenom intet skydd bereddes tillverkningen

af vadd inom landet. Hvad kemiskt ren bomull beträffade, önskades

fortfarande tullfrihet, emedan den utgjorde en viktig råvara för vaddfabrikationen,

ehuruväl samma vara, därest denna industrigren gåfves

tillfälle att utveckla sig, helt visst med fördel skulle kunna tillverkas

inom landet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Riksdagen har ock funnit öfvervägande sannolikt, att den inhemska

vaddfabrikationen för sitt fortbestånd behöfver ett mera omfattande skydd

än det, som nu af densamma åtnjutes. I fråga om anordnandet af sådant

skydd, bar Riksdagen ansett lämpligast, att all kardad bomull — vadd •—

vare sig den är limmad eller icke, åsättes en gemensam tullsats af 10

öre per kilogram. Härigenom kommer, å ena sidan, den, såsom det vill

synas, i viss mån för höga tullsatsen å limmad vadd att reduceras och,

å andra sidan, en måttlig och efter förhållandena afpassad tullsats att

åsättas öfrig vadd. Ett visst stöd för en dylik uppdelning har Riksdagen

trott sig finna i den föreslagna rubriken för silkesvadd, i fråga om hvilken

afseende icke skulle fästas vid dess egenskap af limmad eller icke limmad.

Riksdagen har härvid icke förbisett, att jämväl den för sjukvårdsändamål

afsedda vadden skulle komma att tullbeläggas äfven utan sådan förpackning,

hvarom i Eders Kungl. Maj:ts förslag förmärs. De betänkligheter,

som af statsrådet och chefen för finansdepartementet i detta hänseende

uttalats vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj :t, har Riksdagen

visserligen ansett beaktansvärda men dock icke funnit vara af den betydelse,

att desamma böra tillerkännas uteslutande inflytande på frågans

afgörande. Det har nämligen framstått såsom synnerligen viktigt, för

att icke säga nödvändigt, att inom landet tillverkning af dylik vadd äger

bestånd, och Riksdagen har vid sådant förhållande icke tvekat att för denna

tillverkning besluta det skydd, som ansetts erforderligt. Ytterligare ett

skäl synes ock tala för uppmuntrande af tillverkningen i fråga, då nämligen

genom utveckling af vaddfabrikationen större utsikt beredes bomullsspinnerierna

att inom landet vinna afsättning för det vid desamma uppkommande

affallet, hvilket utgör den hufvudsakligaste råvaran vid beredningen

af artikeln vadd. Under nuvarande förhållanden exporteras ofta detta

affall till utlandet för att måhända sedermera återinföras i förädlad form.

Kemiskt renad äfvensom, där sådan möjligen förekommer, för

medicinskt behof beredd okardad bomull torde enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag städse komma att åtnjuta tullfrihet, enär dylik vara icke lärer

förekomma i småförpackningar för detaljhandeln. Härutinnan har Riksdagen,

likasom ock i fråga om öfrig okardad bomull, icke gjort

någon ändring i sak, hvaremot den formella affattningen af förevarande

rubriker ansetts böra i viss män ändras; och har Riksdagen i anslutning

till hvad sålunda anförts beslutat, att de i rubrikerna nr 447,

448, 450 och 451 i förslaget upptagna bestämmelserna skola i taxan

erhålla följande förändrade lydelse:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

29

Bomull:

okardad, äfven blekt, färgad eller kemiskt renad — fri.

kardad: tullbehandlas såsom vadd.

Vadd .................................................................................... 1 kg. 10 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

För enkelt samt två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt, bomulls- Bomullsgarn

garn innehåller det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget, som i detta Nr 452-459

hänseende i hufvudsak ansluter sig till det af tulltaxekommittén afgifna,

följande rubriker:

452.

453.

454.

455.

456.

457.

458.

459.

Garn:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

under nr 23 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning............................................... 1 kg. 15 öre.

nr 23 och häröfver ...... 1 kg. 20 öre.

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 23 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning............................................... 1 kg. 30 öre.

nr 23 och häröfver ......................................... 1 kg. 35 öre.

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt:

under nr 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 20 öre.

nr 23 och däröfver............................................ 1 kg. 25 öre.

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 35 öre.

nr 23 och däröfver ............................................ 1 kg. 40 öre.

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, hade i ett flertal

till kommittén inkomna framställningar föreslagits en nedsättning af

tullen å gröfre garn (under nr 12) till 12 öre per kilogram. Till detta

förslag hade kommittén emellertid icke anslutit sig. Anledningen härtill

vore, att genom ett särskiljande af detta gröfre garn och den däraf

föranledda nya rubriken skulle uppstå en ökning af arbetet vid tullbehandlingen,

som icke synts uppvägas af någon verklig fördel för

garnförbrukarna, i det att tillverkarna af dessa gröfre nummer inom

landet på grund af inbördes konkurrens eller af andra orsaker icke till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

fullo utnyttjat det nu bestående skyddet af 15 öre per kilogram. Det

borde vidare anmärkas, att export af svenskt bomullsgarn förekomme i

ej ringa utsträckning, och att, enligt uttalanden af samtliga i ärendet

hörda sakkunniga, det just vore gröfre garn, som exporterades.

Den sålunda uttalade uppfattningen angående obehöfligheten af en

särskild lägre tullsats för bomullsgarn under nr 12 har Riksdagen icke

kunnat dela, likasom Riksdagen icke heller kunnat anse, att de anförda

betänkligheterna ur tullteknisk synpunkt böra hindra den ytterligare

uppdelning i tullbehandlingshänseende, som sålunda ifrågasatts

beträffande detta garn. Det kan, enligt Riksdagens förmenande, knappast

bestridas, att en nedsättning med 3 öre per kilogram af tullen å denna

råvara för tillverkning af ett stort antal gröfre bomullsväfnader kan

äga berättigande. Från den svenska spinneriindustriens sida har förslag

om dylik tullnedsättning äfven rönt understöd.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat, att de

i förslagets rubriker nr 452—459 upptagna bestämmelser skola i taxan

erhålla följande förändrade lydelse:

Garn:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

under nr 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning................................................ 1 kg. 12 öre

nr 12 och däröfver men under nr 23 .......... 1 kg. 15 öre

nr 23 och däröfver .............. 1 kg. 20 öre

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning ............................................ 1 kg. 27 öre

nr 12 och däröfver men under nr 23 ............ 1 kg. 30 öre

nr 23 och däröfver ............................................... 1 kg. 35 öre

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt:

under nr 12, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 17 öre

nr 12 och däröfver men under nr 23 ........ 1 kg. 20 öre

nr 23 och däröfver .............................................. 1 kg. 25 öre

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 12, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 32 öre

nr 12 och däröfver men under nr 23 ............ 1 kg. 35 öre

nr 23 och däröfver ............................................... 1 kg. 40 öre

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 31

I rubrikerna nr 511 och 512 i det föreliggande taxeförslaget

återfinnas följande bestämmelser:

511. Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan

sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med

den spånadsvara, af hvilken de framställts, utan förhöjning.

512. Spånadsvaror, fållade eller kantade men Titan annat sömnads
arbete,

ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den spånadsvara,

af hvilken de framställts, med tillägg af 10 procent

af tullbeloppet.

Anm. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete hänföras

äfven sådana, som i omedelbart sammanhang med fållen hafva en enkel

hålsöm.

Enligt Riksdagens uppfattning torde det icke kunna bestridas, att

åsättandet af samma tull å de i förslagets rubrik nr 511 upptagna,

i viss grad bearbetade varor, som å själfva väfnaden i någon mån

innebär en orättvisa emot den, som utför hela den ytterligare bearbetningen

af väfnaden inom landet, i förhållande till den, som endast

vidare bearbetar de i nyssnämnda rubrik omförmälda, i utlandet redan

förarbetade artiklarna, enär den senare icke behöfver erlägga tull för

den del af väfnaden, som bortfaller vid tillklippningen. Detta förhållande

kan icke blott komma att menligt inverka på den egentliga

konfektionsindustrien inom landet utan kan äfven verka inskränkande

på väfveriernas afsättningsmöjligheter.

Till afhjälpande af den sålunda påvisade olägenheten anser Riksdagen,

att tullen för de i rubriken nr 511 upptagna artiklarna bör utgå

med en viss procentuell förhöjning af tullen å den spånadsvara, af hvilken

artiklarna i fråga framställts. Denna förhöjning har ansetts böra

lastställas till 10 procent af den spånadsvaran åsätta tullen, i likhet

med hvad för de till nästföljande rubrik nr 512 hänförda artiklarna

finnes upptaget; och hafva sålunda dessa bägge rubriker synts lämpligen

kunna sammanslås. Då det emellertid ej synts skäligt, att den sålunda

ifrågasatta procentuella förhöjningen utgår för sådana artiklar, vid

hvilkas tillklippning eller tillskärning intet affall uppstår, har ett stadgande

i detta syfte ansetts böra inflyta i en anmärkning till rubrikerna.

Med stöd af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat, att de

i rubrikerna nr 511 och 512 i förslaget upptagna bestämmelserna skola

i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan sömnadsarbete,

ej särskildt nämnda; äfvensom spånadsvaror, fållade eller

Spånadsvaror,

tillklippta

etc.

Nr 511 och

512.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Väskor etc.

Nr 521.

32 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

kantade men utan annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas

lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts,

med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.

Anm. 1. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete hänföras äfven

sådana, som i omedelbart sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.

Anm. 2. Sådana tillklippta eller tillskurna spånadsvaror, vid hvilkas tillklippning

eller tillskärning tydligen intet affall uppstått, tullbehandla lika med

den väfnad, hvaraf de framställts, utan förhöjning.

Rubrikerna nr 521 och 522 i Eders Kung]. Maj:ts förslag lyda

sålunda:

Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5

kg., portföljer, etuier och askar, fodral, ej

särskildt nämnda, portmonnäer, penningbörsar,

plånböcker samt necessärer, med

eller utan inredning:

521. klädda med siden eller bestående af hel
eller

halfsiden ....................................... 1 kg. 4 kr.

522. andra slag......................................................... 1 kg. 1 kr. 50 öre.

Med den lydelse, som i Eders Kungl. Maj:ts förslag gifvits åt

rubriken 521, skulle, såsom äfven af tulltaxekommittén afsetts och i motsats

mot nu gällande tullbehandlingspraxis, med den högre tullsatsen

komma att beläggas äfven sådana väskor och andra hit hänförliga artiklar,

hvilka, utan att i öfrigt bestå af siden eller halfsiden, äro försedda

med foder af dylik vara. Enligt Riksdagens mening torde emellertid

sistnämnda artiklars värde endast i jämförelsevis ringa grad förhöjas

genom det insatta siden- eller halfsidenfodret. I följd häraf har Riksdagen

icke ansett fodrets beskaffenhet böra inverka på tullbehandlingen;

och har i anslutning härtill en jämkning af bestämmelserna i rubriken nr

521 funnits påkallad.

Med stöd af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat, att rubriken

nr 521 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall i taxan erhålla

följande förändrade lydelse:

Väskor — — — — — — — — — — — — —

utvändigt klädda med eller bestående af hel- eller

halfsiden ................................................................... 1 kg. 4 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 33

Beträffande hattar innehåller taxeförslaget följande bestämmelser:

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

574. fruntimmers-, monterade med blommor

eller plymer............................................... 1 st. 4 kr.

andra slag:

af vara, i hvilken silke ingår:

575. ogarnerade ........................................... 1 st. 1 kr. 50 öre

576. garnerade.....,.......................................... 1 st. 2 kr.

577. monterade................................................ 1 st. 2 kr. 50 öre

578. af oljad väfnad, s. k. sydvästar ....... 1 st. 40 öre

af hårfilt:

579. ogarnerade ............................................ 1 st. 75 öre

580. garnerade ............................................... 1 st. 1 kr.

581. monterade ............................................... 1 st. 1 kr. 50 öre

af annat ämne, ullfilthattar härunder

inbegripna:

582. ogarnerade, äfvensom mössor,

sydda af till rubrik nr 570 hänförliga

flätor, samt s. k. filt
-

stumpar, alla slag........................ 1 st. 60 öre

583. garnerade......................................... 1 st. 75 öre

584. monterade ......................................... 1 st. 1 kr. 50 öre.

Anm. Ull nr 575—584. Såsom garnerade anses

hattar, som äro försedda med foder (dock icke

af papper) svettrem, kantband eller andra enkla,

fastsydda tillbehör, eller som hafva ett kring

kullen slätt anbragt band eller snöre, äfven om

bandet eller snöret är knutet eller sydt till en

enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.

Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts

annat arbete än som fordras för att gifva hatten

dess form, för att fästa öfvertyget på hattstommen

eller förse Ijrättet med fåll.

Mot dessa bestämmelser, som synts Riksdagen mer än nödigt

specialiserade, har Riksdagen funnit erinringar böra göras i nedannämnda

afseenden.

Med hänsyn till den tillverkning af hårfilthattar, som i mindre

omfattning lärer hafva upptagits vid en inhemsk fabrik, och i betraktande

af dessa hattars högre värde har Eders Kungl. Maj:t i likhet med

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft. 5

Hattar af

härf) It etc.

Nr 579-584.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

tulltaxekommittén föreslagit höjning af nn gällande tullsatser för ogarne,

rade och garnerade hattar af hårfilt, hvilka för närvarande draga tull

med respektive 50 och 75 öre per stycke. Emellertid lärer, enligt hvad

uppgifvits, af dessa hattar, som numera användas äfven af den mindre

köpstarka befolkningen, finnas jämväl sådana, som i pris ej afsevärdt

öfverstiga ullfilthattar j och det har synts, som om de tullsatser, som

föreslagits för hattar af annat ämne, borde utgöra ett fullt tillfredsställande

skydd äfven för den inhemska tillverkningen af hårfilthattar.

De under rubrikerna nr 581 och 584 upptagna monterade hattarna

draga för närvarande — om man bortser från de med spetsar monterade

fruntimmershattarna, hvilka utgöra en jämförelsevis obetydlig

importartikel •— tull med 7 5 öre per kilogram, hvilken tullsats med

hänsyn till dessa hattars i allmänhet enkla beskaffenhet Riksdagen ansett

böra utan förhöjning bibehållas.

Med stöd'' af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att i

stället för rubrikerna nr 579 — 584 i förslaget skola i taxan upptagas följande

bestämmelser:

af annat ämne:

ogarnerade, äfvensom mössor, sydda af till rubrik

nr 570 hänförliga flätor, samt s. k.filtstumpar,

alla slag........................................................................

andra slag..........................................................................

1 st. 60 öre

1 st. 75 öre

Fönsterglas. Rubrikerna nr 640—642 i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda

Nr 640-642. förglaget är0 af följande lydelse:

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

ofolieradt: utan slipning eller etsning, i plana

skifvor med en sammanlagd längd och bredd:

640. af mindre än 135 cm................................... 1 kg. 6 öre

641. af 135 intill 245 cm..................................... 1 kg. 9 öre

642. af 245 cm. eller däröfver............................. 1 kg. 12 öre

Anmärkningar till nr 640 — 642.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke bär rätvinklig,

fyrhörnig form, beräknas summan af

största höjden och största bredden motsvara

sammanlagda längden och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget.

Af enskild motionär inom Riksdagen har framställts förslag, enligt

hvilket tullen för de i rubriken nr 640 upptagna artiklarna skulle bestämmas

till 7 öre per kilogram.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Såsom skäl för detta yrkande liar framhållits, hurusom driften vid

de svenska fönsterglasbruken under de senare åren, till förfång såväl

för ifrågavarande industri som dess arbetarstam, måst afsevärdt inskränkas,

och detta oaktadt en alltjämt stegrad import förekomme.

Vidare har påvisats, att det ekonomiska resultatet vid de glasbruk,

som ej haft att tillgodogöra sig frukterna af annan, mera lönande rörelse,

varit synnerligen nedslående, ehuru fönsterglasindustrien i vårt

land i tekniskt hänseende kunde mäta sig med den utländska. Slutligen

har framhållits, att med afseende å glas af mindre dimensioner, beträffande

hvilket glas konkurrensen med utlandets produktionsöfverskott

vore mest kännbar, den inhemska industrien genom de af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna bestämmelserna skulle i tullskyddshänseende kunna

blifva sämre ställd än för närvarande, om nämligen till varans förpackning

komme att, såsom lätt kunde ske, användas lättare emballage

än det nu brukliga.

Då de skäl, som sålunda anförts för den ifrågasatta tullförhöjningen,

synas äga berättigande, har Riksdagen ansett, att, i öfverensstämmelse

med hvad motionären påyrkat, tullsatsen i rubriken nr 640

bör sättas till 7 öre per kilogram, och har Riksdagen förty beslutat,

att tullsatsen i förslagets rubrik nr 640 skall i taxan bestämmas till 7

öre per kilogram.

652.

Rubriken nr 652 i Eders Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:

Elaskor och burkar:

med slipade kanter eller bottnar eller med

inborrade, oslipade eller slipade proppar men

i öfrigt helt oslipade och utan målning, förgyllning

eller eljest annan dekorering än

sådan, som kan åstadkommas genom gravyr

i formen....................................................... 1 kg. 18 öre.

Flaskor och

burkar med

slipade kanter

etc.

Nr 652.

Såsom af tulltaxekommittén uppgifves, torde medelvärdet af de

till ofvanstående rubrik hänförliga artiklarna utgöra omkring 1 krona

per kilogram. Den nuvarande tullen utgår i allmänhet med 10 öre per

kilogram. Då Riksdagen icke kunnat finna, att den inhemska tillverkningen

af ifrågavarande artiklar, som enligt hvad uppgifvits, är af betydande

omfattning, är i behof af en så ansenlig höjning af gällande

tullskydd som den nu föreslagna, och med hänsyn därtill, att dessa

artiklar äro föremål för vidsträckt användning inom åtskilliga industrier,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

exempelvis vid kemisk-tekniska fabriker, har Riksdagen ansett, att tullsatsen

lämpligen icke bör sättas högre än till 15 öre per kilogram. På

grund häraf har Riksdagen beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 652

i förslaget skall i taxan bestämmas till 15 öre per kilogram.

Gjutna rör. I tulltaxekommitténs betänkande framhålles, att utvecklingen af

NlJärmråg6s70'' en inhemsk koksjärnsindustri borde uppmuntras och underlättas genom

skenor. lämpliga tullsatser för denna industris artiklar; och i anslutning härtill

och ^681 föreslår kommittén införande af tull å järnvägs- och spårvägsskenor

Varmvalsadt samt en betydande skärpning af tullbestämmelserna för gjutna rör

Nr*684 äfvensom för hörn-, balk- och annat fasonjärn. I detta sammanhang

och 685. må ock erinras därom, att kommittén föreslår höjning af tullen å

Nm7i?arh7io rör af smidbart järn. Eders Kungl. Maj:ts förslag i motsvarande delar

°C ‘ afviker icke från kommitténs förslag.

Det vore utan tvifvel till stort gagn för vårt land, om en koksjärnsindustri

i större skala kunde komma till stånd och om landets

behof af nyssnämnda artiklar kunde till hufvudsaklig del tillgodoses

genom inhemsk tillverkning; men härför möta stora svårigheter, och

det torde vara mer än tvifvelaktigt, om dessa svårigheter låta sig

öfvervinnas genom höjda tullar. Med hänsyn härtill och då ett fördyrande

genom tullar af för skilda ändamål så viktiga artiklar som

de här ifrågavarande synts Riksdagen betänkligt, har Riksdagen i allmänhet

icke kunnat medgifva frångående af nu bestående tullförhållanden.

Riksdagen har dock ansett, att bearbetade rör och därmed likställda

artiklar böra draga något högre tull — i flertalet fall 1 krona per 100

kilogram — än icke bearbetade, hvarförutom ett särskildt skydd af 3

kronor per 100 kilogram synts böra tillerkännas den industri, som verkställer

emaljering af icke smidbara rör och rördelar.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att

rubrikerna nr 668—670 med tillhörande anmärkningar i Eders Kungl.

Maj:ts förslag skola i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods:

icke bearbetade:

668. af 145 mm. invändig diameter eller där
öfver.

................................................................. fria

669. af mindre än 145 mm. invändig diameter,

härunder inbegripna utan afseende å diametern

alla ogängade och i öfrigt oarbetade

muffar, flänsar, proppar och hufvar 100 kg. 1 kr. 50 öre

s. 37 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse Nr 191. 37

670. bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade

rördelar, äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar

och sifoner samt slussventiler till

rör, hänförliga till nr 668.............................. 100 kg. 2 kr. 50 öre

Anmärkningar till nr 668—670.

1. För emalj erade rör och rördelar utgår en tilläggstull

af 3 kr. per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utan

å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och

andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar,

flänsar, proppar och hufvar.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till nr 669, tullbehandlas

som armatur.

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranledar ej, att rören

anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A;

att i stället för rubrikerna nr 680 och 681 i förslaget skall i

taxan upptagas en så lydande rubrik:

Järnvägs- och spårvägsskenor .............................

att i stället för rubrikerna nr 684 och 685

skola i taxan upptagas så lydande bestämmelser:

Balk-, hörn- och annat varmvalsadt järn, ej

särskildt nämndt:

vägande 60 kilogram eller däröfver per

löpande meter ................................................

vägande mindre än 60 men ej mindre än 20

kilogram per löpande meter.................... 100 kg. 1 kr. 50 öre

af mindre vikt per löpande meter, s. k.

vaxtråd härunder inbegripen.................... 100 kg. 2 kr. 50 öre

Anm. År till denna rubrik hänförligt järn öfverdraget med

tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa

metaller, förhöjes tullen med 15 procent;

att tullsatsen för rubriken nr 711 i förslaget skall bestämmas till

4 kronor per 100 kilogram; samt

att tullsatsen för rubriken nr 712 i förslaget skall bestämmas till

5 kronor per 100 kilogram.

Särskildt inkommande blanka, härdade kulor af järn hafva upptagits

i rubriken nr 676 i Eders Kungl. Maj:ts förslag med en tullsats

af 1 krona per kilogram. Den nuvarande tullen å dessa artiklar utgår

fria;

jämte anmärkning

Kulör.

Nr 676.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

i allmänhet med 50 öre per kilogram. Enligt hvad inhämtats, lärer

den ifrågasatta högre tullen motsvara 27—50 procent af varans värde.

Någon inhemsk tillverkning af artikeln i fråga förekommer icke. Däremot

finner densamma stor användning vid framställandet inom landet

af vissa mycket viktiga fabrikat, särskildt kullager, hvilka på senare

tiden blifvit föremål för en blomstrande inhemsk tillverkning. Med

hänsyn till hvad sålunda blifvit upplyst, har Riksdagen ansett någon

höjning af nuvarande tullsats icke böra ifrågakomma; och har Riksdagen

förty beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 676 i Eders Kungl.

Maj:ts förslag skall bestämmas till 50 öre per kilogram.

stänger etc. Rubrikerna nr 682 och 683 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva

Nr 682 och följande lydelse:

683‘ 682. Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till

betongarbeten.............................................. 100 kg. 3 kr. 50 öre

683. Stänger med olika hårdhetsgrader i tvärsektion

(compoundstål), härunder inbegripna

äfven vridna eller på annat sätt

fasonerade (s. k. pansarskenor för kassahvalf);

äfvensom varmvalsadt järn i stänger

med invalsade mönster eller eljest

genom varmvalsning åstadkommen olika

storlek eller form å tvärsektion ............. 100 kg. 5 kr.

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar

göra ej varan hänförlig till denna rubrik.

I fråga om compoundstål uppgifver tulltaxekommittén, att priset

under senare tid sjunkit ända ned till 35 kronor per 100 kilogram.

Eu tullsats, motsvarande 10 procent af värdet, har synts Riksdagen fullt

tillräcklig för dessa, endast i ringa grad bearbetade artiklar, älvensom

för öfriga i rubriken nr 683 upptagna artiklar. Denna rubrik har förty

ansetts lämpligen kunna sammanslås med rubriken nr 682; och har

Riksdagen alltså beslutat, att tullsatsen för de i förslagets rubrik nr

683 upptagna artiklar skall bestämmas till 3 kronor 50 öre per 100

kilogram samt att samma artiklar skola öfverflyttas till förslagets rubrik

nr 682, som jämte tillhörande anmärkning i följd däraf i taxan erhåller

följande förändrade lydelse:

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till

betongarbeten; stänger med olika hårdhets
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 39

grader i tvärsektion (compoundstål), härunder

inbegripna äfven vridna eller på annat sätt

fasonerade (s. k. pansarskenor för kassahvalf);

äfvensom varmvalsadt järn i stänger med

invalsade mönster eller eljest genom varmvalsning

åstadkommen olika storlek eller form

å tvärsektion .......................................................100 kg. 3 kr. 50 öre.

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar göra

ej varan hänförlig till denna rubrik.

Rubriken nr 687 i Eders Kung! Maj:ts förslag är af följande lydelse:

Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabbsvar

fstål; äfvensom annat smidt järn, i stänger 100 kg. 15 kr.

De under ofvanstående rubrik upptagna artiklarna draga för

närvarande en tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram. Med hänsyn

därtill att desamma utgöra viktiga halffabrikat för flera industrier, har

en så betydande tullförböjning, som af Eders Kungl. Magt föreslagits,

mött betänkligheter. Då en tull af 7 kronor 50 öre per 100 kilogram

syntes böra medföra tillräckligt skydd för den inhemska järntillverkningen,

bar Riksdagen beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 687 i

Eders Kungl. Maj:ts förslag skall i taxan bestämmas till 7 kronor 50

öre per 100 kilogram.

Den gren af järnindustrien, som sysselsätter sig med framställandet

af kallarbetade järnvaror, synes enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva

i allmänhet tillmätts ett något högre skydd, än som enligt Riksdagens

mening varit erforderligt. Det må nämligen icke förglömmas, att denna

industri med sitt nuvarande, i regeln afsevärdt lägre skydd nått en god

utveckling. Det har då, särskildt i betraktande däraf att kallarbetade

järnprodukter äro viktiga förbrukningsartiklar inom flere industrier, icke

synts vara tillrådligt att alltför mycket höja tullskvddet; och enligt

hvad inhämtats anses äfven af fackmän en reduktion af vissa tullsatser

kunna utan olägenhet för tillverkningen vidtagas. Riksdagen har sålunda

ansett sig böra vidtaga nedsättning af tullsatserna i förslagets rubriker

nr 688—692, 713 och 714 samt 717—722; och har Riksdagen sålunda

beslutat att tullsatserna för nedannämnda rubriker i förslaget skola i

taxan bestämmas till följande belopp, nämligen:

Verktygsstål.

Nr 687.

Kallvalsadt

järn etc.

Nr 688-692,

713 och 714

samt

717-722.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

för :

rubrik

nr

688

till

5

kr.

per

100

kg.

»

»

»

689

6

»

»

100

»

»

690

»

8

)>

»

100

))

»

»

»

691

»

4

»

y>

100

»

»

»

692

»

8

))

)>

100

))

»

)>

713

»

6

y>

y>

100

y>

»

»

»

714

»

8

100

y>

»

»

717

»

5

»

»

100

»

»

y>

718

6

»

»

100

»

»

719

»

8

»

»

100

y>

»

»

720

»

5

»

100

»

»

»

721

»

7

»

100

»

»

»

»

722

»

10

y>

100

» .

Plitarafjärn. Beträffande plåtar af järn innehåller Eders Kungl. Maj:ts förslag

Nr 693—703. följande bestämmelser:

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag

af annan metall eller annan ytbetäckning,

andra än kallvalsade, äfven om de

äro korrugerade eller hafva å ena sidan in
-

valsade mönster:

693. af 3 mm. tjocklek eller däröfver............... 100 kg. 3: 50

694. af mindre än 3 mm. men icke under 0.6

mm. tjocklek................................................ 100 kg. 4: 50

695. af mindre än 0.6 mm. tjocklek; äfven
som

plåtar, alla slag, med olika hårdhetsgrader

i tvärsektion (compound
stålplåtar)

..................................................... 100 kg. 5: —

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade)

eller med matt oxidfri yta (betade)

eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt),

polerade, målade, förnissade, förnick
-

lade, lackerade, emaljerade, brunerade eller

mönsterpressade:

696. af 3 mm. tjocklek eller däröfver ............... 100 kg. 6: —

697. af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven
som

kallvalsad plåt af mindre tjocklek

än 0.2 5 mm................................................ 100 kg. 7: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

698.

699.

700.

701.

702.

703.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 41

af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än

kallvalsade ...................................................... fri

Anmärkningar till nr 696—698.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som

efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med

tunn oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att

skydda plåten mot rost, anses icke såsom målning

eller fernissning.

3. De mönsterpressade plåtarna förete, i motsats till

plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande

upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.

med tenn, bly eller en legering af dessa båda

metaller öfverdragna ....................................... fria.

med oädla metaller, andra än i nr 696—699

nämnda, eller deras legeringar öfverdragna

äfven om de äro korrugerade........................... 100 kg. 7: —

Anmärkningar till nr 693—700.

1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre ''

än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent.

2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt

bredden, den för plåten bestämda tull.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfven
-

som perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ...............100 kg. 8: —

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1.6 mm. tjocklek .........................................100 kg. 10: —

af mindre än 1.6 mm. tjocklek ..................100 kg. 15: —

Anm. till nr 701—703. Plåtar, böjda till rör och med

kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, försåvidt

den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

Med afseende å dessa rubriker har Riksdagen följande erinringar

att framställa.

Beträffande svartplåt af mindre tjocklek än 0.3 millimeter, hvilken

vara för närvarande ej lärer vara föremål för tillverkning här i landet, har

upplysts, att sådan plåt börjat finna allt större användning inom bleckemballageindustrien

i stället för den dyrare förtenta plåten. Den lärer

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

användas i sådana fall, då det endast är fråga om rostskydd, hvarvid

plåten öfverdrages med aluminiumbrons och fernissa. Det har vidare

framhållits, att det för den inhemska fabrikationen af bleckemballage

vore angeläget, att ifrågavarande halffabrikat ej onödigtvis fördyrades.

För närvarande lärer inom landet ej tillverkas järnplåt af mindre

tjocklek än 0.35 millimeter; och hänsynen till den inhemska plåtfabrikationen

torde icke kräfva, att tull bibehålies för plåtar af mindre än 0.3

millimeters tjocklek. Det ofvan framhållna önskemålet lärer sålunda

kunna tillgodoses genom att tullfrihet medgifves för svartplåt af sistberörda

slag; och har fördenskull den för rubriken nr 695 föreslagna

tullsatsen af 5 kronor per 100 kilogram synts böra inskränkas att gälla,

förutom compoundstålplåtar, allenast plåtar af mindre än 0.6 men icke

mindre än 0.3 millimeters tjocklek.

Enligt gällande tulltaxa åtnjuta alla med rent eller bly hal tigt tenn

öfverdragna järnplåtar tullfrihet, hvaremot med rent eller tennhaltigt

bly öfverdragna järnplåtar af V4 millimeters tjocklek och däröfver draga

tull. På grund, bland annat, af svårigheten att vid tullbehandlingen

skilja emellan med tennhaltigt bly och med blyhaltigt tenn öfverdragna

plåtar har Eders Kungl. Maj:t i enlighet med tulltaxekommitténs förslag

likställt ifrågavarande slag af plåtar och upptagit desamma med tullfrihet.

Det har emellertid påvisats, att, om järnplåtar, öfverdragna med

rent eller tennhaltigt bly, gjordes tullfria, detta lätt kunde leda därhän,

att det skydd, man afsett att bereda tunnplåtstillverkningen, i

afsevärd grad eluderades, enär det med hänsyn till den förblyade

plåtens mera rostskyddande egenskap skulle ställa sig ekonomiskt fördelaktigare

att i fråga om plåtslagararbeten till husbyggnader använda

förblyad plåt i stället för annan järnplåt. Vanlig järnplåt kunde nämligen

i utlandet förses med blyöfverdrag för en kostnad af omkring

4 å 5 kronor per 100 kilogram eller ungefärligen samma belopp, hvarmed

tullen å tunnare svartplåt enligt förslaget skall utgå.

Då Riksdagen ej kunnat underkänna betydelsen af det påvisade

förhållandet, har den i rubriken nr 699 medgifna tullfriheten synts böra

inskränkas att gälla endast med tenn eller blyhaltigt tenn öfverdragen

järnplåt.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat att godkänna

de i förslaget upptagna rubrikerna nr 693—703 jämte anmärkningar

med ändring dock i så måtto,

att i stället lör rubriken nr 695 skola i taxan upptagas följande

rubriker:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 43

af mindre än 0.6 mm. men icke mindre än 0.3

mm. tjocklek; äfvensom plåtar, alla slag, med

olika hårdhetsgrader i tvärsektion (compoundstålplåtar)

................................................................... 100 kg. 5 kr.

af mindre än 0.3 mm. tjocklek................................ fria

samt

att rubriken nr 699 skall i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

med rent eller blyhaltigt tenn öfverdragna......... fria.

Taxeförslagets rubrik nr 715 har följande lydelse:

715. Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,

korsrör och andra på liknande sätt formade rördelar,

allt försåvidt de äro framställda af

smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser-........................................................................... 100 kg. 15 kr.

Enär, enligt hvad som upplysts, medelvärdet å här ifrågavarande

rördelar hvilka utgöra den största under denna rubrik fallande

importartikeln — ej lärer uppgå till högre belopp än 60 å 70 kronor

per 100 kilogram och då inhemsk tillverkning under nu gällande tullskydd

af 4 kronor per 100 kilogram kunnat med framgång upptagas, har

en tullförhöjning till 10 kronor ansetts tillfyllest; och har Riksdagen

förty beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 715 i förslaget skall i taxan

fastställas till 10 kronor per 100 kilogram.

Rubrikerna nr 734 och 735 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva

följande lydelse:

734. Rälsspik, vägande per stycke netto 250 gram

eller däröfver; äfvensom spett...................... 100 kg. 3 kr.

735. Rälsspik, vägande per stycke netto mindre

än 250 gram..................................................... 100 kg. 4 kr. 50 öre.

Den i ofvanstående rubriker upptagna artikeln rälsspik drager för

närvarande oafsedt styckvikten en enhetlig tull af 2 kronor 50 öre per

100 kilogram. Riksdagen har visserligen icke haft något att erinra mot

en höjning af den för artikeln i fråga nu gällande tullen, men Riksdagen

har å andra sidan icke kunnat finna tillräckliga skäl vara förebragta

för en uppdelning i tullbehandlingshänseende af denna artikel med

ytterligare förhöjd tullsats för rälsspik, vägande per stycke netto mindre

än 250 gram. Riksdagen har därför ansett sig böra bestämma, att

all rälsspik åsättes en tull af 3 kronor per 100 kilogram.

Muffar,

flänsar, prop

par etc.

Nr 715.

Rälsspik etc.

Nr 734 8.735.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Bottenplåtar

etc.

Nr 745 och

746.

44 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att i

stället för ifrågavarande rubriker nr 734 och 735 i Eders Kungl. Maj:ts

förslag skall i taxan upptagas en så lydande rubrik:

Rälsspik, äfvensom spett ................................. 100 kg. 3 kr.

Rubrikerna nr 745 och 746 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro af

följande lydelse:

745. Bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och

mellanklotsar, spårramar och stödskenor,

rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar,

mellanslag (förbindningsjärn),

klämplattor, skenskor samt andra, ej

särskild! nämnda delar till spåranordningar;

äfvensom spårramar för flyttbara

järnvägar ............................................. 100 kg. 2 kr. 50 öre.

746. Spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och

växel tungor, vändskifvor, äfven gjutna,

samt delar därtill; äfvensom skarf- och

syllbultar med muttrar .............................. 100 kg. 6 kr.

Af de till rubriken nr 745 hänförliga artiklarna åtnjuta bottenplåtar,

syllar, skarfjärn, räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor

till spåranordningar äfvensom spårramar för flyttbara järnvägar

för närvarande tullfrihet. De i rubriken nr 746 upptagna artiklarna

spårväxlar, spårkorsningar samt fjäder- och växeltungor äro jämväl,

alldenstund de tullbehandlas som järnvägsskenor, tullfria. Då Riksdagen

beslutat tullfrihet för järnvägsskenor, bör däraf följa, att äfven för nu

uppräknade artiklar, som ansetts lämpligen kunna sammanföras i en

rubrik, tullfrihet bör blifva rådande.

Beträffande öfriga i rubriken nr 745 upptagna artiklar, nämligen

rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanslag (förbindningsjärn),

klämplattor, skenskor samt andra, ej särskildt nämnda delar till

spåranordningar, har Riksdagen ansett, att desamma lämpligen böra

jämte de till rubriken nr 746 hänförliga artiklarna vändskifvor, äfven

gjutna, samt delar därtill, upptagas i en gemensam rubrik, enär dessa

artiklar, enligt hvad som uppgifvits, icke torde förete någon mera

afsevärd skiljaktighet i värde. Då genomsnittspriset å nu ifrågavarande

artiklar, hvilka samtliga nu draga tull med 10 procent af värdet, i

allmänhet icke torde öfverstiga 40 kronor per 100 kilogram, har en

tullsats af 4 kronor per 100 kilogram synts Riksdagen väl afvägd.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

För skarf- och syllbultar med muttrar har däremot den i förslaget

upptagna tullsatsen af 6 kronor per 100 kilogram funnits lämplig, men

hafva desamma, af praktiska skal, ansetts böra öfverflyttas till förslagets

rubrik nr 736.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att

rubrikerna nr 745 och 746 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skola i taxan

erhålla följande förändrade lydelse:

Bottenplåtar, sy liar, skarf] ärn, räls- och mellanklotsar,

spårramar och stödskenor, spårväxlar, spårkorsningar,

tjäder- och växeltungor; äfvensom spårramar

till flyttbara järnvägar ............................... fria.

Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanstag

(förbindningsjärn), klämplattor, skenskor,

vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill, samt

andra, ej särskildt nämnda delar till spår anordningar 100 kg. 4 kr.

samt

att rubriken nr 736 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

Träskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade

skrufvar, bultar och muttrar, vägande per

stycke netto högst 5 kg., samt mutterbrickor och

nitar (naglar):

af 12 mm. eller däröfver i diameter; äfvensom,

oafsedt dimensionen, för järnvägs- och spårvägsskenor

afsedda skarf- och syllbultar med

muttrar.................................................................. 100 kg. 6 kr.

Vid behandlingen af ett flertal i Eders Kungl. Maj:ts förslag upp- Verktyg.

tågna rubriker, omfattande verktyg och därmed jämförliga artiklar, har Nr 760 m- fl

Riksdagen trott sig finna de af tulltaxekommittén anförda prisuppgifterna

beträffande en del i rubrikerna upptagna artiklar afse högre kvaliteter,

än som kunna anses motsvara genomsnittskvalitén af importerad vara,

hvarjämte iakttagits, att kommittén i åtskilliga fall, utan angifvande af

skäl för tullförhöjning, föreslagit högre tullsatser, än som motsvara 10

procent af värdet, sådant detsamma för kommittén uppgifvits. Då Riksdagen

är af den meningen, att tullarna för nu ifrågavarande artiklar

ungefär böra motsvara nuvarande värdetull, uträknad efter de grunder,

Riksdagen förut i detta betänkande angifvit, har Riksdagen ansett en

nedsättning af de föreslagna tullsatserna för ett flertal verktyg och

desamma närstående artiklar erforderlig, i sammanhang hvarmed artikeln

s. 46 Kontrollera mot PDF

Skräddarsaxar.

Nr 792.

46 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

filklofvar synts böra öfverflyttas från rubriken nr 779 till rubriken nr 777.

I anslutning härtill har Riksdagen beslutat,

att tullsatsen för rubriken nr 760 i förslaget skall i taxan bestämmas

till 25 öre per kilogram;

att tullsatsen för rubriken nr 764 i förslaget skall i taxan bestämmas

till 20 öre per kilogram;

att tullsatsen för rubriken nr 766 i förslaget skall i taxan bestämmas

till 75 öre per kilogram;

. att tullsatsen för rubriken nr 773 i förslaget skall i taxan bestämmas

till 10 öre per kilogram;

att tullsatsen för rubriken nr 774 i förslaget skall i taxan bestämmas

till 20 öre per kilogram;

att tullsatsen för rubriken nr 776 i förslaget skall i taxan bestämmas

till 30 öre per kilogram;

att rubriken nr 777 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

Tänger, alla slag, af mer än 16 cm. längd samt

färdigarbetade lösa skänklar därtill; äfvensom skiftnycklar,

skruftvingar, filklofvar och fästklofvar

samt delar därtill ...................................................... 1 kg. 20 öre;

att tullsatsen för rubriken nr 778 i förslaget skall i taxan bestämmas

till 75 öre per kilogram; samt

att rubriken nr 779 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

Cirklar af järn; hyfveljärn, ej särskildt nämnda,

svarfjärn, huggjärn, håljärn, stämjärn och bettlar;

skridskor och rullskor samt delar därtill; korkskrufvar

med eller utan skaft; äfvensom andra

korkutdragare och delar därtill .............................. 1 kg. 45 öre.

Den till rubriken nr 792 i förslaget fogade anmärkningen beträffande

skräddarsaxar är af följande lydelse:

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 30 cm. längd med ena öglan

så formad, att den lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.

Vid ärendets behandling inom Riksdagen harr påvisats lämpligheten

däraf, att den angifna längdbestämningen sättes något lägre, än som

föreslagits, enär i handeln förekomma skräddarsaxar med en längd af

endast 25 centimeter. Med hänsyn härtill och då den inhemska tillverkningen

icke lärer röna olägenhet af en dylik jämkning, har Riksdagen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 47

beslutat, att ifrågavarande anmärkning i förslaget skall i taxan erhålla

följande förändrade lydelse:

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 25 cm. längd med ena öglan

så formad, att den lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.

Särskildt inkommande kardbeslag hafva upptagits i förslagets

rubrik nr 797 med en tullsats af 25 öre per kilogram. Såsom af tulltaxekommitténs

betänkande framgår och jämväl vid ärendets behandling

inom Riksdagen bekräftats, förekommer ingen inhemsk tillverkning af

denna artikel, och lärer någon dylik icke heller vara att förvänta. På

grund häraf och då ifrågavarande artikel är af stor betydelse, bland

annat för den mindre industrien inom spinnerifacket, har densamma

lämpligen synts böra komma i åtnjutande af tullfrihet; och har Riksdagen

alltså för artikeln kardbeslag stadgat tullfrihet.

Rubriken nr 798 i Eders Kungl. Maj:ts förslag lyder sålunda:

798. Spindlar till spinnerimaskiner ....................................... 1 kg. 10 öre.

Till förtydligande däraf, att med förestående bestämmelse icke

afses spindlar, inkommande samtidigt med en spinnerimaskin och tillhörande

densamma, utan allenast särskildt inkommande spindlar, har ett

tillägg synts lämpligt; och har Riksdagen förty beslutat, att rubriken

nr 798 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Spindlar, särskildt inkommande, till spinnerimaskiner 1 kg. 10 öre.

Rubrikerna nr 799—801 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva

följande lydelse:

799. Symaskinsnålar..................................................................... 1 kg. 5 kr.

800. Synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar; äfvensom

virknålar, sylar, ritspetsar samt s. k. modellborrar,

med eller utan skaft...................................................... 1 kg. 2 kr.

801. Hårnålar................................................................................ 1 kg. 40 öre.

Enligt gällande taxa draga symaskinsnålar och synålar, hvartill

jämväl stoppnålar hänföras, en tull af 30 öre per kilogram. Stickmaskinsnålar

och sylar draga för närvarande tull med 10 procent af värdet.

Virknålar rubriceras som andra, ej specificerade järnvaror, och hårnålar

äro, såsom hänförliga till nålar, andra slag, åsätta en tull af 40 öre

per kilogram. Genom traktaten med Tyskland blef tullen å synålar och

symaskinsnålar nedsatt från 40 till 30 öre per kilogram.

Kardbeslag.

Nr 797.

Spindlar till

spinnerimaskiner.

Nr 798.

Nålar etc.

Nr 799-801.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Lås etc.

Nr 805 och

806.

48 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Såsom tulltaxekommittén i sitt betänkande framhåller, förekommer

ingen inhemsk tillverkning af nu ifrågavarande slag af nålar med

undantag dock af hårnålar, som i afsevärd mängd tillverkas inom landet.

Med hänsyn härtill och till dessa artiklars stora betydelse såsom konsumtionsartiklar,

har Riksdagen icke funnit sig kunna bifalla förslaget

i denna del oförändradt. Riksdagen har i stället ansett, att symaskinsnålar,

synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar samt andra, ej särskildt

nämnda nålar böra i likhet med hvad för hårnålar föreslagits, åsättas

en tull af 40 öre per kilogram eller samma tullsats, som, enligt hvad

nyss nämnts, före svensk-tyska handelstraktatens ikraftträdande gällde

beträffande synålar och symaskinsnålar.

I anslutning härtill har Riksdagen beslutat, att i stället för ifrågavarande

rubriker nr 799—801 skola i taxan upptagas två så lydande

rubriker:

Virknålar, sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar,

med eller utan skaft...................................................... 1 kg. 2 kr.

Nålar, ej särskildt nämnda, stickmaskinsnålar härunder

inbegripna........................................................................... 1 kg. 40 öre.

Rubrikerna nr 805 och 806 i Eders Kung!. Maj:ts förslag hafva

följande lydelse:

805. Dörrlås och möbellås, helt och hållet af järn, med

eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare,

icke förnicklade eller lackerade och icke

försedda med yttre anordning af annan metall än

järn................................................................................. 1 kg. 30 öre.

806. Dörrlås och möbellås till någon del af annan oädel

metall än järn samt hänglås, kappsäckslås och

andra, ej särskildt nämnda lås, alla med eller utan

tillhörande nycklar; kassa- eller förvaringsfack

samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp

eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskildt

nämnda ........................................................................... 1 kg. 50 öre.

Under ärendets behandling inom Riksdagen har blifvit upplyst,

att med afseende å hänglås och därmed likställda lås äger samma förhållande

rum, som tulltaxekommittén vid sin utredning kunnat konstatera

beträffande exempelvis arbeten af koppar och dess legeringar, nämligen

att det i allmänhet är varor af högre kvalitet, som förses med ytbetäckning,

medan däremot simplare artiklar oftast sakna ytbetäckning. Då

härtill kommer, att hänglås utan ytbetäckning lära kunna betinga så

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 49

lågt pris som SO öre, per kilogram räknadt, synes under den för

rubriken nr 805 föreslagna tullsatsen, 30 öre per kilogram, böra upptagas

alla vanliga lås utan ytbetäckning.

Beträffande dörr- och möbellås, bestående till någon mindre väsentlig

del af annan oädel metall än järn, har påvisats, att den föreslagna

tullsatsen vore oskäligt hög i förhållande till varuvärdet, och synes därför

sådan sammansättning ej böra föranleda tillämpandet af den högre

tullsatsen.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att

rubrikerna nr 805 och 806 i förslaget skola i taxan erhålla följande

förändrade lydelse:

Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra

dylika lås af järn, äfven i förening med annan

oädel metall, utan lackering eller annan ytbetäckning,

alla med eller utan tillhörande nycklar;

äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller

lackerade och icke försedda med yttre anordning

af annan metall än järn........................................... 1 kg. 30 öre.

Lås, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af järn,

äfven i förening med annan oädel metall, alla

med eller utan tillhörande nycklar; kassa- eller

förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassahvalf,

kassaskåp eller kassafack; äfvensom dörrstängare,

ej särskildt nämnda .............................. 1 kg. 50 öre.

Rubrikerna nr 857 och 858 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro af

följande lydelse:

Koppar — — — — — — — — — —----

tråd:

försedd med mantel af bly eller annan metall,

med eller utan armering, äfven i förening

med annat material; äfvensom med dylik

mantel försedda elektriska ledningskablar eller

linor, med eller utan armering:

af högst 25 mm. diameter........................... 1 kg. 12 öre

af större diameter .......................................... 1 kg. 10 öre.

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant

på manteln.

till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft.

857.

858.

Bih.

Elektriska

ledningskablar

m. m.

Nr 857 och

858.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Fiskkrokar.

Nr 899

och 900

Angöfverhettare.

Anm. till nr

919-924.

50 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Med hänsyn till de betydande industriella förbrukningsintressen,

som beröras af bär föreslagna tullar å de elektriska ledningskablarna,

bar Riksdagen ansett sig böra tillse, huruvida icke en lindring af de

föreslagna bestämmelserna vore möjlig; och bar Riksdagen därvid funnit,

att en jämkning af diametergränsen utan olägenhet kan ske, så att den

högre tullsatsen endast skulle komma att drabba artiklar af högst 15

millimeters diameter.

Riksdagen har förty beslutat, att i rubriken nr 857 i förslaget

uttrycket »25 mm.» skall utbytas mot uttrycket »15 mm.».

De i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubrikerna nr 899

och 900 äro af följande lydelse:

Fiskkrokar:

899. med konstgjordt bete, drag och svirflar härunder

inbegripna; äfvensom fiskkrokar, försedda med

tafs ................................................................................... 1 hg. 2 kr.

900* andra slag........................................................................... 1 kg. 60 öre.

Då de i förevarande rubriker upptagna artiklarna, såsom af tulltaxekommitténs

betänkande framgår, äga ett i hög grad växlande

värde, har det synts Riksdagen lämpligt, att desamma, hvilka nu draga

10 procents värdetull, fortfarande bibehållas vid denna tull. Vid det

förhållande, att vissa andra fiskredskap i förslagets rubrik nr 1270

upptagits med sistnämnda tull, har det tillika ansetts enklast att till

sistnämnda rubrik hänföra jämväl fiskkrokar.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att tullen för de i förevarande

rubriker nr 899 och 900 upptagna artiklar skall i taxan bestämmas

till 10 procent af varornas värde samt att samma artiklar öfverflyttas

till förslagets rubrik nr 1270, som i följd däraf i taxan erhåller

följande förändrade lydelse:

Fiskkrokar, drag och svirflar härunder inbegripna;

äfvensom metspön och metrefvar, monterade,

flöten, sänken och andra dylika till fiskredskap

synbarligen afsedda, ej särskild! nämnda artiklar 100 kr. 10 kr.

Riksdagen har vidare beslutat, att anmärkningen till rubrikerna

nr 919—924 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Anm. till nr — — — Består varan hufvudsakligen af annat ämne än smidbart

järn, förtullas densamma, såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad

för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverhettare tullbehandlas, om de

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 51

inkomma sammansatta, såsom rör, bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i

söndertaget skick, tullbebandlas de olika delarna hvar för sig efter beskaffenheten.

För rökgasförvärmare (economisers), kela eller i delar, har i rubriken

nr 928 i förslaget upptagits en tullsats af 5 kronor per 100 kilogram.

Enligt lämnade uppgifter torde värdet å ifrågavarande artikel

vanligen utgöra omkring 21 kronor per 100 kilogram; och har vid sådant

förhållande Riksdagen funnit en tullsats af 2 kronor 50 öre per 100

kilogram vara lämpligare afvägd än den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att tullsatsen för rubriken

nr 928 i förslaget skall i taxan bestämmas till 2 kronor 50 öre per 100

kilogram.

Rubrikerna nr 932—941 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva följande

lydelse:

Ångturbiner samt särskildt inkommande inre rote
-

rande delar därtill:

932. vägande per stycke netto högst 100 kg.......... 100 kg. 75 kr.

933. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 1,000 kg........................................ 100 kg. 50 kr.

934. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg............................... 100 kg. 30 kr.

935. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.... 100 kg. 20 kr.

Ångmaskiner, ej särskildt nämnda:

936. vägande per stycke netto högst 100 kg.......... 100 kg. 50 kr.

937. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg............................................. 100 kg. 35 kr.

938. vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 2,500 kg.......................................... 100 kg. 20 kr.

939. vägande per stycke netto mer än 2,500 kg.

men ej mer än 10,000 kg.............................. 100 kg. 16 kr.

940. vägande per stycke netto mer än 10,000 kg. 100 kg. 10 kr.

941. Ånglokomobiler, afsedda att transporteras på hjul;

äfvensom landsvägslokomotiv och ångvältar......... 100 kg. 9 kr.

Anm. Andra ånglokomobiler tullbehandlas såsom ångmaskiner.

I förevarande rubriker upptagna maskiner hafva synts böra bibehållas

vid gällande värdetull, och har Riksdagen alltså beslutat, att

Rökgasförvärmare,

Nr 928.

Ångturbiner,

ångmaskiner,

ånglokomobiler

etc.

Nr 932-941.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Vattenturbiner

etc.

Nr 946 och

947.

Anm. till nr

932-947.

Pumpar etc.

Nr 948-958.

52 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

rubrikerna nr 932—941 med tillhörande anmärkning skola ur förslaget

utgå samt de i samma rubriker upptagna artiklar hänföras till rubriken

nr 1013 i förslaget med en tullsats af 10 procent af värdet.

I afseende å vattenturbiner, löphjul därtill och vattenhjul innehåller

Eders Kung].. Maj:ts förslag följande bestämmelser:

Vattenturbiner och särskildt inkommande löphjul

därtill samt vattenhjul:

946. vägande per stycke netto högst 1,000 kg. ... 100 kg. 15kr.

947. af större vikt........................................................... 100 kg. 10kr.

Med hänsyn därtill att de slag af vattenturbiner, som företrädesvis

lära vara föremål för import, äro mycket stora och svårhandterliga

pjäser, har för här ifrågavarande artiklar värdetull ansetts lämpligen

böra bibehållas, i följd hvaraf Riksdagen beslutat, att rubrikerna nr 946

och 947 skola ur förslaget utgå samt de i samma rubriker upptagna

artiklar hänföras till rubriken nr 1013 med en tullsats af 10 procent

af värdet.

I Eders Kungl. Maj:ts förslag linnes efter rubriken nr 947 intagen

följande anmärkning:

Anm. till nr 932—947. Svänghjul till de i dessa rubriker afsedda maskiner

skola, försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen, förtullas särskildt för sig

och inberäknas ej i maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.

Ifrågavarande bestämmelse, som enligt Riksdagens beslut kommer

att hänföra sig allenast till motorer, har till underlättande af tullbehandlingen

synts böra jämkas därhän, att lösa svänghjul till sådana

motorer, som draga värdetull, jämväl blifva underkastade värdetull.

Med anledning häraf har Riksdagen beslutat, att ifrågavarande

anmärkning skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Anm. Svänghjul till motorer skola, försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen,

ej inberäknas i maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.

Sådana svänghjul förtullas, därest maskinen är underkastad vikttull, särskildt

för sig.

I fråga om pumpar m. fl. här nedan angifna artiklar upptager Eders

Kungl. Maj:ts förslag under rubrikerna nr 948—958 följande bestämmelser:

»Centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar,

ventilatorer och roterande biåsmaskiner;

äfvensom yttre omhöljen och inre roterande

delar till sådana maskiner:

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

948. vägande per stycke netto högst 150 kg. 100 kg. 30 kr

949. vägande per stycke netto mer än 150 kg.

men ej mer än 1,000 kg........................ 100 kg. 15 kr.

950. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. 100 kg. 10 kr.

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer,

draga den för dessa senare bestämda tull.

Andra maskindrifna pumpar af järn eller annan

metall, ångpumpar och hydrauliska pumpar

härunder inbegripna; äfvensom kompressorer

samt blås- och kylmaskiner, ej särskild!

nämnda:

951. vägande per stycke netto högst 100 kg. 100 kg. 40 kr.

952. vägande per stycke netto mer än 100 kg.

men ej mer än 1,000 kg......................... 100 kg. 20 kr.

953. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg....................... 100 kg. 15 kr.

954. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

och ej hänförliga till nästföljande rubrik 100 kg. 10 kr.

Anm. till nr 948—954. Pumpar, tydligen afsedda

att användas som sprutor, hänföras till sprutor.

955. Kompressorer och kylmaskiner, vägande per

stycke netto mer än 10,000 kg...................... 100 kg. 6 kr. 50 öre

Sprutor, brand- och trädgårds-:

956. för maskinkraft............................................... 100 kg. 50 kr.

andra slag:

957. vägande per stycke netto mer än 50 kg. 100 kg. 30 kr.

958. af mindre vikt; äfvensom sug-, lyft- och

tryckpumpar för handkraft..."............. 100 kg. 20 kr.

Anm. Sprutor, andra än brand- och trädgårds-, tullbehandlas

som det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.»

Det störa flertalet af dessa artiklar har vid undersökning, som

inom tullverket föranstaltats, visat sig vara till värdet synnerligen växlande.

Såsom. exempel må anföras de olika pris, per 100 kilogram

räknadt, som vissa till rubriken nr 948 hänförliga artiklar kunna betinga,

nämligen centrifugal- och rotationspumpar 32—380 kronor, fläktar 59

—300 kronor, ventilator 58—335 kronor och roterande biåsmaskiner

123—594 kronor.

Äfven beträffande andra till dessa rubriker hänförliga artiklar

kunna afsevärda prisväxlingar påvisas. Redan af denna anledning har

s. 54 Kontrollera mot PDF

Ugnar för

industriella

ändamål etc.

Nr 959 och

960.

54 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Riksdagen funnit värdetull för dessa rubriker vara att föredraga framför

vikttull. Därtill kommer, att särskiljandet af vissa här angifna

varuslag, såsom pumpar och sprutor, möter störa tulltekniska svårigheter.

Då slutligen behofvet af öfvergång till vikttull beträffande

här ifrågavarande artiklar ej torde hafva gjort sig. särskildt kännbart,

har Riksdagen beslutat, att rubrikerna nr 948—958 jämte anmärkningen

till nr 948—954 skola ur förslaget utgå samt de i förstnämnda rubriker

upptagna artiklar hänföras till rubrik nr 1013 med en tullsats af 10

procent af värdet, äfvensom att anmärkningen rörande tullbehandlingen

af fläktar, fast förenade med elektriska motorer, skall öfverflyttas till

sistnämnda rubrik.

Beträffande ugnar för industriella ändamål finnas i rubrikerna

nr 959 och 960 i Eders Kungl. Maj:ts förslag följande bestämmelser :

Ugnar för industriella ändamål, såsom kol
-

ning, torkning, rostning, bränning, härdning,

vällning, smältning och bakning:

959. fasta ugnar utan rörelsemekanism ...... 100 kg. 4 kr. 50 öre

960. andra slag; äfvensom smidesässjor och

blåsbälgar................................................ 100 kg. 6 kr.

Med afseende å dessa artiklar gifver inom tullverket föranstaltad

undersökning vid handen, att fasta ugnar utan rörelsemekanism .icke

stå lägre i pris, efter viktenhet räknadt, än de i den senare rubriken

upptagna. Medelvärdet af de under den tidsperiod, undersökningen

omfattat, importerade ugnarna har nämligen utgjort för de till rubriken

nr 959 hänförliga 107 kronor och för de i rubriken nr 960 upptagna

77 kronor, allt per 100 kilogram räknadt.

Då dessa siffror tyda på, att de i förstnämnda rubrik upptagna

ugnarna ej böra åsättas lägre tull än öfriga ugnar, hafva rubrikerna

synts lämpligen böra sammanslås.

Riksdagen har sålunda beslutat, att, i stället för rubrikerna nr 959

och 960 i Eders Kungl. Maj:ts förslag, i taxan skall upptagas en så

lydande rubrik:

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,

torkning, rostning, bränning, härdning, vällning,

smältning och bakning; äfvensom smidesässjor

och blåsbälgar.........,..................................................... 100 kg. 6 kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 55

Rubriken nr 961 i Eders Kungl. Maj:ts förslag bär följande lydelse:

Maskiner, ej särskild! nämnda, för målning eller

sönderdelning, såsom tiggare, med eller utan

underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och

pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,

valskvarnar, valsstolar för oljeslageri,

stärkelse-, choklad- och dylika industrier,

potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,

roterande krossare (äfven sädes- och

oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner

och andra för fodervarors sönderdelning

afsedda maskiner; äfvensom maskiner för

blandning af betong, lera, sand eller dylikt ...... 100 kg. 6 kr.

Med hänsyn till de praktiska svårigheter, som skulle blifva förenade

med tillämpningen af vikttull för flertalet i denna rubrik upptagna

maskiner, och då bibehållandet af värdefull här ej synts möta större

betänkligheter, har en förändring af förslaget i denna riktning vidtagits.

Dock hafva potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,

roterande krossare (äfven sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar,

hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning afsedda maskiner,

hvilka såväl till beskaffenhet som värde äro likställda med de i rubriken

nr 994 upptagna artiklar, ansetts lämpligen böra inrymmas i denna

senare rubrik.

I anslutning till hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, dels

att förevarande rubrik nr 961 skall ur förslaget utgå;

dels att maskiner, ej särskildt nämnda, för målning eller sönderdelning,

såsom tuggare, med eller utan underrede, kul- och rörkvarnar,

stampverk och pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,

valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-, stärkelse-, choklad- och

dylika industrier äfvensom maskiner för blandning af betong, lera, sand

eller dylikt skola upptagas i rubriken nr 1013 med en tull af 10 procent

af värdet;

dels ock att potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,

roterande krossare (äfven sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar,

hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning afsedda

maskiner skola upptagas i rubriken nr 994 med tull af 7 kronor

per 100 kilogram, hvilken senare rubrik i följd däraf i taxan erhåller

följande förändrade lydelse:

Maskiner för

målning eller

sönderdelning

etc.

Nr 961.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare;

harfvar och andra harfliknande åkerbruksredskap;

skörde- och slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare,

ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller

skörd afsedda, ej särskildt nämnda apparater;

harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare och

andra, ej särskildt nämnda, för sortering, rening

och rensning af säd, frö eller andra frukter afsedda

apparater; potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner,

rotfruktskärare, roterande krossare (äfven

sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar,

hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning

afsedda maskiner; äfvensom halmelevatorer

och andra stackningsmaskiner................................... 100 kg. 7 kr.

Anm. (Lika med förslaget.)

Hissmaski- Rubrikerna nr 968 och 969 i förslaget innehålla följande be
Nrer968

Coch stämmelser:

969. Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hän
förliga,

samt lyftkranar, vinschar och spel:

968. afsedda att drifvas med handkraft .................. 100 kg. 6 kr.

969. andra slag ............................................................ 100 kg. 8 „

Af enahanda skäl, som föranledt Riksdagen att bibehålla värdetull

för vissa i rubriken nr 961 upptagna maskiner, har Riksdagen beslutat,

att förevarande rubriker nr 968 och 969 skola ur förslaget utgå samt

de i samma rubriker upptagna artiklar öfverflyttas till rubriken nr 1013

med en tullsats af 10 procent af värdet.

Ångmudder- Då någon anledning ej synts förefinnas att i särskild rubrik

Nr^97*l upptaga ångmudder verk, har Riksdagen beslutat, att rubriken nr 971

skall ur förslaget utgå och ångmudderverk upptagas i rubriken nr 1013.

Metall- Beträffande vissa slag af metallbearbetningsmaskiner finnes i

b maskine"08'' rubrikerna nr 973—978 i Eders KuDgl. Maj:ts förslag följande stadgadt:

Nr 973-978. Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än

500 kilogram, samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gängoch

slipmaskiner för bearbetning af metaller, maskiner,

afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner;

äfvensom särskildt inkommande dockor

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 57

(spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor

och indelningsapparater:

973. vägande per stycke netto högst 250 kilogram 100 kg. 30 k]

974. vägande per stycke netto mer än 250 kilo
gram

men ej mer än 1,000 kilogram......... 100 kg. 22 »

975. vägande per stycke netto mer än 1,000 kilo
gram

men ej mer än 2,000 kilogram......... 100 kg. 16 »

976. vägande per stycke netto mer än 2,000 kilo
gram

men ej mer än 5,000 kilogram......... 100 kg. 11 »

977. vägande per stycke netto mer än 5,000 kilo
gram

men ej mer än 10,000 kilogram ...... 100 kg. 8 »

978. vägande per stycke netto mer än 10,000

kilogram ............................................................. 100 kg. 5 »

Med afseende å öfverrubrikens formulering har den erinran synts

kunna göras, att äfven borrmaskiner, svarfvar, fräs-, hyfvel- och gängmaskiner

i viss mening hafva till uppgift att skära metaller, med anledning

hvaraf en jämkning i rubrikens affattning ansetts påkallad.

Enligt tillhandakomna uppgifter synes medelvärdet å åtskilliga

af nu ifrågavarande maskiner kunna sättas afsevärdt lägre, än man

med ledning af de upplysningar, tulltaxekommittén inhämtat, kunnat

antaga. Så har medelvärdet, per 100 kilogram räknadt, beträffande

dessa maskiner befunnits utgöra:

å maskiner, hänförliga till rubriken nr 973, 191 kr.

» » » » » » 974, 138 »

» » » » » » 975, 124 »

» » » » » » 976, 98 »

Af dessa uppgifter har synts framgå, att de föreslagna tullsatserna

för nyssnämnda rubriker utan olägenhet för den inhemska industrien

böra kunna något sänkas.

I anslutning till hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat att

godkänna förevarande rubriker nr 973—978 med de ändringar dock,

att efter orden »slipmaskiner för bearbetning af metaller,» inskjutes

ordet »andra» samt att tullsatserna för rubrikerna nr 973—976 bestämmas

till nedan angifna belopp, nämligen

för rubriken nr 973 till 25 kr.

» » » 974 » 18 »

» » » 975 » 14 »

» » » 976 » 10 »

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

För trämasseindustrien

afsedda

maskiner

etc.

Nr 984.

iläggningsmaskiner.

Nr 986.

Tvättmaskiner.

Nr 987.

58 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I rubriken nr 984 upptager det föreliggande förslaget följande

bestämmelse:

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och huggmaskiner

samt slipverk; raffinörer, holländare och garnitur

till sådana samt defibrörer; torkcylindrar och pressvalsar

med stativ för textil- eller pappersindustrien samt

kalandrar, äfven hydrauliska, oafsedt för hvilken industri

de äro afsedda; äfvensom manglar .................................... 100 kg. 7 kr.

Hvad särskild! den sistnämnda artikeln beträffar, har Riksdagen

med hänsyn till dess jämförelsevis låga värde, som i medeltal lärer

uppgå till endast omkring 24 kronor per 100 kilogram, ej kunnat

godkänna så hög tullsats, som här föreslagits.

Med afseende å öfriga i denna rubrik upptagna, företrädesvis för

trämasseindustrien afsedda maskiner har Riksdagen, hufvudsakligen af

enahanda skäl, som vid rubriken nr 961 anförts, ansett värdetull böra

bibehållas; och har Riksdagen, då anledning ej synts föreligga att i

särskild rubrik upptaga artikeln manglar, beslutat, att förevarande rubrik

nr 984 skall ur förslaget utgå och i densamma upptagna artiklar öfverföras

till rubriken nr 1013 med eu tullsats af 10 procent af värdet.

Beträffande iläggningsmaskiner, hvilka i Eders Kungl. Maj:ts förslag

finnas upptagna i rubriken nr 986 med en tullsats af 12 kronor per

100 kilogram, har upplysts, att den föreslagna vikttullsatsen innebure

en afsevärd nedsättning af nu gällande tull för en artikel, som är föremål

för inhemsk tillverkning. Då på grund häraf deras upptagande

i förevarande rubrik ej kunnat godkännas och då Riksdagen funnit

värdetull kunna för dylika maskiner utan olägenhet bibehållas, har

Riksdagen beslutat, att artikeln iläggningsmaskiner skall ur rubriken

nr 986 i förslaget utgå och att ifrågavarande maskiner skola upptagas

i rubriken nr 1013 med en tullsats af 10 procent af värdet.

I förslagets rubrik nr 987 upptagas maskiner för tvättning af linne

och andra klädespersedlar med en tullsats af 10 kronor för 100 kilogram.

Enär dessa maskiner ej torde få anses vara af den betydelse, att

de förtjäna upptagas under särskild rubrik, och nu gällande värdetulls

bibehållande för desamma ej synts medföra nämnvärd olägenhet, har

Riksdagen beslutat, att ifrågavarande rubrik nr 987 skall ur förslaget

utgå samt att maskiner för tvättning af linne och andra klädespersedlar

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 59

skola upptagas i rubriken nr 1013 med en tullsats af 10 procent af

värdet.

Beträffande delar, ej särskild! nämnda, till skörde- och slåttermaskiner

innehåller taxeförslagets rubriker nr 995 och 996 följande

bestämmelser:

Delar, ej särskild! nämnda, till skörde- och slåttermaskiner:
-

995. vägande per stycke netto högst 5 kg.......... 100 kg. 18 kr.

996. af högre vikt .................................................... 100 kg. 12 kr.

Vid ärendets behandling inom Riksdagen har inhämtats, att utrönandet

vid tullbehandlingen af de olika delarnas nettovikt per stycke

skulle komma att möta praktiska svårigheter samt att priset å mer

eller mindre tunga dylika delar i allmänhet icke vore per viktenhet

så synnerligen växlande. Med hänsyn härtill och då medelvärdet å hithörande

vanligen förekommande artiklar lärer uppgå till 87 öre per

kilogram har Riksdagen funnit en enhetlig tullsats af 12 kronor per 100

kilogram för samtliga ifrågavarande maskindelar kunna utan olägenhet

fastställas; och har Riksdagen sålunda beslutat, att i stället för de i

förslaget intagna rubrikerna nr 995 och 996 skall i taxan intagas en

så lydande rubrik:

Delar, ej särskildt nämnda, till skörde- och slåtter
maskiner.

................................................................. 100 kg. 12 kr.

Rubriken nr 1002 i det föreliggande förslaget innehåller följande

bestämmelse:

1002. Centrifuger, alla slag, ej särskildt nämnda;

äfvensom mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer,

kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar,

ostkvarnar och andra, ej särskildt nämnda

maskiner och apparater för mejerihandtering

och margarintillverkning ....................................... 100 kg. 10 kr.

För dessa artiklar, som betinga ganska växlande pris, har värdetullen

ansetts kunna bibehållas utan afsevärd olägenhet. Med anledning

häraf har Riksdagen beslutat, att rubriken nr 1002 skall ur förslaget

utgå samt att i densamma upptagna artiklar i stället skola inrymmas

i rubriken nr 1013 med en tullsats af 10 procent af värdet.

Delar

till skördeoch

slåttermaskiner.

Nr 995 och

996.

Centrifuger

etc.

Nr 1002.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Lokomotiv,

järnvägs- och

spårvägsvag.

nar etc.

Nr 1003—

1008.

Rubrikerna nr 1003—1008 i förslaget äro af följande lydelse:

Lokomotiv samt järnvägs- och spårvägsvagnar i

förening med motorer, äfven elektriska, eller i

förening med ångmaskiner:

1003.

1004.

1005.

1006.

1007.

1008.

vägande per stycke högst 12,000 kg..........

vägande per stycke mer än 12,000 kg. men

ej mer än 20,000 kg..................................

vägande per stycke mer än 20,000 kg. ...

Tendrar ........................................................................

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar ........

godsvagnar alla slag; äfvensom boggier och

underreden, med eller utan tillbehör......

100

kg.

18

kr.

100

kg.

16

kr.

100

kg.

14

kr.

100

kg.

12

kr.

100

kg.

15

kr.

100

kg.

8

kr.

Hvad beträffar lokomotiv, hafva meddelade upplysningar gifvit

vid handen, att de föreslagna tullsatserna skulle afsevärdt öfverstiga

nu gällande värdetull.

Med hänsyn härtill och då svårigheter synts möta att väga särskildt

de större lokomotiven, har Riksdagen funnit det vara lämpligare,

att värdefull för denna artikel bibehålies.

Jämväl i fråga om järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med

motorer eller ångmaskiner hafva öfvervägande skäl synts tala för värdetullens

bibehållande. Riksdagen har vidare funnit, att samtliga järnvägs-

och spårvägsvagnar med större skäl hafva sin plats under afdelningen

XIII C för fartyg och fordon än i afdelningen för maskiner,

och hafva de följaktligen ansetts böra öfverföras till förstnämnda afdelning

C, där de hithörande vagnar, som skola draga värdefull, synts

lämpligen kunna upptagas i rubriken nr 1069.

Lokomotiv hafva däremot synts böra bibehållas i denna afdelning.

Hvad slutligen angår boggier och underreden, har Riksdagen

funnit dessa böra upptagas i sammanhang med öfriga till järnvägsmateriel

hörande artiklar, som återfinnas i afdelning XII A för järn

och järnvaror, där de ansetts böra inrymmas i rubriken nr 748.

På grund af hvad sålunda anförts,'' har Riksdagen beslutat, att

förevarande rubriker nr 1003—1008 skola ur förslaget utgå;

samt att i stället för sagda rubriker

dels skall på nu ifrågavarande ställe i taxan intagas en så

lydande rubrik:

Lokomotiv, äfven elektriska..................................................... 100 kr. 10 kr;

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

dels skola med en tullsats af 15 procent af värdet i förslagets

rubrik nr 1069 upptagas järnvägs- och spårvägsvagnar.i förening med

motorer eller ångmaskiner, hvarvid sistnämnda rubrik erhåller i taxan

följande förändrade lydelse:

Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med motorer eller ångmaskiner;

åkdon och fordon, ej särskild! nämnda, äfven med motor försedda,

samt underreden därtill; äfvensom med gummiringar försedda hjul

till sådana åkdon eller fordon............................................. 100 kr. 15 kr;

dels skola upptagas i afdelning XIII C järnvägs- och spårvägsvagnar

utan motorer samt tendrar, hvarvid därstädes närmast efter

förslagets rubrik nr 1068 i taxan införas tre så lydande rubriker:

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar............................... 100 kg. 15 kr.

godsvagnar, alla slag............................................................ 100 kg. 8 kr.

Tendrar........................................................................................ 100 kg. 12 kr.;

dels ock skola till rubriken nr 748 öfverflyttas boggier och underreden,

med eller utan tillbehör, hvarvid denna rubrik erhåller i taxan

följande förändrade lydelse:

Andra, ej särskildt nämnda delar och tillbehör till signalsäkerhets-;

växelförreglings- och vägbomsanordningar;

äfvensom till järnvägs- och spårvägsvagnar hörande

boggier och underreden, med eller utan tillbehör......... 100 kg. 8 kr.

I rubrikerna nr 1009—1012 af taxeförslaget finnas inrymda följande Axlar etc. till

bestämmelser: järnvägs
-

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:

axlar, raka:

1009. icke bearbetade...........................................................

1010. bearbetade...................................................................

1011. hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar......

1012. hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrättningar

och koppelanordningar................................

100

100

100

kg.

kg.

kg.

100 kg. 7 kr.

„ och

spårvägsmateriel.

Nr 1009 —

1012.

kr.

kr.

kr.

Då, på sätt af Riksdagens uttalande vid rubrikerna nr 1003—1008

framgår, Riksdagen beslutat att till hufvudsaklig del i andra afdelningar

af taxan upptaga rullande järnvägs- och spårvägsmateriel, hafva skäl

icke ansetts förefinnas att i denna afdelning bibehålla nu ifrågavarande

s. 62 Kontrollera mot PDF

Maskiner, ej

särskilt

nämnda.

Nr 1013.

62 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

artiklar, utan hafva desamma lämpligare synts böra inrymmas i afdelningen

för järn och järnvaror.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att förevarande rubriker

nr 1009—1012 skola ur förslaget utgå och att i stället skola närmast

efter förslagets rubrik nr 748 i taxan intagas fyra så lydande rubriker:

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:

axlar, raka:

icke bearbetade ................................................................. 100 kg. 6 kr.

bearbetade....................... 100 kg. 7 kr.

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar ............ 100 kg. 6 kr.

hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrättningar

och koppelanordningar...................................................... 100 kg. 7 kr.

I anslutning till hvad Riksdagen här ofvan vid rubrikerna nr

932—941, 946 och 947, 948—958, 961, 968 och 969, 971, 984, 986,

987 och 1002 anfört har Riksdagen beslutat, att rubriken nr 1013 i förslaget

skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och huggmaskiner samt

slipverk; raffinörer, holländare och garnityr till sådana samt defibrörer;

torkcylindrar och pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindustrien

samt kalandrar, äfven hydrauliska, oafsedt för hvilken

industri de äro afsedda; pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner med

sibcylindrar eller viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi- och

pappersindustrierna, kuvert- och påsmaskiner, bestryknings-, bronserings-

och klistringsmaskiner, kartong- och kartonnagemaskiner, fuktmaskiner,

skär- och rullmaskiner; maskiner för tillverkning af tändsticksaskar

samt för sådana eller andra dylika askars hopskjutning, etikettering,

plåning och fyllning; ramiläggnings- och ramurtagningsmaskiner

för tändstickstillverkningen; kard- och ruggmaskiner, väfstolar;

valkmaskiner; cigarrettmaskiner, kapsylmaskiner, kaffe-, kakaooch

maltrostningsmaskiner; maltvändare; hissmaskinerier, ej till annan

rubrik hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel; ångmudderverk;

ångturbiner samt särskildt inkommande inre roterande delar därtill,

ångmaskiner och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv och ångvältar;

vattenturbiner och särskildt inkommande löphjul därtill samt vattenhjul;

pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer, blås- och

kylmaskiner samt yttre omhöljen och inre roterande delar till dessa

maskiner; brand- och trädgårdssprutor; maskiner för blandning af

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 63

betong, lera, sand eller dylikt; maskiner, ej särskildt nämnda, för

målning eller sönderdelning, såsom tuggare, med eller utan underrede,

kul- och rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar, kollergångar,

desintegratorer, desaggregatorer, valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-,

stärkelse-, choklad- och dylika industrier; mjölkkylare, mjölkförvärmare,

pastorer, kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar och ostkvarnar; centrifuger,

ej särskildt nämnda, maskiner för tvättning af linne och andra

klädespersedlar; manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar; apparater

(cylinder- och kolonn-) för tillverkning af kolsyrade drycker, tapp- och

korkningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen, med eller utan saftpumpar,

eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner; pneumatiska

maskiner, alla slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontrollapparater;

axelkopplingar, fasta eller rörliga; sil- och siktapparater, massafångare,

urvattnare, sibcylindrar samt perforerade eller annorledes med hål

försedda eller med duk beklädda cylindrar för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner;

regulatorer till vatten turbiner; maskiner för tvättning

af potatis eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner; filterpressar;

omröringsapparater för kokare och behållare; bromsapparater,

luft-, vacuum- eller ång-, till järnvägs- eller spårvägsvagnar; äfvensom

andra, ej särskildt nämnda maskiner och apparater samt pneumatiska

verktyg ....................................................................................... 100 kr. 10 kr.

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga den för dessa

senare bestämda tull.

Beträffande armatur innehåller förslagets rubriker nr 1035—1037

följande bestämmelser:

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner,

apparater och rörledningar, lös eller särskildt

inkommande, såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,

smörjapparater, afskiljare och afledare

för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar

och vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater

för badinrättningar; äfvensom

injektorer och ejektorer:

1035. af järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.;

äfvensom till hufvudsaklig del af annan

metall, oafsedt vikten.................................... 100 kg. 50 kr.

Armatur.

Nr 1035 —

1037.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

andra slag:

1036. vägande per stycke netto mer än 5 kg.

men ej mer än 50 kg......................... 100 kg. 15 kr.

1037. vägande per stycke netto mer än 50 kg. 100 kg. 10 kr.

Ehuru denna del af förslaget i sin föreliggande form erbjuder den tulltekniska

fördel, att tulltjänstemannen beträffande armatur med en nettovikt

per stycke af högst 5 kilogram ej skulle ställas inför nödvändigheten att

konstatera, huruvida varan till hufvudsaklig del består af järn eller af annan

metall, har dock befogad hänsyn till varuvärdet synts gorå det nödvändigt

att offra denna fördel. Af den utredning, som vid ärendets behandling

stått till buds, har det nämligen synts framgå, att sådan lättare armatur,

som består af järn, har så lågt värde, att den ej lämpligen kan åsättas

lika hög vikttullsats som motsvarande armatur af annan metall. Så

lärer exempelvis för kranar af järn, hänförliga till rubriken nr 1035,

medelvärdet utgöra 97 kronor per 100 kilogram och för andra dithörande

artiklar af järn hafva uppgifvits så låga värden som 65, 76 och 93

kronor per 100 kilogram. Ehuruväl medelvärdet kan sättas afsevärdt

högre än ofvan angifna siffror utvisa, har likväl för armatur, till

hufvudsaklig del bestående af järn och vägande per stycke netto högst

5 kilogram, en högre tull än 25 kronor per 100 kilogram icke ansett

lämpligen böra godkännas.

Riksdagen, som alltså funnit sig böra fastställa en uppdelning,

som medgifver tullsatsernas bättre afpassande efter armaturens olika

värde, har i sådant hänseende beslutat, att i stället för rubrikerna nr

1035—1037 i förslaget skola i taxan upptagas följande bestämmelser:

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater

och rörledningar, lös eller särskildt inkommande,

såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,

smörj apparater, afskiljare och afledare för kondensationsvatten

eller olja, pulsometrar och vädurar,

centrifugalregulatorer och blandningsapparater

för badinrättningar; äfvensom injektorer

och ejektorer:

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst 5 kg...... 100 kg. 25 kr.

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg........................................... 100 kg. 15 kr.

vägande per stycke netto mer än 50 kg. ... 100 kg. 10 kr.

andra slag................................................................. 100 hg. 50 kr.

Anmärkningar till — — — (lika med förslaget).

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 65

Då Riksdagen ansett lämpligt, att en reduktion göres af de föreslagna

minimibelopp, hvarmed vikttullarna å maskiner skola utgå, och

då Riksdagen ansett, att berörda belopp bör fastställas för icke elektriska

maskiner och apparater samt delar däraf till 5 procent och för

elektriska maskiner samt delar däraf till 10 procent af värdet, har

Riksdagen beslutat, att anmärkning 6 till Afd. XIII A i förslaget skall

i taxan erhålla följande lydelse:

6. POr sådana maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka tullen

utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvarje fall motsvara minst 5 procent af varans

värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka olika tullsatser äro

stadgade allt efter olika vikt per stycke, må tullen i intet fall utgå med lägre belopp

än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp;

samt att anmärkningen till rubrikerna nr 1038—1043 i förslaget

skall i taxan erhålla följande lydelse:

Anm. till nr 1038—1043. För de i dessa rubriker upptagna maskiner och delar

däraf skall tullen i hvarje fall motsvara minst 10 procent af varans värde och må i

intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre

viktgrupp.

Rubrikerna nr 1070—1078 i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda

förslaget innehålla följande bestämmelser:

1070. Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,

såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och

gasolin; paraffin, rå eller renad, jord vax (ozo
-

kerit) samt ceresin ........................................................

—

fria.

1071.

Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnssmörja,

samt andra smörjmedel, ej särskildt nämnda, i

hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt in-

beräknad ...........................................................................

1 kg.

2 öre

1072.

Hartsoljor...........................................................................

Vegetabiliska, feta oljor:

fria.

linolja:

1073.

rå; äfvensom linoljesyra.........................................

1 kg.

7 öre

1074.

kokt; tullbehandlas som oljefernissa;

1075.

rof- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsolje-

syror.............................................................................

1 kg.

7 öre

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 9

Anm. 6 till

Afd. XIII A.

Anm. till nr

1038-1043.

Oljor etc.

Nr 1070- 1078.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja, se
-

samolja och bomullsfröolja:

1076. på fat, större eller mindre................................. — fria.

1077. på andra kärl, kärlens vikt inberäknad......... 1 kg. 5 öre

Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i

rubrikerna nr 1076 och 1077 afsedda feta oljor samt

mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor.

1078. andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja och majsolja .................. — fria.

På grund af svårigheten att utröna, huruvida den i blandningar

af mineraloljor med fet olja ingående feta oljan utgöres af rof- eller

rapsolja, som för närvarande drager tull med 7 öre per kilogram, eller

af olja utaf tullfri beskaffenhet, hvilken svårighet gjort sig än mera

kännbar, om, förutom förstnämnda slag af olja, äfven ingått annan fet

olja, torde vid tullbehandlingen dylika blandningar i regel hittills hafva

fått tullfritt införas.

Enligt hvad som upplysts, är det företrädesvis rof- och rapsolja, som

användes såsom tillsats i smörjoljor, därvid dylik fet olja ingår i blandningen

till högst 30 och i allmänhet ej öfver 20 procent af varans volym.

Såsom medeltal lärer man kunna räkna med en fetthalt af 15 procent.

De, som här i landet sysselsätta sig med blandning af dylika

smörjoljor, hafva sålunda att för ingredienserna till 100 kilogram smörjolja

antingen erlägga en tull af i medeltal 1 krona 5 öre och högst 2

kronor 10 öre eller använda med motsvarande belopp tullskyddad inhemsk

vara. Hittills tillämpad tullbehandlingspraxis för ifrågavarande smörjoljor

innebär alltså en premiering af de utländska oljefirmorna på de

inhemska oljehandlarnas bekostnad.

tv i Då sålunda Riksdagen funnit nu gällande tullbestämmelser i berörda

afseende otillfredsställande, har Riksdagen dock ej kunnat i allo

ansluta sig till af enskilda motionärer inom Riksdagen framställda förslag

beträffande lämpligaste sättet för afhjälpande af det rådande missförhållandet.

Riksdagen är visserligen ense med motionärerna i det

afseendet, att ifrågavarande blandningar böra tullbeläggas, oafsedt huruvida

den ingående feta oljan är af tullfri eller tullpliktig beskaffenhet,

då enligt ett i bilaga till denna skrifvelse återgifvet utlåtande af professorn

vid tekniska högskolan Peter Klason en undersökning af arten af

den i blandningen ingående feta oljan är absolut omöjlig från tullteknisk

synpunkt, men Riksdagen har ej kunnat godkänna det af motio
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

närerna framställda förslaget angående fastställandet af en gräns vid

30 procents fetthalt. Funnes en sådan gräns fastställd, skulle nämligen

hvarje inkommande sändning behöfva underkastas en — såsom af ofvanberörda

utlåtande framgår — omständlig kvantitativ analys, som gifvetvis

ej kunde utföras inom tullverket. Öfverhufvud torde med afseende å

hvad ofvan anförts angående de gränser, inom hvilka fetthalten varierar,

någon särskild gränsbestämning ej erfordras. Den mindre sannolika

möjligheten, att smörjoljor af afsevärdt högre fetthalt än de i handeln

vanligen förekommande skulle komma att importeras för att sedermera

före försäljningen tillsättas med något ytterligare kvantum mineraloljor,

lärer erforderligen kunna förebyggas genom bestämmelsernas affattande

1 den form, att dylika blandningar, hufvudsakligen bestående af fet olja,

komme att oafsedt sin beskaffenhet i öfrigt draga den för rof- och

rapsolja gällande tullen.

Beträffande det för vanligen förekommande blandade smörjoljor

erforderliga tullskyddets storlek har Riksdagen ansett, att en tullsats af

2 öre per kilogram bör vara fullt tillfredsställande, då detta belopp

ungefärligen motsvarar tullen för den i smörjolja förekommande högsta

kvantitet tullpliktig olja. Det synes icke vara erforderligt att bereda

blandningsproceduren, som lärer kräfva endast obetydlig kostnad, något

särskildt skydd.

I och med fastställandet af en tullsats af 2 öre per kilogram för

vanliga blandade smörjoljor, vinnes äfven den fördel i tulltekniskt hänseende,

att deras särskiljande från maskin- och vagnsmörja endast bar

statistiskt intresse.

Beträffande öfriga i förevarande rubriker upptagna bestämmelser

har Riksdagen endast haft den erinran att göra, att sojaolja, hvilken

artikel på senare tid vunnit afsevärd användning inom landet, synes

böra uppräknas bland de i rubriken nr 1078 upptagna exemplen.

I enlighet med hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat,

att förslagets rubriker nr 1070—1078 skola i taxan erhålla följande

förändrade lydelse:

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade, såsom

lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och gasolin;

paraffin, rå eller renad, jordvax (ozokerit) samt

ceresin ................................................................................ — fria.

Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnsmörja,

smörjoljor, utgörande en blandning af fet olja och

mineralolja, för så vidt den senare är hufvudbeståndsdelen;

äfvensom andra smörjmedel, ej sär
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Oljefernissa

etc.

Nr 1089.

68 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

skildt nämnda, i hvilka fett eller olja ingår, emballagets

vikt inberäknad ............................................ 1 kg. 2 öre.

Anm. Smörjoljor, utgörande en blandning al fet olja

och mineralolja, skola, om de hufvudsakligen bestå

af fet olja tullbehandlas såsom rot- och rapsoljor.

Hartsoljor............................................................................. — fria.

Vegetabiliska, feta oljor:

linolja:

rå; äfvensom linoljesyra .......................................... 1 kg. 7 öre.

kokt: tullbehandlas som oljefernissa;

rof- och rapsoljor; äfvensom rof-och rapsoljesyror 1 kg. 7 öre.

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja,

sesamolja och bomullsfröolja:

på fat, större eller mindre ................................... — fria.

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad............ 1 kg. 5 öre.

andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja, majsolja och sojaolja ......... — fria.

Rubriken nr 1089 i Eders Kungl. Maj:ts förslag är af följande

lydelse:

Fernissa:

olje-, blekt linolja samt s. k. standolja härunder

inbegripna ............................................................. 1 kg. 15 öre.

Enligt bestämmelse i förslagets rubrik nr 1074 skall kokt linolja

tullbehandlas såsom oljefernissa och sålunda, i likhet med öfriga, under

ofvanstående rubrik upptagna artiklar, draga en tull af 15 öre per kilogram.

För rå linolja har i Eders Kungl. Maj:ts förslag i rubriken nr

1073 upptagits en tullsats af 7 öre per kilogram, och den beredning,

som den kokta linoljan blifvit underkastad, skulle alltså åtnjuta skydd

med 8 öre per kilogram. Enligt hvad inhämtats, lärer emellertid förenämnda

beredning vara en jämförelsevis enkel procedur, som icke lärer

betinga högre kostnad än 1 å 2 öre per kilogram. Med hänsyn härtill

och då ifrågavarande artikel utgör den viktigaste af de varor, som

skulle draga den i ofvannämnda rubrik nr 1089 föreslagna tullen, har

Riksdagen ansett sig böra för denna rubrik bestämma en något lägre

tullsats eller 10 öre per kilogram.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Rubrikerna nr 1092 och 1093 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro

af följande lydelse: och 1093.

Ljus:

1092. julgransljus, färgade eller ornerade ljus samt

vaxljus ................................................................. 1 kg. 25 öre

1093. andra slag ............................................................. 1 kg. 12 öre.

Anm. till nr 1092 och 1093. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och. dylikt omslag.

Enligt nu gällande bestämmelser draga alla slag af ljus, med

undantag af talgljus, tull med 12 öre per kilogram. Såsom af tulltaxekommitténs

betänkande framgår, hade kommittén med hänsyn därtill,

att de i ofvanstående rubrik nr 1092 upptagna ljusen, särskildt de

s. k. julgransljusen, vore föremål för en icke obetydlig import, ansett

sig böra för desamma föreslå högre tull än för öfriga hithörande artiklar.

Under ärendets behandling inom Riksdagen har emellertid inhämtats,

att den inhemska tillverkningen af dessa till högre tull föreslagna ljus

under de senaste åren visat glädjande framsteg och lyckats att i stor

omfattning å den inhemska marknaden undantränga det utländska

fabrikatet. På grund häraf har Riksdagen ansett, att en gemensam

tullsats af 12 öre per kilogram för alla slag af ljus skulle innebära ett

fullt tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen af dessa artiklar;

och har Riksdagen alltså beslutat, att i stället för rubrikerna nr 1092

och 1093 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall i taxan upptagas en så

lydande bestämmelse:

Ljus, alla slag..................................................................... 1 kg. 12 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Rubriken nr 1102 i Eders Kungl. Maj:ts förslag är af följande

lydelse:

1102. Saltsyra (klorvätesyra); äfvensom fluorvätesyra och

fluorammonium .......................................................... — fria.

Af nämnda artiklar åtnjuter saltsyra äfven för närvarande tullfrihet.

Enligt Riksdagens mening föreligger emellertid skäl att vidtaga

en ändring i detta afseende. Det har nämligen blifvit upplyst, att tillverkning

af saltsyra på senare tid upptagits inom landet och att denna

fabrikation för sin vidare utveckling vore väl i behof af något tullskydd,

helst som den tullbelagda artikeln svafvelsyra vore ett viktigt beredningsämne

vid framställningen af saltsyra. Med hänsyn till hvad

Saltsyra.

Nr 1102.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Biksdagens Skrifvelse Nr 191-

sålunda blifvit upplyst har Riksdagen ansett det vara skäligt, att saltsyra

finge draga samma tull som svafvelsyra; och har Riksdagen alltså

beslutat, att i stället för rubriken nr 1102 skola i taxan intagas två så

lydande rubriker:

Saltsyra (klorvätesyra) .................................................. 100 kg. 60 öre.

Fluorvätesyra och fluorammonium ........................... — fria.

BeNr*il564tt För berlinerblått upptages i Eders Kungl. Maj:ts förslag i rubriken nr

1156 en tullsats af 15 öre per kilogram. Varan åtnjuter för närvarande

tullfrihet.

Då några mera vägande skäl icke synts kunna anföras för

tullbeläggande af ifrågavarande mycket obetydliga artikel, har tullfrihet

ansetts böra bibehållas för densamma, vid hvilket förhållande ett specificerande

af artikeln icke funnits vara af nöden, alldenstund den, utan att

särskildt stadgande därom upptages, blir hänförlig till de tullfria mineralfärgerna

i förslagets rubrik nr 1157.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att rubriken nr 1156 skall

ur förslaget utgå.

Extrakter af

vegetabiliska

färgningsämnen.

Nr 1166 och

1167.

Rubrikerna nr 1166 och 1167 i Eders Kungl. Maj:ts förslag lyda

sålunda:

Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande

eller fasta:

1166. blåträ-, kreuzbär-, kvärcitron-, gulträ- och

rödträex trakter.............................................. — fria.

1167. andra slag ................................................................. 1 kg. 2 öre.

Beträffande de till rubriken nr 1167 hänförliga extrakterna har

tulltaxekommittén anfört, bland annat, att för dessa samma tull torde böra

ifrågakomma, som kunde varda åsatt garfextrakter, enär någon bestämd

gräns icke läte sig uppdraga mellan dessa båda varuslag.

Då Riksdagen af skäl, som här nedan anföras, bibehållit tullfrihet

för garfextrakter, har jämväl för här ifrågavarande färgextrakter tullfrihet

ansetts böra stadgas. Vid sådant förhållande hafva särskilda rubriker

ej ansetts erforderliga för extrakter af vegetabiliska färgningsämnen,

utan hafva desamma lämpligen synts kunna upptagas i förslagets

rubrik nr 1165.

Riksdagen har sålunda beslutat, att rubrikerna nr 1166 och 1167

skola ur förslaget utgå samt att i samma rubriker upptagna artiklar

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 71

skola öfverflyttas till förslagets rubrik nr 1165, som i följd däraf i

taxan erhåller följande förändrade lydelse:

Färgträ, samt andra till färgning användbara växter

och växtdelar, ej till annan rubrik hänförliga,

hela eller i stycken, raspade, malna eller på

annat sätt sönderdelade; äfvensom extrakter af

vegetabiliska färgningsämnen, flytande eller fasta — fria.

Rubriken nr 1170 i Eders Kungl. Maj:ts förslag har följande lydelse:

1170. Lackfärger, torra eller i degform, ej särskildt

nämnda ...................................................................... 1 kg. 7 öre

Anm. Med lackfärger afses sådana i vatten olösliga färger,

som framställas genom att med lerjord eller andra ämnen

utfälla vegetabiliska eller animaliska färger eller tjärfärger.

Den under ofvanstående rubrik upptagna artikeln lackfärger är

enligt gällande bestämmelser tullfri. Med hänsyn därtill, att den föreslagna

tullen otvifvelaktigt komme att kännbart drabba särskildt den

inhemska tapetindustrien, har Riksdagen funnit sig icke kunna medgifva,

att färgerna i fråga, hvilkas tillverkning inom landet torde vara rätt

obetydlig, beläggas med tull.

På grund häraf, och då lackfärger, därest särskild bestämmelse om

dem ej upptages, blifva hänförliga till förslagets rubrik nr 1178, för

hvilken upptagits tullfrihet, har Riksdagen beslutat, att rubriken nr

1170 med tillhörande anmärkning skall ur förslaget utgå.

Då af tulltaxekommitténs motivering synes framgå, att med den

för s. k. hemfärger i rubriken nr 1171 föreslagna tullsatsen ej afsetts

någon förhöjning af nu gällande tull — 15 procent af värdet — och då,

enligt hvad uppgifvits, en tullsats af 15 öre per kilogram bättre motsvarar

nu utgående tull än den i förslaget upptagna tullsatsen, har densamma

synts böra nedbringas till nyssnämnda belopp; och har Riksdagen

alltså beslutat, att tullsatsen i rubriken nr 1171 i förslaget skall

i taxan bestämmas till 15 öre per kilogram.

För garfämnesextrakter, hvilka för närvarande åtnjuta tullfrihet,

är i taxeförslaget upptagen en tullsats af 2 öre per kilogram.

Importen af denna artikel utgjorde under år 1907 något mer än

6 miljoner och under år 1908 omkring 4.2 miljoner kilogram. Att med hän
-

Lackfärger.

Nr 1170.

Hemfärger

etc.

Nr 1171.

Garfämnesextrakter.

Nr 1215.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Ostlöpe.

Nr 1227.

Vågar.

Nr 1255.

72 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

syn till den tillverkning af garfämnesextrakter nr granbark, som på

senare tiden uppstått här i landet och hvilken tillverkning äfven utan

tullskydd synes äga goda förutsättningar för en framgångsrik verksamhet,

tullbelägga ett för garfveriindustrien så viktigt förbrukningsämne

som garfämnesextrakter, hvaraf ett flertal icke kunna erhållas

inom landet, har Riksdagen ej funnit lämpligt, utan hafva garfämnesextrakter

synts böra fortfarande åtnjuta tullfrihet. Artikeln i fråga har

ansetts lämpligen kunna upptagas i rubriken nr 1214 bland öfriga vegetabiliska

garfningsämnen.

Med stöd af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att för

artikeln garfämnesextrakter, flytande eller fasta, skall stadgas tullfrihet

samt att artikeln i fråga skall upptagas i förslagets rubrik nr 1214,

som i följd häraf i taxan erhåller följande förändrade lydelse:

Vegetabiliska garfningsämnen, såsom ekbark, garfskidor

(myrobalaner) och kvebrachoträ, hela eller i stycken,

raspade, malna eller på annat sätt sönderdelade, samt

garfämnesextrakter, flytande eller fasta; äfvensom

galläpplen............................................................................ —

Den i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubriken nr 1227 har

följande lydelse:

Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter 1 kg. 15 öre.

För ifrågavarande artikel, som nu drager tull med 15 procent

af värdet, synes ej finnas skäl att höja tullsatsen. Med hänsyn härtill

och då upplyst blifvit, att medelpriset på fullgod vara utgör omkring

80 öre per kilogram, har Riksdagen beslutat, att tullsatsen i förslagets

rubrik nr 1227 skall i taxan bestämmas till 12 öre per kilogram.

Rubriken nr 1255 i Eders Kungl. Maj:ts förslag är af följande

innehåll:

Vågar:

1255. decimal-, gods-, bagage-, person-, kran- och

kreatursvågar; vagnsvågar, vägande per stycke

högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt nämnda;

äfvensom vågbalanser af järn................................. 1 kg. 20 öre

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, skulle den föreslagna

tullsatsen af 20 öre per kilogram för de under rubriken i fråga

upptagna decimalvågarna motsvara 15 till 30 procent af värdet. En tull
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

sats af 15 öre per kilogram för decimal vågar, hvilka hufvudsakligen

bestå af trä och järn, har synts Riksdagen lämpligare afvägd med

hänsyn till dessa artiklars prisläge, och då, enligt kommitténs utsago,

den föreslagna högre tullsatsen i fråga om sådana vågar icke lärer äga

någon egentlig betydelse, har Riksdagen beslutat, att decimalvågar, bestående

hufvudsakligen af trä och järn, skola i särskild rubrik upptagas

med eu tullsats af 15 öre per kilogram, samt att, i anslutning härtill,

förslagets rubrik nr 1255 skall i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

Vågar:

gods-, bagage-, person-, kran- och kreatursvågar;

vagnsvågar, vägande per stycke högst 500 kg., samt

vågar, ej särskildt nämnda; äfvensom vågbalanser

af järn .............................................................................. 1 kg. 20 öre

Då de ändringar, som af Riksdagen blifvit beslutade i det Taratariffen,

framlagda taxeförslaget, tilläfventyrs kunna påkalla jämkningar i taratariffen,

och då det icke är af nöden, att en dylik tariff redan nu fastställes

för en taxa, som är afsedd att träda i kraft först den 1 december

1911, har Riksdagen icke ansett, att taratariffen nu bör antagas,

utan har Riksdagen funnit det lämpligast att inskränka sig till en framställning

därom, att nytt förslag till taratariff föreläggges Riksdagen

efter utredning rörande de förändringar i taratariffen, som på grund af

Riksdagens beslut med afseende å tulltaxan eller eljest påkallas.

Riksdagen får alltså, med förklarande att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition i hvad den innehåller förslag till taratariff ansetts

icke böra godkännas, hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t efter den utredning, som kan finnas påkallad, till nästkommande

års Riksdag framlägga förnyadt förslag till taratariff.

Första stycket i § 3 af Eders Kungl. Majits förslag till tulltaxeunderrättelser

är af följande lydelse:

»Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas

detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,

sådant detta vid tiden för varans skeppning ställde sig å inköpsplatsen

eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, å afsändningsplatsen, med

tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans,

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft. 10

Tiriltaxe
underrättel
serna.

§ 3.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

frakt, och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest

den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest

den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,

därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. För vara,

som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid

förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen».

Vid behandlingen inom Riksdagen af ifrågavarande författningsrum

har anmärkts, att, med den affattning detsamma enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag äger, vissa olägenheter kunna uppstå för den inhemske köparen

vid afslutandet af leveransaftal rörande artiklar, hvilkas värde i någon

mera afsevärd mån fluktuerar. Det kan nämligen ofta nog hända, att

varans marknadspris vid varans skeppning är ett helt annat än det vid

tiden för inköpet gällande priset. Särskildt kan detta väntas blifva

fallet, då aftalet gäller leverans först efter en viss längre tid framåt.

Det kunde alltså blifva förenadt med störa svårigheter, att vid afslutandet

af dylika leveransaffärer uppgöra en tillförlitlig kalkyl öfver det pris,

i hvilket den inköpta varan, med inberäknande af belöpande tullafgift,

skulle komma att stå köparen vid leveransens emottagande.

Med hänsyn till dessa förhållanden har en mindre ändring af

förevarande bestämmelser synts böra verkställas; och lärer den anmärkta

olägenheten kunna förebyggas, om värdet å inköpt vara beräknas efter

varans marknadspris å inköpsplatsen vid tiden för varans inköp i stället

för vid tiden för dess skeppning.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att första stycket i § E

af förslaget till tulltaxeunderrättelser skall erhålla följande förändrade

lydelse:

»Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas

detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,

sådant detta vid tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen

eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant priset vid tiden

för varans skeppning ställde sig å afsändningsplatsen, med tillägg i

hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt

och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest

den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest

den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,

därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. För vara,

som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid

förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.»

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

§ 6 af det i Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition framlagda

förslaget till tulltaxeunderrättelser har följande lydelse: rättelserna.

»De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka, § 6- utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga,

meddelas af Konungen.»

Motsvarande paragraf i det af tulltaxekommittén framlagda författningsförslaget

innehöll bestämmelsen, att ifrågavarande föreskrifter

skulle meddelas af Konungen, i den mån de icke blefve upptagna uti

offentlig, i enahanda ordning som tulltaxan beslutad förteckning å varor,

hänförliga under tulltaxans rubriker.

Såsom framgår af hvad chefen för finansdepartementet i sitt anförande

till statsrådsprotokollet uttalat rörande tulltaxekommitténs förslag

i denna del, är hufvudsakliga skälet därtill, att kommitténs förslag

i fråga om sättet för utfärdandet af den s. k. varuförteckningen icke

vunnit Eders Kungl. Maj:ts gillande, att söka däri, att Eders Kungl.

Maj:t icke ansett Riksdagen böra betungas med fastställandet af denna

varuförteckning och beslut om ändringar däri. Riksdagen, som förutsätter,

att, äfven om varuförteckningens utgifvande anförtros åt underordnad

administrativ myndighet, däraf icke är att befara något

åsidosättande af den bevillningsrätt, som tillkommer Riksdagen allena,

har förty ej funnit anledning till erinran i ämnet, utan har Riksdagen

godkänt förevarande § 6 i förslaget till tulltaxeunderrättelser.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag till förordning med tull- Övriga

taxa för inkommande varor har i alla här förut icke särskildt omför- be8tänM,,el8ermälda

delar blifvit af Riksdagen godkändt.

Likaledes har Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag därom, Tid för

att ifrågavarande förordning skall tillämpas från och med den 1 decem- trädande

ber 1911.

För underlättande af tulltaxans begagnande synes densamma böra, Register.

på sätt förhållandet är med det framlagda förslaget, åtföljas af ett

alfabetiskt register; och får Riksdagen alltså anhålla, det täcktes Eders

Kungl. Magt låta den förordning med tulltaxa för inkommande varor, som

på grund af Riksdagens nu fattade beslut kommer att af Eders Kungl.

Maj:t utfärdas, åtföljas af ett alfabetiskt register till tulltaxan.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I detta sammanhang har Riksdagen jämväl velat göra nedanstående

framställningar.

Tulltaxe- Beträffande § 13 i Eders Kungi. Maj:ts förslag till tulltaxeförord
fdrordnmgen.

njng. par af enskild motionär inom Riksdagen påyrkats sådant tillägg,

att den i nämnda paragraf medgifna rätten till restitution af tullmedel

för från utrikes ort införda tullpliktiga materialer och skeppsförnödenheter

måtte utsträckas till att gälla äfven fartyg af mindre än 40 tons

afgiftspliktig dräktighet, som bygges, förbygges eller repareras för utländsk

ägares räkning och som således öfvergå till eller äga utländsk

nationalitet.

Riksdagen har funnit det vara önskligt, att lämpligt understöd

beredes skeppsbyggerinäringen, hvilken, som kändt är, arbetar under

rätt tryckta förhållanden, och hvad motionären i detta afseende föreslagit

har synts vara värdt allt beaktande. Emellertid har Riksdagen

icke kunnat omedelbart bifalla detta förslag. Ett antagande af förslaget

lärer nämligen böra föregås af utredning, huruvida icke vissa kontrollföreskrifter

äro af nöden till betryggande af statsverkets säkerhet gentemot

möjliga missbruk af en sådan restitutionsförmån.

En dylik utredning, som icke lämpligen kunnat af Riksdagen

åstadkommas, har ansetts böra verkställas genom Eders Kungl. Maj:ts

försorg. Då utredningen icke lärer vara af någon mera omfattande

beskaffenhet, torde förslag i ämnet kunna föreläggas redan nästkommande

Riksdag, hvarom framställning ansetts böra göras hos Eders

Kungl. Magt.

Riksdagen har visserligen icke förbisett, att, enligt hvad af Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 framgår, kommerskollegium och generaltullstyrelsen

anbefallts att verkställa en mera omfattande utredning i

fråga om lämpligaste formen för skeppsbyggnadsgodtgörelse i anledning

af tullpliktighet för erforderliga materialier till skeppsbyggnad;

men, då häraf möjligen icke kan förväntas något positivt lagstiftningsresultat

under den allra närmaste framtiden, synes förhållandet icke

böra utgöra hinder för att motionärens önskningsmål under tiden vinner

beaktande.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t, för så vidt hinder däremot ej möter, till

nästkommande års Riksdag afgifva förslag i syfte, att den som verkställt

nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af högst 40

tons afgiftspliktig dräktighet, hvilket omedelbart skall erhålla eller äger

utländsk nationalitet, må kanna restitutionsvis återbekomma erlagd tull
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 77

afgift för vid sådant arbete använda införtullade materialier och skeppsförnödenheter

eller njuta befrielse från gäldande af därför belöpande

tullafgift.

Under åberopande af hvad Riksdagen här ofvan vid rubriken nr

127 i Eders Kungl. Maj:ts förslag till tulltaxa anfört, vill Riksdagen

anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t snarast möjligt låta verkställa

närmare utredning angående lämpligaste sättet för beredande af erforderligt

skydd åt den inhemska potatisodlingen mot konkurrensen från

användningen af maniokaroten och andra likartade tullfria utländska

vegetabilier, samt, såvidt hinder därför icke möter, förelägga nästkommande

års Riksdag de förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Rubriken nr 303 i Eders Kungl. Maj:ts förslag har följande

lydelse:

Papper:

skrif- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,

silkes- och annat fint omslagspapper samt

andra, ej särskildt nämnda slag af papper, allt

försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller färgadt

i massan:

andra slag:

icke försedt med vattenmärke och ej

linjeradt.......................................................... 1 kg. 10 öre

Beträffande den till ofvanstående rubrik hänförliga artikeln tidningspapper

har tulltaxekommittén i sitt betänkande yttrat följande:

»I det ofvanberörda utlåtandet af representanter för pappersbruken

m. fl. har föreslagits att nedsätta tullen å tidningspapper från 10 till

4 öre per kilogram. Medgifvas måste ock, att den nuvarande tullsatsen

är alltför hög i förhållande till varans värde, som allt efter olika kvaliteter

växlar mellan 15 och 30 öre per kilogram. Emot ett särskiljande

af tidningspapper från öfriga pappersslag talar emellertid den tulltekniska

svårigheten vid att snabbt och säkert konstatera den för tidningspapper

bestämmande halten af slipmassa. Mindre halt af slipmassa

låter sig rätt väl fastställa medelst vissa reagenser; men om slipmassan

Maniokarot

etc.

Tidningspapper.

Nr 303.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

ingår till hälften eller däröfver af papperets vikt, kan bestämningen

ske endast genom en omständlig mikroskopering. Därtill kommer också,

att tidningspapperets pris hittills, tack vare konkurrensen mellan de inhemska

fabrikanterna, varit lägre i Sverige än å världsmarknaden. Sålunda

uppgifves, att 1907 års svenska, till 25,000 tons uppgående konsumtion

såldes till ett genomsnittspris af 15.5 öre vid ett samtidigt

världsmarknadspris af 18.7 5 öre per kilogram. Då under sådana omständigheter

tullsatsens större eller mindre belopp synes vara utan

egentlig betydelse, torde åtminstone tills vidare, så länge icke någon

varaktig sammanslutning till skyddets utnyttjande fabrikanterna emellan

kan konstateras, ej vara skäl att närmare inlåta sig på en så svårlöst

fråga.))

Vid behandlingen inom Riksdagen af ifrågavarande rubrik hafva

framförts vägande skäl för lämpligheten af att åsätta tidningspapper en

lägre tull än den nu föreslagna. Härvid har visserligen icke blifvit förbisedt,

att tullsatsens storlek under normala förhållanden, då allt för

landets behof erforderligt tidningspapper anskaffas inom landet och import

sålunda icke äger rum, saknar betydelse för varans pris, men å andra

sidan har framhållits de olägenheter, som vore att motse, därest förbrukarna

af förevarande artikel — såsom förhållandet blefve, om den

inhemska tillverkningen af tidningspapper af en eller annan anledning

under någon tid inställdes — tillfälligtvis blefve hänvisade att fylla sitt

behof af varan från utlandet. Under sådana omständigheter skulle

nämligen denna komma att i väsentlig grad fördyras genom den i förhållande

till varans värde mycket höga tullen. Det lärer ej heller kunna förnekas,

att införandet af en lägre tull å tidningspapper vore i princip riktigt.

Häremot möta emellertid, såsom af tulltaxekommittén påvisats, tulltekniska

svårigheter. Riksdagen har dock icke blifvit af den förebragta

utredningen öfvertygad om, att dessa svårigheter skulle vara oöfverstigliga.

Ett stöd för denna mening hämtar Riksdagen från den omständigheten,

att i den nya danska tulltaxan tidningspapper upptagits

med särskild tullsats. Riksdagen anser därför, att en förnyad utredning

bör verkställas angående möjligheten att tulltekniskt skilja tidningspapper

från annat tryckpapper; och får Riksdagen därför anhålla, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida med

hänsyn till möjligheten af att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper

och annat tryckpapper särskild, lägre tullsats må kunna

åsättas förstnämnda slag af papper, samt därefter för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 79

Riksdagen har slutligen beslutat anhålla, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t låta inom tullverket igångsätta erforderlig undersökning rörande

verkningarna af de bestämmelser om vikttullar å maskiner, som af Riksdagen

antagits, samt, för den händelse denna undersökning gifver vid

handen, att jämkningar i nämnda bestämmelser äro af nöden, om möjligt

förelägga nästkommande års Riksdag däraf påkalladt förslag.

Stockholm den 8 juni 1910.

Utredning

ang. vikttullar

ä

maskiner,

Med undersåtlig vördnad.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

81

Förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ i
Varor,

som från utlandet införas, äro, såframt icke annorlunda

kär nedan stadgas, i fråga om tullafgift underkastade bestämmelserna

i den vid denna förordning fogade tulltaxa.

§ 2.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver

sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare,

som önskar tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna,

förebringa den bevisning, som, enligt hvad särskildt stadgas, må

erfordras därom, att sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt

är medgifven. Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af

Konungen.

§ 3.

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, såvidt icke

särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda

vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

§ 4.

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, hvilka enligt tulltaxan äro

fria från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det

Kungliga huset räkning;

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget

behof införa;

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Haft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenlieter och andra likartade,

för tjänsten afsedda föremål, som inkomma till sådana främmande

regeringars härvarande konsulat, hvilka inom eget land medgifva Sverige

motsvarande förmån;

d) sådana för landt- eller sjöförsvarets räkning införda effekter,

hvilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma

anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast

efter pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder, tillhöriga resande eller ombord å

fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af

ägaren själf medförda, pröfvas icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda

personer, tågpersonal eller förmån, i den mån sådana förnödenheter

pröfvas icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning

icke finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande

till sådana förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped och af

resande medförd, begagnad handfotografikamera, hvilka enligt af resande

på tro och heder afgifven skriftlig försäkran införas för eget bruk

och icke i handelsafsikt;

g) instrument, redskap, verktyg och dylikt, som utöfvare af vetenskap,

konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa medför;

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven

inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter

eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen

kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari

de införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier, tillhörande förolyckadt fartyg;

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort,

för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till

medföljande passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa

afgått till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen

å plats, som fartyget under resan eller efter utklarering

till utrikes ort anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller

tullpass anteckna den del af det oförtullade proviantförrådet, som med

afseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen

och afståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen

kan anses behöflig för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda

införseglade proviantförrådet, i mån som det icke efter afskrifning å

märkrulla eller tullpass varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 83

fritt förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen

förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller

sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af

giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna

förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro

och heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet

erhållits i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg

icke af andra omständigheter motsäges;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när

de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet,

eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast

med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid af minst ett år, allt

dock med villkor, dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar

ej mindre berörda, till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att

han själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört

ifrågavarande persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfvar

dem icke öfverstiga ägarens behof;

n) varuprof, som vid införseln sakna handelsvärde eller vid tullbehandlingen

göras värdelösa;

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i

varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest

förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage,

utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar

eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande

i detta hänseende med emballage likställas af trävirke hopfogade trummor

för åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum samt s. k.

garneringsmaterial, såsom mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen

afsedt endast till att under transporten skydda godset och icke inkommande

i handelsafsikt;

p) emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt,

såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma

i retur eller för att återutföras med varor; dock att hvad sålunda

stadgats icke gäller i afseende å smördrittlar;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade

utländska varor, när de, efter att hafva till utlandet utförts,

inom tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att, i

händelse tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier

åtnjutits vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan

återbetalas, samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

eller omslag, hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer

beteckning, som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet

för sådan vara må åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för

så vidt varuägaren antingen företer tillverkarens förklarande, att denne

icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes

gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares

sida icke något hinder i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel, som inkommer blott för tillfälligt bruk inom

landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro

afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under

den närmare kontroll, vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda

fall kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen

användas endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver

riksgränsen och omedelbart därefter återutföras;

s) af främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och

dylikt; äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, kvilka i allmän

täflan utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik;

äfvensom medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskild! inkommande

kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person;

samt

u) naturalier och etnografiska föremål till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter och bestämmelser i öfrigt, hvilka

må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna paragraf

medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda

ordning, där sådant finnes af behof påkalladt, med afseende å fartyg,

som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter

meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet

för skeppsproviant.

§ 5.

Vid resa, annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige öfver

nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort,

hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin och

sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka senare

varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna, tull

underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande

mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna

mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen och

riksröset nr 167 äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i

Jämtland:

bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter,

risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

spannmål, omalen, 40 kilogram,

t> malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan

gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen,

eller öfver den del af gränsen, som är belägen mellan riksröset nr

167 och norra gränsen af Kalls socken i Jämtland, samt från södra

gränsen af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter:

bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter,

risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

spannmål, omalen, 150 kilogram,

» malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 30 kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats,

skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan

införda kvantiteten.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Tullfrihet, hvarom i denna paragraf sägs, gäller icke för varor, som i

handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller

för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för

varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, såvidt

de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,

skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under

edlig förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför,

icke införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna

icke för resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den,

för hvilkens räkning de införas. Underlåter vederbörande aflämna dylik

försäkran, skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt,

jämväl frihet från sockerskatt må åtnjutas, därom är särskildt

stadgadt.

§ 6.

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller

brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar

antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att afståndet

mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer,

må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige

belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

§ 7.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 5 och 6 gjorda medgifvanden

äger generaltullstyrelsen eller i särskildt fall tullmyndighet

vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontrollföreskrifter,

som kunna anses erforderliga.

§ 8.

1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller

komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas såsom prof eller utställningsföremål och hvilka

sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål

införda;

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

i

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereld

cirkusföreställningar; eller

för att afprofvas och eventuellt återutföras; börande dock i sistnämnda

fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock

varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljningsändamål;

samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm,

afsedt att med exportgods återutföras, äfvensom för enahanda ändamål

inkommande tullpliktigt emballage af sådant slag, som icke tillverkas

inom landet.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid

än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas

och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas

till högst sex månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd,

ankommer på generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter,

hvilka befinnas erforderliga för fastställande af identiteten

mellan den införda och den utförda varan; och skall såsom

villkor för tullfriheten gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad

på honom ankommer, af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande

i tullkassan deponera belöpande tullafgift eller annorledes

ställa af vederbörande tullförvaltning godkänd säkerhet för dess gäldande

i det fall, att återutförseln icke äger rum inom tid, som af

generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom i fall att återutförseln icke

varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under

hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas

för maskiner, redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning

vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk

anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag, och som

därefter skola ur riket återutföras.

3. Likaledes förordnar Konungen om de villkor, under hvilka

resande, som icke är inom riket bosatt, må utan tullafgifts erläggande

under en tid af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd

att inom samma tids utgång återutföras.

4. "Varor, som af gränsbefolkningen för huskållsbekof föras från

Norge eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att här förädlas

genom blekning, färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller

annan dylik bearbetning eller för reparation, och som efter sådan förädling

eller reparation till ursprungslandet återutföras, äro vid införseln

fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efter
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

rättelse de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af

missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda

fall, af tullmyndighet vid gränsen.

5. Därest i fråga om varuprof, kommande från visst land eller

medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående

tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

§ 9-

1. För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation

eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras

karaktär, må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas

mot tullafgift, motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations-

eller bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i

följd af bearbetningen varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre

tullsats än den förut tillämpliga, i hvilket fall belöpande skillnadstull

i stället skall erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid

erforderliga kontrollföreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

2. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Sverige till Norge eller Finland för att förädlas genom blekning, färgning,

garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning

eller för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation

återinföras, skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för

så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,

hvilka, till förekommande af missbruk, kunna varda meddelade

af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid

gränsen.

§ io.

För inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning

i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall,

att ägare till gods, som under transporten till införselorten genom

tillfällighet lidit skada, afstår från att själf förfoga öfver godset, i

hvilket fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än

efter varuvärdet, må kunna nedsättas i samma förhållande som det,

hvari godsets värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats,

har att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar

efter utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

angifvas till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen

förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans

förlopp, hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande

värdet å godset dels såsom oskadad!, dels ock i dess skadade skick

utrönts, enligt hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande

sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg försäljas

såsom oförtulladt å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter

afdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas

godsets ägare intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, i

händelse det icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren

vill godset förtulla, dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet,

såframt detta icke understiger det vid värderingen den skadade varan

åsätta värde, men eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas

för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra

strandvrak, bottenfynd eller gods, anträffadt i öppen sjö, därom

förordnar Konungen.

§ 11.

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan

återutföres, icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning, där vara, som

vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat

giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan enligt gällande giftstadga

icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i

fall, då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 8 varit

för handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och

något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda

varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 12.

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller

reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare

sig svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort

införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna

sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen

icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock

genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för

Bill. till Riksd. Frat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. Raft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda

tullafgiften eller i det fall, att enligt medgifvande, som här nedan sägs,

tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma

ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda

ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år

från dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fullfärdigt

skick;

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,

när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar

en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden,

som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver

myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika

artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka

restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma

förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt

ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller

af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt

uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven

därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag,

från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om

den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker

angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här

ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade

särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt

d) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller

reparationen, är förbunden att underkasta sig all den kontroll i öfrigt,

hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Verkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare

af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne

anstånd med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom.

afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit

afgjord, kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan,

erhålla sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som

generaltullstyrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets

rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens

erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt för

belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan

meddelade föreskrifter.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där

nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller

utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af

skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

§ 13-

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för

1

kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- eller kak- ...

11 öre

1

dito

kakaopulver ............................................................

5 „

JJ

1

dito

kaffe, brändt eller rostadt, icke malet ............

14.4 „

1

dito

bröd .............................................................................

6 „

5?

1

dito

makaroner eller vermiceller af malet eller

krossadt hvete....................................................

6.5 „

1

dito

risstärkelse af vanlig vattenhalt (13 procent)

7 „

??

1

dito

tobak, arbetad:

cigarrer och cigarrcigarretter......... 1 krona

10 „

cigarretter utan munstycke........... 1 „

7 „

cigarretter med munstycke ..............................

74 „

kardus-, rall- och presstobak...........................

70 „

snus...........................................................................

48 „

??

1

dito

arbeten af papper, under villkor att varan

icke hufvudsakligen består af papper, belagdt

med lägre tullafgift än 10 öre per kilogram

10 „

5?

1

dito

ylleväfnad ....................................................................

20 „

??

1

dito

linneväfnad ................................................................

20 „

1

dito

bomullsväfnad ...........................................................

15 „

hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor minst 25 kilogram af hvardera

skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock

denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken

tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund

under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda

varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens

under edlig förpliktelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran,

att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket

full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader, att de äro

inom landet tillverkade af utrikes spunnet, illpliktigt och behörigen

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

förtulladt garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen

å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet

å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket

intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda

ort finnes anställd, behörigen legaliseradt; dock att, därest utförseln

skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid

utförseln iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods

finnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den

utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras;

äfvensom att, därest utförseln skett i passagerarångfartyg, som efter

förut kungjord turlista gör reguljära resor och äger en dräktighet af

30 ton eller därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma

verificeras genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande

tullbetjänts intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling

blifvit under hans tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom

bevakadt intill dess afgång; skolande, därest annan svensk tullplats

under resan anlupits, jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas,

att fartyget därstädes bevakats och att varan med orubbad tullförsegling

därifrån afgått.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage

vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden

restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de

under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran

om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare

att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas

af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit

använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,

för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets

vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning

därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets

vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen

lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig

kontroll, kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles,

medgifves ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats

af följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl

af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af

den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid

iakttages, att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100

kilogram råg eller korn 66 2/3 kilogram mjöl och 100 kilogram hvete

eller korn 66 */„ kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl eller

gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang

med spannmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af

kvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln

af den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats,

från hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver

in- och utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas

till den hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på

en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af tillverkarens

under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten

bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan

är exportörens egen förmalningsprodukt, samt om varans art och beskaffenhet

i öfrigt;

c) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, skall, efter varans undersökning och nettoviktens utrönande

samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten

till och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken

såsom verifikation jämte angifhingsinlaga och öfriga intyg bifogas

hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt

beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och

en, som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för

förmalning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,

till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom

vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;

börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens

afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter,

som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter;
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad

af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes

vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af

den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af

kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller

från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den

införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att

100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl;

skolande såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtulla de riset förmala gryn eller mjöl

för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning;
b)

att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen

ägt rum, såvida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda

medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller

tillsammans, på en gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd

af tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till

riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna

varan är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om

tiden, då varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln

skett, samt, om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att

mjölet framställts uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn

och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit

användt, skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna

förtulladt;

e) att vederbörade tullkammare skall, efter exportvarans undersökning

och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering

och bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom

meddela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och

öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf

finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är

medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium

för förtullningarna och exporterna, till hvilket formulär

af generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 95

tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande

dylik ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium

och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för

i afräkningsdiariet upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid

utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln

gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare

å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt

samt försedt med behörig, till vederbörande svenska gränstullkammare

ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran

af tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till

emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande

mjöl och gryn, i punkten 3 A) b) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande

till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit

med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats

vidare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma

till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande;

dock att i stället för sistnämnda intygande må, därest

varan anländer under försegling eller plombering, anses tillräckligt,

att intyg meddelas därom, att förseglingen eller plomberingen var

orubbad vid ankomsten.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk ^illpliktig vara

för att, med eller utan tillsats af inhemskt eller icke tullpliktigt utländskt

råämne, använda densamma till framställning af exportvara,

må, för särskildt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid

utförsel af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag,

hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullafgift

för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad

nedan sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande;

kunnande härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes

oundviklig vid exportvaras framställning.

Sådant medgifvande, hvilket kan lämnas äfven för exportvara,

som i mom. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution

anses icke bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften,

ankommer på pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare

villkoren för rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna

anses förfallen med afseende å utländsk råvara, som ingår i export
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

vara, hvilken icke inom ett år efter råvarans angifning till förtullning

utförts eller intagits å restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu

är sagd, anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i

ofvan angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse

från tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad,

därest han, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen

aflämnar säkerhet, som styrelsen finner betryggande, för hvad

honom kan åligga att till tullkassan inbetala.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran

icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan

tid och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften

må njutas, skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå

efter sex för hundra om året från det den införda varan angifvits till

förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under

hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af

den ställda säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i

tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

6. Hvad i denna paragraf är föreskrifvet angående tullrestitution

eller befrielse från tullafgift vid utförsel, gäller äfven, då gods, för hvilket

sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn; skolande

landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskildt är eller

varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes

till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut

i denna paragraf är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel till

utrikes ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna

paragraf sägs, må jämväl medgifvas, därest exportvaran i stället för att

genast utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskildt, för

sådant ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som

af staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket

godkänts.

Vill ägare af gods, som å restitutionsupplag finnes upplagd!, åter

inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från

lyftningsdagen belöpande ränta, efter sex för hundra om året, till

tullkassan återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits,

utan i stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats,

skall denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 97

för hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen

å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften

jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitutionsupplag och villkoren

för dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt

bestämmelserna i denna paragraf lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet

icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan

restitution honom förvägras.

§ 14.

Lastpenningar till Kungl. Maj:t och kronan erläggas vid resor

mellan Sverige och utrikes ort och utgå till lika belopp af svenska

som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspliktiga

dräktighet enligt gällande mätbref. De betalas under

loppet af ett kalenderår sålunda:

a) vid inkommande första resan och vid förnyadt inkommande, när

fartyget innehar last samt större eller mindre de! däraf lossar, och må

härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till

mindre än en tiondel af fartygets afgiftspliktiga dräktighet; skolande

vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets

skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor,

som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram; samt

b) vid utgående allenast första resan.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar

endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis

på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer

och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk

hamn och där endast aflämnar eller emottager passagerare

jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat

fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order

för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter

för besättning, medförda resande och fartyg;

fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,

anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt

efter verkställd reparation densamma åter intager och utför;

fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och

densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan

försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna

bevisligen erfordrats; samt

fartyg, som under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn

lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet,

för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar

skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till

efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste

tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga

delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefalldt rörande

uttagande af tullpass.

Öfvergångsbestämnielse att lända till efterrättelse

intill utgången af år 1912.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre

gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående

tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där varan

enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill varans

värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å

tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas

näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande

och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt,

högst tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Kr 191.

99

#

Innehållsförteckning

till tulltaxan.

Rubriknummer.

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller fossila

råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annorstädes

upptagna.................................................................. 1—48.

II. Djur och animaliska ämnen ...................................................... 49—73.

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål m. m........................................................... 74—105.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter m. m. 106—134.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna 135—194.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.................. 195—226.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m..................................... 227—294.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf......................................................................... 295—325.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 326—336.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

VIII. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda

varor:

A. Silke, äfven konstgjord^ ........................................

B. Ull och. andra djurhår .......................................

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull....................................................................

D. Bomull .....................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk ........

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impreg
nerade

med annan massa än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade med annat ämne än

kautschuk; polerduk ..........................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskildt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat

ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,

solfjädrar ...........................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen

...........................................................................

X. Lervaror ..................................................................................

XI. Glas och glasvaror................................................................

XII. Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf ...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf .........................

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å metal
lens

art ..................................................................

D. Ädla metaller samt arbeten däraf ....................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater m. m.......

C. Fartyg och fordon ...................................................

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. m.....................................................

Rubriknummer.

337—354.

355—390.

391—446.

447—505.

506—508.

509—513.

514—589.

590 — 606.

607—631.

632—661.

662—840.

841—891.

892—903.

904—916.

917—995.

996—1019.

1020—1030.

1031—1059.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

101

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen,

ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen, ock deras föreningar, ej

annorstädes upptagna.......................................

B. Torrdestillationsprodukter ock närstående äm
nen

..........................................................................

C. Färger ock färgningsämnen m. m......................

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom parfymer

ock kosmetiska medel m. m............................

E. Konstgödsel..................................................................

F. Krut ock andra sprängämnen; tändstickor ock

fyrverkerivaror......................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.......

Rubriknummer.

1060 — 1103.

1104—1114.

1115—1140.

1141—1155.

1156—1159.

1160—1170.

1171—1188.

XVI

Varor, ej annorstädes upptagna

1189—1251.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Tulltaxa.

1.

2.

3.

5.

6.

7.

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller

fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten

däraf, ej annorstädes upptagna.

Kvarts, kvartssand, flinta, kiselgur och bauxit,

äfven renad, flusspat och kryolit, naturlig eller

konstgjord, äfven malna.......................................

Malm, alla slag, äfven pulveriserad eller briket
terad.

.........................................................................

Kalkspat och annan kalksten samt magnesit och

witherit, i stycken eller malna, äfven brända;

kalk, släckt ............................................................

Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat och råfosfat,

äfven pulveriserade; spetsglans ........................

Anm. Till gipssten hänföres äfven marienglas.

Gips, bränd, äfven malen, emballagets vikt inberäknad.

....................................................................

Anm. Till denna rubrik hänföres äfven s. k. marmorcement.

Arbeten af gips, äfven med inblandning af annat

ämne:

formar för industriella ändamål .................

gipsplattor, härunder inbegripna gipsbräder,

och annat likartadt byggnadsmaterial ...

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

—

fri.

—

fria.

—

fria.

100 kg.

—: 40

_

fria.

lkg.

—: 02

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

103

I. Sten- och jordarter etc.

K vantite

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

•

8-

ornament och likartade arkitektoniska arbe- ten ............................

lkg.

Kr. öre

• 20

9.

afgjutningar till offentliga samlingar eller till

officiella undervisningsanstalter; äfvensom

10.

modeller till konstnärsarbeten...

konst- och konstslöj dartiklar samt andra slag,

ej särskild! nämnda, äfven i förening'' med

trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar,

fria.

n.

papper och dylikt omslag inberäknad......

Anm. Om en till konst- och konstslöjdartiklar eller arbe- ten af gips, andra slag, hänförlig vara per stycke, i den

form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den

för Överskjutande vikten med en tull af endast 10 öre

per kg.

Lera, alla slag, äfven slammad, malen eller bränd,

porslinslera eller kaolin härunder inbegripen;

1 kg.

1: —

äfvensom chamott-, dinas- och annat murbruk

fria.

fria.

12.

Asbest, oarbetad; äfvensom arbeten, ej särskild!

nämnda, af asbest med eller utan inblandning

af annat ämne och äfven i förening med annat

material.....................

13.

Glimmer, oarbetad, äfvensom arbeten däraf, ej

särskildt nämnda; talk, äfven malen, samt sjö-

skum, oarbetadt, äfven konstgjord!

Smärgel, pimsten, trippel och liknande minera- liska slip- eller putsmedel, oarbetade, pulveri- serade eller slammade:

fria. |

14.

i förpackningar om högst 2 kg. vikt

Anm. I varans vikt inräknas det emballage, däri

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

lkg.

10 i

1

15.

i andra förpackningar samt oförpackade........

Anm. Till här afsedda slip- eller putsmedel hänföre3

äfven trippel i formstycken, s. k. trippelsten.

—

fria.

1

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

16.

I. Sten- och jordarter etc.

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form åt plattor

eller skifvor:

naturliga:

i förening med trä, oädel metall eller annat

dylikt ämne....................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 25

17.

utan förening med annat ämne, härunder in- begripna äfven sådana, som äro försedda

med centrumbeslag af metall.....................

1

fria.

j

1

18.

!

Anm. Därest en naturlig slipsten är till skydd

under transporten försedd med järnband, fästes

därvid ej afseende vid tullbehandlingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel

metall eller annat dylikt ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum,

alundum, karborundum eller andra lik- nande hårda slipmedel ..........................

1 kg.

—: 25

| 19.

andra slag........................................................

1 kg.

—: 04

20.

Ädelstenar, oinfattade, alla slag....................................

—

fria.

21.

.

Sten, ej särskilt nämnd, oarbetad eller pulveriserad;

äfvensom mineralier, alla slag, ej särskild!

nämnda, i stycken eller pulveriserade ............

fria.

: 22.

Kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar:

naturliga, äfven bandade med järn:

af granit ...............................................................

100 kg.

—: 70

! 23.

j

andra slag; äfvensom andra för tekniskt

bruk afsedda arbeten af lava.....................

_

fria.

24.

konstgjorda ...........................................................

100 kg.

2: —

1 25.

Takskiffer (plattor, afpassade till för taktäckning

lämpliga dimensioner, med eller utan hål);

äfvensom stenarbeten, ej särskildt nämnda,

för tekniskt bruk, såsom plattor till jäskar m. m.

100 kg.

1: —

! 26.

.

i

Litografisk sten; skriftaflor, oinfattade, äfvensom

i träram infattade; samt grifflar, äfven af

konstgjord massa, oinfättade eller infattade .

fria.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

105

Kvantitet

I. Sten- och jordarter etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Skifvor och plattor af marmor:

fria.

27.

opolerade...................................................................

—

28.

polerade ....................................................................

1 kg-

—: 10

29.

Konstnärsarbeten åt sten...........................................

—

fria.

30.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af marmor, alabaster,

äfven konstgjord, porfyr och andra finare sten- arter, hufvudsakligen afsedda till prydnadsföre- mål, såsom skålar, urnor, statyetter, djurfigurer

m. m., äfven i förening med trä, oädel metall

eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt

1 kg.

omslag inberäknad .....................................................

Anm. Om en till denna rubrik hänförlig vara per stycke,

i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges

den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10

öre per kg.

Arbeten af sten, ej särskildt nämnda:

opolerade och oslipade:

31.

af sandsten eller kalksten.................................

1 kg.

—: 01

32.

andra slag................................................................

fria.

33.

polerade eller slipade ...............................................

1 kg-

—: 10

Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda,

polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form

den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för Över- skjutande vikten med en tull af endast 4 öre per kg.

34.

Jordfärger, såsom bolus, ockror m. fl., oarbetade;

krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen

eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt

nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter,

till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända,

pulveriserade eller slammade, härunder inbe- gripna torfmull och torfströ .................................

fria.

35.

Portlandscement, vanlig grå, hvit eller färgad,

omalen eller malen, samt slaggcement, trass och

andra för byggnadsändamål använda cement- sorter, emballagets vikt inberäknad ..............

100 kg.

-: 60

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

1: 25

100 kg.

2: 50

100 kg.

—: 80

fria.

—

fria.

—

fria.

100 kg.

1: 25

fria.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

I. Sten- och jordarter etc.

Anm. Såsom cement tullbehandlas äfven hvarje till golf

beläggningsmaterial tjänlig blandning, innehållande en

eller flera mineraliska

sågspån eller dylikt.

Arbeten af cement:

plattor, äfven af

ornament ..........

konst- och konstslöjdartiklar: tullbehandlas såsom

motsvarande artiklar af gips;

arbeten af s. k. cementmosaik, ej

nämnda och ej hänförliga till ko

konstslöj dartiklar ..............................

s.

------ CD l au ’

rör, härunder inbegripna arbeten af betong,

äfven armerad....................................................

Anm. Såsom arbeten af cement tullbehandlas jämväl ar

beten af magnesiacement och arbeten, ej särskildt nämnda,

af annan konstgjord sten äfvensom kalksandsarbeten, ej

särskildt nämnda.

Slagg och annat mineraliskt affall, såsom kisbrän

der, erhållet vid eller användbart till hyttedrift,

äfven pulveriseradt, till gödningsämnen ej hänförligt;

äfvensom gasreningsmassa (järnoxidhy

dr åt) samt aska, till annan rubrik ej hänförlig

Stenkol, antracit, torf, koks, träkol, kol- och torfbriketter

samt andra brännmaterialier, ej särskildt

nämnda; äfvensom retortkol, oarbetade ...

Asfalt, nativ och konstgjord, härunder inbegripna

äfven pulveriserad asfaltsten, asfaltkitt och asfaltmastix;

äfvensom beck af stenkols- eller trä tjära

Anm. Till asfalt hänföres äfven en blandning af nativ

asfalt och mineralolja (s. k. goudron).

Arbeten af asfalt, ej särskildt nämnda, med eller utan

inblandning af sand, grus, affall af spånadsämnen

eller dylikt och äfven i förening med annat material

Bärnsten och gagat (jet), oarbetade.....................

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

107

Kvantitet

I. Sten- och jordarter etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr.

öre

45.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af bärnsten och gagat,

vikten af askar, papper och dylikt omslag in- beräknad ........................................................................

lkg.

2:

50

46.

Arbeten af sten i förening med guld eller silfver,

ej till annan rubrik hänför liga, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad .................

1 kg.

5

_

47.

Isoleringsmassa (mot värme eller köld), torr eller

våt, bestående af två eller flera mineraliska

ämnen såsom asbest, kiselgur, asfalt, lera eller

cement, med eller utan tillsats af bomullsfibrer,

kreaturshår och dylikt, eller ock af ett mineraliskt

ämne med tillsats af nyssnämnda beskaffenhet

lkg.

02

48.

Arbeten af i nästföregående rubrik nämnd massa,

såsom plattor, segment och andra formstycken

lkg.

—

04

II. Djur och animaliska ämnen.

Lefvande djur:

hästar:

49.

föl under ett år ................................................

—

fria.

50.

andra slag.............................................................

1 st.

50

—

51.

nötkreatur ...................................................................

1 st.

10

—

52.

får..................................................................................

1 st.

1

—

53.

svin .............................................................................

1 kg.

—

10

54.

fåglar; äfvensom alla andra slag, ej särskildt

nämnda ...................................................................

—

fria.

Fläsk:

55.

rökt .............................................................................

lkg.

—

SO

56.

andra slag ..................................................................

lkg.

—

20

57.

Ister .............................................................................

lkg.

—

15

Kött:

58.

af fågel..........................................................................

lkg.

—

20

59.

andra slag, härunder inbegripna till konserver

icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskildt

nämnda, såsom lefver, njurar m. m............

lkg.

—

07

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

II. Djur och animaliska ämnen.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Talg, äfven premier jus och presstalg ..................

Oleomargarin ..................................................................

Anm. Med oleomargarin afses det ur talg afskeda, till

margarinberedning tjänliga {ettämne, hvars smältpunkt

ligger vid eller under -f- 42° Celsius.

Fisk:

kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor.................

ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade

eller inlagda, kärlens vikt inberäknad ............

andra slag ....................................................................

Ostron, emballagets vikt inberäknad ........................

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter

eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt införas i riket,

därest vid införseln företes af vederbörande fiskeriintendent

utfärdadt intyg därom, att desamma äro afsedda att användas

uteslutande för odlingsändamål.

Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor och

kräftor, okokta eller kokta; äfvensom musslor,

ej särskildt nämnda.....................................................

Döda djur, ej ätbara, äfven uppstoppade eller annorledes

konserverade, ej till annan rubrik hänförliga

.............................................................................

Svamp, tvätt- ...................................................................

Tagel:

råtagel; äfvensom borst .........................................

beredt eller bearbetadt, äfven i förening med

annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och

tagelrep härunder inbegripna.............................

Fjäder, ej särskildt nämnd:

ospritad........................................................................

spritad; äfvensom dun ..........................................

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda,

äfven saltade, samt animaliskt affall, ej särskildt

nämndt .........................................................................

lkg.

lkg.

lkg.

fri.

—: 10

fri.

—: 50

fria.

—: 15

—

fria.

—

fria.

fri-

—

fria.

lkg.

—: 20

lkg.

fri.

—: 20

i

_

fria.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191,

109

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

3: 70

_

fria.

100 kg.

6: 50

—

fri.

100 kg.

3: 70

100 kg.

6: 50

100 kg.

3: 70

100 kg.

6: 50

1 kg.

—: 20

lkg.

—: 20

fritt.

lkg.

—: 10

lkg.

G: —

lkg.

1: 50

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.

87.

III A. Spannmål m. m.

HT. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel

in. m.

A. Spannmål m. m.

Spannmål:

omalen:

råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,

tjänliga till människoföda...............................

hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt andra

ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik

hänförliga..............................................................

malt, äfven krossadt .......................................

majs .............................................................

andra slag............................ ..........................

malen:

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af

arrowrot och andra vegetabilier, ej till annan

rubrik hänförligt ..................................................

Ris, oskaladt eller blott befriadt från ytterskalet......

Risgryn och rismjöl.....................................................

Gryn, alla slag, ej särskilt nämnda, samt makaroner

och vermiceller, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad.................................

Stärkelse, alla slag, vikten af askar, papper och

dylikt omslag inberäknad..........................................

Kli, alla slag .....................................................................

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller råg

icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida

densamma bör hänföras till kli eller till mjöl af spannmål,

skall varans askhalt utrönas. Visar sig därvid,

att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1 procent

af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli,

i annat fall som mjöl.

Frö:

kanarie-...................................................................

tall-; äfvensom kottar af pinus silvestris ......

gran-; äfvensom kottar af abies excelsa eller

abies pectinata ...................................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

Ill A. Spannmål m. m.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

88.

timotej- ..........................................................................

1 kg.

—: 10

89.

rödklöfver- .......

1 kg.

—: 20

90.

andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom frö-

stoft (sporer) .........................................................

—

fria.

91.

Halm ock hö; äfvensom gräs, ej särskildt nämndt

—

fria.

92.

Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med

hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagel-

surrogat, såsom krollsplint och krusad fiber, samt

till stoppningsmaterial preparerad mossa............

lkg.

—:07

93.

Humle................................................................................

Potatis:

1 kg-

—: 30

94.

af det löpande årets skörd och inkommande under

tiden 15 februari—30 juni....................................

100 kg.

2: 50

95.

annan, oberedd ............................................................

—

fri.

96.

skuren och torkad ......................................................

Hvitbetor (sockerbetor):

100 kg.

5: —

97.

råa .............................................................................

100 kg.

1: —

98.

sönderskurna och torkade ....................................

100 k£.

5: —

99.

Cikorierot, äfven torkad ............................................

1 kg.

—: 05

100.

Pepparrot.............................................................................

Rötter, ätbara, ej särskildt nämnda:

lkg.

—: 20

101.

med blast .................................................................

utan blast:

lkg.

—: 20

102.

färska .................................................................

lkg.

—: 10

103.

skurna och torkade............................................

lkg.

—: 20

104.

Oljekakor; kakor, hoppressade af sammalet majs- mjöl; ekollon, malna eller omalna; äfvensom

arachid- eller jordnötter.............................................

fria.

—

105.

Kreatursfoder, ej särskildt nämndt, såsom draf och

drank, glutenfoder, mjöl af majskakor och andra

oljekakor samt majsgroddmjöl, äfven med in- blandning af animaliska ämnen..............................

_

fritt.

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter

af majs, för så vidt de hålla minst 20 procent protein.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

in

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter m. m

Frukter (af träd) och bär:

i

106.

107.

108.

109.

no.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

på annat sätt sönderdelade:

vindrufvor och jordgubbar..........

andra slag, ej särskilt nämnda,

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från ]

kärnhus och skal af äpplen......................

plommon, sviskon, bruneller, fikon och dadlar;

äfvensom apelsinskal, citronskal ocl

pomeransskal, torkade eller saltade ..............

russin och korinter .............................................

kokosnötter ..............................................................

kopra ..........................................................................

nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda;

äfvensom hasselnötter och kastanjer......

mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor

samt nötkärnor, alla slag, hela eller sönderdelade,

s. k. arachidmandel härunder inbegripen

....................................................................

andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom

saltade:

ätbara ................................................................

Anm. Vid tullbehandling af saltade ätbara frukter

och bar medgifves icke afdrag för kärlens vikt.

icke ätbara eller till prydnad användbara

inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade,

kärlens vikt inberäknad ......................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1

1 kg.

—: 50

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 15

lkg.

—: 25 i

lkg.

—: 15

1 st.

—: 10

—

fri.

lkg.

—: 25

lkg.

—: 35

lkg.

—: 25 j

—

fria.

lkg.

—: 50

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 20

1 kg.

—: 40

1 kg-

—: 10

1 kg.

—: 15

lkg.

—: 25

1 kg.

—: 50

lkg.

—: 50

fria.

fri.

fria.

lkg.

5: —

—

fria.

lkg.

—: 10

118.

119.

120.

121.

122.

123.

124.

125.

126.

127.1

128J

129.:

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

Köksväxter, ej särskild! nämnda:

färska:

meloner, gurkor och tomater ...........

sparris, emballagets vikt inberäknad

lök och hvitkål ......................................

andra slag

saltade eller torkade, äfven i blandning med rötter

inlagda i sprit eller ättika eller syltade, kärlens

vikt inberäknad ................................................

Svampar, ätbara .......................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för emballage, 1

varan är afsedd att jämväl efter transporten förvaras

så vidt detta är af annat ämne än trä.

Blomsterlökar...........................................................

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot .....

#

pulverisera!! e.

och torkade, ej särskild! nämnda:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,

vikten af askar, papper och dyliki

omslag inberäknad............................................

130,

delar, med eller utan tillsättning af mine
raliska

beståndsdelar) .....................................

Växter, ej särskilt nämnda:

lefvande ...................................................................

Anm. 1.

Afdrag

m. m.

Anm. 2.

öfverskjt

per kg.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

113

Kvantitet

III B. Frukter, bär, grönsaker, etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anm. 3. Växter, som inkomma med knoppar eller blom-

mor, men utan jord, tullbehandlas såsom blommor,

naturliga, afskurna, till prydnad användbara.

torkade eller annorledes preparerade:

131.

till prydnad användbara, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad........

lkg.

—: 50

132.

andra slag . ..................

_______

fria.

Kvistar och blad, naturliga:

133.

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,

friska, torkade, fernissade, färgade eller på

annat sätt preparerade, härunder inbegripna

äfven konstgjorda växter, hufvudsakligen be- stående af naturliga, torkade blad; äfvensom

till prydnad användbara preparerade gräs, med

eller utan ax eller vippor ................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

lkg.

—: 50

och dylikt omslag.

134.

andra slag, ej särskildt nämnda............................

—

fria.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes

upptagna.

135.

Mjölk och grädde ...........................................................

—

fria.

1 136.

Torrmjölk (mjölk i torr form) ..................................

lkg.

—: 15

i 137.

Ost, alla slag .................................................................

lkg.

—: 20

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper,

stanniol, väf eller dylikt ämne, ej heller för askar, burkar

eller flaskor.

Smör:

138.

naturligt..........................................................................

lkg.

—: 20

; 139.

konstgjordt (margarin)................................................

lkg.

—: 15

! 140.

Flott (smult) ...................................................................

lkg.

—: 15

141.

Honung, äfven konstgjord............................................

lkg.

—:23.5

| 142.

Ägg; äfvensom äggula, äfven torkad och pulveri-

1

1

serad, samt flytande ägghvita, med eller utan

tillsats af konserverande medel.............................

—

fria.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 44 Häft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- ber&k- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

—

fri.

1 kg.

2: 50

1 kg.

1 kg.

—: 20

—: 50

lkg.

—: 50

lkg.

lkg.

—: 30

—:06.ö

lkg.

—: 40

lkg.

—: 20

lkg.

lkg.

—: 05

—: 30

lkg.

—: 50

lkg.

—: 12

143,

144,

145,

146,

147,

148,

149.

150.

151,

152,

153.

154.

155,

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Torskrom i tunnor, saltad men utan vidare bearbetning

.........................................................................

Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt nämnd,

äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl; äfvensom

gåslefverpastej, ej hänförlig till konserver

Anm. Därest kaviar eller saltad fiskrom inkommer i her

metiskt tillslutet kärl, inräknas detta i varans vikt.

Kräftstjärtar.....................................................................

Korf.......................................................................................

Kokta eller eljest annorledes än genom saltning,

torkning eller rökning till förtäring beredda, ej

särskildt nämnda och ej till konserver hänförliga

varor af djurs kött eller andra djurdelar, härunder

inbegripna jämväl köttextrakt och kondenserade

soppor; äfvensom soja och såser.........

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage.

Finare småbröd, bakelser, käx, pepparkakor med flera

dylika slag af bröd, hvilka ej kunna hänföras till

konfityrer, närmaste emballagets vikt inberäknad

Bröd, alla slag, ej särskildt nämndt.....................

Barnmjöl och annat kraftmjöl; äfvensom mjölksocker,

maltsocker och s. k. maltextrakt (tjockflytande),

då varan inkommer annorledes än i hermetiskt

tillslutna flaskor eller burkar..............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage.

Jäst, alla slag ................................................................

Kakao:

bönor och skal........................................................

pulver.........................................................................

Choklad (äfven kakao i block), vikten af askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad

Kaffe:

obrändt ...................................................................

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

115

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg- 1 kg.

—: 20

—: 50

1 kg.

—: 15

/

lkg.

—: 15

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 10

156.

157,

158,

159.

160.

Te

IV. Närings• och njutningsmedel etc.

brändt eller rostadt, äfven malet, samt kaffesurrogat,

alla slag .............................................

161.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier,

papper och dylikt omslag.

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krossadt eller pulveriseradt.........

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den

i världshandeln gällande holländska standard,

hvarå genom generaltullstyrelsens

försorg normalprof hållas tullförvaltnin
gama

tillhanda ......................................

till färgen mörkare än nämnda standardnummer,

äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd ............

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla

mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt

efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier

för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med

en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet

med hvad särskildt är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller

hvad i kungl. kungörelsen den 1 juli 1904 stadgas.

Anm. 4. Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande

tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall

jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom

är särskildt stadgadt.

Sirap och melass........................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår

i vanlig sirap af brun eller ljusbrun färg, fästes icke

afseende vid tullbehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen

sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än

vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0.8

procent, hänföres till honung, konstgjord.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—:23.5

1 kg.

—:23.5

1 kg.

—: 50

lkg.

—: 12

1 kg-

—: 12

lkg.

—: 50

lkg.

—: 10

lkg.

—: 30

lkg.

—: 50

lkg.

—: 10

lkg.

—: 25

lkg.

—: 30

lkg.

1: —

lkg.

—: 50

lkg.

—: 55

162,

163,

164.

165.

166.

167.

168,

169.

170.

171.

172.

173.

174.

175.

176.

177.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap...

Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit

Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som likör.

Konfityrer, ej särskild! nämnda, vikten af askar,

papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad

.....................................................................

Lakrits:

utan tillsats af socker, kryddor eller essenser, i runda

stänger af minst 10 mm. i diameter eller i block

annan: bänföres till konfityrer.

Konserver — i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl

förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vegetabiliskt

ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får ................................

andra slag, ej särskildt nämnda .......................

Anm. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl

kvilka endast äro afsedda att skydda varan undei

transporten men icke att tjäna som emballage vid detaljförsäljningen,

hänföras icke till konserver.

~ Kryddor.

benap:

omalen (senapsfrö) .............................................

malen, kärlens vikt inberäknad ........................

preparerad (i degform), kärlens vikt inberäknad

Kummin .......................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstj

ålkar:

omalna ...............................................................

malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor

och dylikt emballage inberäknad ............

Kardemumma, muskot och muskotblomma.........

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och

cassia lignea:

omalen.................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt

emballage inberäknad .................................

s. 117 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

117

178.

179.

180.

181

182

183.

184.

185.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Anis och stjernanis samt fänkål och koriander.

Lagerblad och lagerbär, torkade ............................

Cassia fistula och tamarinder ..................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad ...........................

Saffran samt vanilj och vanillin ...........................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna

arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre........................

på andra kärl.....................................................

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kärl,

innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan

för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften

förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker

(rom) med 75 öre per liter, men eljest med 15 öre per liter,

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den

här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50

procent, på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten

på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej

kan direkt bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras

till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafva

vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål

använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål

införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i

koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af

75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor,

att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter

angående varans användning, som meddelas af Konungen.

Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta

med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom

alkoholhalten angifves oriktigt åprofvaren|

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

lkg.

Kr. öre

—: 25

1 kg.

—: 12

—

fria.

lkg.

—: 50

lkg.

6: —

(1 liter af

I 50 pro- J cents al-

| kohol-

halt vid

!+ 15» C.

1 liter,

1

utan af- seende å

. 1: 85

alkohol-

halten.

1 lit.

2: 50

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

186.

187.

188.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

189.

190.

191.

192.

193.

194.

195

Vin; äfvensom bär- och fruktsaft:

på fat, större eller mindre .................................

på andra kärl:

musserande .......................................................

icke musserande .............................. ..............

Anm. 1. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbehandlas

såsom likör.

Anm. 2. Så länge den med Frankrike afslutade handelstraktaten

af den 30 december 1881, sådan den blifvit

förlängd genom konventionen undertecknad den 13 januari

1892, förblir i kraft, skall tullen å icke musserande

vin af 14 procents alkoholhalt och därunder för vara,

som förskrifver sig från Frankrike eller från annat land, åt

hvilket behandling som mest gynnad nation är medgifven,

utgöra, då vinet införes på fat, 34 öre för kilogram och,

då vinet införes på andra kärl än fat, 69 öre för liter.

Maltdrycker och mjöd:

på fat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad

på andra kärl ........................................................

Mineralvatten ...............................................................

196

Tobak:

oarbetad, blad och stjälk..

arbetad:

cigarrer och cigarretter

andra slag.........................

Kvantitet

för tull- ta eräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

lkg.

—: 65

1 lit.

2: —

1 lit.

1: —

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

oberedda, alla slag, härunder inbegripna äfven

saltade, kalkstrukna eller torkade....................

beredda, half beredda härunder inbegripna:

sulläder och bindsulläder samt hvalross- och

flodhästhudar:

kärnstycken (renskurna); äfvensom maskinremläder.

.............................................|

1 kg.

1 lit.

lkg

1 kg

lkg

—: 12

—: 20

fritt.

4: —

1: 20

fria.

kg.| —: 45

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

119

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc■

I Kvantitet

j för tull.

beräk- i ningen.

Tullsats.

Kr. öre

197

! hela eller halfva hudar samt stycken där-

af, allt försåvidt de icke äro hänförliga

till nästföregående rubrik ..............

1 kg.

1 kg.

1 kg- 1 kg.

lkg.

• 35

198.

1 199.

200.

andra slag:

i stycken, vägande netto minst 1 kg.

i stycken af mindre nettovikt:

lackerade; äfvensom gull- och silfverskinn

andra ....................

—: 65

1: 50

i •

201.

202.

Konstgjordt läder (helt eller delvis af läder affall)

Limläder; äfvensom sådant affall af läder eller läder- varor, hvilket ej är såsom läder eller lädervaror

användbart............................

—: 35

fria.

Läder- och skinnarbeten.

!

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller

utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskilt

nämnda:

203.

af sul- eller bin dsulläder; äfvensom hästskyltar

och delar däraf .....................

1 kg.

lkg.

lkg.

. 35

204.

205.

andra slag:

lackerade eller af gull- eller silfverskinn ...

andra, ränder, äfven hopskarfvade, härunder

inbegripna................................

1:80

i.

Anm. till n:r 203—205. Kräkning af resefter anses icke

såsom bearbetning.

Skodon:

i. —

206.

med bottnar af trä; äfvensom becksöms- och

siöstöflar ......................

1 ko-

—: 25

andra:

207.

af skinn, svartfärgade, lackerade eller fär- gade annorlunda än svart ............

lkg.

lkg.

6: —

208.

Anm. Till svartfärgade skinn hänföras endast sådana, där

den svarta färgen ej blott utgör ytbetäckning utan ned- trängt i skinnet och färgat snittet.

af skinn, andra, eller af pälsverk.........

2: —

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

209.

210.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

211.

212.

af hel- eller halfsiden ..............................

andra, ej särskild! nämnda slag, oafsedt

materialet, med eller utan lädersulor ..

Anm. 1. Ingå i skodonens öfverdelar olika material, tullbe

handlas varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta

tullafgiften är bestämd; skolande dock därvid afseende ej

fästas vid foder, resårer, stroppband, plös eller kantning.

Anm. 2. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehai

som skodon.

Handskar, ej särskild! nämnda ............................

ämnen; ryck-, slag-och syremmar; tekniska läder
-

213.

214.

215.

216.

Mösskärmar

VttöilUI, 1UCU eller umu imiumug --r

stycke netto högst 0.5 kg., samt portföljer, plånböcker

och portmonnäer af läder eller skinn

äfven i förening med annat material....................

Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral

217.

1 VilVJ. ^Ö 7

skinn, äfven i förening med annat material

Anm. till n:r 214 och 216. Vid utrönande af väs''

nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

spånadsämnen

Anm. Klädespers

“I ~ -------

under Afd. Vill G är stadgadt.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

9; —

1 kg-

1: 50

1 kg.

8: —

1 kg.

1 kg-

—: 65

—: 60

1 kg.

3: —

1 1 kg.

2: —

r

1 kg-

S

1: 50

i

f

lkg

1

1

1: 50

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

121

218,

219

220,

221.

222.

223,

224.

225.

226.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt

andra arbeten, ej särskildt nämnda, af läder eller

skinn, äfven i förening med annat material, såsom

seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar m. m.;

äfvensom fäkt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt

materialets beskaffenhet.........................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

1 kg,

Pälsverk:

oberedda, alla slag...................................................

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt eller

häst- eller nötkreatur..........................................

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......

andra slag..................................................................

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade

persedlar, såsom foder:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,

häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej

persian), tibet, hamster, murmel, nutria,

bisam, kanin eller hare; äfvensom konstgjorda

svansar ................................................

andra slag ..........................................................

Anm. till n:r 223 och 224. Afseende fästes ej

vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa

skinnet till dess naturliga utseende.

fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg

eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar,

kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,

häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej

persian), tibet, hamster, murmel, nutria,

bisam, kanin eller hare ...........................

andra slag ..........................................................

Anm. till n:r 207—226. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg eller kartor.

Bih. till Rikscl. Prat. 1910. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 44

1 kg.

lkg.

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

lkg.

Haft.

Tullsats.

Kr. öre

1:50

fria.

—: 25

—: 50

1: —

3:

6:

6: —

9: —

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre j

!

fria.

—

fria.

—

fria.

—

fria.

—

fria.

1 kg.

—: 15

—

fria.

1 kg.

—: 10

1 kg.

—: 02

VI. Trävaror, flätade varor etc.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt

ben, horn och andra formbara ämnen m. m.

227. Virke, oarbetad!, alla slag; äfvensom fällda, icke

afkvistade träd ...........................................................

228.i Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid träbearbetning

.................................................................

229. Bark, alla slag, ej särskildt nämnd, härunder in
begripna

jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna

bitar) samt korkbarksaffall ..................

230. Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskildt nämnda...........................

231. Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade;

läkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan

rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror,

pumpstockar och årämnen ................................

232. Lådämnen, af 7 mm. tjocklek eller därunder, af
sedda

till cigarr- eller parfymlådor, äfven med

inpressade eller inbrända ornament ...............

233. Lådämnen, ej särskildt nämnda, och staf, sågade,

härunder inbegripna sågade lagg- och bottenstäfver;

tunnband och bandstakar; gevärstocksämnen;

käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen

(splint och spån) af asp samt tangentskifvor.

..................................................................

234. Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder af

annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade

faner- eller träskifvor (s. k. limbräder)

235. Huggblock (för styckning och hackning af kött);

äfvensom trämjöl samt träspån, ej särskildt nämnd

och ej till affall hänförlig ...................................

Tunnbindararbeten, härunder inbegripna äfven laggoch

bottenstäfver, helt eller delvis hyflade eller

s. 123 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

123

236.

237.

238.

239.

240.

241.

242,

243.

244.

245,

246

VI. Trävaror, flätade varor etc.

så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till

kärl sammansättas:

af furu eller gran ...................................................

af annat träslag .....................................................

Vagnshjul utan gummiringar, särskildt inkommande,

och delar därtill samt skaklar, med eller utan

beslag; äfvensom ämnen till hjuldelar eller

skaklar .....................................................................

Block och läster för tillverkning af skodon; äfvensom

träskor och ämnen till infattning af borstar (s. k,

borstträn) samt formar för industriella ändamål

Skoflar och ugnsspadar, skruftvingar, skrufknektar

och hyfvelstockar; äfvensom skaft till yxor,

släggor, hammare, skyfflar, spadar, grepar,

hackor, liar och högafflar ......................................

Remskifvor; brynen samt slip- och polerskifvor, med

eller utan slip- eller polermedel; för redskap eller

verktyg afsedda handtag eller skaft, icke hänförliga

till nästföregående rubrik; äfvensom såg
ställningar

och delar därtill ...................................

Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för

textilindustrien afsedda, ej särskildt nämnda

maskindelar eller redskap samt ämnen därtill

af trä; äfvensom bordskifvor och hufvar samt

andra delar af trä till sy-, stick- och nåtlingsmaskiner

Träsnittstockar:

oskurna.............................................................

skurna ...............................................................

Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä,

vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad

:

synbarligen afsedda till paraplyer eller para

soller......................................................................

andra slag............................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

1 kg.

—:01

—: 04

lkg.

—:20

lkg.

—: 10

lkg.

—: 05

lkg.

—: 10

lkg.

—: 20

100 kr.

fria.

15: —

lkg.

lkg.

—: 25

3: —

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

247.

248.

249.

250.

251.

252.

253.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Svarfvade, rund- eller ovalfrästa eller med snideri

försedda arbeten, ej särskild! nämnda, vägande

per stycke netto högst 2 kg., äfven i fören

med annat ämne än trä......................................

och dylikt omslag.

S. k. wienermöbler....................................................

Andra snickararbeten samt alla andra bearbetade

trävaror, ej särskild! nämnda, äfven i förening

med annat ämne än trä, härunder äfven inbegripna

svarfvade, frästa och snidade arbeten, vägande

per stycke netto mer än 2 kg.:

arbeten, helt eller delvis belagda med massa,

ofärgad eller färgad:

utan annan ytbetäckning, icke polerade

eller bonade ..........................................

polerade, bonade, förgyllda, försilfrade,

bronserade, lackerade eller med annan

ytbetäckning försedda, härunder jämväl

inbegripna s. k. japanska arbeten, icke

till annan rubrik hänförliga ..................

arbeten, icke belagda med massa:

af furu eller gran, icke försedda med snideri:

utan betsning, målning, lackering eller

annan liknande bearbetning af ytan

betsade, målade, lackerade eller på annat

liknande sätt å ytan bearbetade...........

andra slag, alla fanerade och snidade här

under inbegripna:

utan annan ytbetäckning än målning

och fernissning, icke polerade, bonade

eller med snideri eller inläggningar

försedda; äfvensom alla snidade ar

beten af furu eller gran ..................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

1: —

1 kg.

—: 50

1 kg.

—: 30

1 kg.

—: 60

1 kg.

—: 05

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 30

s. 125 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

125

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 60

1 kg.

—: 05

1 kg.

—: 10

1 kg-

—: 20

1 kg.

—: 35

—

fria.

lkg.

—: 25

254.

VI. Trävaror, flätads varor etc.

Anm.

255.

256

257.

258.

259,

260.

261,

262.

Möbler, försedda med stoppning:

stämmelser med 40 procents förhöjning.

Drkaffall, sönderdeladt medelst målning eller

liknande sätt ...................................................

gröfre arbeten af korkaffall i förening med kiselgur,

kalk, cement, lim, asfalt eller annat bindemedel,

äfven med inblandning af kreatnrshår..

Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork :

förening med annat material.................................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom

skosulor, i eller utan förening med andra ämnen,

samt andra, ej särskildt nämnda arbeten af k

Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom

ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2. Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas

såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt

rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall............

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad!

sätt bearbetade; äfvensom hyflade, ej till

nästföregående rubrik hänförliga ..........

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

263.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med

annat ämne:

käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller

parasoller ..........................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 25

264.

käppar, ej till nästföregående rubrik bänförliga

andra slag, ej särskild! nämnda ...................

lkg.

3: —

265.

lkg.

1: —

266.

Anm. Vid förtullning af käppar medgifves ej afdrag i

vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Grenar och kvistar, äfven skalade och klufna,

spån, strå, vass, säf, fiber, bast och andra för

flätning och dylik bearbetning eller till borst- bindararbeten afsedda vegetabiliska ämnen, ej

särskild! nämnda, oarbetade; äfvensom bastrep,

till varuemballage afsedda bastmattor samt flätor,

ej särskildt nämnda, af säf.......................................

fria.

267.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af materialier, hän- förliga till nästföregående rubrik, eller af gräs

och rötter:

korgmakararbeten:

af oskalade kvistar och gröfre spån ...........

lkg.

—: 10

268.

andra slag, äfven försedda med stoppning

och öfverklädnad .........................................

lkg.

1: —

269.

mattor, äfven i förening med andra ämnen:

fot- och vagns-; mattor för byggnadsändamål

(reveteringsmateriel); äfvensom mattor, alla

slag, af kokostågor utan inblandning af

annat spånadsämne ....................................

lkg.

—: 07

270.

andra slag, härunder äfven inbegripna

mattor, flätade eller väfda af kokostågor

med inblandning af annat spånadsämne

lkg.

—: 20

271.

andra arbeten............................................................

lkg.

1: —

272

Halmarbeten:

fria.

273.

rep ....................................................

buteljhylsor, lösa, äfvensom halmskor, målskjut- ningstaflor och andra gröfre artiklar af halm

lkg.

—:07

274.

andra slag, ej särskildt nämnda ......................

lkg

1

s. 127 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

127

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 15

1 kg.

—: 60

1 kg.

6: —

1 kg.

1: 50

—

fria.

—

fria.

1 kg.

lkg.

2: 50

—: 80

275.

276.''

277.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

och viskor m. m.:

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabili

ämnen, utan afseende å infattning eller montering

..............................................................

af andra ämnen:

med infattning eller montering af järn e

opoleradt eller måladt trä; äfvensom

penslar samt murar- och målarborstar,

alla slag, ej till nästföregående rubrik

hänförliga..................................................

med infattning eller montering af guld eller

silfver............................................................

278.1

279.

280,

281,

282.

Anm. Borstbindararbeten med infattning af guld eller

silfver skola förses med kontrollstämpel enligt 1

för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

med annan infattning eller montering, dammoch

pudervippor härunder inbegripna

Anm. till n:r 275—278. Afdrag i vikten medgifves

ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller

för kartor.

Ben och horn, oarbetadt eller sågadt, spjälkadt,

klufvet och raspadt, s. k. hornborst härunder

inbegripet, samt sköldpadd, oarbetad; äfvensom

spjälkade och klufna fjäderpennor .................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af ben, horn eller

sköldpadd:

plattor och skifvor för vidare bearbetning,

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen

därtill; äfvensom piskskaftämnen .................

andra arbeten:

af elfenben eller af hvalross- eller flodhästtänder

........................................................

andra slag; äfvensom arbeten af fjäderspolar

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

283.

284.

285.

286.

287.

288,

289,

290

291

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Anm. till n:r 281 och 282. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:

oarbetade; äfvensom knifskaft samt ämnen

därtill ................................................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda, äfven i förening

med annat ämne med undantag af

guld eller silfver:

af pärlemor..............................................

andra slag.

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor,

292

oinfattade..

Pärlor:

oinfattade:

äkta........

oäkta:

glas-,

härunder inbegripna jämväl s. k.

belysningsartiklar.............................................

andra slag ...........................................................

infattade:

i annat ämne än guld, silfver eller platina, armoch

halsband samt kedjor härunder inbegripna

Anm. till n:r 288 - 290. Afdrag i vikten medgifves ej

för etuier, askar, papper, fodral och dylikt omslag, ej

heller för kartor.

i ädel metall, äfvensom arm- och halsband

samt kedjor med knäppen af dylik metall:

tullbehandlas såsom arbete af sådan metall.

nämnda:

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

—

fria.

1 kg- 1 kg-

2: 50

—: 50

fria.

—

fria.

1 kg.

lkg.

—: 60

2: 50

lkg.

2: 50

—

fria.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

129

293.

294.

295.

296,

297,

298,

VI. Trävaror, flätade varor etc.

andra arbeten, ej särskildt nämnda, äfven i

förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit..............................

andra slag......................................................

Anm. till n:r 293 och 294. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

VII. Papper och tryckalster in. m.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom

arbeten däraf.

Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad,

af lump eller annat affall af textilämnen, af

trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, esparto

eller andra växtfibrer ................................................

Papp:

glansglättad, presspapp, alla slag, härunder inbegripen,

konstläderpapp samt annan, ej särskildt

nämnd papp, naturfärgad, hvit eller

färgad i massan, äfven guskad.......................... 1 kg.

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller

tjäroljor bestruken eller impregnerad papp,

härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och

tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålumppapp

utan impregnering...................................... 1 kg,

färgad annorlunda än i massan, impregnerad

eller bestruken med annat ämne än asfalt,

tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp),

öfverdragen med papper, fernissad, lackerad,

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Raft.

Kvantitet

för tullber&kningen.

1 kg

lkg

Tullsats.

Kr. öre

80

20

fri.

—:05

—: 02

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

299.

300

301

302

303

304.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

belagd med metall, stansad (ej i mönster)

eller präglad (försedd med pressade mönster),

samt kartong- och målarpapp.............................

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgadt

(ofärgadt) groft omslagspapper, äfven bestruket

med asfalt eller liknande ämne .........

Anm. Omslagspapper, vägande 30 gram eller därunder

per kvm., hänföres till silkespapper.

skrif- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,

silkes- och annat fint omslagspapper samt

andra, ej särskildt nämnda slag af papper,

allt försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller

färgadt i massan:

inkommande med kuverter i askar af papp,

papper eller trä, äfven med inredning för

anbringande af olika slag af pappersark,

korrespondenskort eller kuverter (s. k

papeterier) ..................................................

andra slag:

försedt med vattenmärke (äfven torr
stämpladt);

äfvensom linjeradt..............

icke försedt med vattenmärke och ej

linjeradt................................................

färg bestruket s. k. kriteradt jämväl hänföres,

förgylldt, försilfradt eller belagdt med annan

metall, fernissadt, lackeradt, försedt med tryckts

mönster i en eller flera färger, stansadt (ej :

mönster), plisseradt och pressadt, såsom s. k

linneimitation; äfvensom kartongpapper .......

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-,

äfven imiteradt; impregneradt eller bestru
-

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 10

1 kg.

—: 02

lkg.

—: 50

lkg.

—: 20

lkg.

—: 10

lkg.

—:20

s. 131 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

131

305.

306.

307.

308.

309

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

ket med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor,

fett, vax, lim, gummi och. dylika till färger

ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt..................

Vulcanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp

i plattor eller skifvor (ark) ..............................

Anm. Vulcanfiber i rör eller stänger hänföres till arbeten

af pappersmassa.

väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall ..

Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller polerpapper

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,

att, därest varan väger under 350 gram per

kvm., hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöres af två eller

flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hänförlig

vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats

i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och

dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort.

Korrespondens- och visitkort, inkommande med kuvert i

askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

4. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp,

som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende

vid tullbehandlingen.

5. Vid tullbehandling af papper, alla slag, medgifves

ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

relief- (försedda med inpressade mönster), alla

slag, äfven i förening med andra ämnen .....

botten- (å endera sidan bestrukna med grund

färg), alla slag; äfvensom naturelltapeter

(tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt

de äro sammetsliknande, pressade (goffrerade),

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

—: 20

1 kg-

—: 15

1 kg.

—: 40

1 kg.

—: 10

1 kg

1: —

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

810.

311,

312.

313.

314.

315.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

fernissade, lackerade eller med glimmer eller

metall belagda (bronserade) .................................

andra slag ...................................................................

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta,

figurerade eller ofigurerade ark, afsedda att sönderskäras

till spelkort................................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift

erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt.

Papperspåsar; äfvensom kuverter för bref, fotografier

och dylikt:

utan förening med andra ämnen och icke försedda

med tryck utvändigt ........................

i förening med pergamentpapper (äfven oäkta),

metallpapper eller andra ämnen, såsom metallbeslag,

spånadsvaror, gelatin eller stanniol

eller försedda med tryck utvändigt...............

Anmärkningar till n:r 312 och 313.

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper i

askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier

enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken,

samt vykortsalbum; äfvensom delar till sådana

album ..............................................................................

Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 314 och 315.

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes

ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappersmassa,

papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent

eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt

Kvantitet

för tullberäkningen.

lkg.

lkg.

lkg.

lkg.

lkg,

lkg,

lkg,

Tullsats.

Kr. öre

—: 50

—: 25

2: —

—: 30

—: 50

1: 50

2: —

s. 133 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

133

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

316.

317.

318.

319.

320.

321 j

andra, ej särskild! nämnda album; lösa bokpärmar

eller delar därtill samt samlingspärmar för bref,

räkningar och dylikt:

öfverklädda med skinn eller med annan spånads
vara

än vaxduk ...............................................

Anm. Vid bokryggar eller bokhörn af spånadsvara

eller skinn fästes ej afseende.

andra slag.................................................................

Anm. till n:r 316 och 317. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, hålslagna

jacquardkort, äfven sammanhäftade, rör af papper,

ej till annan rubrik hänförliga, samt klistrad

wellpapp eller wellpapper .....................................

Anatomiska modeller för undervisningsändamål...

Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,

adresskort, matsedlar och dylikt; äfvensom etiketter,

alla slag, utan bokstafstryck..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor,

fodral och attrapper af papp, papper eller pappersmassa

i förening med spånadsvara, innehållande

silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller försilfrad

metall eller med celluloid eller annat dylikt

formbart ämne............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af papp, papper eller

pappersmassa, äfven i förening med annat ämne:

322. förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade,

lackerade eller beströdda med glimmerbrons

andra slag:

323. försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller

annat), målning, pikering, goffrering

lkg,

1 kg

lkg.

lkg.

lkg.

lkg.

1: —

—: 50

—: 08

fria.

—: 50

2: —

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

lkg.

1: —

—: 50

i _

fria.

lkg.

lkg.

—: 50

2: —

fria.

lkg.

1:50

\ 324.

325.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

(pressning) eller stansade mönster, äfven

om sådan bearbetning anbragts endast

å montering eller etikett ....................

utan sådan bearbetning..............................

Anmärkningar till n:r 322—324.

1. Vid tullbehandling af förpackningskartonger med eller

utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld,

försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej heller

vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna är förgylld,

försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i mer än en färg.

2. Vid tullbehandling af papp-, pappers- och pappersmassearbeten

medgifves ej afdrag i vikten för askar och

pappersomslag.

Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och

makulerade tryckalster, begagnade frimärken

härunder inbegripna ............................................

326.

327.

328.

329.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt

målningar.

Böcker, tryckta, ej särskildt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket,

inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsi

i andra band eller med guldsnitt .....

Anm. till n:r 326 och 327. Afdrag i vikten medgi

ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

andra slag; äfvensom tidningar, tidskrii

och handskrifter samt böcker med upphö

bokstäfver (s. k. blindskrift) ....................

ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

135

330.

331.

332.

333.

334.

VII B. Tryckalster etc.

kartonnerade, bundna eller på väf uppfodrade

.........................................................

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med

eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet ......................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna ..................

Bilder, alla slag, som mångfaldigats genom tryck

eller annorledes, oinfattade, (äfven anbragta på

annat material än papp eller papper) såsom

etsningar, stålstick, kopparstick, träsnitt, ljus''

tryck, oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder),

litografier, fotografier, härunder inbegripna vy

kort och gratulationskort, alla slag, jämväl i

sammansättning med annat ämne; äfvensom

bilderböcker och målarböcker för barn, med eller

utan förklarande text ............................................

Anm. 1. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat

med bilder men utan sammanhängande text.

Anm. 2. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem

inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta

verket såsom del af detta.

Anm. 3. Infattade bilder draga den för infattningen bestämda

tull.

Anm. 4. Bilder, som underkastats ytterligare bearbetning,

såsom pressning eller stansning, tullbehandlas som

arbeten af papp, pappersmassa eller papper.

Anm. 5- Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappersmassa

eller papper, hänföras hit, allenast försåvidt

bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för

visst ändamål afsedd vara.

Anm. 6. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Tryckalster, ej särskildt nämnda, såsom kataloger,

affärscirkulär och annat merkantilt tryck:

med utländsk text, ej till nästföljande rubrik

hän förliga.............................................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

lkg

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

2: —

fria.

fria.

—: 75

fria.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 75

—

fria.

1 kg.

fritt.

3: —

—

fritt.

1 kg.

1 kg.

3: —

2: —

1 kg.

2: —

335

336

VII B. Tryckalster etc.

337

338.

339.

340

341.

342.

andra slag, härunder inbegripna alla visitkort,

adresskort, etiketter och matsedlar med bokstafstryck

samt med firmastämpel eller annat

dylikt bokstafstryck försedt papper, dock

ej omslagspapper.........................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Målningar (taflor), äfven på väf, trä, oädel metall

eller sten, oinfattade, ritningar och teckningar,

oinfattade, äfven inbundna eller uppfodrade på

papper, papp, väf eller dylikt..........................

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga

den för ramen bestämda tull.

Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt

däraf framställda varor.

A. Silke, äfven konstgjordt.

Silkesaffall, ofärgadt eller färgadt ......................

Vadd ..............................................................................

Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med

annat spånadsämne:

rått, ofärgadt; äfvensom s. k. gut...............

af kokt, äfven blekt, eller färgadt:

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, spolar, rullar

och dylikt................................................

annat ...............................................................

Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående af silke i förening

med annat spånadsämne, hänföres till silke, allenast

försåvidt silket i en sammanhängande tråd följer garnets

hela längd.

Filtväfnader med bomullsvarp och inslag af g

garn af silkesaffall, afpassade till filtar (s. k.

italienska), äfven fållade eller kantade............

s. 137 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

137

Vill A. Silke, äfven konstgjordt.

343. Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller

skurna, af silke enbart eller i förening med annat

spånadsämne.................................................................

Väfnader, ej särskildt nämnda:

344. af silke enbart eller i förening med högst 20

procent annat spånadsämne (helsiden).........

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne (halfsiden):

345. oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

100 gram eller därunder .......................

Anm. Såsom oblekt anses väfnaden, äfven om däri

ingående silkestrådar äro afkokta eller blekta.

346. andra slag.......................................................

Anm. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram

eller däröfver per kvm. och innehållande trådar,

helt eller delvis af silke, hänföras, så framt

silket utgör högst 3 procent af väfnadens hela

vikt, till väfnader af ull.

Anm. till n:r 344—346. Vid bestämmande af procenthalten

af annat spånadsämne än silke i hit hänförlig väfnad

räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller

med metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Anm. till n:r 342—346. Afdrag i vikten medgifves icke

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,

ej heller för inlägg, dock att såsom inlägg icke räknas

sådana på bräden fastsätta järnställningar med krokar,

på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upphakas

för att skyddas under transport.

Band, ej särskildt nämnda:

fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart

eller i förening med annat spånadsämne ...

andra slag:

af silke enbart eller i förening med högst

20 procent annat spånadsämne (helsiden

band) ...............................................................

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft.

347,

348.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

10: —

1 kg-

10: —

1 kg.

3: 50

1 kg-

5: —

i

lkg.

10: —

1 kg-

10: —

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

Vill A. Silke, äfven konstgjord.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

349.

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne (halfsidenband) .........

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på

bandstol framställda väfnader med varp och inslag,

äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i band- form ordnade längsgående och sammanklistrade spånads- fibrer eller garn samt i form af band af högst 20 cm.

bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spets- väfnader och tyll.

Snören och andra snörmakararbeten, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne, med eller utan inlägg af

trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och

med raka kanter samt utan annat mönster

än sådant, som åstadkommits genom färgadt

garn eller färgad tråd:

lkg.

5: —

350.

af silke enbart eller i förening med högst

20 procent annat spånadsämne ............

lkg.

10: —

351.

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne ..................................

lkg.

5: —

352.

andra slag.............................................................

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt

lkg.

10: —

nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes till- verkade af band eller af snören eller af band jämte

snören, äfven i förening med andra ämnen, tullbehandlas

såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag.

Anm. till n:r 348—351. Vid bestämmande af procenthalten

af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknas

såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med

metalltråd eller silke öfverspunnet gam.

353.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne..................................................

lkg.

12: —

354.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej

s. 139 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

139

Kvantitet

Vill A. Silke, äfven konstgjordt.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, af

silke enbart eller i förening med annat spånads- ämne, härunder inbegripna äfven vantar, sydda

af väfnad ......................................................................

1 kg.

9: —

Anm. till n:r 347—354- Afdrag i vikten medgifves ej för

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

B. Ull och andra djurhår.

355.

Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda,

tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta,

färgade eller tryckta; äfvensom människohår,

oarbetadt ...................................................

—

fria.

Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och

getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare

och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.

356.

Konstull (schoddy och mungo) samt ullaffall, s. k. ull- stoft härunder inbegripet, ofärgade eller färgade

357.

—

fria.

Vadd ......................................................................

1 kg.

—: 10

358.

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt:

af nöthår eller andra djurhår med undantag

af ull, äfven med inblandning af vegetabiliskt

spånadsämne........................................................

1 kg.

—: 10

af ull, äfven med inblandning af annat spånads-

ämne:

359.

maskinfilt, ändlös eller i slangform, för

fabriksbehof ...............................................

1 kg.

—: 50

360.

andra slag; äfvensom polerskifvor och andra

skifvor för tekniskt bruk af filt, äfven väfd

1 kg.

—: 90

Anm. till n:r 358—360. Afdrag i vikten medgifves ej

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt

stycke, ej heller för inlägg.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

VIII B. Ull och andra djurhår.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat

spånadsämne med undantag af silke:

Kr. öre

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

361.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter (t. o. in. n:r 40 metriskt)

1 kg.

—: 20

362.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter (öfver n:r 40 metriskt) .....

1 kg.

—: 30

blekt, färgadt eller tryckt:

363.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter ..............................................

1 kg-

—: 35

364.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än

40,000 meter......................................

1 kg.

—: 45

två- eller flertrådigt, ej särskildt nämndt:

oblekt och ofärgadt:

365.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

lkg.

—: 25

366.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1 kg-

—: 35

blekt, färgadt eller tryckt:

367.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

lkg.

—: 40

368.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

lkg.

—: 50

Anm. till n:r 365—368. Vid utrönande af för-

hållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadt

garn tages icke hänsyn till den minskning i det

enkla garnets längd, som förorsakats genom tvin-

ningen.

Anm. till n:r 361—368- Därest ett och samma kolly

innehåller gam af olika nummer, på grund hvaraf

garnet är underkastadt olika tull, och den olika

finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteck- ning angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

141

Kvantitet

Vill B. Ull och andra djurhår.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

effekt- eller fantasigarn:

369.

oblekt och ofärgadt.................................

1 kg.

—: 35

370.

blekt, färgadt eller tryckt; äfvensom

s. k. sniljgarn för mattillverkning ..

lkg.

—: 50

Anm. till n:r 369 och 370. Med effekt- eller

fantasigarn förstås sådant i regel två- eller flertrådigt

gam, som utefter hela sin längd eller på bestämda

afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor,

slingor, spiraler eller dylikt.

Anm. till n:r 361—370. Såsom oblekt och ofärgadt

garn tullbehandlas äfven s. k. falskfärgadt garn,

äfvensom grisaillegarn. Med falskfärgadt garn

förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn,

som vid tvättning i kallt eller kokande vatten

under 5 å 10 minuter helt och hållet eller åtmin-

stone till större delen förlorar sin färg, under det

att vattnet genast erhåller en tydlig färgning. Med!

grisaillegarn förstås ett af konstull eller ullaffall

spunnet, enkelt kamullsgarn af en gråaktig, grå- brun eller i allmänhet tämligen obestämd färg,

uppkommen genom blandning af ofärgade och

färgade (respektive mörkare och ljusare eller olik- färgade) ullhår eller fibrer.

371.

i smärre för detaljhandeln lämpade upp-

läggningar, såsom dockor, nystan, rullar

och dylikt ...................................................

lkg.

—: 65

372.

af andra djurhår, utan inblandning af annat

spånadsämne.........................................................

Väfnader af ull, äfven i förening med annat spånads- ämne med undantag af silke:

lkg.

—: 10

373.

pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller

rundväfd, för fabriksbehof ..............................

lkg.

—: 50

mattor:

374.

knutna...................................................................

plyschartade, icke knutna, oskurna eller

lkg.

2: —

skurna:

375.

metervara....................................................

lkg.

—: 75

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

1: 25

1 kg.

0: 60

lkg.

1: —

lkg.

1: 75

lkg.

1: 75

lkg.

1: 75

lkg.

1: 75

lkg.

2: 50

lkg.

lkg.

—: 25

—: 60

376.

377.

378.

379.

380.

381.

382

383.

j 384.

i 385.

Vill B. Ull och andra djurhår.

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

och försedda med fransar................

andra slag:

metervara ...............................................

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

och försedda med fransar..................

sammet och plysch samt sammets- och plysch
artade

väfnader, oskurna eller skurna.........

afpassade, ej särskildt nämnda, såsom borddukar,

hufvuddukar, schalar, filtar, draperier,

gardiner, väggbonader m. m...............

tvåskaftade (icke mönsterväfda) utan förening

med annat spånadsämne, oblekta eller blekta,

vägande per kvm. 100 gram eller därunder

andra slag, ej särskildt nämnda:

vägande per kvm. mer än 300 gram ...

vägande per kvm. 300 gram eller därunder;

äfvensom sådana kostymväfnader af mer

än 300 grams vikt per kvm., som innehålla

trådar helt eller delvis af silke, såframt

silket utgör högst 3 procent af väf
nadens

hela vikt ....................................

Väfnader af tagel eller andra djurhår, ej till ull

hänförliga, äfven i förening med annat spånads

ämne med undantag af silke och ull:

väfd hårfilt ............................................................

andra slag .............................................................

Anm. till n:r 384 och 385. Hit hänföras väfnader, allenast

försåvidt de till hufvudsaklig del bestå af tagel eller andra

till ull ej hänförliga djurhår eller ock åtminstone hela varpen

eller hela inslaget utgöres af sådant spånadsämne.

Anm. till n:r 373 — 385. Afdrag i vikten medgifves ej för

omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,

ej heller för inlägg.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

143

386.

387,

388,

389.

390.

391

392,

Vill B. Ull och andra djurhår.

Andra arbeten af tagel, ej särskilt nämnda; äfvensom

perukmakararbeten och andra arbeten af

människohår eller efterbildningar däraf, äfven i

förening med andra ämnen..................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda ......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Band, snören och andra snörmakararbeten samt

strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med

motsvarande varor af bomull.

Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

Drif- och transportremmar och andra, ej särskildt

nämnda tekniska artiklar, osydda eller sydda,

äfven i förening med andra ämnen med undantag

af kautschuk ...................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Kvantitet

för tullberäkningen.

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag

af bomull.

Lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej

särskildt nämnda vegetabiliska spånadsämnen,

ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sätt

beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom

affall däraf, härunder inbegripna blår och dref,

äfven tjärade, samt charpi .......................................

Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

1 kg.

1 kg

1 kg

Tullsats.

Kr. öre

2: 50

4: —

—: 35

fria.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

393.

394.

395.

396.

397.

398.

399.

400.

401.

402.

403.

404.

405.

406.

407.

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

af kokostågor, utan inblandning af annat

spånadsämne:

enkelt eller tvåtrådigt ................................

Kr. öre

fritt.

annat: hänföres till tågvirke och linor;

af jute, utan inblandning af annat spånadsämne:

enkelt:

oblekt och ofärgadt ..............................

lkg.

—: 06

blekt, färgadt eller tryckt .....................

lkg.

—: 18

två- eller flertrådigt:

af 5 mm. diameter och därunder:

oblekt och ofärgadt ..............................

lkg.

—: 20

blekt, färgadt eller tryckt ...............

lkg.

—: 40

af mer än 5 mm. diameter: hänföres till

tågvirke och linor;

af andra till Afd. VIII C hörande spånads- ämnen, äfven i förening med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

n:r 25 (engelsk numrering) och därunder

lkg.

—: 20

öfver n:r 25 till och med n:r 75 .........

lkg.

—: 25

öfver n:r 75 ..............................................

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

n:r 25 (engelsk numrering) och därunder

lkg.

fritt.

—: 40

öfver n:r 25 till och med n:r 75 .........

lkg.

—:45

öfver n:r 75 .............................................

fritt.

Anm. till n:r 400 — 405. Därest ett och samma

kolli innehåller garn af olika nummer, på grund

hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den

olika finleken icke är genom varan åsatt nummer- beteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet eller för gam, som

eljest på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet.

två- eller flertrådigt, tråd härunder inbe- gripen:

oblekt och ofärgadt .............................

lkg.

—:45

blekt, färgadt eller tryckt .................

lkg.

—: 65

s. 145 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

145

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

lkg.

—: 10

—: 15

lkg.

lkg.

—: 20

—: 40

408

409.

410.

411.

412.

415.

414.

415.

416.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:

icke flätade, äfven med inlägg af järntråd,

med en diameter:

af mer än 15 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn

af mer än 5 mm. till och med 15 mm.......

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för

100 meter, efter det enkla garnet räknadt:

enkelt: bänföres till garn;

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt .......................

blekt, fargadt eller tryckt ...........

med en vikt af mer än 17 men mindre

än 35 gram för 100 meter, efter det

enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt....................

blekt, färgadt eller tryckt.........

med en vikt af 17 gram eller därunder för

100 meter, efter det enkla garnet räknadt:

bänföres till garn;

Anm. till n:r 408. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt,

ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen,

tillhörande Afd. VIII C, med undantag af jute- och kokosfibrer,

hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter.

Anm. till n:r 411—416. Vid utrönande af förhållandet

mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke

hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,

som förorsakats genom tvinningen.

1 kg

flätade:

417. oblekta och ofärgade .............................................

418. blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlas

såsom snören och andra snörmakararbeten.

Bih. till Rik.sd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Htift.

lkg,

1 kg

25

50

—: 35

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

419.

420.

421.

422.

423.

424.

425.

426.

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Väfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning

af jute, ej hänförliga till mattor

Anm. Väfnader af kokostågor eller kokosgarn med inblandning

af annat spånadsämne tullbehandlas såsom

väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:

säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,

som på en yta af 2 cm. i kvadrat

innehåller sammanlagdt:

högst 15 varp- och inslagstrådar ...

mer än 15 varp- och inslagstrådar

1 kg. —: 10

1 kg. —: 12

Anm. till n:r 420 och 421. Till färgade

ränder i eller invid kanterna eller i midten

af väfnaden, afsedda att tjäna till märke å

däraf förfärdigade säckar, tages vid tullbehandlingen

icke hänsyn.

andra slag.......................................................

Anm. Hit hänföras plyschartade mattor af jute

äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne i

bottenväfnaden.

med inblandning till större eller mindre del

af annat spånadsämne: tullbehandlas såsom

väfnad af detta senare spånadsämne;

af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,

äfven i förening med bomull eller jute:

sammet och plysch samt sammets- och

plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna.........................................................

näsduksväfnader, som på en yta af 1

cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 50 varp- och inslagstrådar ...

mer än 50 varp- och inslagstrådar...

Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas

i bottenväfven, ej i bården.

1 kg.

—: 40

1 kg.

1: 75

1 kg.

lkg.

1:

2: 25

s. 147 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

147

427,

428,

429

430,

431,

432.

433,

434.

435,

436.

437.

438.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

bokbindarklot, äfven i förening med papper:

tullbehandlas lika med motsvarande vara

af bomull;

satin- eller atlasväfnader, hvilkas hela yta

är till väfnadssättet likartad ..................

tvåskaftade och kyprade väfnader, ej särskildt

nämnda, hvilkas hela yta är till väfnadssättet

likartad (icke mönsterväfda):

oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

500 gram eller däröfver.................

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller

inuti väfnaden, afsedda allenast att tjäna till

ledning vid klippning eller sömnadsarbete,

tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

andra, som på en yta af 1 cm. i

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 25 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .............

blekta, färgade eller tryckta

mer än 25 t. o. m. 35 varp- och

inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

blekta, färgade eller tryckta

mer än 35 t. o. m. 50 varpoch

inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

blekta, färgade eller tryckta

mer än 50 t. o. m. 65 varp- och

inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

blekta, färgade eller tryckta

mer än 65 varp- och inslagstrådar

.........................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

1: 25

1 kg.

—: 25

lkg.

lkg.

—: 35

—: 50

lkg.

lkg.

—: 55

—: 70

lkg.

lkg.

1: 10

1: SO

lkg.

lkg.

1: 90

2: 25

lkg.

1: 75

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

439.

440.

441.

442.

443.

444.

Anm. till n:r 429—438. Väfnader, i hvilka ingår

blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas,

där ej annorlunda är särskildt stadgadt, såsom

blekta, färgade eller tryckta.

andra slag, ej särskildt nämnda, mönsterväfda

härunder inbegripna,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 50 varp- och inslagstrådar......

mer än 50 varp- och inslagstrådar,

härunder jämväl inbegripna alla,

som hafva mönster, åstadkommet

genom olika trådtäthet.....................

Anmärkningar till n:r 428—440.

1. Väfnader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad,

men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar

åstadkomna randningar eller rutningar, tullbehandlas såsom

icke mönsterväfda.

2. För väfnader med inväfda namn, monogram, bokstäfver

eller siffror höjes tullsatsen med 20 procent utöfver

den för väfnaden eljest gällande.

Anm. till n:r 419—440. Vid tullbehandling af väfnader

medgifves ej afdrag i vikten för omslag af papper eller

väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda ......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Band, snören och andra snörmakararbeten samt

strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med

motsvarande varor af bomull.

Sadel gj ords väf:

tvåskaftad, oblekt och o färgad...............................

andra slag: hänföres till band.

lkg. 1:75

1 kg. 2: 50

lkg.

4: —

lkg.

-: 35

s. 149 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

149

445.

446.

447.

448.

449.

450.

451,

452,

453,

454,

455

456

457

458

459

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda

eller sydda, äfven i förening med annat ämne

med undantag af kautschuk ..............................

Fisknät och nät för tekniskt bruk, hängmattor,

pytsar eller hinkar och andra, ej särskildt nämnda

tekniska artiklar, äfven i förening med annat ämne

Anm. till n:r 443—446. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

D. Bomull.

Bomull:

okardad, äfven blekt, färgad eller kemiskt renad

kardad: tullbehandlas såsom vadd.

Bomullsaffall, alla slag, trassel härunder inbegripet

Vadd ............................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Garn:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

under n:r 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning....................................

n:r 12 och däröfver men under n:r 23

n:r 23 och däröfver ....................................

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning.....................................

n:r 12 och däröfver men under n:r 23

n:r 23 och däröfver ....................................

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt:

under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt

n:r 12 och däröfver men under n:r 23

n:r 23 och däröfver ...................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 35

1 kg.

—: 50

fri.

1 kg.

fritt.

—: 10

1 kg.

1 kg.

1 kg.

—: 12

—: 15

—: 20

1 kg.

lkg.

lkg.

—: 27

—: 30

—: 35

lkg.

lkg.

lkg.

—: 17

—: 20

—: 25

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

460.

461.

462.

463.

464.

465.

466.

Vill D. Bomull.

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt

n:r 12 och däröfver men under n:r 23 .....

n:r 23 och däröfver .....................................

Anm. till n:r 457—462. Vid utrönande af ett tvinnadt

garns nummer tages icke hänsyn till den minskning i det

enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen.

Anm. till n:r 451—462. Därest ett och samma kolli

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet

är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är

genom varan åsatt nummerbeteckning angifven, tillämpas

den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet.

Kvantitet

för tullberäkningen.

1 kg1

kglkg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 32

—: 35

—: 40

flertrådigt, mer än en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt............................................

blekt, färgadt eller tryckt...................................

Anm. till n:r 451—464. Merceriseradt och nitreradt garn

tullbehandlas lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, nystan, rullar och dylikt

Anm. Tråd tullbehandlas lika med garn.

effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med

flertrådigt, mer än en gång tvinnadt garn.

Anm. Med effekt- eller fantasigarn förstås sådant i regel

två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller

på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar,

öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

lkg.

lkg.

lkg.

25

40

—: 40

467.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:

maskinfilt för fabriksbehof, äfven ändlös; samt

segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 cm.

bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och

hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högst

36 varp- och inslagstrådar....................................

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller inuti segelduksväfnad,

afsedda allenast att tjäna till ledning vid

klippning eller sömnadsarbete, tages vid tullbehandlingen

icke hänsyn.

lkg.

—: 20

s. 151 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Kr 191.

151

468,

469,

470,

471

472,

478,

474,

475

476

477

478

479

VIII D. Bomull.

bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med

papper, samt appreterad väf till adresslappar

(s. k. labelklot).....................................................

fälb, plysch och sammet samt sammets- och

plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor

däraf:

s. k. manchester:

oblekt och ofärerad......................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

blekt eller färgad

cm. i

andra slag:

oblekta och ofärgade ......................

blekta, färgade eller tryckta ........

näsduksväfnader, som på en yta af 1

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar.....

mer än 60 varp- och inslagstrådar..

Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas i bottenväfven,

ej i bården.

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar,

gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väfnadssättet

likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar...

mer än 60 varp- och inslagstrådar

väfnader, ej särskilt nämnda, hvilkas hela yta

är till väfnadssättet likartad:

vägande per kvm. 250 gram eller däröfver

oblekta och ofärgade................................

blekta eller enfärgade.............................

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta

vägande per kvm. mindre än 250 gram,

men ej mindre än 100 gram,

lkg.

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

lkg,

lkg,

Tullsats.

Kr. öre

—: 40

—: 50

—: 90

—: 80

1: 60

1: 25

1: 50

lkg.

1: 25

lkg.

1: 50

lkg.

—: 50

lkg.

—: 90

1 kg.

1: 10

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

Vill D. Bomull.

för tull- ber&k-

Tullsats.

Kr. öre

som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne- hålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

480.

oblekta och ofärgade ...........................

1 kg-

—: 50

481.

blekta eller enfärgade ........................

lkg.

—: 90

482.

väfda i två eller flera färger; äfven-

som tryckta .......................................

1 kg.

1: 10

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

483.

oblekta och ofärgade...........................

lkg.

—: 75

484.

blekta eller enfärgade...........................

lkg.

1: 25

485.

väfda i två eller flera färger; äfven-

som tryckta .......................................

lkg.

1: 50

vägande per kvm. mindre än 100 gram,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne- hålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

486.

oblekta och ofärgade........................

lkg.

—: 75

487.

blekta eller enfärgade.....................

lkg.

1: 25

488.

väfda i två eller flera färger; äfven-

som tryckta....................................

lkg.

1: 50

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

489.

oblekta och ofärgade .....................

lkg.

1: —

490.

blekta eller enfärgade.....................

lkg.

1: 50

491.

väfda i två eller flera färger; äfven-

som tryckta....................................

andra slag, ej särskild! nämnda, härunder inbe- gripna mönsterväfda, äfven afpassade, såsom

lkg.

1:75

bord- och hufvuddukar, gardiner m. m.:

492.

oblekta och ofärgade.........................................

lkg.

1: —

493.

blekta eller enfärgade.......................................

lkg.

1: 50

494.

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta ..............................................................

lkg.

1: 75

Anm. till n:r 475 — 494. Väfnader, hvilkas hela yta är

till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade

s. 153 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

153

VIII D. Bomull.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

495.

496.

497.

498.

499.

varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller Tidningar,

tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.

Anmärkningar till n:r 467—494.

1. Vid tullbehandling af bomullsväfnader anses mercerisering

eller nitrering lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt

garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskildt

stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper

eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för

inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda:

trådgardinsväfnad af minst 50 cm. bredd och

slät (icke mönsterväfd) tyll..............................

andra slag.................................................................

Band, ej särskildt nämnda............................................

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.

på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,

äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform

ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer

eller garn samt i form af band af högst 20 cm. bredd

klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader

och tyll, eller stampad filt.

Snören och andra snörmakararbeten, ej särskildt

nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall

och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och

med raka kanter samt utan annat mönster,

än som åstadkommits genom färgadt garn

eller färgad tråd ..............................................

andra slag..................................................................

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt

nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade

af band eller af snören eller af band jämte snören,

äfven i förening med annat ämne med undantag af silke,

tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten,

andra slag.

1 kg.

1 kg1

kg.

2: 50

4: —

2: 25

1 kg. 2: 25

1 kg. 3: —

Bill. till Riksd. Frat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

500.

Vill D. Bomull.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga:

strumpor.....................................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

2: —

501.

vantar, äfven sydda af väfnad; äfvensom under- kläder, vägande högst 1 kg. per dussin ...

1 kg.

2: 50

502.

andra slag, metervara härunder inbegripen .

lkg.

1: 75

503.

Lamp- och ljusvekar .....................................................

lkg.

1: —

504.

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt häng- mattor, tågvirke och linor, äfven i förening

med annat ämne ......................................................

lkg.

—: 25

505.

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda

eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda

tekniska artiklar, äfven i förening med annat

ämne med undantag af kautschuk........................

lkg.

—: 35

506.

Anm. till n:r 495—505. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.

Väfnad er och andra spånadsvaror, impregnerade

eller öfverdragna med kautschuk eller förenade

medelst kautschukslösning eller genom mellan- lägg af kautschuk; äfvensom elastiska .spånads- varor, alla slag, innehållande strängar (trådar)

af kautschuk:

af oblekt och ofärgad väfnad eller annan spå- nadsvara, tydligen ämnade till tekniskt bruk

lkg.

—: 30

507.

andra slag:

innehållande silke................................................

lkg.

4: —

508.

icke innehållande silke ....................................

lkg.

2: —

Anm. till n:r 506—508. Vid tullbehandling af väfnader

medgifves icke afdrag i vikten för omslag af papper eller

väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg; i

fråga om andra hithörande artiklar medgifves ej afdrag

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

155

509.

510.

511.

512.

513.

Vill F. Spånadsvaror, vattentäta, etc.

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade

med annan massa än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade med annat ämne än

kautschuk; poler duk.

Väfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, belagda

eller impregnerade med annan massa än

kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt

fernissade eller lackerade väfnader:

mattor, linoleummattor härunder inbegripna

andra slag .........................................................

Väfnader, sammanklistrade medelst annat ämne än

kautschuk:

innehållande silke: tullbehandla^lika med sidenväfnader;
andra

slag................................................................

Polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-,

glas- och flintduk m. fl.........................................

Anm. till n:r 509—513. Afdrag i vikten medgifves ej

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,

ej heller för inlägg.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Anmärkningar till Afd. VIII A—F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst

spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat

sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskildt

stadgadt, att, oafsedt den myckenhet, hvari de olika bestånds

delarna ingå i varan, den i vederbörande rubriker först

nämnda beståndsdelen är bestämmande för varans rubricering

såsom vara af silke, ull, lin o. s. v,; dock att afseende

ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, hvilkas

förekomst uppenbarligen har till syfte att göra densamma

hänförlig till en rubrik med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende

vid stadens beskaffenhet.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven

guttaperka och balata.

1 kg.

1 kg.

lkg,

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 30

—: 60

1: —

—: 25

ii

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

514,

515

516.

517.

518.

519.

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskilt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat

ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,

solfjädrar.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade

men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda;

äfvensom spånadsvaror, fållade eller kantade men

utan annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda:

tullbehandlas lika med den spånadsvara, af hvilken

de framställts, med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.

Anm. 1. Till fållade och kantade varor utan annat

sömnadsarbete hänföras äfven sådana, som i omedelbart

sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.

Anm. 2. Sådana tillklippta eller utskurna spånadsvaror,

vid hvilkas tillklippning eller tillskärning tydligen intet

affall uppstått, tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de framställts utan förhöjning.

Segel: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de förfärdigats, utan förhöjning.

Anm. till n:r 514 och 515. Därest vid tullbehandling af segel

eller af tillklippta, utstansade, fållade eller kantade persedlar

af sådan väfnad, för hvilken tullsatsen är beroende

af väfnadens vikt per kvadratmeter, denna vikt icke kan

bestämdt utrönas, tillämpas den högre af de tullsatser,

hvilka kunna ifrågakomma, försåvidt icke varuägaren

tillhandahåller för undersökning lämpligt prof å varan.

Presenningar........................................................................

Säckar:

tydligen brukade och slitna................................

andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna):

tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de äro tillverkade, med tillägg af 15 procent

af tullbeloppet.

Skosulor af spånadsvara, äfven utan sömnadsarbete

Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädningsoch

ärmhållare samt andra dylika persedlar;

lkg.

1 kg.

—: 50

fria.

—: 40

s. 157 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

157

Kvantitet

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

äfvensom delar därtill af spånadsvara:

520.

af srulddraerararbete................................................

1 kg.

12: —

521.

af hel- eller halfsiden eller af elastiska band eller

snören, hvari silke ingår..............................

1 kg.

5: —

522.

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elas- tiska band eller snören, i hvilka silke icke

ingår...................................................................

Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5 kg.,

portföljer, etuier och askar, fodral, ej särskild!

nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker

lkg.

2: 25

samt necessärer, med eller utan inredning:

523.

utvändigt klädda med eller bestående af hel-

eller halfsiden ......................................................

lkg.

lkg.

4: —

524.

andra slag............................................................

1: 50

525.

Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg.,

nattsäckar, turist- och klädsäckar samt hattfodral,

med eller utan inredning:..........................................

lkg.

1: 50

Anm. till n:r 523—525. Vid utrönande af väskors

nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

Sängkläder, såsom madrasser, äfven resårmadrasser

med stoppning och öfvertyg, bolstrar, kuddar,

äfven soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar

m. fl.:

med öfvertyg af hel- eller halfsiden ...............

526.

lkg.

6: —

527.

med öfvertyg af annan väfnad...........................

lkg.

1: 50

528.

Afdelningsskärmar af spånadsvara, äfven i förening

med annat ämne ........................................................

100 kr.

15: —

529.

Tält och markiser af linne-, hamp- eller bomulls-

väfnad, äfven i förening med andra ämnen ......

Rullgardiner:

lkg.

1: 50

530.

utan käppar och mekanism: tullbehandlas efter

sin beskaffenhet;

531.

andra ..............................................................................

100 År.

15: —

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

VIII G. Sömnads- och andra arbeten etc

532.

583.

534.

535.

536.

537.

538.1

539.!

540.

541,

542.

543

544.

Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och

strukna, af väfnad, tillhörande Afd. Vill C eller D:

med broderier eller spetsar ...........................

andra slag..........................................................

Snörlif:

af hel- eller halfsiden.......................................

af annan väfnad ................................................

Hatt- och mössfoder af spånadsvara, äfven i förening

med annat material:

af hel- eller halfsiden......................................

andra slag...........................................................

Öfvertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret

eller sydt:

af hel- eller halfsiden.......................................

af annan väfnad ............................................

Broderier:

å spetsar, spetsväfnader och tyll:

å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari

silke icke ingår, äfven om de äro försedda

med annat sömnadsarbete; äfvensom broderad

sådan väfnad, synbarligen afsedd att

sönderklippas till remsor ...........................

andra: förtullas med 100 procents förhöjning

af tullsatsen för den vara, hvarå broderiet

utförts;

å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å

stampad filt: förtullas med 100 procents förhöjning

af den för sagda varor stadgade tull;

å remsor af linne- eller bomullsväfnad med un<

dantag af spetsväfnader och tyll, äfven om de

äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom

broderade sådana väfnader, synbarligen

afsedda att sönderklippas till remsor ........

andra slag

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

1 kg-

4: 50

3: 50

lkg.

lkg.

8: —

2: 25

lkg.

lkg.

4: —

2: —

lkg.

lkg.

12: —

5: —

lkg.

8: —

lkg.

lkg.

5: 50

4: —

s. 159 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

159

Kvantitet

545.

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt

nämnda, af spånadsvaror, impregnerade eller öfver- dragna med kautschuk eller förenade genom

mellanlägg af kautschuk; äfvensom arbeten, ej

särskilt nämnda, af elastiska spånadsvaror, inne- hållande strängar (trådar) af kautschuk:

ärmlappar, äfven utan sömnadsarbete:

af spånadsvara, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ........................

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

8: —

546.

andra ....................................................................

lkg.

2: 25

547.

Anm. till n:r 545 och 546. Hit hänföras äfven ärm- lappar af spånadsvara med foder af kautschuk.

andra slag:

af spånadsvaror, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara .......................

lkg.

6: —

548.

andra ..................................................................

lkg.

3: —

549.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller

impregnerade med annan massa än kautschuk:

oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet;

äfvensom mösskärmar .......................................

lkg.

—: 60

550.

andra slag..................................................................

lkg.

1: —

551.

552.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda:

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller

på strumpstol förfärdigade varor (äfven

metervara): förtullas utan förhöjning efter

hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt;

öfverrockar samt rockar, västar och byxor för

män och gossar af annan väfnad än hel- eller halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad: >

försedda med foder, uppslag, eller annan

besättning af varor, i hvilka silke

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

ingår; äfvensom alla, hvilka äro för- färdigade af sådan, silke innehållande

ylleväfnad, som ej är hänförlig till

halfsiden ..................................................

lkg.

4: —

Anm. Kantband eller snören, till skydd för

kanter eller påsydda för att ersätta knapphål,

räknas icke såsom besättning, ej heller krage.

553.

andra.............................................................

lkg.

3: —

554.

af annan väfnad, däri silke ej ingår.........

lkg.

2: —

andra slag:

af spetsar, spetsväfnader eller tyll:

555.

helt eller delvis af silke .............................

af annat spånadsämne:

lkg.

20: —

556.

med foder af hel- eller halfsiden .........

lkg.

9: —

557.

andra ....................................................

lkg.

7: —

af helsiden:

558.

försedda med broderier eller spetsar ......

lkg.

20: —

559.

andra ...............................................................

af halfsiden:

lkg.

16: —

560.

försedda med broderier eller spetsar ......

lkg.

10: —

561.

andra ..............................................................

lkg.

8: —

562.

af stampad filt...................................................

af annan spånadsvara:

lkg.

1: 60

563.

försedda med broderier eller spetsar; äfven-

som sådana som hafva foder, uppslag

eller annan besättning af varor, i hvilka

silke ingår .................................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för

lkg.

5: 25

kanter eller påsydda för att ersätta knapphål,

räknas icke såsom besättning, ej heller krage.

564.

andra .................................................................

lkg.

3: 50

Anmärkningar till förestående rubriker under Afd.

VIII G.

1. För sydda persedlar tages öfvertyget till grund för

tullberäkningen. Uppstår svårighet att bestämma

s. 161 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

161

VIII G. Sömnads- och andra arheten etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det

material, som drager högsta tullafgiften.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas

hålsöm, försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark,

kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta

prydnader; dock att en enkel kedjesöm, som blott

afser att fästa olika delar af en sydd persedel vid

hvarandra, icke räknas såsom broderi.

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana,

som äro försedda med applikation, för prydnadsändamål

påsydda band, snören, garn, fransar eller gulddragararbeten.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg

eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid bvilkas framställande

i stället för sömnad användts klister, lim,

kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

565.

566.

567.

568.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd,

gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd ........................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar,

spetsar, spetsväfnader och tyll samt

strumpstolsarbeten, innehållande metalltråd

eller med metalltråd öfverspunnet garn till

mer än 15 procent af varans hela vikt;

äfvensom paljetter och kantiljer, alla slag,

oafsedt materialets beskaffenhet.....................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet

i öfrigt.

Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade

hufvudsakligen af spånadsvaror, papper,

halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till

prydnadsändamål afsedda, af enahanda materiali

er förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar,

prydnadsfjädrar och dylikt........................

1 kg.

6: —

1 kg

12: —

1 kg.

15: —

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 41 Häft. 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

162 it

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

569.

570.

571.

572.

573.

574.

575.

576

577

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Delar till konstgjorda blommor och andra i nästföregående

rubrik upptagna artiklar..................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås

blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening

sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa

eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 565—569. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor och inlägg.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden...................

andra slag........................................

Hattflätor:

af halm, gräs, säf, bast, träspån, rot eller

andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen

hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i förening

med hvarandra........

i förening med silke eller vara, däri silke

ingår..............................................................

i förening med andra ämnen.....................

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet:

hänföras efter sin beskaffenhet antingen

till band eller till snören.

Anm. till n:r 573—575. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer.............................................

andra slag:

af vara, i hvilken silke ingår:

ogarnerade.................................

1 kg.

st.

st.

Tullsats.

Kr. öre

1: 25

—: 65

1 kg1

kg.

1 st.

1 st.

fria.

2: 50

1: —

4: —

1: 50

s. 163 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

163

578.

579.

580.

581.

582.

583.

584.

585.

586.

587.

588

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

garnerade .......................................................

monterade ......................................................

af oljad väfnad, s. k. sydvästar.................

af annat ämne:

ogarnerade, äfvensom mössor, sydda af

till rubrik n:r 572 hänförliga flätor,

samt s. k. filtstumpar, alla slag.........

andra slag......................................................

Anm. till n:r 577—582. Såsom garnerade anses hattar,

som äro försedda med foder (dock icke af papper) svettrem,

kantband eller andra enkla, fastsydda tillbehör,

eller som hafva ett kring kullen slätt anbragt band

eller snöre, äfven om bandet eller snöret är knutet eller

sydt till en enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel

Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts annat

arbete än som fordras för att gifva hatten dess form, för att

fästa öfvertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.

Prydnadsfjädrar (plymer):

strutsfjädrar:

oarbetade ..............................................................

arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna

andra slag:

oarbetade ............................................................

arbetade...............................................................

Anm. Såsom prydnadsfjädrar tullbehandla äfven hela

fågelskinn samt hela vingar och andra befjädrade delar

af fåglar, allt försåvidt varan kan anses afsedd till

montering af hattar eller till annat prydnadsändamål.

Konstgjordt fjäderpälsverk:

af strutsfjäder ......................................................

andra slag...............................................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

1 st

1 st

1 st.

1 St.

1 st.

1 kg

lkg.

1 kg

lkg

lkg.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

50

40

—: 60

—: 75

15:

40:

10:

30:

40:

30:

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

VIII G. Sömnads- och andra arheten etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

589.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet

Anm. till n:r 583—589. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor och inlägg.

IX. Kautschuk och kautschuksyaror samt packningar

af spånadsämnen.

590.

591.

592.

593.

594.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfvensom

s. k. regenereradt gummi ...........................

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej utvalsad

i plattor eller vidare bearbetad), med eller

utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel,

grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk

kautschuk.....................................................................

Arbeten af mjuk kautschuk:

kautschukstråd för tillverkning af elastiska

väfnader, band och snören.............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 mm. i

största dimension af tvärsektion.

plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk)

med inlägg eller omlägg af spånadsämne

eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial

samt packningar af mjuk kautschuk

i förening med spånadsämne, asbest eller

metall eller af spånads- eller annat ämne i

förening med kautschuk; äfvensom plattor

och andra packningar af asbest i förening

med spånadsämne eller af spånadsämne eller

asbest i förening med stearin, talg, talk och

dylika ämnen ..................................................

mattor, hof- och andra buffertar, proppar,

massiva hjulringar, äfven i längder, symaskinsringar,

ventiler, ventilkulor samt kaut
-

1 kg.

5: —

fria.

lkg.

15

fri.

lkg.

—: 30

s. 165 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

165

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre.

1 kg.

—: 80

1 kg.

—: 30

1 kg.

fria.

—: 50

1 kg.

1 kg.

—: 35

1: 20

1 kg.

2: —

lkg.

1: 50

1 kg-

—: 40

595,

596.

597,

598,

599,

600,

601

602.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror.

schuksvaror, ej särskild! nämnda, för industriella

ändamål, allt i eller utan förening

med annat ämne; äfvensom strängar, plattor,

packningar och tätningar, ej särskild! nämnda

slangar och rör, äfven i afpassade längder,

ej särskild! nämnda:

spiralslang och pansarslang, äfven försedd

med kopplingar eller annan aptering......

slangar, utvändigt bestående af rundväfd

bomulls-, hamp- eller linneväfnad med

eller utan impregnering och invändigt

belagda med ett tunnare, högst 2 mm.

tjockt lager af kautschuk ..........................

andra, äfven i förening med annat ämne...

drif- och transportremmar af kautschuk, guttaperka

eller balata, äfven i förening med

spånadsämnen, eller af spånadsämnen i förening

med kautschuk, guttaperka eller balata

kautschuksskodon

velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk,

äfven i förening med annat ämne, såsom

yttergummi eller delar därtill samt pedaloch

bromsgummi

andra varor, ej särskildt nämnda, af mjuk

kautschuk, enbart eller i förening med annat

såsom handskar, hinkar, dinappar,

ämne,

isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi

Anm. Såsom arbeten af mjuk kautschuk anses äfven

arbeten af guttaperka, af balata och af konstgjord mjuk

kautschuk,

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat

ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

603.

604.

605.

606

607

608

609

610

611

IX. Kautschuk och kautschuksvar or.

stänger, strängar (tråd) och rör, äfven i af
passade

stycken, samt packningar .....

knifskaft och ämnen därtill......................

andra varor, ei särskildt nämnda, af hård
-

varor, ej

gummi, äfven i förening med annat ämne,

såsom kirurg

Anm. till n:r 593—605. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Tegel:

X. Lervaror.

sandtegel härunder inbegripet

samt taktegel, alla slag:

oglaserade.................................................

glaserade .................................................

Anm. 1. Därest en till glaseradt fasadtegel eljest hänförlig

vara, som har båda de hvarandra motstående

största ytorna glaserade, genom perforering eller på annat

sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k.

klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor.

Anm. 2- Därest ett och samma kolli innehåller flera slag

af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den

högre tullsatsen för hela innehållet.

Anm 3. Krossadt eller pulveriseradt eldfast tegel tullbehandlas

som chamottmurbruk.

Byggnadsornament, äfven af terrakotta:

oglaserade..................................................................

glaserade.....................................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 50

fria.

1 kg.

1: 50

fria.

100 kg.

—: 10

100 kg.

100 kg.

• 35

1: —

100 kg

100 kg

3:

10:

s. 167 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

167

612.

613.

614.

615.

616.

617.

618.

619.

620

621

622,

628.

624,

X. Lervaror.

Golf- och väggplattor:

af 3 cm. tjocklek eller däröfver:

enfärgade och oglaserade ....................................

flerfärgade eller glaserade....................................

af mindre tjocklek:

enfärgade, oglaserade............................................

enfärgade, glaserade..............................................

flerfärgade, oglaserade eller glaserade .........

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golf- och

väggplattor af särskilda slag, underkastade olika tullafgifter,

tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.

Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mufflar

samt delar därtill; äfvensom alla andra, ej särskildt

nämnda arbeten af eldfast massa, oglaserade

eller glaserade...................................................

Rör, ej särskildt nämnda, och rördelar samt brunnar

och krabbor, oglaserade eller glaserade............

Kranar, kylrör, sträckstenar och andra för tekniskt

brak afsedda, ej särskildt nämnda och ej till

fajans- eller porslinsvaror hänförliga artiklar, äfven

armerade; samt till kulkvarnar afsedda kapslar

och kulor af porslin ...................................................

Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter, ej hänförliga

till fajans- eller porslinsvaror ..................

Kakel och kakelugnsornament:

hvita eller enfärgade .............................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade......

Anm. Vid tullbehandlingen fästes afseende endast vid

yttersidornas utseende.

Isolatorer, knoppar, inledningsrör, takbrickor och

andra artiklar för isolering af elektriska ledningar,

äfven i förening med järn:

hvita ...........................................................................

andra slag..................................................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

100 kg,

100 kg,

100 kg.

100 kg,

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 35

1: ^

3

10

16

1:50

—: 75

2: —

—: 05

—: 10

—: 16

—: 20

—: 25

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beråk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

625

626

627.

628.

629.

630.

631.

X. Lervaror.

Anm. till n:r 623 och 624. Om på en hit hänförlig, i öfrigt

hvit artikel finnes anbragt en pil eller annan beteckning

allenast till ledning för varans användning men af

oväsentlig betydelse för dess utseende, tages vid tullbehandlingen

icke hänsyn till denna beteckning.

Lyxföremål och andra artiklar, hvilka måste anses

hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke

eller endast i ringare mån till verkligt gagn,

såsom statyetter, vaser, ateniennprydnader, dekorationstallrikar

och andra väggprydnader m. m.

— men däremot icke blomkrukor, askkoppar,

sparbössor m. m. — äfven i förening med trä,

oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad .............................

Fajans- och porslinsvaror i förening med guld eller

silfver, vikten af askar, papper och dylikt omslag

inberäknad .....................................................................

Fajans- och porslinsvaror, ej särskildt nämnda, i

förening med annan oädel metall än järn .........

Arbeten, ej särskildt nämnda, af äkta porslin:

hvita eller enfärgade

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade......

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fajans (oäkta porslin)

samt krukmakargods och andra lervaror, ej särskildt

nämnda, äfven i förening med järn eller trä:

hvita eller enfärgade.............................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade

Anm. till n:r 628—631. Såsom enfärgade anses de

hithörande artiklar, som förete samma färg på hela

sin yta, hvarvid dock afseende icke fästes vid bottnars

undersida och dylika för varans utseende oväsentliga

delar af ytan, ej heller vid ojämnheter i färgen,

hvilka föranledas af tillverkningssättet och synbarligen

icke tillkommit i dekorativt syfte.

1 kg.

1: —

1 kg.

5: —

1 kg.

—: 60

lkg.

—: 30

1 kg-

—: 60

lkg.

—: 10

lkg.

—: 16

s. 169 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse 1Sr 191.

169

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

1 kg.

—: 02

—

fri.

lkg.

—: 06

lkg.

—: 30

lkg.

—: 10

lkg.

—: 07

lkg.

—: 09

lkg.

—: 12

4 Häft.

22

XI. Glas och glasvaror.

XI. Olas och glasvaror.

632.

633.

634.

635.

636.

637.

638.

639.

640.

Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k.

öfverfångstappar härunder inbegripna; äfvensom

glasull .........................................................................

Glaspulver; äfvensom glitter........................................

Anm. Vid tullbehandling af glitter medgifves ej afdraj

för askar, papper och dylikt omslag.

Emaljmassa, äfven pulveriserad.................................

Trottoar- och däcksglas, tråd-, katedral-, opalescent
-

vikt inberäknad

Anm. Hit hänföre

eller oslipadt.

eller annan oädel metall ........................................

Takpannor och tegel samt för fartyg afsedda sidventilglas,

med eller utan ramar; äfvenson

krubbor och tråg.......................................................

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

af mindre än 135 cm.

af 135 intill 245 cm. ..........

af 245 cm. eller däröfver .

Anmärkningar till n:r 638—640.

1. Vid tullbehandling af glas, som i

och bredden.

2. Afdrag i t

Bill. till Riksd. Prot. 1910.

10 Sami. 1 Afd. 1 Band.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

1 kg.

—: 25

—: 40

1 kg.

lkg.

—: 45

—: 60

—

fria.

lkg.

—: 70

lkg.

—: 10

lkg.

1 kg.

—: 02

—: 06

1 kg-

—: 15

lkg.

—: 60

641

642

643

644

645

646

647.

648.

649.

650.

651

XI. Glas och glasvaror.

ofolieradt: mattslipadt, slipadt och poleradt,

etsadt, böjdt eller kupig!;:

utan fasett- eller kantslipning ............

andra slag ............................................

folieradt:

utan fasett- eller kantslipning..................

andra slag ......................................................

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder.............................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fönster- eller spegelglas,

såsom glasmålningar, speglar, fotografiställ

o. s. v., äfven i förening med annat ämne, dock

ej guld eller silfver ............................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning

eller eljest annan dekorering än sådan, som

kan åstadkommas genom gravyr i formen:

af högst 100 grams rymd..........................

af större rymd:

buteljer af mörkgrön eller brun massa

för maltdrycker, mineralvatten, läsk

drycker, vin eller spritdrycker; äfvensom

damejeanner af sådan massa ..

andra slag ................................................

med slipade kanter eller bottnar eller med

inborrade, oslipade eller slipade proppar

men i öfrig! helt oslipade och utan målning,

förgyllning eller eljest annan dekorering

än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen.................................

andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda

med flätning eller annan beklädnad,

som icke utgör emballage ............................

s. 171 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

171

Kvantitet

XI. Glas och glasvaror.

för tull- beröt- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anm. Vid tullbehandling af flaskor om minst 3 liters

rymd eller damejeanner fästes ej afseende vid, om varan

är försedd med gröfre korgflätning.

652.

Rör, ä.fvpn t.iHalning samt Rtafvar

1 kg.

—: 10

Anm. Graderade rör hänföras till laboratorieartiklar.

65B.

Laboratorieartiklar, ej särskildt nämnda, såsom prof-

glas, kolfvar, pipetter och dylikt —....................

1 kg.

—: 40

654.

Isolatorer ................................................................

1 kg.

—: 25

655.

Optiska glas, oslipade eller slipade, lösa och oin- fattade, härunder inbegripna jämväl s. k. hel- pressade dioptriska glaslinser ................................

fria.

656.

Emalj ögon samt konstgjorda tänder, äfven af pors-

linsmassa .......................................................................

—

fria.

657.

Glas- eller emaljvaror i förening med guld eller

silfver, vikten af etuier, askar, papper och dylikt

omslag inberäknad ....................................................

1 kg.

5: —

Glas- och emalj varor, ej särskildt nämnda, äfven i

förening med annat ämne än guld eller silfver,

försåvidt de icke äro hänförliga till bijouteri-

varor, karaffiner härunder inbegripna:

658.

hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt,

måladt, förgylldt eller eljest med annan

dekorering än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen, härunder inbegripna

äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor

Anm. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid

1 kg.

1: —

tullbehandlingen ej afseende.

659.

råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas;

äfvensom lampkupor, ej särskildt nämnda,

samt lampglas......................................................

lkg.

—: 60

660.

andra slag............................-...................................

1 kg.

—: 45

661.

Glasskärf........................................................................

fri.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

100 kg.

fritt.

7: —

100 kg.

2: 50

—

fria.

100 kg.

1: 50

100 kg.

2: 50

662,

668.

664.

665.

666,

667

668,

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

XII. Metaller.

A. Järn och järnlegeringar samt arheten däraf.

Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wolframjärn,

molybdenjärn och andra icke smidbara,

ej särskild! nämnda slag af järn och järnlegeringar

Kisel] ärn (ferrosilicium) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel .......................

hållande mer än 15 procent kisel .......-.........

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s. k,

stålsand och järnsand härunder inbegripna; äfvensom

s. k. pulveriseradt järn, lyonerspån och

stålull ...........................................................................

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods:

icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller där

öfver ..........................................................«...

af mindre än 145 mm. invändig diameter, här

under inbegripna utan afseende å diameteri

alla ogängade och i öfrigt oarbetade muffar,

flänsar, proppar och hufvar.................

rördelar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar

och sifoner samt slussventiler til

rör, hänförliga till n:r 666.............................

Anmärkningar till n:r 666 — 668.

1. För emaljerade rör och rördelar utgår en tilläggstull

af 3 kr. per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utan

å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör

andra på likiiände sätt formade rör, äfvensom muffar,

flänsar, proppar och hufvar.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

173

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

669.

670.

671.

672.

673.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r 667, tullbehandlas

som armatur.

5. Plans värfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören

anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Eldstadsroster, ej särskild! nämnda, lod och vikter;

äfvensom gjutna lyktstolpar och kolonner —

Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan

eldstad, samt kaminer, ej särskild! nämnda,

värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kaloriferer,

radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings-

och andra galler, spjäll och dragluckor

till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor,

kastruller, pannor och krubbor, serverings- och

trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne,

soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor,

spottlådor, tvätt- och diskbord, afloppstrattar,

vattenlås, badkar samt andra dylika, gröfre

för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskilt

nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket,

grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och

källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig

del utgöras af icke smidbar! gods; äfvensom

gjutna delar till sådana föremål:

emalj erade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps-

och paraplyställ, bord, ej särskild! nämnda,

etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor,

stryk- och pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor

och pianorullar, luftväxlingsventiler och

spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de

till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbart gods:

emalj erade, förnicklade eller förtenta...............

andra slag ..............................................................

100 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

lkg.

2: 50

—: 11

—: 05

—: 18

—: 12

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

674.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kulör, särskild! inkommande:

blanka, härdade .................................................

för tull.

beräk- ningen.

lkg.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—• 50

675.

andra slag................................................................

—: 05

676.

Gjutna konstföremål och andra finare gjutgods- artiklar, såsom byster, medaljonger, blomster- vaser, skrif- och tändsticksställ, ljusstakar samt

orneradt gjutgods till kronor och lampor...........

lkg.

—: 50

677.

Göten, smältstycken, råstänger och råskenor, alla

slag, samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70

mm. i fyrkant med runda hörn, af götmetall

eller annat järn; äfvensom plåtämnen..................

100 kg.

2: —

678.

Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva

högst 600 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst

30 mm. tjocklek.

Järnvägs- och spårvägsskenor ......................

fria.

3: 50

679.

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till betong- arbeten; stänger med olika hårdhetsgrader i

tvärsektion (compoundstål), härunder inbegripna

äfven vridna eller på annat sätt fasonerade (s. k.

pansarskenor för kassahvalf); äfvensom varm- valsadt järn i stänger med invalsade mönster

eller eljest genom varmvalsning åstadkommen

olika storlek eller form å tvärsektion .................

100 kg.

680.

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar göra

ej varan hänförlig till denna rubrik.

Balk-, hörn- och annat varmvalsadt järn, ej särskild!

nämndt:

vägande 60 kg. eller däröfver per löpande

meter ....................................................................

fria.

681.

vägande mindre än 60 men ej mindre än 20

kg. per löpande meter ....................................

100 kg.

1:50

682.

af mindre vikt per löpande meter, s. k. vals- tråd härunder inbegripen ...........................

100 kg.

2: 50

Anm. År till denna rubrik hänförligt järn öfverdraget

med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa

metaller, förhöjes tullen med 15 procent.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

175

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

688.

684.

685.

686.

687.

688.

689.

690.

Snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, härunder äfven

inbegripna tillformade ämnen af sådant stål......

Anm. Till snabbsvarfstål hänföres stål, som, helt eller

delvis befriadt från glödspån, två minuter efter nedsänkning

i salpetersyra af rumstemperatur och af 1.20 egentlig

vikt visar ingen eller högst obetydlig gasutveckling.

Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabbsvarfstål;

äfvensom annat smidt järn, i stänger......

Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor

eller ringar, utan afseende på genomskärningens

form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion

(bredd):

platt (med två motstående sidor större än de

två öfriga):

af 0.9 mm. tjocklek eller däröfver...........

af mindre än 0.9 men icke under 0.4

mm. tjocklek..............................................

af mindre än 0.4 mm. tjocklek ..............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt;

äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen,

ej vidare bearbetade..........................

af annan form ..................................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen

en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter

kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta.

Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm.

bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 680— 682 och 685—687. Smidbart järn i

form af plattjärn, som har en bredd af mer än 250

mm. och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondel af

bredden, förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag

af annan metall eller annan ytbetäckning,

andra än kallvalsade, äfven om de

äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade

mönster:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ...........

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

25: —

7: 50

3: 50

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

691.

692.

693.

694

695,

696

697.

698.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af mindre än 3 mm. men icke under 0.6

mm. tjocklek............................................

af mindre än 0.6 mm. men icke mindre

än 0.3 mm. tjocklek; äfvensom plåtar,

alla slag, med olika hårdhetsgrader i

tvärsektion (compoundstålplåtar)......

af mindre än 0.3 mm. tjocklek .........

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade)

eller med matt oxidfri yta (betade)

eller med speglande oxidbinna (s. k. glansplåt),

polerade, målade, fernissade, förnicklade,

lackerade, emaljerade, brunerade eller

mönsterpressade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ..............

af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven

som kallvalsad plåt af mindre tjocklek

än 0.2 5 mm........„................................

af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än

kallvalsade —............................................

Anmärkningar till n:r 694—696.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som

efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med

tunn oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att skydda

plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning,

3. De mönsterpressade plåtarna förete, i motsats till

plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarand*

upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.

med rent eller blybaltigt tenn öfverdragna

med oädla metaller, andra än i n:r 694—697

nämnda, eller deras legeringar öfverdragna,

äfven om de äro korrugerade.......................

Anmärkningar till n:r 690—698.

1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre

än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent

2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt bredden

den för plåten bestämda tull.

Kvantitet

för tull- berök- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

4: 50

100 kg.

5: —

fria.

100 kg.

6: —

100 kg.

7: —

fria.

fria.

100 kg

7: —

s. 177 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

177

699.

700.

701.

702.

703.

704.

705.

706.

707.

708.

709.

710.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

böjda och. med kanterna hopsvetsade; äfvensom

perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver.........

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1.6 mm. tjocklek .................................

af mindre än 1.6 mm. tjocklek............

Anm. till n:r 699 —701. Plåtar, böjda till rör och

med kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, försåvidt

den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med

dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är förfärdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade.......................................

emaljerade, förnicklade, förkopprade, förmässin
gade,

bronserade eller lackerade........................

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver:

pressade, svetsade eller förzinkade ...............

andra slag ..........................................................

vägande per stycke netto mindre än 20 kg. men

ej mindre än 1 kg..........................................

vägande per stycke netto mindre än 1 kg.

Rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan

än rund form å tvärsektionen, framställda antingen

af massiva ämnen eller ock af plattjärn

eller plåt genom hopböjning, med eller utan

efterföljande svetsning, lödning, nitning eller

falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink

eller dylikt rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar

af rör .....................................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler,

försedda med flänsar, rör med ökad gods
-

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

8: —

100 kg.

100 kg.

10: —

15: —

1 kg.

1: —

1 kg.

—: 50

1 kg.

1 kg.

—: 08

—: 06

1 kg.

1 kg.

—: 15

—: 20

100 kg.

4: —

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft.

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- ber&k- ningen.

Tullsats.

100 kg.

Kr. öre

5: —

100 kg.

6: —

100 kg.

8: —

!

100 kg.

10: —

100 kg.

35: —

711.

712.

713.

714.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

tjocklek på ändarna samt rör med ändarna

hopvällda..............................................................

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm.,

hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med

kanterna hopsvetsade, eljest till plåt- och bleckvaror, ej

särskildt nämnda.

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form

å tvärsektionen, äfven bearbetade:

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek......

af mindre godstjocklek..................................

Anmärkningar till n:r 709—712.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett omhölje

af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbehandlas

som rör af den metall, hvaraf omhöljet består.

2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,

korsrör och andra på liknande sätt formade rördelar,

allt försåvidt de äro framställda af

smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser...........................................................................

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kalldraget

band- och fasonjärn härunder inbegripet,

allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i

största dimension af tvärsektion:

polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt

tråd med växlande tvärsektion å olika delar

af samma stycke ..........................................

Anm. 1. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast

genom dragning erhållit en blank yta.

Anm. 2. S. k. silfverstål, hållande mer än 10 mm. i

största dimension af tvärsektionen, hänföres till verktygsstål,

i stänger, smidt.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

179

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

*

100 kg.

5: —

100 kg.

100 kg.

6: —

8: —

100 kg.

5: —

100 kg.

7: —

100 kg.

10: —

715

716

717

718

719

720

721

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag:

platt (med två motstående sidor större än

de två öfriga):

af 0.6 mm. tjocklek eller däröfver

af mindre än 0.6 mm. men icke under

0.3 mm. tjocklek.............................

af mindre än 0.3 mm. tjocklek .....

af annan form än platt, såsom rund, Uformad

o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd:

mension af tvärsektion......................

af mindre än 1.5 mm. men icke unde]

0.5 mm. i största dimension af tvärsektion

...................................................

sion af tvärsektion ......................

Anmärkningar till n:r 714—720.

1. Tråd, öfverdragen med annan oädel metall med

undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas

med 20 procents förhöjning af tullen för motsvarande

tråd utan öfverdrag.

2. Beträffande s. k. solftråd iakttages, att den

enkla trådens tjocklek lägges till grund för tullbehandlingen.

3. Kallvalsad eller dragen tråd af mer än 10 mm. i

största dimension af tvärsektion förtullas, där ej annorlunda

är särskilt stadgadt, som kallvalsade stänger.

4. Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd

med eller utan taggar, stängselduk och annan järntrådsduk,

möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändar

samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas

med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro

förfärdigade.

Ang. vaxtråd, se rubrik n:r 682.

Jfr anm. 2 till Afd. XII A.

Träd, öfverspunnen eller öfverklädd med spånadsämne

eller papper; äfvensom formade fjädrar af

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

platt tråd af högst 10 mm. bredd till beklädnads- persedlar eller liknande ändamål, med eller utan

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

722.

öfverklädnad och beslag............................................

Planschetter; äfvensom formade fjädrar af mer än

10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller

liknande ändamål, med eller utan öfverklädnad

1 kg-

1: —

och beslag ...............

lkg.

• 40

723.

Anm. till n:r 721 och 722. Vid bestämmande af bredder

å öfverkladda fjädrar tages ej hänsyn till öfverklädnaden.

Drif- och urfjädrar af band eller af platt tråd, hållande

i bredd mer än 3 mm.; paraply- och parasoll- spröt med tillformade ändar, med eller utan

724.

gafflar, äfvensom gafflar till sådana spröt .........

Anm. Drif- och urfjädrar af platt tråd med högst 3 mm.

bredd tullbehandlas såsom delar af urverk.

Paraply- och parasollställningar, sammansatta, äfven

1 kg.

—: 50

725.

med käppar af annat ämne än järn.....................

Solf af järntråd:

af 0.6 mm. eller däröfver i största dimension

lkg.

—: 80

726.

af tvärsektion......................................................

under 0.6 mm. i största dimension af tvär-

lkg.

—: 75

sektion............................ ..........

lkg.

2-_

Anm. till n:r 725 och 726. Består varan af sammanlödda

trådar, lägges den enkla trådens dimension till grund för

tullbehandlingen.

727.

728.

Sängbottnar af järntråd med ramar af trä ............

Stängselband, framställdt af vridet platt- eller fason-

lkg.

—: 15

729.

järn ................................................................................

Möbelspik och s. k. koffertnaglar, äfven med huf-

lkg.

—: 10

vud af annan oädel metall eller öfverklädda.....

Spik och stift, ej särskildt nämnda, äfven med

hufvud helt eller delvis af annan metall än

järn:

lkg.

t

—: 50

s. 181 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

181

730.

731.

732.

733.

734.

735

736

737.

738.

739.

740.

741.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af mindre längd än 45 mm.; äfvensom hästskosöm,

hästskohakar och broddar, alla slag,

samt nubb ...................................................

af 45 mm. längd eller däröfver......................

Rälsspik, äfvensom spett ....................................

Träskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade

skrufvar, bultar och muttrar, vägande per stycke

netto högst 5 kg., samt mutterbrickor och nitar

(naglar):

af 12 mm. eller däröfver i diameter; äfvensom,

oafsedt dimensionen, för järnvägs- och spårvägsskenor

afsedda skarf- och syllbultar

med muttrar .....................................................

af 8 intill 12 mm. i diameter samt ringskrufvar

och krokar, alla slag, af järntråd; äfvensom

alla nitar icke hänförliga till nästföregående

rubrik...............................................................

af 4 intill 8 mm. i diameter........................

under 4 mm. i diameter.................................

Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta af 12 mm. eller

däröfver i diameter draga samma tull som muttrar af 8

intill 12 mm. i diameter.

Anm. 2. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan

gängan. Med en mutters eller mutterbrickas diameter

afses hålets diameter i dagen, dock att, där skrufvar inkomma

med påsatta muttrar, desamma i hvarje fall förtullas

efter den för muttern gällande tullsats.

Kättingar och kedjor, ej särskild! nämnda:

s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill

andra slag, hvari länkjärnet har en diameter:

af 25 mm. eller däröfver.................................

af från och med 6 till 25 mm....................

af mindre än 6 mm.; äfvensom ledbultkät
tingar

(Galls) ..................................................

Vagns- och spiralfjädrar, ej särskild! nämnda.........

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

15: —

100 kg.

6: 50

100 kg.

3: —

100 kg

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

6: —

20

30

60

15: —

5: —

8: —

10: —

20: -

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

742.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och mellan- klotsar, spårramar och stödskenor, spårväxlar,

spårkorsningar, fjäder och växeltungor; äfven- som spårramar till flyttbara järnvägar ...............

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

743.

Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellan- stag (förbindningsjärn), klämplattor, skenskor,

vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill, samt

andra, ej särskildt nämnda delar till spåranord- ninxyar .................................................

100 kg.

4: —

744.

Centralställverk och delar därtill ..............................

100 kg.

16: —

745.

Andra, ej särskildt nämnda delar och tillbehör till

signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägboms- anordningar; äfvensom till järnvägs- och spår- vägsvagnar hörande boggier och underreden,

med eller utan tillbehör ..........................................

100 kg.

i

8: —

746.

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:

axlar raka:

icke bearbetade .....................................................

100 kg.

6: —

747.

bearbetade ..............................................................

100 kg.

7: —

''748.

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar

hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrätt- ningar och koppelanordningar.J...........................

100 kg.

6: —

749.

100 kg.

7: —

750.

Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, så- som broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar;

äfvensom nitade master.............................................

100 kg.

4: 50

751.

Anm. Hit hänföras äfven valsade stänger, försedda med

bål.

Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar,

roderjärn och skeppsknän:

vägande per stycke netto 30 kg. eller däröfver

100 kg.

6: —

752.

af mindre vikt .........................................................

100 kg.

12: —

Propellrar (färdigarbetade); äfvensom färdiga, lösa

propellerblad:

s. 183 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

183

753.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre.

7: —

754.

af mindre vikt .........................................................

100 kg.

10: —

755.

Plogvändskifvor (plogfjöl) och plogbillspetsar.....

100 kg.

12: —

756.

Plogbillar och landsidor, bästräfs-, fjäderbarfs- och

kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar ...........

100 kg.

6: —

757.

Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar, alla slag;

skrufstycken, vägande per stycke netto 10 kg.

eller däröfver; skrufnyoklar (andra än skift- nycklar) och bräckjärn; hästskor; bänkplåtsaxar

och delar därtill samt järnbågar till sågar ........

100 kg.

10: —

758.

Skrufstycken, vägande per stycke netto mindre än

10 kff......

100 kg.

Ilig.

25: —

759.

Maskinhy fvelj ärn:

af 7 mm. tjocklek eller däröfver .....................

—: 25

760.

af mindre tjocklek...................................................

1 kg-

—: 50

761.

Knifvar för användning i papperstillverkningen,

lösa knifblad till skörde- och slåttermaskiner

samt hackelsemaskinknifvar; äfvensom andra

maskinknifvar, ej särskildt nämnda.......................

1 kg.

—: 25

762.

Anm. Hit hänföras äfven cirkelknifvar.

Knifvar till betrifningsmaskiner (schnitzelknifvar)

1 kg-

1: —

763.

Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och

bladhackor, grepar, högafflar och liknande större

gaffelformiga handredskap samt handräfsor, krat- tor och kreatursskrapor, allt med eller utan

skaft; äfvensom andra, ej särskildt nämnda hand- redskap för landtbruk eller trädgårdsskötsel,

gräsklippningsmaskiner härunder inbegripna......

1 kg.

—: 10

764.

Liar, skaror och halmknifvar, med eller utan skaft,

samt trädgårdssaxar för två händer ....................

Ilig.

—: 15

765.

Sågar, sågklingor och sågblad:

cirkelsågklingor samt stick-, rygg- och hand- sågar, tandade eller otandade ........................

blad till bandsågar för trä eller metall .........

1 kg.

—: 20

766.

lkg.

—: 50

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 75

1 kg.

—: 20

1 kg.

1 kg- 1 kg.

—: 15

—: 25

—: 40

1 kg.

—: 25

1 kg.

—: 06

1 kg.

lkg.

—: 10

—: 20

100 kr.

15: —

767

768

769

770

771

772

773,

774,

775,

776,

777,

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

blad till löfsågar och till metallsågar (bijou

terisågar, bågfilar för hand- eller maskin

kraft och rälssågar); äfvensom kedjesågar

sågar och sågblad, andra slag, ved- och

snickarsågar härunder inbegripna; äfvensom

sågbladsämnen, ej särskildt nämnda ......

Anm. Till sågblad och sågbladsämnen hänföras icke stensågblad.

Filar och raspar:

af mer än 35 cm. längd...................................

af mer än 16 cm. men ej öfver 35 cm. längd

af högst 16 cm. längd.........................................

Anm. Längden å filar och raspar mätes från spetsen till

skaftet.

Hyflar för bearbetning af trä, äfven med trästock,

samt hyfvelstockar af järn......................................

Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än

skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra

verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med

eller utan skaft:

vägande per stycke netto 5 kg. eller däröfver

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

men ej under 2.5 kg.; äfvensom yxor och

bilor, alla slag, oafsedt vikten.................

vägande per stycke netto mindre än 2.5 kg.

Spiralborrar för bearbetning af metall eller trä,

borrhylsor, brottschar (upprymmare), gängtappar,

gängbackar, gängkloppor, fräsar för bearbetning

af metall eller trä, träsnideriverktyg samt kor

dongtrissor...............................................................

Borrar, ej särskildt nämnda, borrsvängar, borreller

sparrsockar, tubpressar, ullsaxar, trädgårdssaxar

för en hand, handplåtsaxar, s. k. bultafklippare,

järn- och metalltrådsaxar, skärcirklar

s. 185 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

185

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

och rörafskärare samt delar därtill; äfvensom

skrufmejslar, med eller utan skaft......................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 30

778.

Tänger, alla slag, af mer än 16 cm. längd, samt

färdigarbetade lösa skänklar därtill; äfvensom

skiftnycklar, skrnftvingar, filklofvar och fäst- klofvar samt delar därtill........................................

1 kg.

—: 20

779.

Tänger, alla slag, af högst 16 cm. längd, samt

färdigarbetade lösa skänklar därtill .....................

lkg.

—: 75

780.

Cirklar af järn; hyfveljärn, ej särskildt nämnda,

svarfjärn, huggjärn, håljärn, stämjärn och bettlar;

skridskor och rullskor samt delar därtill; kork- skrufvar med eller utan skaft; äfvensom andra

korkutdrägare och delar därtill..............................

lkg.

—:45

781.

Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och

dylika vapen (med eller utan tillhörande baljor);

äfvensom delar därtill:

förgyllda, försilfrade, förnicklade eller etsade

lkg.

2:50

782.

andra slag..................................................................

lkg.

1: —

783.

Knifvar:

rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor

därtill ..................................................................

lkg.

5: —

784.

andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och

pennknifvar:

med ytterskållor af järn med oarbetad,

grofsmärglad eller pressad yta utan

annan beläggning än fernissa; äfvensom

med ytterskållor af trä eller gröfre ben- sorter, såsom oxben och dylikt:

med högst två blad eller instrument;

äfvensom lösa blad till knifvar, hän- förliga till rubrikerna n:r 784—787

lkg.

1: 50

785.

med mer än två blad eller instrument

1 kg.

3: —

786.

med ytterskållor af horn eller celluloid..

lkg.

3: —

787.

andra slag.........................................................

lkg.

8: —

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

788.

789.

790.

791.

792.

793.

794.

795.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Anm. Därest hopfällbara knifvar, dragande olika tull,

inkomma uppfästade på kartor, skall den högst tullbelagda

vara bestämmande för tullbehandlingen.

icke hopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar;

yrkesknifvar, ej särskild! nämnda, såsom

hof-, kakel-, sadelmakar- och skomakar
knifvar;

äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej

särskild! nämnda, såsom raderknifvar, samt

bords- och hushållsgafflar och s. k. porterbrytare:
med

skaft af silfver, förgylld eller försilfrad

metall, pärlemor, porslin, elfen

ben, hvalrosständer, celluloid eller ebo

nit; äfvensom dolkar med parerstång

med skaft af andra ämnen och ej till

nästföregående rubrik hänförliga;

äfvensom oskaftade .............................

Skedar af järnplåt, förtenta ....................................

Saxar, ej särskild! nämnda; äfvensom färdigarbetade

lösa skänklar därtill:

opolerade:

af mer än 15 cm. längd ...............................

af 15 cm. längd eller därunder; äfvensom

skräddarsaxar samt tandade hår- och

kreaturssaxar, opolerade eller polerade ...

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst

25 om. längd med ena öglan så formad, att den

lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.

polerade, ej till nästföregående rubrik hänförliga:
af

mer än 15 cm. längd ..........................

af 15 cm. längd eller därunder ...............

Kvantitet

för tull- beräk - ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 50

1 kg.

1: 50

1 kg- 1 kg.

—: 50

—: 30

1 kg-

—: 50

1 kg.

1: —

i kg.

1 kg.

2:_

4: —

s. 187 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

187

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

Kr. öre

Handkardor:

796.

friserkardor ...........................................................

lkg.

1: 50

797.

andra slag, såsom ull- och ryktkardor m. fl.;

äfvensom handkardläder .................................

1 kg.

—: 30

798.

Kardbeslag.......................

fria.

799.

Spindlar, särskildt inkommande, till spinneri-

maskiner .....................................................................

lkg.

—: 10

800.

Virknålar, sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar,

med eller utan skaft...... .....................

lkg.

2: —

801.

Nålar, ej särskildt nämnda, stickmaskinsnålar här-

under inbegripna..........

Verktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med

lkg.

—: 40

sorterade verktyg:

802.

innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera

äro små, gjutna och tydligen afsedda till

leksaker; äfvensom särskildt inkommande

dylika verktyg ..................................................

lkg.

2;_

803.

andra slag .......

Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygs-

lkg.

—: 50

etui innehåller verktyg af visst slag till större antal än

som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enligt

taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de

förtullas särskildt.

Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verk-

tyg, uppfästade ä kartor.

804.

Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt

dörrar till kassahvalf eller arkiv .......................

lkg.

—: 25

805.

Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra

dylika lås af järn, äfven i förening med annan

oädel metall, utan lackering eller annan ytbe- täckning, alla med eller utan tillhörande nyck- lar; äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller

lackerade och icke försedda med yttre anordning

af annan metall än järn ....................

1 kg.

—: 30

806.

Lås, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af

järn, äfven i förening med annan oädel metall,

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

TuUsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 50

lkg.

—: 50

lkg.

—: 20

lkg.

—: 40

lkg.

—: 15

lkg.

—: 25

lkg.

—: 18

lkg.

—: 30

lkg.

— :50

807.

808.

809.

810.

811.

812.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

813.

814.

815.

alla med eller utan tillhörande nycklar; kassaeller

förvaringsfack samt skåp för nycklar till

kassahvalf, kassaskåp eller kassafack; äfvensom

dörrstängare, ej särskildt nämnda ..................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar;

äfvensom söljor, beslag och andra dylika

delar eller tillbehör till seldon eller remtyg:

polerade, lackerade, förnicklade, försilfrade eller

förgyllda ...........................................................

andra slag .............................................................

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andri

dylika beslag, ej särskildt nämnda, för byggna

der och möbler:

förnicklade, förmässingade eller galvanisk

bronserade ...........................................................

andra slag...............................................................

Reglar; skjutdörrullar, äfven med rullar af anna

ämne än järn ...........................................................

Elektriska härdugnar; kokapparater, stryk- ocl

med gasformigt eller flytande bränsle, med tillhörande

lampor af järn ............................................

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskild''

nämnda, och sidostöd därtill:

helt och hållet af järn, äfven med knoppai

af mässing...........................................................

andra slag.

Anm. till n:r 813 och 814- Vid tullbehandlingen ai

sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfverrubriken

nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

189

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

vikten af fodral och tillbehör inberäknad; maskin- gevär och kulsprutor utan lavetter; äfvensom

färdigarbetade delar till sådana skjutvapen.........

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

1: 50

816

Krigsmateriel, ej särskild! nämnd, och delar därtill:

pansar .......................................................................

100 kr.

10: —

817.

andra slag, såsom kanoner, haubitser och

mörsare; äfvensom till sådana vapen hörande

riktmedel samt projektiler och patronhylsor,

tomma eller apterade till färdig ammunition;

lavetter, förställare och ammunitionsvagnar

samt torpeder ..................................................

100 kr.

15: —

818.

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven riktmedel, patron- hylsor och torpeder, som helt eller till hufvudsaklig del

bestå af annan metall än järn.

Tackjärnsskrot; äfvensom smidbart skrot ..................

fria.

819.

Icke smidbart gjutgods och varor däraf, ej sär- skild! nämnda:

icke bearbetade:

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

1 kg.

—:02.5

820.

vägande per stycke netto mindre än 100

kg. men icke mindre än 25 kg...............

1 kg.

—: 04

821.

vägande per stycke netto mindre än 25

kg. men icke mindre än 3 kg...............

lkg.

—: 06

822.

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg......................

1 kg.

—: 10

823.

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

lkg.

—: 12

824.

bearbetade:

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

lkg.

—: 04

825.

vägande per stycke netto mindre än 100

kg. men icke mindre än 25 kg...............

lkg.

—: 08

826.

vägande per stycke netto mindre än 25

kg. men icke mindre än 3 kg. .

lkg.

lkg.

—: 12

827.

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg.....................

—: 15

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

828.

XII A. Järn och jävhlegering ar etc.

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 20

829.

Smidbart gjutgods och andra varor af smidbart

järn (valsade, smidda, pressade, klippta eller

hejade), ej särskildt nämnda:

icke bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där- öfver ..................................................................

1 kg.

—: 04

830.

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg.............

1 kg.

—: 05

831.

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg........................

1 kg.

—• 06

832.

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg''........................

1 kg-

1 k.er.

—• 08

833.

i

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg..................

_• 10

834.

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

1 kg.

—: 12

835.

bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där- öfver ...................................................

1 kg-

1 kg.

• 05

836.

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg...........

—: 06

837.

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

1 kg.

—: 10

838.

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

1 kg-

—: 12

839.

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg:...................

1 kg.

lkg.

—• 15

840.

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

—: 20

Anm. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:r

826—828 eller 838—840 och vägande per stycke högst

10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äro

förgyllda eller försilfrade, 80 öre per kg., och då de äro

polerade, förnicklade, emaljerade, lackerade, förmässingade

eller galvaniskt bronserade, 35 öre per kg.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

191

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Anmärkningar till Afd. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2. Varor af järn, öfverdragna på mekanisk väg (pläterade)

med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas

som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad

sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt.

Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas

såsom försilfrade eller förgyllda.

3. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göres

skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana,

utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan

anses såsom bearbetad i det fall, att dess yta eller någon

del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats,

förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen

kan anses hafva haft till syfte att göra varan''

användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende

eller — med nedan angifna undantag — att skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskildt alla helt eller

delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyflade,

slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning

bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skurtrumma

rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade,

fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller

eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med

undantag, som i öfverrubriken till n:r 709 och 710 sägs)

liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt

hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande

af råytan efter gjutning, smidning eller valsning

har till följd att föremålet behandlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, afskärning,

svällning eller strypning af rörändar, bearbetning

på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af

dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra,

borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel,

afjämnande af brottytor liksom afskrotande af sjunkhufvuden,

ingöten och stiggöten samt en öfverstrykning

med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen

endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

841

842,

843,

844,

845

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen
-

4. Därest en i taxan ej särskilt nämnd järnvara är

sammansatt af smidbart och icke smidbart gods, förtullas

densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna

metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf.

Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel

metall framställda legeringar, såsom mässing,

brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjutna,

äfven försedda med öron, med eller utan

bål; äfvensom skrot ....................................■

arbeten däraf, ej särskildt nämnda:

plåtar och band:

af minst 0.2 mm. tjocklek:

valsade eller pressade, äfven med klippta

kanter:

rätvinkliga....................................

andra slag ...................................

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta

kanter, skålformiga ämnen för

patrontillverkning m. m. härunder

inbegripna, försedda med hål, pole

rade eller på annat, förut ej angifvet

sätt bearbetade och ej till nästföljande

rubrik hänförliga...............................

af mindre än 0.2 mm. tjocklek; äfvensom

afl perforerad plåt, s. k. silplåtar härunder

inbegripna ..................................

Anm. till n:r 842—845. Ur plåt klippta strimlor (band)

draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.

lkg,

1 kg

lkg

lkg

Tullsats.

Kr. öre

fria.

—: 10

—: 12

-: 20

-: 25

s. 193 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

193

«

846.

XII B. Koppar etc.

stänger (äfven i knippor eller ringar) val- sade, dragna, smidda eller profilpressade

(sprutade) men utan vidare bearbetning:

af rund, kvadratisk eller rektangulär

(äfven med rundade hörn) eller sex-

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

kantig genomskärning ........................

1 kg.

—: 10

847.

af annan genomskärning ........................

Anm. till n:r 846 och 847. År genomskärningen rektan- gulär, hänföres varan till stänger, allenast försåvidt tjock- leken uppgår till minst 2 mm. och motsvarar minst en

tiondel af bredden. Har genomskärningen genom drag- ning eller pressning bibringats annan än rektangulär form,

hänföres varan allt efter största dimension af tvärsektion

till stänger eller tråd.

1 kg.

—: 25

848.

849.

slaglod (lödmedel), gjutet, krossadt eller fräst

spik och nitar; äfvensom bultar, gängade

eller ogängade ...........................................

rör, äfven afsvarfvade på ytan och invändigt:

af rund genomskärning, i raka längder,

ej på annat sätt bearbetade, med hål

försedd stagbultkoppar härunder in-

1 kg.

—: 10

850.

1 kg.

—: 35

851.

begripen ...................................................

af annan än rund genomskärning eller

ornerade, afskurna i ringar eller på

1 kg-

—: 15

852.

annat sätt bearbetade...........................

Anm. 1. Till ringar hänföras rör, hvilkas längd

icke öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i

tvärsektion.

Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

träd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller

sexkantig genomskärning; äfvensom

s. k. trolleytråd (kontakttråd):

af 0.5 mm. eller däröfver i största

1 kg.

—: 35

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft.

25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

853

854

855

856

857

858

859.

860.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

dimension af tvärsektion, utan

öfverdrag af annan oädel metall;

äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter............

andra slag, ej särskildt nämnda...

af annan genomskärning .......................

förgylld eller försilfrad..............................

Anm. Till träd hänföres varan, endast försåvidt

den håller högst 10 mm. i största dimension af

tvärsektion, dock att denna inskränkning icke

gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel

hänföres till tråd, oafsedt bredden.

vriden till linor eller kablar, utan isolering

drager en tullförhöjning af 50 procent;

försedd med mantel af bly eller annan

metall, med eller utan armering, äfven

i förening med annat material; äfvensom

med dylik mantel försedda elektriska

ledningskablar eller linor, med eller

utan armering:

af högst 15 mm. diameter.............

af större diameter..............................

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant

på manteln.

öfverdragen med gummi, guttaperka eller

annan, icke särskildt nämnd isoleringsmassa,

enbart eller i förening med spå

nadsämne, papper eller asbest; äfvensom

på sådant sätt isolerade elektriska

ledningskablar, linor och snören:

armerad med järn eller annan metall

andra slag...............................................

Anm. till n:r 857—860. Omlindning med

stanniol anses icke som mantling eller armering.

lkg.

—: 10

1 kg.

—: 12

lkg.

—: 25

lkg.

2: 50

1 kg

1 kg

1 kg

1 kg

Tullsats.

Kr. öre

12

10

25

35

s. 195 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

195

861.

862.

XII B. Koppar etc.

isolerad antingen enbart medelst spånadsämne,

papper, asbest eller fernissa eller

medelst flera af dessa ämnen; äfvensom

på sådant sätt isolerade elektriska ledningskablar,

linor och snören:

af högst 0.5 mm. tråd tjocklek .........

af större trådtjocklek...........................

Amu. till n:r 859—862. Vid tullbehandlingen

fästes ej afseende vid impregnering af isolerings
-

Kvantitet

för tullberäk
-

Tullsats

1 kg.

1 kg.

Kr. öre

1: —

—: 50

863.

864.

ämne.

Anmärkningar till n:r 861 och 862.

1. Innehålla kablar, linor eller snören trådar

af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter

den tråd, som har minsta tjockleken.

2. Kablar eller snören, hvilkas ändar icke äro

åtkomliga för uppmätning af trådens tjocklek,

förtullas efter den högre tullsatsen.

på annat sätt isolerad; äfvensom andra elektriska

ledningskablar, linor och snören

vatten- och andra behållare utan rör och

100 kr.

10: —

maskinella anordningar samt vägande per

stycke netto mer än 100 kg......................

Anm. Tillämpning af denna tullsats må äga rum,

oaktadt rör finnas insatta, försåvidt de löstagas

och tullbehandlas särskildt efter hvad för sådana

är stadgadt.

duk:

1 kg

25

865.

866.

867.

868.

869.

870.

s. k. viror (ändlösa) samt duk af mer än

1 meters bredd ..........................................

andra slag.........................................................

propellrar:

vägande per stycke netto högst 50 kg.

af större vikt...................................................

lampbrännare utan ytbetäckning ..................

andra arbeten:

förgyllda eller försilfrade.............................

1 kg. —: 60

1 kg. —: 30

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1: 20

—: 40

—: 65

lkg.

2: 50

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

871.

XII B. Koppar etc.

förnicklade, fernissade, lackerade eller eljest

med annan, ej särskild! nämnd ^be- täckning än förtenning försedda; äfven- som toalett-, skriftygs- och bordsartiklar

utan ^betäckning med undantag af

skedar och gafflar, mat-, desert- och te-

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg-

Tullsats.

Kr. öre 1

—: 90

872.

andra slag.........................................................

lkg.

—: 50

873.

Bly:

oarbetadt; äfvensom skrot ...................................

fritt.

874.

arbetadt:

plåt, rör och rördelar; tråd och linor däraf

samt stänger; äfvensom blyull .................

fria.

875.

hagel och kulor..................................................

1 kg.

—: 10

876.

andra arbeten, ej särskilt nämnda:

förgyllda eller försilfrade...........................

lkg.

2: 50

877.

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskildt nämnd ^betäckning

försedda......................................................

lkg.

—: 90

878.

andra slag.......................................................

lkg.

—: 20

879.

Tenn:

oarbetadt; äfvensom skrot .................................

fritt.

880.

arbetadt:

rör och rördelar, plåt och tråd samt stänger

fria.

881.

rör, innehållande lödpasta................................

lkg.

—: 10

882.

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade.............................

lkg.

2: 50

883.

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskildt nämnd ytbetäck- ninar försedda .....................

1 ko-.

—: 90

884.

andra slag:..........................................

Ö

lkg.

—: 50

885.

Zink:

oarbetad; äfvensom skrot ...................................

fri.

886.

arbetad:

plåt, äfven med öfverdrag af annan oädel

s. 197 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

197

XII B. Koppar etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

metall, spik och nubb, tråd samt rör

och rördelar; anoder, gjutna, äfven för- sedda med öron, med eller utan hål;

äfvensom valsade plattor, försedda med

hål (s. k. ånfrpaTmezink) .............................

fria.

Anm. Tråd öfver 10 mm. i största dimension af

tvärsektion tullbehandlas som stänger.

c» oo as

00 00 00

00 00 00

stänger .................................................................

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade..........................

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning

försedda........................._.......................

lkg.

lkg.

lkg.

1 kg.

—: 10

2: 50

—: 90

890.

891.

andra slag.........................................................

—: 20

Aluminium och nickel samt ej särskildt nämnda

metaller, enkla eller sammansatta; äfvensom arbe- ten däraf, ej särskildt nämnda: tullbehandlas

såsom Koppar och motsvarande arbeten däraf.

Anmärkningar till Afd. XII B.

1. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld,

tullbehandlas som försilfrade eller förgyllda.

2. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upp- tagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral,

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

C. Arheten af oädel metall utan afseende å

metallens art.

892.

Tryckstämplar, stilar (typer), patriser och mässings- linjer för boktryckerier eller bokbinderier; äfven- som fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar,

såsom kvadrater, regietter och steg ....................

lkg.

—: 25

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

893.

XII C. Arbeten af oädel metall etc.

Tryckplåtar, af konstnär etsade eller graverade.....

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

894.

Musiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade)..

—

fria.

895.

Tryckplattor, ej särskilt nämnda (klischéer, mon- terade eller omonterade); äfvensom elektro-,

galvano- och stereotyper.........................................

100 kr.

15: —

896.

Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbe- gripen .......................................................................

1 ko-

—: 50

2: 50

897.

ö i

Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glans- guld och andra likartade preparater af guld......

lkg.

898.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

• flaskor och dylikt emballage, ej heller för mellanlägg.

Skrifpennor ......................................................................

1 kff.

1: 50

899.

Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålar

och nålar andra slag, ej särskildt nämnda, för- såvidt de ej äro till bijouterivaror hänför liga ...

lkg.

—: 60

900.

Häktor, hakar och hyskor; äfvensom fingerborgar

och syringar................................................................

lkg.

—: 50

901.

Anm. till n:r 898—900. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor.

Cirklar och passare, andra än af järn, samt cirkel- bestick...........................................................................

lkg.

-

2: —

902.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

Mynt ................................................................................

fria.

fria.

903.

Konstnärsarbeten.............................................................

—

904.

D. Adla metaller samt arbeten dåra/.

Guld:

oarbetadt; äfvensom skrot..................................

fritt.

905.

arbetadt:

plåt och tråd.......................................................

lkg.

2: 50

906.

mynt.......................................................................

—

fria.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

199

907

908.

909.

910.

911.

912.

913.

914,

915

916

XII D. Ädla metaller samt arbeten däraf.

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor .............................................

Silfver: ,

oarbetadt; äfvensom skrot ..................................

arbetadt:

stänger, ofasonerade..........................................

tråd, ofasonerad; äfvensom plåt... ...............

tråd och stänger, fasonerade..........„..............

mynt......................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor ...........................................

Anm. 1. Vid förtullning af guld- och silfverarbeten medgifves

ej afdrag i vikten för etuier, askar, papper och

dylikt omslag.

Anm. 2. Guld- och silfverarbeten, dragande tull enligt

någon af rubrikerna 907 och 913, skola förses med

kontrollstämpel af kontrollverket enligt hvad därom särskilt

är stadgadt.

Platina:

oarbetad .....................................................................

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,

papper och dylikt omslag.

andra slag .........................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

30: —

—

fritt.

—

fria.

lkg.

2: 50

lkg.

5: —

—

fria.

lkg.

20: —

XIII.

A.

Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

Maskiner, apparater och redskap,0)

ej elektriska.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport,

förvärmare, ej särskilt nämnda, vatten- och

andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier

och brännerier, maischor, kokare, diffusörer,

afdunstnings-, vacuum- och dekaterpannor, uppvärmnings-

och torkskåp, draftorkare och andra

1 kg

fri.

30: —

fria.

*) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

30: —

100 kg.

20: —

100 kg.

8: —

100 kg.

9: —

100 kg.

7: —

100 kg.

8: —

917.

918.

919.

920.

921.

922.

923.

924.

925.

926.

XIII A. "Maskiner etc-, ej elektriska.

roterande torkapparater, ej särskildt nämnda,

gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsapparater,

bojar samt behållarp för sandblästrar, allt försåvidt

de hufvudsakligen bestå af smidbart järn:

ångpannor och förvärmare med tuber eller rör

af annan metall än järn:

vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

af större vikt.................................................

roterande kokare......................................................

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör

af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg.............

andra, härunder inbegripna alla utan tuber

och rör:

nitade .........................................................

pressade eller svetsade..............................

Anm. till n:r 917—922. Består varan hufvudsakligen

af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma,

såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad

för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverbettare

tullbehandlas, om de inkomma sammansatta, såsom rör,

bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i söndertaget

skick, tullbehandlas de olika delarna hvar för sig

efter beskaffenheten.

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, kokare

och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade

eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar,

gallowaytuber, domar, manhålsluckor,

manhålsbyglar och dylikt:

nitade..........................................................................

pressade eller svetsade........................................

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; äfvensom

rörliga eldstadsroster .......................................

Rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

6: —

8: —

8: —

2: 50

s. 201 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

201

927

928

929

930

931

932

933,

934,

935,

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kondensorer:

utan tuber ............................................................

med järntuber ......................................................

med tuber af annan metall .............................

Anm. Pumpverk, tillhörande kondensorer, tullbehandlas

särskildt för sig enligt hvad för pumpar är stadgadt.

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och

explosionsmotorer, äfvensom varmluftsmotorer:

vägande per stycke netto högst 500 kg. ...

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 kg....................................

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg.

men ej mer än 5,000 kg............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Anm. till n:r 930 — 933. Svänghjul till motorer skola,

försåvidt de ej äro fastnitade vid maskineD, ej inberäknas

i maskinens vikt vid dess hänförande under viss

viktgrupp. Sådana svänghjul förtullas, därest maskinen

är underkastad vikttull, särskildt för sig.

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,

torkning, rostning, bränning, härdning, vältning,

smältning och bakning; äfvensom smidesässjor

och blåsbälgar ..............................................................

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare

(ej verktyg) utan stabbe och därtill

hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitnings-,

tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner;

press-, stans-, klipp-, bocknings- och

riktningsmaskiner — härunder inbegripna gotfreringsmaskiner

samt pressar, ej särskildt nämnda,

såsom prägel-, förgyllnings-, glätt- och packpressar

samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri-

och bleckslagerimaskiner, alla slag, ej

här förut nämnda; äfvensom form- och delningsmaskiner,

alla slag, samt knådningsmaskiner:

för hand- eller fotkraft..........................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

100 kg.

100 kg.

Br- is: —

25: —

100 kr.

10: —

100 kg.

25: —

100 kg.

100 kg.

15: —

10: —

100 kg.

100 kg.

6:

Bih. till Rilcsd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. .44 Höft.

7: —

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Riksdag em Skrifvelse Nr 191.

936.

937.

938.

939.

940.

941.

942.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

och ej till nästföljande rubrik hänförliga

Anmärkningar till n:r 935—938.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af här

nämnda slag,

2. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och

lufthammare förtullas särskildt efter hvad för gjutgods är

stadgadt.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och

riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydran

liska) försåvidt sådana maskiner väga per stycke

netto mer än 8,000 kg.........

Lyftblock, alla slag, med eller utan kätting; äfvensom

blockvagnar

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

100 kg.

10: —

100 kg.

8: —

100 kg.

4: —

943

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt

införda maskiner, förtullas efter hvad

taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf

elev atorn består, dock att därvid, därest skopor

och kedjor äro sammanhängande, den högsta

tullsatsen för dessa tillämpas.

Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga per

stycke netto högst 500 kg...................................

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500

kg., samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gång- och slipmaskiner

för bearbetning af metaller, andra

maskiner, afsedda att skära metaller, dock ej

klippmaskiner; äfvensom särskildt inkommande

dockor (spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter,

växellådor och indelningsapparater:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

100 kg.

100 kg.

100 kg

fria.

12: —

7: —

25: —

s. 203 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

203

944.

945.

946.

947.

948.

949.

950.

951

952

953

954

955

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäkningen,

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 1,000 kg,

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men

ej mer än 2,000 kg

vägande per stycke netto mer än 2,000 kg. men

ej mer än 5,000 kg,

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. men

ej mer än 10,000 kg.

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Sågramar och delar därtill, andra än sågblad..

Svarfvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågmaskiner

för fot- eller handkraft, afsedda för bearbetning

af trä, äfven om de äro försedda med remskifva,

allt dock endast försåvidt de väga per stycke

netto högst 500 kg,

Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-, borr- och stämmaskiner,

afsedda för bearbetning af trä, ej hänförliga

till nästföregående rubrik; äfvensom alla

andra, ej särskilt nämnda träbearbetningsmaskiner

samt maskiner, alla slag, för bearbetning

af kork:

vägande per stycke netto högst 250 kg

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 5,000 kg.....................................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Tryckpressar:

snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar,

med tillbehör, samt litografiska pressar, alla

slag, ljustryckspressar härunder inbegripna;

äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt

till sådana maskiner afsedda matriser ............

digelpressar, härunder inbegripna äfven handpressar

(icke litografiska) och korrekturpressar

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg

100 kg.

100 kg

100 kg.

100 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

18:

14:

10:

8

5

9

10: —

25: —

12: —

8: —

fria.

12: -

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Riksdagens Skrifvelse Nr 191,

956

957.

958.

959.

960.

961

962.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

---O-- --_-- uu^uugoiuooiviuw

härunder inbegripna.................................................

Sy- och stickmaskiner för handkraft, utan ställ

ningar; äfvensom öfverdelar till sy-, stick- ocl

nåtlingsmaskiner samt delar därtill, ej särskild

nämnda......................................................................

Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner sam

delar därtill af järn ..................................................

Kaffe-, krydd- och köttkvarnar, fruktskalnings-,

glass- och andra dylika för hushållsbehof eller

eljest för beredning af matvaror afsedda, ej särskilt

nämnda maskiner eller apparater; äfvensom

klädvridningsmaskiner:

vägande per stycke netto högst 15 kg.........

af större vikt.........................................................

Vältar, sladdar och andra för jordens beredning afsedda,

ej särskild! nämnda redskap, andra är

handredskap ...............................................................

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare; harfvar

och andra harfliknande åkerbruksredskap; skördeoch

slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare,

hästhackor och andra för sådd eller skörd

afsedda, ej särskild! nämnda apparater; harpor,

kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej

särskildt nämnda för sortering, rening och rensning

af säd, frö eller andra frukter afsedda

apparater; potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner,

rotfruktskärare, roterande krossare (äfven

sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar,

hackelsemaskiner och andra för fodervarors

sönderdelning afsedda maskiner; äfvensom halmelevatorer

och andra stackningsmaskiner............

Anm. Till ångplogar hörande lokomobiler och linor förtullas

särskildt efter hvad för dessa artiklar är stadgadt.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

20: —

100 kg.

40: —

100 kg.

8: —

100 kg.

100 kg.

18: —

12: —

100 kg.

5: —

100 kg.

7: —

s. 205 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

205

96B.

964.

965.

966.

967.

968.

969.

970.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Delar, ej särskild! nämnda, till skörde- och slätterna

askiner ......................................................................

Tröskverk, halm- och höpressar samt sånings
maskiner

och gödselspridare....................................

Mjölkskumningsmaskiner, alla system, såsom mjölkseparatorer,

mjölkcentrifuger och radiatorer;

äfvensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger

samt jäst- och slamcentrifuger:

för maskinkraft.........................................................

för hand- eller fotkraft, äfven försedda med

remskifva...............................................................

Kulor till separatorer och fettbestämningscentrifuger:
vägande

per stycke netto högst 10 kg.; äfvensom

färdigarbetade delar till sådana kulor,

alla slag ..............................................................

af högre vikt...........................................................

Lokomotiv, äfven elektriska .........................................

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och huggmaskiner

samt slipverk; raffinörer, holländare

och garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar

och pressvalsar med stativ för textileller

pappersindustrien samt kalandrar, äfven

hydrauliska, oafsedt för hvilken industri de äro

afsedda; pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner

med sibcylindrar eller viror; fals- och häftmaskiner

för bokbinderi- och pappersindustrierna, kuvertoch

påsmaskiner, bestryknings-, bronserings- och

klistringsmaskiner, kartong- och kartonnagemaskiner,

fuktmaskiner, skär- och rullmaskiner;

maskiner för tillverkning af tändsticksaskar samt

för sådana eller andra dylika askars hopskjutning,

etikettering, plåning och fyllning; ramiläggningsoch

ramurtagningsmaskiner för tändstickstillverk
-

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

12: —

100 kg.

8: —

100 kg.

15: —

100 kg.

25: —

100 kg.

100 kg.

100 kr.

150: —

100: —

10: —

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

i

i

ningen; kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner;

cigarrettmaskiner, kapsylmaskiner,

kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner; maltvändare;

hissmaskinerier, ej till annan rubrik

hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel;

ångmudderverk; ångturbiner samt särskildt inkommande

inre roterande delar därtill, ångmaskiner

och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv

och ångvältar; vatten turbiner och särskildt

inkommande löphjul därtill samt vattenhjul;

pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer,

blås- och kylmaskiner samt yttre omhöljen

och inre roterande delar till dessa maskiner;

brand- och trädgårdssprutor, maskiner för blandning

af betong, lera, sand eller dylikt; maskiner,

ej särskildt nämnda, för målning eller sönderdelning,

såsom tuggare, med eller utan underrede,

kul- och rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar,

kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,

valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-,

stärkelse-, choklad- och dylika industrier; mjölkkylare,

mjölkförvärmare, pastorer, kärnor, smörältningsmaskiner,

ostpressar och ostkvarnar;

centrifuger, ej särskildt nämnda, maskiner för

tvättning af linne och andra klädespersedlar;

manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar;

apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning

af kolsyrade drycker, tapp- och korkningsmaskiner

för mineralvattenfabrikationen, med

eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner;

pneumatiska maskiner, alla

slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontrollapparater;

axelkopplingar, fasta eller rörliga; siloch

siktapparater, massafångare, urvattnare, sib
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

207

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

971.

972.

97S.

974

975

976.

977.

978

979

cylindrar samt perforerade eller annorledes med

hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för

sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; regulatorer till

vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis

eller sockerbetor samt lyftbjul till sådana maskiner;

filterpressar; omröringsapparater för

kokare och behållare; bromsapparater, luft-,

vacuum- eller ång-, till järnvägs- och spårvägsvagnar;

äfvensom andra, ej särskildt nämnda

maskiner och apparater samt pneumatiska verk

tyg...................................................................................

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga

den för dessa senare bestämda tull.

Särskildt inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp

för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner,

kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner,

pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch

lufthammare för smidning samt förbränningsoch

explosionsmotorer in. fl.:

vägande per stycke netto högst 100 kg..........

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 200 kg.....................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg

Särskildt inkommande, bearbetade kolfvar, med e

utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.......

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

mer än 50 kg..............................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg.

Vefaxlar och vefstakar, alla slag:

blanksvarfvade eller eljest finarbetade............

andra ......................................................................

Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt r

skifvor, alla-slag, till gröpkvarnar................

100 kr.

10: —

100 kg.

55: —

100 kg.

100 kg.

30: —

16: —

100 kg.

55: —

100 kg.

100 kg.

30: —

16: —

100 kg.

100 kg.

10: —

6: —

100 kg.

15: —

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

Valsar och valscylindrar, ej särskild! nämnda:

980.

icke bearbetade ...........................................................

100 kg.

2: 50

bearbetade:

981.

med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af

järn i förening med annan oädel metall ...

100 kg.

10: —

982.

andra slag................................................................

100 kg.

8: —

Rull- och kullager:

finarbetade:

! 983.

vägande per stycke netto högst 1 kg.............

100 kg.

200: —

i 984.

vägande per stycke netto mer än 1 kg. men

ej mer än 15 kg..............................................

100 kg.

100: —

: 985.

vägande per stycke netto mer än 15 kg. ......

andra slag:

100 kg.

80: —

; 986.

vägande per stycke netto högst 15 kg..........

100 kg.

4,0:

1 987.

af större vikt...........................................................

Transmissioner, härunder innefattade släta axlar

(försedda med kilspår eller annorledes apterade),

lager, ej särskildt nämnda, och lagerboxar, sväng- hjul (utan regulator), rem- och linskifvor, ej

100 kg.

20:—|

särskildt nämnda, samt kugghjul med oarbetade

kuggar:

i

988.

vägande per stycke netto högst 500 kg.......

100 kg.

6: -

989.

af större vikt.........................................................

Anm. 1. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans med

100 kg.

4: —j

den maskin, för hvilken de äro afsedda, förtullas efter

hvad för maskinen är stadgadt.

Anm. 2. Remskifvor af plåt hänföras till plåt- och bleck-

varor, ej särskildt nämnda.

Skrufväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar:

i

990.

vägande per stycke netto högst 500 kg.............

100 kg.

12: —

991.

af större vikt ...............................................................

100 kg.

9: —1

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, appa-

rater och rörledningar, lös eller särskildt in-

1

s. 209 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

209

992.

993.

994.

995.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

kommande, såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,

smörj apparater, afskiljare och afledare

för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och

vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater

för badinrättningar; äfvensom injek

torer och ejektorer:

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst 5 kg.........

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg.......................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg....

andra slag: ...........................................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

Anmärkningar till n:r 992—995.

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, fullfärdiga

artiklar.

2. År en till någon af berörda rubriker hänförlig

vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen

med 50 procent.

Anmärkningar till Afd■ XIII A.

1. Tullsatsema gälla, där ej annorlunda är stadgadt,!

för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några1

mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag

af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån

sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren

aflämna förklarande beskrifning öfver och specifikation af

delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans

utgöra en maskin.

2. Den omständighet, att en maskin införes söndertagen

i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke;

utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för

maskinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpligheten

af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, utfärdas

af Konungen.

jBill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft.

Tullsats.

Kr. öre

25: —

15

10

50

27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull-

Tullsats.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

beräk-

ningen.

4. Inkommande lösa maskindelar, ej särskild! nämnda,

tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.

5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de

icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens

bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull- verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på

gemensam bottenplåt, förtullas denna särskild! såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf den består, försåvidt den kan lös- göras.

Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes

än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något

fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga våg- attiralj oanvändbar för viktens bestämmande.

Kr. öre

6. För sådana maskiner och apparater samt delar däraf,

för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvaije

fall motsvara minst 5 procent af varans värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka

olika tullsatser äro stadgade alltefter olika vikt per stycke,

må tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst

tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

B. Elektriska maskiner och apparater m. m.

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer

och omformare; äfvensom transformatorer och

dämprullar:

996.

vägande per stycke netto högst 50 kg............

100 kg.

70: —

997.

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej

mer än 100 kg. ...................................................

100 kg.

50: —

998.

vägande per stycke netto mer än 100 kg..men

ej mer än 500 kg..............................................

100 kg.

35: —

999.

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 3,000 kg..........................................

100 kg.

25: —

1000.

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg.

100 kg.

18: —

s. 211 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

211

XIII B. Elektriska maskiner etc
-

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

1001.

Anm. Elektriska maskiner, fastade på gemensam bottenplåt,

förtullas särskilt hvar för sig.

De till Afd. XIII A fogade allmänna anmärkningar

1—5 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende!

å elektriska maskiner.

Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borst-j

hållare och härfvor, särskild! inkommande: draga''

tull som elektriska maskiner med 50 procents

förhöjning.

Anm. till n:r 996—1001. För de i dessa rubriker:

upptagna maskiner och delar däraf skall tullen i hvarje

fall motsvara minst 10 procent af varans värde och må

i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade

varor i närmast lägre viktgrupp.

1002.

1008.

1004.

1005,

1006

Ackumulatorer:

omonterade element; till ackumulatorer hörande,

samtidigt inkommande träställningar och

gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till sådana

hörande träskifvor och trästafvar; till

ackumulatorer afsedda rektangulära glaskärl

af minst 3.5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade

trälådor; äfvensom galvaniska element

.....................................................................

helt eller delvis monterade element och batterier;

äfvensom hoplödda elektroder..............

Glödlampor:

koltrådslampor ........................................................

metalltrådslampor ......................-..........................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k.

nernstlampor samt glober, lyskroppar och motstånd

därtill; äfvensom strålkastare......................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

100 kg

100 kg,

1 kg

1 kg

1 kg

10: —

32: —

1: 50

4: —

—: 50

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

XIII B

Elektriska maskiner etc.

1007

1008,

1009.

1010.

lön

1012

1013

1014

1015.

1016.

1017.

socklar till glödlampor ............................................

För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, ej särskildt

nämndt:

vägande per stycke netto 3 kg. eller däröfvei

af mindre vikt:

kolborstar, äfven i förening med annat ämne

andra slag ...........................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pappa

och dylikt omslag.

instrumenttaflor, monterade

, * i. / O 7

inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstycken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare och dosströmställare..............

andra slag.................................................................

Anmärkningar till n:r 1011—1014.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegrafapparater

eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

af större vikt ..........................................................

Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxelbord;

äfvensom delar, ej särskildt nämnda, till

telefon- och telegrafapparater samt till telefonväxlar

och telefonväxelbord .....................„..........

Anm. Vid tullbehandling af här nämnda delar medgifves

ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

1 kg.

—: 03

1 kg.

1 kg.

3: —

—: 20

1 kg.

—: 35

1 kg.

—: 50

lkg.

1 kg.

—: 55

—: 75

lkg.

lkg.

1: 50

—: 80

lkg.

1: 50

s. 213 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

213

1018,

1019.

1020,

1021,

1022,

1023,

1024.

1025.

1026.

1027.

1028.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande) och

rörvinklar, med eller utan påsittande muffar,

äfvensom dosor till sådana ...................................

Anm. S. k. mikanitrör tull behandlas som arbeten af

glimmer.

Elektrotekniska specialapparater, ej särskildt nämnda,

såsom apparater för signalering eller orderöfverföring,

röntgenapparater, till annan rubrik ej

hänförliga apparater för trådlös telegrafi och

telefoni, malmseparatorer o. s. v.; äfvensom jack
lister

till telefonväxelbord ......................................

Se Afd.

Kvantitet

för tul]- beräkningen.

Tullsats.

Elektriska härdugnar och kokapparater m. m.:

XII A.

Elektriska mätinstrument: Se Afd. XVI.

C. Fartyg och fordon.

Fartyg och båtar, med eller utan tillbehör:

af järn med nettodräktighet af 40 registerton

eller därunder ....................................................

andra ...........................................................................

Velocipeder:

färdiga....................................................................

afpassade kedjor och andra delar, ej särskildt

nämnda ...............................................................

Motorvelocipeder:

färdiga.......................................................................

delar därtill, ej särskildt nämnda: tullbehandlas

som velocipeddelar.

Barnvagnar .......................................................................

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar ...................

godsvagnar, alla slag ..............................................

lkg.

100 kr.

100 kr.

1 st,

lkg.

1 st.

lkg.

100 kg.

100 kg.

Kr. öre

—: 20

10:

10: —

fria.

25: —

2: —

60: —

—: 25

15: —

8: —

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1029.

1030.

XIII C. Fartyg och fordon

1031

1032

1033.

1034.

1035

1036

1037.

Tendrar

Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med motorer

eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej

särskild! nämnda, äfven med motor försedda, samt

underreden därtill; äfvensom med gummiringar

försedda hjul till sådana åkdon eller fordon

XIY. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af

dessa ämnen, såsom ljus, tvål m. m.

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,

samt ceresin

och mineralolja, försåvidt den senare är huf
-

---------- i

går, emballagets vikt inberäknad

Anm. Smörjoljor, utgörande en blan

VVU --------• --- o

fet olja, tullbehandlas såsom rof- och rapsoljor.

Hartsoljor ......................................................................

Vegetabiliska, feta oljor:

linolja:

rå; äfvensom linoljesyra.............-.............-........

kokt: tullbehandlas som oljefernissa;

rof- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsoljesyror

..........-...........................................................

av ^ V J 7 J------

sesamolja och homullsfröolja:

på fat, större eller mindre .

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

12: —

100 kr.

\ ''

15: —

fria.

1 kg.

—: 02

—

fria.

1 kg-

— :07

lkg.

— :07

—

fria.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

215

Kvantitet

1038.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad ....

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 05

1039.

andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja, majsolja och sojaolja......

Växtfett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja

eller kokosnötolja, kakaosmör, japanvax och andra

vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rums- temperatur icke pläga förekomma i flytande form

fria.

1040.

fria.

1041.

Animaliska oljor, såsom tran, hvalraf olja och ister- olja (lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget,

såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur, ben- fett; ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvarfett)

fria.

1042.

Olein och andra, ej särskildt nämnda oljesyror.....

Stearin (stearinsyra)........................................................

—

fria.

1043.

1 kg.

—: 09

1044.

Glycerin, rå eller renad ...............................................

1 kg.

—: 04

1045.

Vax:

af insekter (bivax)..................................................

1 kg.

—: 15

1046.

karnaubavax, palmvax och annat växtvax.....

fria.

1047.

Arbeten af vax, ej särskildt nämnda:

mellanväggar för bikupor .................................

1 kg.

—: 50

1048.

andra slag, såsom figurer eller delar däraf,

blommor, frukter och dylikt ..........................

lkg.

2: —

1049.

Anmärkningar till n:r 1047 och 1048.

1. Arbeten af ceresin och paraffin tullbehandlas så- som arbeten af vax.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Fernissa:

sprit-, med eller utan tillsats af färgämne.....

1 kg.

1: 60

1050.

Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, inne- hållande mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid

tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt

är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg.

olje-, blekt linolja samt s. k. standolja här- under inbegripna ...............................................

lkg.

—: 10

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 30

lkg.

—: 05

lkg.

—: 12

lkg.

1: —

lkg.

—: 10

lkg.

—: 05

1051

1052.

105S.

1054.

1055.

1056

1057

XIV. Oljor och fett, vax etc.

Anm. 1. Till oljefernissa hänföres, förutom kokt linolja,

hvarje kokt fet, vegetabilisk olja med tillsats af mineraliska

torkmedel (siccativ) men icke innehållande andra

ämnen. Till denna rubrik hänföres således icke fernissa,

som innehåller eterarter, harts, terpentin, asfalt, terpentin

olja, mineralolja eller liknande ämnen.

Anm. 2. Såsom oljefernissa tullbehandlas äfven sådana

siccativ i fast form, som utgöras af olja eller harts i

förening med metalloxider eller metallsalter.

andra slag, såsom lackfernissa, äfven s. k

ugn sfernissa, samt asfaltlack och zaponlack,

med eller utan tillsats af färgämne —.....

Kitt, beredt af olja och fasta mineraliska ämnen

Ljus, alla slag ............................-...................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper ocl

dylikt omslag.

Tvål:

parfymerad; annan, i formade handstycken

kulor, figurer o. s. v. samt flytande ellei

mjuka tvålsorter, alla slag, i tuber, burka:

och dylikt, äfvensom transparent tvål........

andra slag.............................................-.................

Anmärkningar till n:r 1054 och 1055.

1. Surrogat för tvål, såsom extrakt af kvillajabarl

och dylikt, tullbehandlas såsom tvål.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper ocl

dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

såphaltiga appreturmedel, icke innehållande dextrin

eller stärkelse ................-....................................

~ "jy x —o--7------J------ ''

skur- eller polermedel, fasta, flytande eller

pulverform, framställda af tvål, fett eller olj;

med tillsats af andra ämnen; äfvensom tvål

s. 217 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

217

1058

1059.

1060.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

eller såphaltiga appreturmedel i fast form, indika

icke innehålla dextrin eller stärkelse....................

Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten:

blanksmörja, svart, icke flytande.......................

andra slag.................................................................

Anm. Sprithaltiga putsmedel för läderarbeten tullbehandlas

såsom spritfernissa.

Anm. till n:r 1057—1059. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, flaskor och dylikt emballage.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande

råämnen, ej annorstädes upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar,

ej annorstädes upptagna.

Förtätade gaser, alla

vikt inberäknad.......

slag, närmaste emballagets

Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke

bevisligen inom landet tillverkats eller förut införtullats,

utgår särskild tullafgift för dessa enligt hvad för dem

är stadgadt, hvarvid emballagets vikt beräknas utgöra

två tredjedelar af bruttovikten.

1061. Svafvel, alla slag; äfvensom fosfor, gul (hvit) eller

röd.................................................................................

1062. Saltsyra (klorvätesyra) ...............................................

1063. Fluorvätesyra och fluorammonium ...........................

1064. Svafvelsyra och svafvelsyreanhydrid ..................._

1065. Salpetersyra, kärlens vikt inberäknad...................

1066. Borsyra, borax, rå eller renad; äfvensom myrsyra

och mjölksyra............................................................

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 10

1 kg.

—: 20

Ikg.

—: 30

1 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

Käft.

—: 05

fria.

—: 60

fria.

—: 60

2: —

fria.

28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Riksdagens Skrifvelse Nr 191,

1067.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Fosforsyra; äfvensom ammonium-, kalium- och

natriumfosfat.................................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

1: 50

1068.

Ättika och ättiksyra, alla slag:

på fat:

af till och med 10 procents syrehalt .........

1 kg-

—: 10

1069.

1070.

för hvarje procent högre syrehalt ökas tull- afgiften med 1 öre per kg.

Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på

sätt därom är särskilt stadgadt, utgår tullen för ättika

och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver 55 procents

syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara

af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten ..

lkg.

1: —

1071.

Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium och

ammonium ..................................................................

1 kg-

—: 07

1072.

Citronsyra och vinsyra (vinstenssyra); äfvensom

vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af

kalium, natrium och ammonium .................

fria.

—: 30

1073.

Salicvlsvra...........................................................................

lkg.

lkg.

1074.

Kaustik ammoniak........................................................

—: 05

1075.

Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt natron

(kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande

100 kg.

2: 50

1076.

Magnesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren;

äfvensom lerj ordshy dr åt ............................................

fria.

fria.

1077.

Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, salmiak

(klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klor- magnesium och kloraluminium; äfvensom brom,

bromkalium, bromnatrium och bromammonium

samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium

1078.

Klorkalk ............................................................_..............

100 kg.

1: —

1079.

Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat

(klorsyradt natron) ....................................................

—

fria.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

219

Kvantitet

1080.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Alun, alla slag; aluminiumsulfat (svafvelsyrad lerjord);

äfvensom vattenglas (kalium- eller natriumsilikat)

för tull- beräk- ningen.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

1: —

1081.

Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natrium- bisulfat, ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammo- niak), gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesium- sulfat (svafvelsyrad magnesia); äfvensom natrium- sulfit (svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit,

natriumhyposulfit (undersvafvelsyrligt natron)

och natriumhydrosulfit ............

fria.

fri.

1082.

Kalisalpeter (kaliumnitrat) ...........................................

—

1083.

Ammoniumnitrat ............................................................

1 kg.

—: 10

1084.

Pottaska (kaliumkarbonat) samt soda (natrium- karbonat), kristalliserad eller kalcinerad, och

natriumbikarbonat ......................................................

fria.

1085.

Hjorthornssalt (ammoniumkarbonat) ..........................

Ikg.

—: 07

1086.

Cyankalium och cyannatrium; äfvensom blodlut- salt, gult eller rödt (ferro- och ferricyankalium,

ferro- och ferricy ann atrium) ...................................

fria.

1087.

Åttiksyradt natron (natriumacetat) ...........................

1 kg.

—: 10

1088.

Ättiksyrad kalk, rå eller renad ...... . .

1 ksj.

—: 03

1089.

Ättiksyrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid ........

Ikg.

—: 05

1090.

Kaliumkromat och kaliumbikromat samt natrium- kromat och natriumbikromat; äfvensom kromsyra

fria.

1091.

Arseniksyrlighet samt arseniksyrligt kali och arsenik- syrligt natron; äfvensom kräkvinsten och andra

antimonföreningar, ej till färger hänförliga .....

fria.

1092.

Toriumnitrat och andra föreningar af sällsynta jord- artmetaller samt wolframsyra; äfvensom guld- och platinasalter .........................................................

fria.

1093.

Järnvitriol ........................................................................

100 kg.

—: 50

1094.

Zinkvitriol (zinksulfat) och klorzink; kopparoxid

och kopparoxidul; äfvensom kopparaska ...........

fria.

Anm. Ammoniakalisk kopparoxidlösning tullbehandlas så- som kaustik ammoniak.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1095.

1096.

1097.

1098. ;

1099.

1100.

1101.

1102.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Kopparvitriol (kopparsulfat) .......................................

Blysocker (blyacetat), hvitt eller gult, och blyättika;

blyoxid (blyglete eller silfverglitt) och blysuperoxid;

äfvensom tennsalt (tennklorur), tennklorid

och tennaska (tennoxid)..........................................

Blynitrat ............................................................................

Kvicksilver och kvicksilfverlegeringar (amalgamer)

Lapis (silfvernitrat)........................................................

Vätesuperoxid..................................................................

Kalciumkarbid och bariumkarbid ..............................

Karborundum (siliciumkarbid) och andra karbider, ej

särskild! nämnda ....................................................

1103.| Kolsvafla, klorsvafvel, fosforseskvisulfid och fosforhydrid

samt svafvelkalium och svafvelnatrium;

äfvensom svafvellefver, alla slag .......................

Anmärkning till Afd. XV A.

Sura och basiska saker, ej särskildt nämnda, tullbehandlas

såsom motsvarande neutrala saker.

1104

1105,

1106.

1107.

1108.

B. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen.

Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen framställd

tjära...........................................................................

Anm. Stenkolstjära, som vid intorkning förhåller sig som

asfaltlackfemissa, tullbehandlas såsom asfaltlack.

Stenkolstjära, medelst tillsättning af kalk, krita,

lera, asbest eller andra liknande mineraliska

ämnen beredd till bestrykning af tak ................

Bensololjor (stenkolsbensin), karbolsyra, kresol,

naftalin, kreosotolja, karbolineum och andra likartade

destillationsprodukter ur stenkolstjära;

äfvensom karbolkalk ................................................

Trätjära samt tjärpärma ...............................................

Harts, i stycken eller pulveriseradt, samt terpentin

(tjock) och annan nativ balsam ..............................

Kvantitet

för tull

beräkningen.

1 kg

1 kg

1 kg

1 kg

1 kg,

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

05

fria.

—: 08

fria.

2: 50

—: 03

—: 05

fria.

fria.

fria.

—: 02

fria.

fria.

fria.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

221

XV B. Torrdestillationsprodukter m. m.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1109.

1110.

Hartstvål eller s. k. hartslim, fast eller flytande;

äfvensom s. k. garflim .................... ......................

Tjäroljor samt andra genom torr destination fram- ställda ämnen, icke annorstädes upptagna...........

1 kg.

Kr. öre

—: 02

fria.

1111.

Terpentinolja ..................................................................

1 kg.

—: 07

1112.

Träsprit, rå eller renad; äfvensom aceton och aceton-

olja .....................-..........................................................

1 kg.

—: 20

1113.

Formalin i vattenlösning................................................

1 kg.

—: 15

1114.

Formalin i fast form, såsom pulver och tabletter,

vikten af askar, papper och dylikt omslag in- beräknad .....................................................................

1 ko-

1: —

C. Färger och färgningsämnen m. m.

X 1YÖ.

1115.

Jordfärger:

krita, malen, slammad eller fälld, kärlens vikt

inberäknad .................................._.......................

100 kg.

1: —

1116.

andra (brända, mulna eller slammade), torra

eller i degform ..................................................

fria.

1117.

1118.

1119.

Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (lito- pon), barythvitt (permanenthvitt, blanc Axe),

mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom

koboltoxid, äfvensom andra mineralfärger, ej

till annan rubrik hänförliga ..................................

Kimrök och likartade svarta färgämnen

1 kg.

1 kg.

fria.

—• 05

Benkol och bensvärta ....................................................

—: 02

1120.

Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmer- brons (pulveriserad glimmer), hvit eller färgad,

närmaste emballagets vikt inberäknad:

i förpackningar om minst 0.5 kg. bruttovikt ..

1 kg.

—: 50

1121.

i förpackningar af mindre bruttovikt...............

1 kg.

1: —

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget

såsom bref, paket eller burkar.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

XV C. Färger och färgningsämnen m. m.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1122.

Brons- eller färgfolier, bestående af bronspulver

eller färg på en hinna af något bindemedel,

såsom albumin eller gelatin..................................

fria.

1123.

Koschenill, karmin, sepia och andra animaliska

färger.............................................................................

—

fria.

1124.

Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg-

ämnen............................................................................

—

fria.

1125.

Färgträ, samt andra till färgning användbara

växter och växtdelar, ej till annan rubrik hän- förliga, hela eller i stycken, raspade, malna eller

på annat sätt sönderdelade; äfvensom extrakter

af vegetabiliska färgningsämnen, flytande eller

fasta........................................................................„.....

_

fria.

1126.

Alisarin- samt anilin- och andra tjärfärger, ej sär-

skildt nämnda.............................................................

—

fria.

1127.

Anilin (anilinolja), naftol, naftylamin och parani-

tranilin samt salter däraf.........................................

fria.

Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lös-

nings- eller betningsämnen, såsom ättiksyra,

acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt:

1128.

i mindre för detaljhandeln afsedda förpack-

ningar (s. k. hemfärger) ................................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari

1 kg-

—: 15

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

1129.

i andra förpackningar .........................................

1 kg.

—: 07

1130.

Smör- och ostfärger, närmaste emballagets viki

inberäknad ....................................................................

1 kg.

—: 07

1131.

Trycksvärta .........................................................„...........

1 kg-

—: 07

1132.

Färger, beredda med olja, ej särskildt nämnda ...

1 kg-

—: 15

Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskildi

nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till be- strykning af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit

och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg.,

må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt sär- skildt är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas

varan som spritfernissa.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

223

1133,

1134.

1135.

1136.

XV C. Färger och fårgningsämnen m. m.

1137

1138,

1139,

1140

Kvantitet

för tullberäkningen.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intork

ningen förhålla sig såsom fernissa (emaljfärger), tullbehandlas,

så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder,

såsom fernissa.

Målarfärger, äfven, i torr form, beredda med annat

bindemedel än olja, såsom med albumin eller

kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar

.................................................................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar .......................................

Färger, ej särskildt nämnda, oberedda eller beredda

Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda

färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar

och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller

annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt

omslag.

Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver

(bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste

emballagets vikt inberäknad.......................

Blyertspennor och blyertsstift:

gröfre s. k. timmermanspennor..........................

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

som äro försedda med skyddande hylsa åt

annat ämne än guld eller silfver; äfvensom

färgstift, oinfattade eller infattade, samt

svartkrita och pastellkrita...........................

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven blyertspennor,

försedda med radergummi.

Skol- och skräddarkrita, äfvensom annan krita, ej

särskildt nämnd, i skurna eller formade stycken

Anm. till n:r 1138 — 1140. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

lkg.

1 kg

lkg.

lkg.

lkg.

lkg.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 25

—: 07

fria.

1: 50

10

20

—: 50

10

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet

för tull- ber äk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom par-

fymer och kosmetiska medel m. m.

Flyktiga, vegetabiliska oljor, ej särskildt nämnda,

kärlens vikt inberäknad:

1141.

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver..

1 kg.

2: —

1142.

i kärl af mindre bruttovikt................................

Anm. Såsom vegetabiliska, flyktiga oljor tullbehandlas

1 kg.

3: —

äfven konstgjorda sådana af enahanda sammansättning

som motsvarande naturliga oljor.

1143.

Bittermandelolja, äfven konstgjord, kärlens vikt

inberäknad....................................................................

1 kg.

—: 40

1144.

Nitrobenzol (mirbanolja), kärlens vikt inberäknad

1 kg.

—: 10

1145.

Kamfer, rå eller renad, äfven konstgjord .............

Terpineol, safrol och mentol, kärlens vikt inberäknad

fri.

1146.

1 kg.

—: 50

Heliotropin, kumarin, mysk och andra inom par- fymfabrikationen använda välluktande ämnen,

naturliga eller konstgjorda, ej särskildt nämnda

och ej till flyktiga, vegetabiliska oljor hänförliga,

närmaste emballagets vikt inberäknad:

1147.

i förpackningar, vägande brutto 3 kg. eller

däröfver.................................................................

1 kg.

2: —

1148.

i förpackningar af mindre bruttovikt..............

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget.

1 kg.

3: —

1149.

Rosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten),

kärlens vikt inberäknad ...........................................

1 kg.

—: 10

1150.

Lukt- eller toalettvatten, eter- eller sprithaltiga,

härunder inbegripen äfven hårtinktur, alla slag,

kärlens vikt äfvensom vikten af etuier, askar,

papper och dylikt omslag inberäknad.................

1 kg-

3: —

1151.

Puder, smink, tandpulver och tandpasta.................

1 kg-

1: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Kr 191.

225

Kvantitet

-

XV D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, parfymer etc.

för tull- beräk-

Tullsats.

Kr. öre

Pomador, kärlens vikt inberäknad:

1152.

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver..

1 kg.

—: 35

1153.

i kärl af mindre bruttovikt................................

Anm. Såsom pomador tullbehandlas äfven icke flyktiga

1 kg.

1: —

oljor, försatta med välluktande ämnen.

1154.

Parfymer och kosmetiska medel, fasta eller fly- tande, ej hänförliga till annan rubrik, såsom

parfymbref, parfympåsar, ej sprithaltiga mun-

vatten m. m., omslags eller flaskors vikt äfven- som vikten af etuier och askar inberäknad .....

lkg.

3: —

1155.

Eterarter, alla slag, enkla eller sammansatta, här- under inbegripna jämväl i brännvin eller sprit

■

lösta eterarter, ej särskildt nämnda, kärlens vikt

inberäknad ...................................................................

lkg.

2: 50

Anm. Af de till denna rubrik hänförliga artiklar må eter

och eter spirituosus eller s. k. Hoffmanns droppar införas

endast af apoteksföreståndare eller, efter kommerskollegii

pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof

af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

E. Konstgödsel.

1156.

Chilesalpeter (natriumnitrat); stassfurterkalisalter, ej

särskildt nämnda, äfven raffinerade; samt tomas- fosfat och omalen s. k. tomasslagg ...................

fria.

1157.

Karbidkväfve (kaikkvälve)............................................

100 kg.

5: —

1158.

Superfosfat.........................................................................

100 kg.

—: 25

1159.

Benmjöl och hornmjöl; guano, äfven naturlig, och

annan gödsel af animaliskt affall...........................

—

fria.

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor

och fyrverkerivaror.

1160.

Svartkrut (salpeterkrut)...................................................

lkg.

—: 12

1161.

Bomullskrut .......................................................................

lkg.

—: 30

Bih. till Riksd. Prof. 1910■ 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Riksdagens Skrifvelse Ni• 191.

Kvantitet

XV F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

fyrverkerivaror.

Kr. öre

1162.

Röksvagt krut ..................................................................

1 kg.

—: 50

1163.

Dynamit och andra sprängämnen, ej särskildt nämnda

1 kg.

—: 20

Anm. till n:r 1160—1163. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

1164.

Knallhattar (tändhattar) ................................................

—

fria.

1165.

Tandmedel, ej särskildt nämnda, för projektiler och

skjutvapen, såsom perkussions- eller nedslagsrör,

tidrör, dubbelrör, fyrrör och fyrpatroner............

100 kr.

15: —

1166.

Patroner, ej särskildt nämnda, oladdade eller laddade

1 kg.

—: 35

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

1167.

Stubintråd och antändningsrör ...................................

Tändstickor, närmaste emballagets vikt inberäknad:

lkg.

—: 15

1168.

af trä...........................................................................

1 kg.

—: 05

1169.

andra slag, ej till nästföljande rubrik hän-

förliga.....................................................................

lkg.

—: 20

1170.

Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor,

knallsignaler, knallpulver och smällare ...............

lkg.

2: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

1171.

Vegetabiliska garfningsämnen, såsom ekbark, garf-

skidor (myrobalaner) och kvebrachoträ, hela eller

i stycken, raspade, malna eller på annat sätt

sönderdelade, samt garfämnesextrakter, flytande

eller fasta; äfvensom galläpplen ...........................

fria.

1172.

Garfsyra (tannin), gallussyra och pyrogallussyra

(pyroörallol)...................................

fria.

1173.

Glutenlim eller växtlim...................................................

lkg.

—: 03

s. 227 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

227

Kvantitel

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

för tull- ber&k.

ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1174.

Dextrin, i fast eller flytande form ........

Anm. Såsom dextrin tullbebandlas äfven stärkelseklister

samt dextrin- eller stärkelsehaltiga appreturmedel.

Lim och gummi, flytande, ej till annan rubrik hän- förliga, med eller utan tillsats af andra ämnen:

1 kg.

—: 20

1175.

1176.

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...

i kärl af mindre bruttovikt, närmaste embal-

1 kg-

—: 40

1177.

lagets vikt inberäknad......................................

Gummi, nativt, ej särskildt nämndt, gummigutta

och andra gummibartser härunder inbegripna...

Gelatin i tunna, böjliga folier, närmaste omslagets

1 kg.

1: —

1178.

—

fritt.

|

1179.

vikt inberäknad; äfvensom arbeten af gelatin

Anm. 1. Gelatin i folier hänföres till denna rubrik, endast för- såvidt foliernas medel vikt utgör högst 8 gram för 100 kvcm.

Anm. 2. Vid tullbebandling af arbeten af gelatin medgifves

ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Draglim eller s. k. snickarlim och andra, ej sär-

1 kg.

1: 70

1180.

skildt nämnda slag af lim, icke flytande...........

Valsmassa (elastiskt lim för boktryckerivalsar),

ofärgad eller färgad, härunder inbegripen äfven

lkg.

—: 20

autograf- och hektografmassa.................................

1 kg.

—: 20

1181.

Kollodium, kärlens vikt inberäknad ...........................

lkg.

2: —

1182.

Albumin och kasern.................................................

—

fria.

1183.

Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter

lkg.

—: 12

1184.

1185.

Lack .....................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Lödpasta och lödpulver, afsedda att underlätta löd- ning: af metaller ...........................

lkg.

lkg.

—: 50

• 70

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, burkar, papper

och dylikt emballage.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. in.

1186.

1187,

1188

1189.

Glödstrumpor, af brända, med eller utan stift...

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Apoteksvaror, ej särskildt nämnda, enkla e

sammansatta, sackarin härunder inbegripen

Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af

1190

1191

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda

XVI. Yaror, ej annorstädes upptagna.

|

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska, pyrometrar samt

elektricitetsmätare och andra elektriska mätinstrument

härunder inbegripna, kemiska och

navigations-, alla slag, ej särskildt nämnda;

mikrometrar, mätband, mätstockar, räknestafvar

och andra, ej särskildt nämnda matematiska

instrument, stegräknare, cyklometrar, taxametrar,

tachometrar och metronomer härunder

inbegripna; äfvensom delar till instrument,

hänförliga till denna rubrik.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

2: 50

fria.

100 kr.

15: —

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till

densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas.

optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv, äfven

som delar, ej särskildt nämnda, till fotografikameror

:

vägande per stycke netto högst 3 kg....

vägande per stycke netto mer än 3 kg.

men ej mer än 5 kg...........................

100 kr

lkg

1 kg

10:

s. 229 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

229

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1192.

vägande per stycke netto mer än 5 kg.

1 kg-

Kr. öre

1: —

1198.

Anm. 1. En kamera tullbehandlas i det skick, hvari den

inkommer.

Anm. 2. Objektiv, särskildt inkommande, tullbehandlas

såsom infattade optiska glas.

kasetter, sökare, slutare och bländare ............

andra slag, härunder inbegripna kikare, glas- ögon och infattade optiska glas; äfvensom

delar därtill, ej särskildt nämnda, af annat

ämne än guld eller silfver .............................

lkg.

2: —

1194.

lkg.

2: —

1195.

Anm. Vid förtullning af optiska instrument, andra

slag, medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

fyrapparater och delar därtill, ej särskildt nämnda

100 kr.

10: —

1196.

barometrar och termometrar; manometrar och va- cuummetrar samt delar därtill; äfvensom vatten- mätare med högst 40 mm. genomloppsöppning

lkg.

2: —

1197.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

gasmätare, vägande per stycke netto högst 100 kg;

äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående

rubrik hänförliga ...............................................

lkg.

—: 50

1198.

Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater,

ej särskildt nämnda,

musikinstrument:

tafflar och pianinon .........................................

1 st.

175: —

1199.

flyglar ...................................................................

1 st.

250: —

1200.

Anmärkningar till n:r 1198 och 1199.

1. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöjes

tullen å detta med 100 kronor per stycke. Särskildt

inkommande spelapparater tullbehandlas såsom delar till

musikinstrument.

2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller

osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

positiv (med pipor).......................................

1 st.

10: —

1201

speldosor och delar därtill

lkg.

3: —

1202.

ackordion och delar därtill...........................

lkg.

1: —

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitei

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Anm. till n:r 1201 och 1202. Afdrag i vikten med- gifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

blåsinstrument:

Kr. öre

1203.

af trä samt delar därtill ...

_

fria.

1204.

af annat ämne, äfvensom delar därtill .

100 kr.

25: —

1205.

andra slag; äfvensom särskildt inkommande

delar och tillbehör, ej särskild! nämnda

100 kr.

15: —

Anm. Instrument, hvilka i anseende till sina mindre

dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen ut- göra endast leksaker, äfvensom munharmonikor hänföras

till leksaker.

1206.

grammofoner, fonografer och dylika för åter- gifvande af musik m. m. inrättade instru- ment samt delar därtill, såsom plattor och

rullar, trattar, ljuddosor och nålar m. m.,,.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

1 kg.

—: 75

och dylikt omslag.

1207.

Vågar:

analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar

balansvågar, ej särskildt nämnda:

1 kg.

1: —

1208.

af mässing; ...............

1 kg.

—: 75

1209.

andra slag; äfvensom taffel- och hushålls-

vågar ...............

1 kg-

—: 25

1210.

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar;

äfvensom andra vagnsvågar, vägande per

stycke mer än 500 kg.....

lkg.

—: 10

1211.

decimalvågar, bestående hufvudsakligen af trä

1212.

och järn .....

gods-, bagage-, person-, kran- och kreaturs- vågar; vagnsvågar, vägande per stycke

högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt

nämnda; äfvensom vågbalanser af järn.....

Ur:

1 kg.

—: 15

lkg.

—: 20

fick-:

1213.

med helt förgylld eller guldpläterad boett

eller med boett af guld .. .

1 st.

1: —

s. 231 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

231

1214.

1215.

1216.

1217.

1218.

1219.

1220.

1221.

1222.

1223.

1224.

1225.

1226.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

andra slag ....

urverk, lösa .

boetter, lösa:

eller guldpläterade

arbetadt, hvaraf de bestå.

skeppskronometrar...........................................

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:

af alabaster eller annan sten, porslin,

terracotta, ma j olika eller annat lergods

eller af metall...................................

af trä eller andra i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.....................................

lod till ur; äfvensom tornur och delar därtill:

förtullas lika med det ämne arbetadt, hv;

de bestå;

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur

samt delar, ej särskild! nämnda, af verk

till ur, alla slag, utom tornur; äfvensom

taflor och visare till ur, andra än tornur..

Anm. till n:r 1219, 1220 och 1222. Afdrag i vikten

medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

Lampor, ej särskild! nämnda, och lyktor: förtullas

såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen

bestå.

Anm. Inkomma lampor i delar, förtullas hvarje del särskildt.

År en lampdel sammansatt af ämnen, som draga

olika tull, skall det ämne, som är underkastadt den

högsta tullsatsen, vara för tullbehandlingen bestämmande.

Siktar, ej särskildt nämnda (handsiktar) ................

Strängar:

af metalltråd, icke öfverspunna eller för musikinstru

ment apterade: tullbehandlas som metalltråd;

andra slag, ej särskildt nämnda ............................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 st.

—: 50

1 st,.

—: 50

1 st.

—: 50

1 st.

1: —

1 kg-

1: 50

1 kg.

—: 80

1 kg-

1: —

1 kg.

-: 60

1 kg.

1:20

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1227.

1228,

1229

1230

1231

1232

1233.

1234,

1235

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Fiskkrokar, drag och svirflar härunder inbegripna;

äfvensom metspön och metrefvar, monterade,

flöten, sänken och andra dylika till fiskredskap

synbarligen afsedda, ej särskild! nämnda artiklar

Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan afseende

å materialet; äfvensom delar därtill .....

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för kartor.

Bijouterivaror, alla slag, af annat ämne än guld, silfver

eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar,

hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker,

urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hårprydnader,

ej till annan rubrik hänförliga, samt

andra dylika till personligt begagnande afsedda

prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna

ärm- och bröstknappar ...........................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Knappar, ej särskild! nämnda, och delar därtill:

öfverklädda:

med spånadsämne, hvari silke ingår ..............

med annat spånadsämne ....................................

Anm. Snörmakarknappar, hvilka icke bestå af en öfverklädd

knappform af trä, papp eller metall, tullbehandlas

som snörmakararbete.

helt och hållet af järn, ben, horn eller papier

maché ....................................................................

helt och hållet af andra oädla metaller än

järn, eller af järn i förening med annan oädel

metall:

förgyllda eller försilfrade................................

andra, slag ...........................................................

helt och hållet af glas eller porslin ....................

Kvantitet

för tullberäkningen.

100 kr,

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

10: —

2: —

lkg.

2: 50

1 kg.

2:—-

lkg.

1: —

lkg.

—: 50

lkg.

2: 50

lkg.

—: 90

lkg.

—: 60

s. 233 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

233

Kvantitet

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1286.

af stennöt eller pärlemor; äfvensom knappar, ej

särskild! nämnda, sammansatta af två eller

fl fira, ärrm fin .....................................

lkg.

1- -

1237.

andra slag: tullbehandla^ såsom det ämne, ar-

betadt, hvaraf de bestå.

Anmärkningar till n:r 1230—1237.

1. Vid tullbehandlingen fästes ej afseende å ögla

eller å mellanlägg af papp- eller pappersskifvor. Om

knappar eller delar däraf, hänförliga under olika tull- satser, inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den

högsta tullsatsen för hela innehållet.

2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och

delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för kartor.

1238.

Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskildt

nämnda, med eller utan inredning.......................

lkg.

—: 60

1239.

Väskor, med eller utan inredning, portföljer, portmon-

näer och penningbörsar, ej särskildt nämnda .

Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt

drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan

i stället till arbeten af detta ämne.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor

och fodral af annat ämne än papp, papper, pappers- massa, läder eller skinn eller spånadsvara, dock

ej af guld eller silfver:

lkg.

1: 50

1240.

i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor,

snäckor, bärnsten, agat, annan metall än

järn, kautschuk eller skinn eller med

celluloid, gelatin eller annat dylikt form- bart ämne eller med spetsar eller med

spånadsvara, hvari silke ingår .....................

lkg.

2: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,

papper och dylikt omslag.

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft.

30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1241

1242

1243.

1244.

1245.

i

1246,

1247.

1248,

1249.

1250.

1251.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet

för tullberäkningen.

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det

ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Ramar, fotografi- och tafvel-:

öfver klädda med väfnad eller eljest med annat

ämne än papper.................................................

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det

ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Anm. Afdrag i vikten raedgifves ej för askar, papper

ock dylikt omslag, ej heller för den i ramen infattade

fotografien eller täflan.

Tobakspipor samt hufvuden och skaft därtill; äfvensom

cigarr- och cigarrettmunstycken:

af sjöskum, äkta eller oäkta, eller af bärnsten

andra slag.................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

Pennskaft samt rit- och skrifstift af annat ämne

än guld eller silfver..................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för kartor.

Oblat och kapslar däraf samt munlack ....................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Konstnärsarbeten, ej särskild! nämnda ..............

Affall, ej särskildt nämndt, lump härunder inbegripen

Varor, som icke kunna hänföras under någon af

de i tulltaxan upptagna bestämmelser:

råämnen .................................................................

mer eller mindre arbetade................................

1 kg.

1 kg1

kg
-

lkg.

1 kg.

100 kr.

Tullsats.

Kr. öre

2: —

—: 80

1:

fria.

fritt.

fria.

15: —

s. 235 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

235

Underrättelser

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör.

§ 1.

Vara förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,

där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör en Ilandning af beståndsdelar, hänförliga

till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan

stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften;

skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig

mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet,

lämnas utan afseende, försåvidt de icke utgöras af sprit eller eter

eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning

undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt

af beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,

skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås

den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara

o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager

sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall,

att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas

efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning

hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska

användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre

handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke

anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar,

hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, lås och dylikt blott tjäna

sådant ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda

delar, att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma

ökad hållbarhet o. s. v.;

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning

såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick och utan

hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdelar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara

som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande

tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet

allenast å föremål, hvillca äro bestämdt igenkännliga såsom delar till

sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna,

likasom ock till emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade

arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del

blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till

större eller mindre del underkastats polering, så att slipningsstreck

därå ej äro synliga.

§ 2-

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas,

så framt icke annorlunda är särskild! stadgadt, efter nettovikten, hvarmed

förstås vikten af själfva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes

i regel nettovikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning

eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag

från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande

artikeln särskild! i den vid taxan fogade taratariffen stadgas; kunnande

med afseende å varor, hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen

medgifva, att bruttovikten må utrönas genom profvägning eller på annat

sätt, som utan att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för hvilka

tara likväl icke är i taratariffen bestämd, eller hvilka inkomma i annat

emballage än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna,

må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas,

beräknas tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .................................................................. 2

„ „ „ dubbel väf eller matta......................................... 3

„ fat eller låda ........................................................................... 12

„ askar eller flaskor af bleck ...................................................... 10

„ askar eller flaskor af bly, järn eller koppar....................... 20

„ buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

procent

ii

ii

11

11

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok

äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok,

nämligen 0.721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk,

furu, gran, hästkastanje, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera

träslag under 0.7 21 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening

med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger

rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taratariffen stadgade

tara, äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket

tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fast form

äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då

varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger

tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti,

som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet

af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör

helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara

må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål,

omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i

sagda medeltal uppstår brutet tal af 0.5 eller därunder, taran ej må

höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans netto vikt påyrkar dess

störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som

den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter

störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda

förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods

i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än

enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning

på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga

buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas

efter liter, en butelj räknas lika med 0.7 liter med undantag likväl för

sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, hvilka

skola räknas lika med 0.7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget

att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna

skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af en

eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling

varande partiets storlek.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt hvilka af
-

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

drag i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola

ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans

skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage,

och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen

vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas,

lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara.

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om bvilka

sådan bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten

af den bufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas

detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,

sådant detta vid tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen eller,

i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant priset vid tiden för varansskeppning

ställde sig å afsändningsplatsen, med tillägg i bvilketdera fallet

som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt och annan därå

använd kostnad, intill dess varan anländt, därest den fraktats med fartyg,

till hamn, dit den är destinerad eller hvarest den för vidare befordran

till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats på

annat sätt, till första svenska tullplats. För vara, som lidit afsevärd

skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället

befinn es äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka

de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas

värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda

hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren

hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig

anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga,

eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom

den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojäfviga

personer besiktiga varan samt å angifningsinlagan anteckna det värde,

de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke

kunnat enas, medeltalet mellan de af dem åsätta värden läggas till

grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här

nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.

Inom fem dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att

anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande

s. 239 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

239

genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre ojäfviga och för sakkunskap

kända personer, af hvilka tullförvaltningen utser en, varuägaren en och dessa

bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller

kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum

lämnats parterna att andraga hvad de akta nödigt, dock senast inom tjugu

dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder

bestämma det värde, hvarefter förtullningen skall ske; och skall såsom

sådant gälla det, om hvilket minst två af nämndens ledamöter sig förenat,

eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden,

som utgöra medeltal af de bägge lägsta och af de bägge högsta

värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder

i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp,

som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen

varuägaren, och skall han i ty fall jämväl ersätta tullverkets utgift för

den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde,

som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det

vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas

värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes hos

skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att han icke fullgjort sin

uppgiftsskyldighet i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen

utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren

uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad,

därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare

han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade

varors återutförsel är stadgadt och sedan tullverket godtgjorts för belopp,

hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats

skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling

erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som

varan utomlands undergått.

§ 4.

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors

angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid

tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till förhindrande

af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

''Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., därom

länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder

stadgadt.

§ 5.

Vid tullklarering skall gälla, att brutet öretal, understigande ett

hälft öre, uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller

öfverstiger ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ 6.

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka,

utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga,

meddelas af Konungen.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

241

Bilaga.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

Vördsamt yttrande rörande motionerna nr 56 och nr 237 vid

innevarande års riksdag.

I nämnda motioner ha herrar Stendahl och Furst föreslagit vissa

ändringar i tulltaxan för inkommande varor, i hvad denna stadgar

rörande tullbehandlingen af smörjoljor, som utgöra en blandning af

mineralisk olja och vegetabiliskt eller animaliskt fett eller olja.

Båda motionärernas förslag gå ut på, att en smörjolja af ofvan

angifven sammansättning skall draga en tull af två öre, ifall den innehåller

under 30 procent eller, som det heter i den andra motionen,

intill 30 viktsprocent fetthalt, men 7 öre, om fetthalten ligger öfver 30

procent.

Det är naturligtvis riktigt, som båda motionärerna på af dem angifna

grunder framhålla, att om man vill sätta tullen på blandade smörjoljor

till under 7 öre pr kilogram, så måste man hafva en gräns, öfver

hvilken den högre tullen åsättes, och jag har för min del intet att

erinra vid den af dem föreslagna.

En följd af motionärernas förslag vore emellertid, att alla importerade

oljor skulle underkastas en relativt omständlig kvantitativ analys,

ty det linnes säkerligen ingen möjlighet att på annat sätt afgöra, om

halten fet olja ligger öfver eller under gränsen. Detta synes mig vara

en alldeles bestämd olägenhet af deras förslag, svår och dj^rbar att

öfvervinna.

Mot det andra af motionärernas förslag, att alla feta oljor, inblandade

i mineraloljor, skola vid förtullning likställas med rofolja, torde

Bih. till Riksd. Prut. 1910. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

man däremot ej kunna göra någon befogad anmärkning, ty det torde

vara ett faktum, att om man fäster sig samtidigt vid den smörjande

förmågan och priset, så kan i själfva verket ingen annan olja förekomma

i blandade smörjoljor än rofolja och tran. Tran och andra fiskoljor,

de enda som med samfälldt afseende på både pris och smörjande

förmåga kunna ersätta rofolja, torde emellertid sällan eller aldrig'' ingå

i handelns blandade oljor. Förslaget skulle sålunda endast legalisera

bestående faktiska förhållanden.

Såsom bifogade afskrift af ett af mig författadt yttrande till generaltullstyrelsen

rörande tullbehandlingen af ett parti dylik blandad olja

utvisar, kan man visserligen konstatera, huruvida rofolja föreligger såsom

enbär fet olja, men dels är en dylik undersökning enligt mitt förmenande

alltför omständlig för att utföras annat än i sällsynta undantagsfall,

dels blir äfven den af mig använda metoden osäker, ifall utom rofolja

äfven andra feta oljor skulle förefinnas. Bibehållandet af status presens,

såsom skett i Kungl. Maj:ts nådiga proposition, anser jag därför absolut

omöjligt från tullteknisk synpunkt.

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida ej nu gällande tull beträffande

en blandning af rof- och mineralolja (linolja såsom en torkande

olja, kan ej gärna tänkas förekomma i smörjoljor) kunde befinnas fördelaktig

att användas för alla blandade oljor. Man äger en enligt mitt

förmenande tillräckligt enkel och absolut tillförlig metod att afgöra,

huruvida en fet olja finnes i profvet, och det till och med i så ringa

mängd som en half procent, och får jag härom hänvisa till mitt utlåtande

till generaltullstyrelsen äfvensom till efterföljande korta beskrifning.

Däremot skall det alltid förblifva vanskligt och under omständigheter

omöjligt att afgöra arten af den feta oljan.

Det är visserligen sant, att med tullen 7 öre per kilogram ingen

skulle med någon ekonomisk fördel kunna importera en dylik blandad

olja, men jag kan för min del ej finna, att detta förhållande skulle i

något fall medföra ett fördyrande af varan i högre grad, än tullen å

rofoljan med nödvändighet medför. Det synes nämligen vara klart, att

importör vid sagda praxis alltid skall finna det ekonomiskt fördelaktigare

att importera mineraloljan för sig och den feta oljan för sig.

Äfven den utländske tillverkaren och försäljaren af blandade smörjoljor

synes mig ej heller med skäl kunna klaga öfver, att alla blandade

oljor tullbekandlas såsom rofolja, ty själfva blandningen är en så enkel

process, att den med största lätthet kan företagas inom landet, för så

vidt försäljaren där har upplag.

Endast i ett fall skulle konsument på så sätt blifva ofördelak
-

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

tigare ställd än enligt motionärernas förslag, om han nämligen vill

direkt från utlandet importera en blandad olja. Emellertid har såväl

tulltaxekommittén som båda motionärerna framhållit på af dem anförda

grunder det önskvärda i att blandningen utföres inom landet.

Af hvad nu är anfördt framgår, att det i herr Fursts motion

gjorda tillägget »olja anses såsom blandad, när analys utvisar minst 2

procent fett» skulle vid användande af den af mig såsom fastställd

föreslagna undersökningsmetoden utgå. Enligt denna metod upphettas

cirka 3 kubikcentimeter af profvet i ett glasrör med några bitar fast

natronhydrat, därigenom att glasröret nedsättes i ett kärl med smält

paraffin, som i 15 minuter upphettas till en temperatur af 230—250°.

Om inom eu timme efter kallnandet profvet gelatinerar, så att röret

kan omvändas, utan att innehållet helt och hållet eller till någon del

rinner ut, så innehåller profvet otvifvelaktigt en fet olja. Profvet är

känsligt redan för Vs procent däraf. Reaktionen beror på att den

feta oljan vid sagda operation förtvålas, och är det tvålen som gelatinerar

lösningen.

Ofvannämnda prof är, såvidt jag kunnat finna, det enda säkra.

Den af mig från bevillningsutskottet delgifna metoden att uppvärma

oljan med en sodalösning, då vattnet skulle långsammare skilja sig

från den uppkomna emulsionen, om fet olja var närvarande, har jag

sorgfälligt pröfvat med 8 prof af olika mineralsmörjoljor på så sätt,

att mineraloljan dels pröfvats ensam, dels efter tillsättning af olika

mängder rofolja.

Vid tillsats af dels 10 procent, dels 20 procent rofolja kunde jag

emellertid ingalunda finna denna profmetod bekräftad, utan än utföll

profvet i enlighet därmed, än och lika ofta alldeles omvändt. Tydligt

är ock, att ifall den feta oljan ökar viscositeten, bör den ock förlänga

emulsionstiden, eljest tvärtom.

Den handskrift^, på tyska affattade »Festsetzung der Verseifungszahl»

är en afskrift från en tysk handbok (metodens äldre form) och

den maskinskrifna likaledes på tyska affattade beskrifningen synes mig

föga lämplig, alldenstund enligt densamma bestämmes mineraloljan till

sin mängd, men däremot ej den feta oljan, hvilken ju är den, hvars

halt man egentligen vill känna. Härtill kommer, att metoden att direkt

bestämma halten af fet olja är åtskilligt enklare. Petroleumeterns

höggradiga eldfara gör äfven, att man ej utan i nödfall vill arbeta

med densamma.

Att bestämma, huruvida fet olja (rofolja) finnes närvarande, på

lukten, synes mig ock tvifvelaktigt.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Den enda kvalitativa metod, som jag för min del kan ansvara för,

är angifna upphettning med fast natronhydrat.

Man må erinra sig, att nuvarande förhållanden, som med rätta af

båda motionärerna framhållits såsom ogynnsamma, ha sin grund delvis

däri, att enligt tulltaxan blandade oljor skola tullbehandlas olika alltefter

arten af den feta oljan däri, äfvensom och icke minst i den omständigheten,

att den tulltekniska undersökningen rörande konstaterandet

af, huruvida fet olja förefinnes eller ej, tyckes hafva utförts enligt

metoder som ej varit tillförlitliga, hvilket allt gjort, att importörernas

varor blifvit på olika sätt bedömda, ett förhållande, som såsom bekant

för all handel medför en betänklig störning, som kan ha en verklig

demoralisation till följd.

På grund af hvad sålunda i ärendet blifvit anfördt får jag såsom

min åsikt uttala:

l:o) att alla blandade oljor böra tullbehandlas lika, oberoende af

arten af fet olja däri;

2:o) att tullen å sådan blandad smörjolja sättes lika med tullen

för rofolja;

3:o) att förut angifna prof på närvaro af fet olja i smörjoljan

fastställes såsom det enda giltiga.

Afskrift af ett af mig nedannämnda dag författadt yttrande till

generaltullstyrelsen rörande tullbehandlingen af ett parti blandad olja

bilägges.

Stockholm den 19 april 1910.

Peter Kl ason.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.