Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
1910-06-10 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1910:195, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
Dokumentets text
4
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
Nr 195.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den
— — — — Andra kammaren den
10 juni 1910.
10 juni 1910.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af
statsverkets inkomster.
(Statsutskottets utlåtande nr 104, bevillningsutskottets betänkande
nr 40 samt bankoutskottets memorial nr 19.)
Till Konungen.
Vid behandlingen af Eders Kungl. Maj:ts den 15 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster
för den tid nästa statsreglering omfattar, eller år 1911 och intill dess
ny statsreglering vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar,
funnit de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 39,855,000 kronor
och de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 180,250,000
kronor.
5
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
Vidkommande statsverkets ordinarie inkomster har Eders Kungl.
Maj:t vid beräkningen af jårnvägstrafikmedlen förutsatt, att från järnvägsinkomsterna
skall utgå ett bidrag af 1,122,000 kronor till kostnaden
för järn vägspersonalens pensionering. Detta bidrag är af Riksdagen
höjdt med ett belopp af 500,000 kronor. På grund af de uppgifter
Riksdagen erhållit angående trafikinkomsterna under innevarande års
första kvartal bar Riksdagen emellertid funnit, att nämnda beslut icke
bör påkalla någon nedsättning i beräkningen af trafikmedlen, utan bar
Riksdagen oförändradt upptagit denna inkomsttitel till det af Eders
Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 9,000,000 kronor.
Mot den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen af de ordinarie
inkomsterna bar Riksdagen i öfrigt icke haft något att erinra.
I afseende å bevillningarnas belopp får Riksdagen anföra följande:
Tullmedlen, hvilka vid 1909 års riksdag för år 1910 beräknades
till 57,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna utgjort:
år 1906 ........................................
„ 1907 ........................................
„ 1908 .......................................
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1909................................
kronor 59,523,133: —
„ 59,624,649: —
„ 57,224,921: —
„ 58,790,901: —
„ 59,239,298: —
I skrifvelse den 14 december 1909 angående inkomstberäkningen
för år 1911, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till innevarande
års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, har statskontoret hemställt, att tullmedlen måtte i 1911 års
riksstat upptagas med 59,000,000 kronor.
I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t så till vida föreslagit
ändring, att tullmedlen, med anledning däraf att en af Eders Kungl.
Maj:t ifrågasatt höjning af tullen å kaffe från 12 öre till 18 öre per
kilogram antagits skola lämna ungefärligen 1,800,000 kronor om året, i
statsverkspropositionen upptagits till ett belopp af 60,800,000 kronor.
Enär Riksdagen afslagit förslaget om höjning af kaffetullen, kan
det belopp, som denna tullförhöjning skulle inbringat, icke medtagas i
nu förevarande uppskattning af inkomsttiteln. Det vill emellertid synas,
som om skattekällan i fråga skulle, särskildt i betraktande af de uppåtgående
konjunkturerna, kunna antagas blifva mera gifvande, än hvad
statskontoret förutsatt; och Riksdagen har ansett sig kunna utan åsido
-
6
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
sättande af nödig varsamhet beräkna afkastningen af tullmedlen 1,000,000
kronor högre än som af statskontoret förordats.
På grund häraf och under erinran tillika, att Riksdagen beslutat,
att ny tulltaxa skall tillämpas från och med den 1 december 1911,
hvilket förhållande dock icke torde böra föranleda någon ytterligare
jämkning i beräkningen af nu ifrågavarande inkomsttitel, har Riksdagen
beräknat tullmedlen för år 1911 till 60,000,000 kronor.
Vid 1909 års riksdag beräknades postmedlen för år 1910 till 22,000,000
kronor.
Ifrågavarande medel hafva utgjort:
år 1906 .................................................................................. kr. 18,442,464: —
„ 1907 ................................................................................. „ 19,651,075: —
„ 1908 ................................................................................ „ 19,877,156: —
eller i medeltal för dessa tre år...................................... „ 19,323,565: —
samt belöpte sig år 1909 till ....................................... ,, 19,951,000: —
I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret beträffande
denna inkomsttitel omförmält, att generalpoststyrelsen beräknat inkomsten
af postmedlen för år 1911 till 22,600,000 kronor.
I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon
förändring.
Enligt hvad för Riksdagen blifvit upplyst, har det förändrade bokföringssystem
hos postverket, som började tillämpas den 1 november
1909, föranledt, att en summa af något öfver 1,000,000 kronor, som
enligt det äldre bokföringssättet skolat upptagas som inkomst för år
1909, öfverbalanserats till år 1910. Den förändrade bokföringen medför
äfven, att en omedelbar jämförelse mellan postverkets inkomster under
den gångna delen af innevarande år och inkomsterna under motsvarande
tid nästlidet år icke lämnar erforderlig ledning för bedömandet af förevarande
inkomsttitels afkastningsförmåga. Emellertid lärer, enligt hvad
Riksdagen inhämtat, icke finnas anledning antaga annat än att ofvan
angifna beräkningar rörande den motsedda inkomsten af postmedlen
skola visa sig riktiga.
Riksdagen har därför beräknat postmedlen för år 1911 till 22,600,000
kronor.
Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa
afgifter hafva utgjort:
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
7
år 1906..............................................
„ 1907 ...............................................
1908...............................................
i medeltal för dessa tre år
samt år 1909 ...................................
eller
kronor 273,502: —
„ 272,934: —
„ 256,868: —
„ 267,768: —
„ 311,546: —
Beträffande denna inkomsttitel har statskontoret erinrat, att med
1909 års ingång- ny förordning angående ifrågavarande afgifter trädt
i kraft, samt vidare anfört, att i hvad mån denna nya förordning, hvilken
hufvudsakligen i hvad den afsåge bevillningsafgift för vissa offentliga
föreställningar skilde sig från den förut i ämnet gällande, komme att
medföra ökning i förevarande inkomsttitel, kunde ännu icke tillförlitligen
beräknas. I sitt den 14 december 1908 afgifna förslag till inkomstberäkning
för 1910 yttrade statskontoret, att då den nya förordningen
afsåge att genomföra en förhöjd och mera effektiv beskattning af de
utlänningar, livilka här i landet gåfve eller biträdde vid konserter samt
dramatiska eller andra föreställningar, ansåge sig statskontoret kunna
hemställa om en förhöjning i inkomsttiteln till 300,000 kronor, och infordrade
uppgifter om de belopp, som dittills under år 1909 influtit,
styrkte tillförlitligheten af denna beräkning. Statskontoret hemställde
nu, att inkomsttiteln i 1911 års riksstat måtte blifva uppförd med oförändradt
belopp.
Med det af statskontoret föreslagna beloppet har också inkomsttiteln
blifvit i förslaget till riksstat för år 1911 uppförd.
Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har beräknat
bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år 1911
till 300,000 kronor.
Stämpelmedlen hafva utgjort:
år 1906 .............................................
„ 1907.............................................
„ 1908..............................................
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1909 ...................................
.. kronor 10,095,922: —
„ 11,707,520: —
... „ 13,569,483: —
... „ 11,790,975: —
... „ 11,488,473: —
Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva för åren 1906—
1908 de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått
till följande belopp:
8
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
1906.
1907.
1908.
handlingar till lagfartsprotokoll ...
4,406,639
813,895
55
4,129,042
885,519
05
3,486,794
905,503
30
handlingar till inteckningsprotokoll
handlingar till ftktenskapsförords-
protokoll.................................
handlingar till bouppteckningsproto-
94
76
14
6,300
—
6,305
—
6,600
—
koll .......................................
2,021,233
54
2,615,791
15
3,138,564
45
Summa
7,248,069
08
7,636,657
96
7,537,461
89
Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre för hvarje kortlek,
har inbragt:
år 1906 .................................................. kronor 166,738: 50
„ 1907 ................................................... „ 154,578: 50
„ 1908 ................................................... „ 152,063: —
„ 1909 ................................................ „ 159,798: 5o
Med afseende å denna inkomsttitel har statskontoret i sin förenämnda
skrifvelse anfört, bland annat, följande:
»Ny förordning angående stämpelafgiften utfärdades af Eders
Kungl. Maj:t den 18 september 1908. Densamma torde icke hafva
medfört någon väsentlig ändring i det finansiella resultatet af stämpeluppbörden.
För år 1908 beräknades stämpelmedlen inflyta med 10,000,000
kronor, enär ifrågavarande statsinkomst allt fortfarande utvisade en
synnerligen stark tendens till stegring. Statskontoret anförde i sitt
den 14 december 1907 afgifna underdåniga utlåtande, att ehuru nedgående
konjunkturer kunde hafva ett menligt inflytande på särskildt
emissionsstämpeln, vore titelns stegringstendens i hvarje händelse så
stark, att en förhöjning till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara
företagas för år 1909. Särskildt syntes kunna antagas, att beloppen
af de stämplar, som skulle åsättas handlingar till lagfartsprotokoll,
inteckningsprotokoll och bouppteckningsprotokoll, hvilka hade ett afgörande
inflytande på storleken af denna inkomsttitel, icke kunde väntas
blifva mindre till följd af sjunkande konjunkturer.
Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna beloppet ansåg
Eders Kungl. Maj:t att, äfven om någon nedgång i denna statsinkomst,
i jämförelse med hvad som influtit år 1907, skulle kunna befaras, kunde
ifrågavarande skattetitel, oafsedt de tilltänkta förändringar i gällande
bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom här nedan vidare förmäles,
beräknas åtskilligt högre än statskontoret föreslagit, och syntes en för
-
Riksdagens Skrifvelse Nr 195. 9
höjning i denna beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara
för högt tilltagen.
Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda förslaget
till en ny stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper skulle denna
nya skatt utgå med 1 krona 50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse
af aktier och banklotter samt med 1 krona på 1,000 kronor vid
direkt öfverlåtelse af obligationer. Eders Kungl. Maj:t föreslog, att
denna nya statsinkomst skulle beräknas inflyta med 500,000 kronor.
Riksdagen nedsatte visserligen berörda skattesatser till respektive 1
krona och 50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar
med afseende å skattens ekonomiska resultat syntes mycket försiktiga
och då skatten i allt fall icke beräknats ens till 5 procent af den
inkomsttitel, hvarunder skatten förts, eller stämpelmedlen, höll Riksdagen
före, att berörda ändringar i afseende på skattesatserna icke behöfde
föranleda till reduktion af det under denna inkomsttitel uppförda totalbelopp.
Riksdagen beräknade därför, att stämpelmedlen komine att år
1909 inflyta med 11,300,000 kronor.
Under den 6 november 1908 utfärdade Eders Kungl. Maj:t nådig
förordning om särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper,
att träda i kraft den 1 januari 1909.
Med hänsyn till det höga belopp, hvarmed inkomsttiteln 1908
influtit, däri emellertid inginge emissionsstämpel för en särskild bolagsbildning
af för våra förhållanden ovanligt stor omfattning, ansåg statskontoret,
att densamma kunde utan fara i 1910 års riksstat uppföras
med 12,000,000 kronor.
I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen under år
1908 influtit, ansåg emellertid chefen för finansdepartementet, enligt det
vid statsverkspropositionen fogade protokollet öfver finansärenden för
den 12 nästlidne januari, att, äfven om beloppet i viss mån framkallats
af särskilda omständigheter, likväl, särskildt vid det förhållandet att
från och med innevarande år öfverlåtelsestämpeln å fondpapper trädt i
kraft, stämpelmedlen för år 1910, i den mån desamma skulle utgå enligt
dittills gällande bestämmelser, kunde beräknas till ett belopp af
12,500,000 kronor.
Innevarande års Riksdag beslöt, uppå Eders Kungl. Maj:ts förslag,
en ökad stämpelbeskattning särskildt genom införande af växelstämpel,
och genom nådiga kungörelser den 5 juni 1909 angående ändrad lydelse
af vissa paragrafer i förordningen den 18 september 1908 angående
stämpelafgiften samt i förordningen den 6 november 1908 angående en
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 45 Höft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper blef Riksdagens
beslut utfärdadt.
Det finansiella utbytet af de sålunda införda nya stämpelskatterna
beräknades af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen till 1,800,000 kronor;
och inkomsttiteln i sin helhet uppfördes i 1910 års riksstat med
14,300,000 kronor.
Under förutsättning af oförändrade stämpelafgifter hemställer statskontoret,
att denna inkomsttitel må för år 1911 beräknas till enahanda
belopp.»
Eders Kungl. Maj:t har emellertid ansett skärpning af stämpelbeskattningen
erforderlig för fyllande af statsverkets behof och i sådant
syfte föreslagit en höjning af arfsskatten. I anslutning härtill har af
chefen för finansdepartementet beräknats, att en ökad inkomst af stämpelskatten
med omkring 2,700,000 kronor skulle tillflyta statsverket.
Sistberörda beräkning finnes närmare utförd i det protokoll öfver
finansärenden för den 14 januari 1910, som bilagts Eders Kungl. Maj:ts
proposition, nr 22, med förslag till förordning om ändrad lydelse af 3,
8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående
stämpelafgiften; och har vid ärendets föredragning chefen för finansdepartementet
i förevarande afseende anfört, bland annat, följande:
»Med tillämpning af de utaf mig föreslagna skatteskalor skulle det
ökade utbytet af arfsskatten hafva under åren 1906—1908 blifvit följande:
År 1906 klass
11
11
År 1907 klass
11
11
År 1908 klass
11
11
I.............................. kronor 1,077,783: —
II .............................. „ 579,840: —
III ............................. „ 467,830: — 2,125,453: —
I ..................... „ 1,922,039: —
II ............................ „ 501,235: —
III............................. „ 633,590:— 3,056,864: —
I.............................. „ 2,004.470: —
II............................ „ 782,937: —
III.............................. „ 939,875: — 3,727,282: —
Summa kronor 8,909,599: —.
I medeltal för hvarje år skulle alltså den föreslagna ökningen
hafva inbringat ungefärligen 2,970,000 kronor. Dragés härifrån den
till högsta möjliga belopp beräknade lindringen för vissa donationer
eller i rundt tal 190,000 kronor, återstode ett belopp af 2,780,000
kronor.»
11
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
I förslaget till riksstat för år 1911 liar Eders Kungl. Magt i
anslutning härtill upptagit stämpelmedlen med ett belopp af 17,000,000
kronor.
Qfvannämnda förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa
paragrafer i stämpelförordningen, hvilket förslag innefattar, jämte annat,
den ifrågasatta höjningen af arfsskatten, har i hufvudsak bifallits af
Riksdagen, som endast i afseende å ett par detaljer i författningsförslaget
vidtagit ändringar. Dessa ändringar lära emellertid icke behöfva
föranleda någon jämkning i beräkningen af stämpelskattens afkastning.
Då Riksdagen icke haft något att anmärka mot Eders Kungl.
Maj:ts beräkning af nu ifrågavarande skattetitel, har Riksdagen beräknat
stämpelmedlen för år 1911 till 17,000,000 kronor.
Brännvinstillverkning sskatten. Enligt uppgift i statskontorets förut
åberopade skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda
år utgjort:
ar
n
ii
eller
1904 ...........................................
1905 .................................................
1906 .................................................
1907 .................................................
1908 .............................................-
i medeltal för dessa fem år.
liter 34,670,551
„ 38,522,616
„ 39,822,435
„ 41,316,201
„ 40,519,377
„ 38,970,236
Medeltalet för femårsperioden 1903—1907 utgjorde 38,559,700 liter.
Enligt hvad Riksdagen från kontrollstyrelsen inhämtat, har tillverkningen
under år 1909 uppgått till 40,340,757 liter och under de
tre första månaderna af år 1910 till 15,125,185 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda
skrifvelse följande öfversikt öfver femårsperioden 1904—1908:
Influten
skatt.
Restitution för
Statsverket
behållet.
denatureradt
brännvin.
för högt
erlagd skatt.
år 1904............
24,522,820
1,998,398
4,897
22,519,525
„ 1905............
24,508,086
2.396,662
4,619
22,106,805
„ 1906............
27,156,221
2,719,962
1,002
24,435,257
„ 1907............
26,576,367
2,770,178
13,309
23,791,880
„ 1908............
24,458,555
3,078,698
18,242
21,361,615
12 Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
Under år 1909 belöpte sig skatten till 22,504,495 kronor, och
utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt
brännvin med 3,292,434 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna
inkomst af denna skattetitel under år 1909 utgjorde 19,212,061 kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1906—1908
uppgått till 23,196,251 kronor.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 14 december 1909
erinrar statskontoret, att för åren 1904 och 1905 denna inkomsttitel
beräknades till 25,700,000 kronor, men att, då densamma under dessa
år icke inflöt med så höga belopp, titeln emellertid blef i riksstaten
för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor samt för åren 1907 och
1908 till 23,500,000 kronor. I 1909 års riksstat uppfördes inkomsttiteln
ånyo med 24,000,000 kronor, hvilken beräkning bestämdes af det
höga belopp, hvarmed skatten inflöt under åren 1906 och 1907. Sedan
Riksdagen höjde titelns beräkning till 24,000,000 kronor, utvisade
emellertid 19Ö8 års uppbörd en afgjord nedgång, och statskontoret
fann därför förhållandena kräfva en nedsättning, hvadan ämbetsverket
hemställde att titeln i 1910 års riksstat skulle uppföras med 23,500,000
kronor. Med anledning dåra! att ifrågavarande skatt under åren 1904—
1907 icke uppgått till högre belopp än i medeltal 22,932,994 kronor,
ansåg emellertid Eders Kungl. Maj:t försiktigheten kräfva, att denna
inkomsttitel för år 1910 ej beräknades till högre belopp än 23,000,000
kronor, och Riksdagen ansåg, att den sänkning, som statsverkets behållna
inkomst å ifrågavarande inkomsttitel under åren 1907—1908
utvisat, borde föranleda, att beräkningen af inkomsttitelns belopp för år
1910 ytterligare sänktes med 500,000 kronor till 22,500,000 kronor.
Den starka nedgången, yttrar statskontoret vidare, under år 1909
torde få anses härröra från de förhållanden, som stodo i samband med
storstrejken, och syntes sålunda endast få tillskrifvas ett öfvergående
inflytande. Ehuru inkomsttiteln i medeltal under treårsperioden 1906
—1908 utgjort 23,196,251 kronor mot 22,843,017 i medeltal under åren
1904—1908, funne sig dock statskontoret med hänsyn till den stora
osäkerhet, som alltid visat sig vidlåda denna titels beräkning, böra hemställa
om en nedsättning däri till 22,000,000 kronor.
Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget till riksstat uppförd.
Riksdagen, som med hänsyn till den nedåtgående tendensen hos
förevarande skattetitels afkastning ansett försiktigheten kräfva, att någon,
om ock mindre, jämkning nedåt göres i nämnda beräkning, har alltså
beräknat brännvinstillverkningsskatten för år 1911 till 21,800,000 kronor.
13
Biksdagens Skrifvelse Nr 195.
Sockerskatten. Enligt de af kontroll- och justeringsstyrelsen afgift^
berättelser beräknas den årliga soekerkonsumtionen hafva utgjort:
å.r råsocker
1898-
-1899 ..................
..................... 90,853
1899-
-1900 ................
.................... 97,506
1900—1901 ..................
................... 100,999
1901—1902 ...................
..................... 106,004
1902-
-1903 ..................
«
..................... 107,681
1903—1904 ..................
.................... 110,824
1904
1905 ...................
................... 108,530
1905—1906 ..................
..................... 118,494
I sin förberörda skrifvelse anför statskontoret beträffande sockerskatten,
bland annat, följande:
»Enligt den af sockerbeskattningskommittén i dess betänkande den
17 maj 1904 antagna beräkningsgrund motsvara 110 kilogram råsocker
100 kilogram raffinad. Under kalenderåren 1907 och 1908 utlämnades
till fritt bruk respektive 116,917,000 och 139,845,356 kilogram raffinad.
Den stora uttagningen af socker beror därpå, att under december 1908
uttogos till fritt bruk ej mindre än 34,207,449 kilogram mot blott
7,971,104 kilogram under december 1907, något som har sin förklaring
däri att fabrikerna, för att undgå den med 1 januari 1909 inträdande
skatteförhöjningen, under december 1908 uttogo så mycket socker som
möjligt. Man torde kunna uppskatta den mängd socker, som af nämnda
anledning uttogs utan att vara afsedt för konsumtion under 1908, till
omkring 26,000,000 kilogram. Om dessa dragas från förestående summa,
139,845,356 kilogram, återstå för konsumtionen under 1908 113,845,356
kilogram. Under år 1907 importerades 608,000 kilogram socker och
under år 1908 2,841,000 kilogram. Den konsumerade kvantiteten kan
alltså beräknas till 117,525,000 kilogram år 1907 och 116,686,000 kilogram
år 1908.
Enligt nådiga förordningen den 2 juni 1905 har skattesatsen för
socker utgjort 13 öre för hvarje till fritt bruk utlämnadt kilogram
socker. Genom beslut vid 1908 års riksdag och nådiga kungörelsen
den 23 juli 1908 blef nämnda skattesats höjd till 15 öre för kilogram.
1 anledning häraf beräknades skatten i 1909 års riksstat till 16,400,000
kronor, och med hänsyn till den starka och öfvervägande jämna stegring,
som sockerkonsumtionen utvisade, upptogs skatten i 1910 års
riksstat med 18,000,000 kronor, hvilket belopp år 1908 öfverskridits
med icke mindre än 918,868 kronor.
14
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
Innevarande år bär medfört en afsevärd nedgång, i det att under
tiden januari—november icke utlämnats till fritt bruk mer än 90,592,139.2
kilogram mot 105,637,907.7 kilogram under samma tid nästföregående
år. Den debiterade skatten har, enligt meddelande från kontroll- och
justeringsstyrelsen, under januari—november innevarande år utgjort
13,531,259 kronor 59 öre mot 13,732,928 kronor under samma tid
nästlidet år. Den genom tullverket debiterade sockerskatten, som under
januari—november 1908 utgjorde 338,719 kronor 91 öre, bar, enligt
meddelande från generaltullstyrelsen, under samma tid 1909 belöpt sig
till 203,714 kronor 9 öre.
Den depression, som sålunda kommit till synes, torde emellertid
få betraktas såsom öfvergående, helst, såsom ofvan nämnts, den förböjning
af sockerskatten, som genomfördes med innevarande års ingång,
föranledde en uppdrifven uttagning till beskattning mot sistlidet års
slut, i följd hvaraf behofvet vid årsskiftet redan var fylldt för flere
månader framåt. Statskontoret finner sig med hänsyn såväl härtill som
till sockerkonsumtionens allmänna stegring kunna hemställa, att sockerskatten
i 1911 års riksstat upptages med ett till 19,000,000 kronor
förhöjdt belopp.»
Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget till riksstat uppförd.
Riksdagen, som inhämtat, att sockerskatten, hvilken i budgeten
ingår med det debiterade beloppet, under år 1909 debiterats med
allenast 14,828,934 kronor, har dock, med hänsyn till hvad statskontoret
anfört, ansett, att samma skatt bör kunna upptagas till det af Eders
Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, och har alltså beräknat sockerskatten
för år 1911 till 19,000,000 kronor.
Punschskatten. Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i 1904—1906
årens riksstater med 1,300,000 kronor. Efter det vid 1906 års riksdag
en särskild stämpelafgift till enahanda belopp som för punsch stadgats
äfven för arrak och rom, höjdes beräkningen af denna inkomsttitel för
år 1907 till 1,500,000 kronor, men sänktes för år 1908 till 1,450,000
kronor. I riksstaterna för åren 1909 och 1910 blef punschskatten ånyo
upptagen till 1,500,000 kronor.
Skatten har influtit med:
år 1906............................................................................ kronor 1,459,220: —
„ 1907 .......................................................................... „ 1,558,538: —
„ 1908 ......................................................................... „ 1,593,012: —
eller i medeltal för dessa tre år................................. „ 1,536,923: —
samt år 1909.................................................................. „ 1,560,292: —
15
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
Denna inkomsttitel har af Eders Kungl. Maj:t enligt statskontorets
hemställan i förslaget till riksstat för år 1911 upptagits med oförändradt
belopp eller 1,500,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har beräknat
stämpelafgiften för försäljning af punsch, arrak och rom för år 1911
till 1,500,000 kronor.
Maltskatten. Denna skatt har influtit med:
år 1906
ii
ii
1907
1908
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1909 ..
. kronor 3,084,598: —
„ 3,041,413: —
. „ 2,923,276: —
„ 3,016,429: —
„ 2,897,133: —
Statskontoret har i sin oftanämnda skrifvelse den 14 december
1909 erinrat, att enligt 1909 års Riksdags beslut skattesatsen för hvarje
vid skattepliktigt bryggeri vid tillverkning af maltdrycker användt
kilogram malt höjts till 23 öre, dock att för de första under tillverkningsåret
afverkade 100,000 kilogrammen skatten skulle utgöra endast
17 öre för kilogram och för de nästa 100,000 kilogrammen 20 öre för
kilogram.
Statskontoret anför vidare, att skatten, som i riksstaten för år 1910
uppförts med 6,400,000 kronor, visserligen hade under år 1909 lämnat
ett, med hänsyn därtill att skatteförhöjningen trädt i kraft den 1
oktober nämnda år, synnerligen otillfredsställande resultat, men detta
förhållande syntes äga sin direkta förklaringsgrund i det ekonomiska
läge, hvari de maltdryckskonsumerande klasserna kommit genom storstrejken,
och alltså vara af öfvergående natur. Statskontoret ansåge
sig därför sakna skäl att föreslå någon rubbning i den vid skatteförhöjningen
godkända beräkningen, utan hemställde, att ifrågavarande inkomsttitel
måtte i 1911 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.
Af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll öfver finansärenden
för den 14 januari 1910 inhämtas, att chefen för finansdepartementet
vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t — efter
omförmälande af statskontorets nyssnämnda hemställan — vidare anfört,
att försiktigheten syntes bjuda att något sänka denna beräkning.
Visserligen läte sig den nedgång af maltskatten, som ägt rum år 1909,
delvis förklaras af kända förhållanden å arbetsmarknaden under senare
halfåret 1909 och däraf förorsakadt sämre ekonomiskt läge för en stor
del af den maltdryckskonsumerande allmänheten. Det ville emellertid
synas, som om en mera allmän sänkning i konsumtionen af malt
-
16
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
och andra sprithaltiga drycker för närvarande gjorde sig gällande.
Särskild! hade detta, såsom statskontoret framhållit och senaste årens
skatteresultat utvisade, blifvit synligt i fråga om brännvinstillverkningsskatten.
Utan åsidosättande af nödig försiktighet syntes dock nedsättningen
i beräkningen af maltskattens afkastning kunna begränsas
till omkring tio procent af maltskattens för innevarande år beräknade
belopp. Departementschefen hemställde alltså, att maltskatten måtte i
1911 års riksstat beräknas till 5,800,000 kronor.
Med detta belopp bar ock skatten blifvit i Eders Kungl. Maj:ts
förslag till riksstat för år 1911 upptagen.
Riksdagen, som mot Eders Kungl. Maj:ts beräkning icke haft
något att erinra, bar förty beräknat maltskatten för år 1911 till 5,800,000
kronor.
I fråga om bevillningen af fast egendom samt af inkomst bar chefen
för finansdepartementet enligt det ofvannämnda vid statsverkspropositionen
fogade protokollet för finansärenden anfört följande:
»Statskontoret har, såsom naturligt är, äfven gjort sina beräkningar
öfver bevillning och inkomstskatt. De förslag rörande den direkta
beskattningen, som äro ämnade att framläggas för årets Riksdag,
innebära emellertid, att inkomstskatten helt och bevillningen, om icke
formellt, så dock reellt, uteslutas från de såsom statens inkomstkällor
i riksstaten för närvarande upptagna bevillningar och att bägge nämnda
skatter ersättas med en ny skatt under benämning inkomst- och förmögenhetsskatt.
Under sådana förhållanden går jag nu förbi statskontorets
beräkningar rörande inkomstskatten.
Såsom jag antydde, skulle bevillning af fast egendom samt af inkomst
fortfarande uppföras bland bevillningarna i riksstaten, men för
annat än rent statsändamål. Denna anordning, för hvilken jag strax
skall redogöra, innebär, att tio procent af det belopp, hvilket under
vanliga förhållanden skulle hafva varit att påräkna under ifrågavarande
inkomsttitel, böra såsom bevillning fortfarande upptagas. I anledning
häraf och då statskontoret ansett sig kunna beräkna, att allmänna bevillningen
för år 1911 efter hittills följda grunder skulle afkasta ett
belopp af 12,500,000 kronor, skulle bevillningen till det af mig angifna
procenttal i riksstaten för år 1911 kunna upptagas till 1,250,000 kronor.»
I förslaget till riksstat har ock inkomsttiteln upptagits med sistnämnda
belopp.
Då Riksdagen i hufvudsak godkänt det förslag till förordning
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, som af Eders
Kungl. Maj:t förelagts Riksdagen, och då Riksdagen icke haft något
17
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
att erinra mot den föreslagna beräkningen af nu ifrågavarande skattetitel,
har Riksdagen beräknat bevillningen af fast egendom samt af inkomst
i riksstaten för år 1911 till 1,250,000 kronor.
Rörande afkastningen af den inkomst- och förmögenhetsskatt som
blifvit genom innevarande Riksdags beslut bestämd, tillåter sig Riksdagen
att till eu början hänvisa till hvad chefen för finansdepartementet i
detta hänseende anfört vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t af
det sedermera för Riksdagen i proposition, nr 88, af den 11 mars 1910
framlagda förslaget till ifrågavarande skatt.
Den beräkning, som af departementschefen verkställts rörande
skattens afkastning, gifver till resultat, att ur denna skattekälla skulle
kunna upphämtas ett årligt belopp af 31,500,000 kronor. Med denna
summa är ock skatten upptagen i Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksstat
för år 1911.
I det förslag till förordning i ämnet, som af Eders Kungl. Maj:t
framlagts för Riksdagen, har emellertid Riksdagen gjort vissa ändringar
af beskaffenhet att inverka på skattens afkastningsförmåga.
Beträffande den viktiga frågan om rätt till afdrag för utskylder
anför Riksdagen i skrifvelse den 9 innevarande månad i hufvudsak
följande.
I anledning af ett uttalande af kammarrätten därom, att skattskyldigs
å krono- och kommunaldebetsedlar upptagna utskylder borde
undantagas från beskattning, hade chefen för finansdepartementet, under
medgifvande af befogenhet af denna erinran, tillika framhållit den
statsfinansiella betydelsen af ett dylikt afdrag. Utskylder, därför afdrag
skulle ifrågakomma, öfverstege nog, enligt departementschefens antagande,
sammanlagdt 100,000,000 kronor. Afginge detta belopp från
sammanlagda beskattningsbara inkomsterna i riket, måste man antagligen
räkna med en nedgång i den nya skattens afkastning med icke så
litet öfver 2,000,000 kronor. För att kunna erhålla fyllnad härför, skulle
man åter nödgas höja skatteprogressionen. I valet mellan en sådan
åtgärd eller status quo i fråga om utskylder hade departementschefen
vält den senare vägen. Denna fråga hade äfven berörts i vissa motioner,
hvari yrkats sådan ändring, att skattskyldig berättigades till afdrag för
utskylder. Enligt Riksdagens förmenande hade det varit i hög grad önskvärdt,
att vid den nu föreslagna omläggningen af inkomstbeskattningen
den ifrågavarande afdragsrätten, hvars principiella befogenhet torde vara
oomstridd, kunnat genomföras, utan att behofvet af statsinkomster under
den närmaste framtiden därvid tillmätts afgörande betydelse. Under
nuvarande förhållanden tilltrodde sig Riksdagen likväl icke att biBih.
till Riksd. Prof. 1910■ 10 Sami. I Afd. 1 Band. 45 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
lalla det af motionärerna framställda yrkandet i hela dess vidd, men
för att i största möjliga omfattning undanröja de orättvisor i förevarande
afseende, som, därest intet afdrag för erlagda utskylder medgåfves, skulle
föranledas af de stora ojämnheterna i den kommunala beskattningen, hade
Riksdagen ansett den ändring i 10 § bort vidtagas, att afdrag medgåfves
för alla utskylder utom kronoutskylder, däribland äfven inberäknade
utskylder in natura eller i arbetsprestationer. Enligt Riksdagen
tillhandakomna beräkningar skulle härigenom uppkomma en minskning
i inkomstskatten af omkring 2,000,000 kronor, hvilken minskning i
statsinkomster emellertid syntes kunna förväntas blifva täckt dels därigenom,
att, enligt numera gjorda beräkningar angående den skattepliktiga
totalförmögenheten inom landet, denna visat sig med omkring
750,000,000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill densamma af departementschefen
beräknats uppgå, och att till följd häraf afkastningen af
förmögenhetsskatten torde blifva större än i propositionen antagits,
dels ock därigenom att äfven inkomstskatten på goda grunder kunde
antagas gifva ej oväsentligt större utbyte än hvad i afseende härå beräknats.
Med hänsyn till statsregleringen för nästkommande år ansåge
Riksdagen ej, att för år 1911 fullt afdrag för ifrågavarande utskylder
beviljades, utan borde afdraget för nämnda år begränsas till femtio procent
af samma utskylder.
Förutom nu berörda, af Riksdagen beslutade förändring i Eders
Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen vidtagit äfven andra modifikationer,
åt hvilka i detta sammanhang torde särskildt böra erinras om den, som
afser att medgifva skattskyldig rätt att vid uppskattning af inkomst
göra visst afdrag för aflöning, kost och öfriga utgifter för i den skattskyldiges
verksamhet använda hemmavarande barn öfver 15 år. Med
hänsyn härtill torde den beräknade afkastningen af inkomst- och förmögenhetsskatten
böra något reduceras; och har Riksdagen ansett, att
inkomsttiteln icke bör i riksstaten upptagas till högre belopp än 31,000,000
kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen beräknat
inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för år 1911 till 31,000,000
kronor.
På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år
1911 anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid statsregleringen för år
1911 beräknat och användt dels af besparingar å det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken 250,000 kronor, dels ock beräknad utdelning å sta
-
Riksdagens Skrifvelse Nr 195. 19
tens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för år 1910, 1,300,000
kronor.
I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att för
statsverkets behof måtte till utbetalning vid den tid under år 1911,
som af Riksdagen bestämdes, af riksbankens vinst för år 1909 anvisas
6,256,000 kronor. ^ _
I detta ämne hafva fullmäktige i riksbanken i infordrad skrifvelse
afgifvit förslag.
Riksdagen får, med åberopande af § 25 och 26 i lagen för
Sveriges riksbank, anmäla, att Riksdagen beslutat, att af riksbankens
vinst för år 1909 samt odisponerade vinstmedel från föregående år skall
tilj. statsverket öfverlämnas 6,256,000 kronor; samt
att statsverkets andel i bankovinsten skall af fullmäktige i riksbanken
tillhandahållas statskontoret med 1,756,000 kronor under januari
1911 och med 1,500,000 kronor under loppet af hvarje af månaderna
april, juli och oktober 1911.
Stockholm den 10 juni 1910.
Med undersåtlig vördnad.
20
Riksdagens Skrifvelse Nr 195.
Statsverkets inkomster.
Ordinarie inkomster:
Arrendemedel ...................................
Mantalspenningar.............................
Bötesmedel.........................................
Kontrollstämpelmedel ....................
Fyr- och båkmedel..................,.......
Telegrafmedel ....................................
Järnvägstrafikmedel .......................
Skogsmedel..........................................
Terminsafgifter från läroverken . .
Extra uppbörd....................................
kronor
n
ii
v
ii
ii
ii
V
1,700,000
825.000
450.000
90,000
1,700,000
14,150,000
9,000,000
11,000,000
540.000
400.000
Säger kronor 39,855,000
Bevillningar:
Tullmedel.......................................................................
Postmedel........................................................................
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter...............................................................
Stämpelmedel................................................................
Brännvinstillverkningsskatt ......................................
Sockerskatt....................................................................
Punschskatt.....................................................................
Maltskatt ......................................................................
Bevillning af fast egendom samt af inkomst......
Inkomst- och förmögenhetsskatt.............................
kronor
ii
ii
ii
ii
ii
ii
60,000,000:
22,600,000:
300,000
17.000. 000
21,800,000
19.000. 000
1.500.000
5.800.000
1.250.000
31.000. 000
Säger kronor 180,250,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.