Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1910-06-10 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:195, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

Nr 195.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den

— — — — Andra kammaren den

10 juni 1910.

10 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af

statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande nr 104, bevillningsutskottets betänkande

nr 40 samt bankoutskottets memorial nr 19.)

Till Konungen.

Vid behandlingen af Eders Kungl. Maj:ts den 15 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster

för den tid nästa statsreglering omfattar, eller år 1911 och intill dess

ny statsreglering vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar,

funnit de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 39,855,000 kronor

och de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 180,250,000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

Vidkommande statsverkets ordinarie inkomster har Eders Kungl.

Maj:t vid beräkningen af jårnvägstrafikmedlen förutsatt, att från järnvägsinkomsterna

skall utgå ett bidrag af 1,122,000 kronor till kostnaden

för järn vägspersonalens pensionering. Detta bidrag är af Riksdagen

höjdt med ett belopp af 500,000 kronor. På grund af de uppgifter

Riksdagen erhållit angående trafikinkomsterna under innevarande års

första kvartal bar Riksdagen emellertid funnit, att nämnda beslut icke

bör påkalla någon nedsättning i beräkningen af trafikmedlen, utan bar

Riksdagen oförändradt upptagit denna inkomsttitel till det af Eders

Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 9,000,000 kronor.

Mot den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen af de ordinarie

inkomsterna bar Riksdagen i öfrigt icke haft något att erinra.

I afseende å bevillningarnas belopp får Riksdagen anföra följande:

Tullmedlen, hvilka vid 1909 års riksdag för år 1910 beräknades

till 57,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna utgjort:

år 1906 ........................................

„ 1907 ........................................

„ 1908 .......................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1909................................

kronor 59,523,133: —

„ 59,624,649: —

„ 57,224,921: —

„ 58,790,901: —

„ 59,239,298: —

I skrifvelse den 14 december 1909 angående inkomstberäkningen

för år 1911, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till innevarande

års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, har statskontoret hemställt, att tullmedlen måtte i 1911 års

riksstat upptagas med 59,000,000 kronor.

I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t så till vida föreslagit

ändring, att tullmedlen, med anledning däraf att en af Eders Kungl.

Maj:t ifrågasatt höjning af tullen å kaffe från 12 öre till 18 öre per

kilogram antagits skola lämna ungefärligen 1,800,000 kronor om året, i

statsverkspropositionen upptagits till ett belopp af 60,800,000 kronor.

Enär Riksdagen afslagit förslaget om höjning af kaffetullen, kan

det belopp, som denna tullförhöjning skulle inbringat, icke medtagas i

nu förevarande uppskattning af inkomsttiteln. Det vill emellertid synas,

som om skattekällan i fråga skulle, särskildt i betraktande af de uppåtgående

konjunkturerna, kunna antagas blifva mera gifvande, än hvad

statskontoret förutsatt; och Riksdagen har ansett sig kunna utan åsido
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

sättande af nödig varsamhet beräkna afkastningen af tullmedlen 1,000,000

kronor högre än som af statskontoret förordats.

På grund häraf och under erinran tillika, att Riksdagen beslutat,

att ny tulltaxa skall tillämpas från och med den 1 december 1911,

hvilket förhållande dock icke torde böra föranleda någon ytterligare

jämkning i beräkningen af nu ifrågavarande inkomsttitel, har Riksdagen

beräknat tullmedlen för år 1911 till 60,000,000 kronor.

Vid 1909 års riksdag beräknades postmedlen för år 1910 till 22,000,000

kronor.

Ifrågavarande medel hafva utgjort:

år 1906 .................................................................................. kr. 18,442,464: —

„ 1907 ................................................................................. „ 19,651,075: —

„ 1908 ................................................................................ „ 19,877,156: —

eller i medeltal för dessa tre år...................................... „ 19,323,565: —

samt belöpte sig år 1909 till ....................................... ,, 19,951,000: —

I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret beträffande

denna inkomsttitel omförmält, att generalpoststyrelsen beräknat inkomsten

af postmedlen för år 1911 till 22,600,000 kronor.

I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon

förändring.

Enligt hvad för Riksdagen blifvit upplyst, har det förändrade bokföringssystem

hos postverket, som började tillämpas den 1 november

1909, föranledt, att en summa af något öfver 1,000,000 kronor, som

enligt det äldre bokföringssättet skolat upptagas som inkomst för år

1909, öfverbalanserats till år 1910. Den förändrade bokföringen medför

äfven, att en omedelbar jämförelse mellan postverkets inkomster under

den gångna delen af innevarande år och inkomsterna under motsvarande

tid nästlidet år icke lämnar erforderlig ledning för bedömandet af förevarande

inkomsttitels afkastningsförmåga. Emellertid lärer, enligt hvad

Riksdagen inhämtat, icke finnas anledning antaga annat än att ofvan

angifna beräkningar rörande den motsedda inkomsten af postmedlen

skola visa sig riktiga.

Riksdagen har därför beräknat postmedlen för år 1911 till 22,600,000

kronor.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa

afgifter hafva utgjort:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

7

år 1906..............................................

„ 1907 ...............................................

1908...............................................

i medeltal för dessa tre år

samt år 1909 ...................................

eller

kronor 273,502: —

„ 272,934: —

„ 256,868: —

„ 267,768: —

„ 311,546: —

Beträffande denna inkomsttitel har statskontoret erinrat, att med

1909 års ingång- ny förordning angående ifrågavarande afgifter trädt

i kraft, samt vidare anfört, att i hvad mån denna nya förordning, hvilken

hufvudsakligen i hvad den afsåge bevillningsafgift för vissa offentliga

föreställningar skilde sig från den förut i ämnet gällande, komme att

medföra ökning i förevarande inkomsttitel, kunde ännu icke tillförlitligen

beräknas. I sitt den 14 december 1908 afgifna förslag till inkomstberäkning

för 1910 yttrade statskontoret, att då den nya förordningen

afsåge att genomföra en förhöjd och mera effektiv beskattning af de

utlänningar, livilka här i landet gåfve eller biträdde vid konserter samt

dramatiska eller andra föreställningar, ansåge sig statskontoret kunna

hemställa om en förhöjning i inkomsttiteln till 300,000 kronor, och infordrade

uppgifter om de belopp, som dittills under år 1909 influtit,

styrkte tillförlitligheten af denna beräkning. Statskontoret hemställde

nu, att inkomsttiteln i 1911 års riksstat måtte blifva uppförd med oförändradt

belopp.

Med det af statskontoret föreslagna beloppet har också inkomsttiteln

blifvit i förslaget till riksstat för år 1911 uppförd.

Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har beräknat

bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år 1911

till 300,000 kronor.

Stämpelmedlen hafva utgjort:

år 1906 .............................................

„ 1907.............................................

„ 1908..............................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1909 ...................................

.. kronor 10,095,922: —

„ 11,707,520: —

... „ 13,569,483: —

... „ 11,790,975: —

... „ 11,488,473: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva för åren 1906—

1908 de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått

till följande belopp:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

1906.

1907.

1908.

handlingar till lagfartsprotokoll ...

4,406,639

813,895

55

4,129,042

885,519

05

3,486,794

905,503

30

handlingar till inteckningsprotokoll

handlingar till ftktenskapsförords-

protokoll.................................

handlingar till bouppteckningsproto-

94

76

14

6,300

—

6,305

—

6,600

—

koll .......................................

2,021,233

54

2,615,791

15

3,138,564

45

Summa

7,248,069

08

7,636,657

96

7,537,461

89

Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre för hvarje kortlek,

har inbragt:

år 1906 .................................................. kronor 166,738: 50

„ 1907 ................................................... „ 154,578: 50

„ 1908 ................................................... „ 152,063: —

„ 1909 ................................................ „ 159,798: 5o

Med afseende å denna inkomsttitel har statskontoret i sin förenämnda

skrifvelse anfört, bland annat, följande:

»Ny förordning angående stämpelafgiften utfärdades af Eders

Kungl. Maj:t den 18 september 1908. Densamma torde icke hafva

medfört någon väsentlig ändring i det finansiella resultatet af stämpeluppbörden.

För år 1908 beräknades stämpelmedlen inflyta med 10,000,000

kronor, enär ifrågavarande statsinkomst allt fortfarande utvisade en

synnerligen stark tendens till stegring. Statskontoret anförde i sitt

den 14 december 1907 afgifna underdåniga utlåtande, att ehuru nedgående

konjunkturer kunde hafva ett menligt inflytande på särskildt

emissionsstämpeln, vore titelns stegringstendens i hvarje händelse så

stark, att en förhöjning till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara

företagas för år 1909. Särskildt syntes kunna antagas, att beloppen

af de stämplar, som skulle åsättas handlingar till lagfartsprotokoll,

inteckningsprotokoll och bouppteckningsprotokoll, hvilka hade ett afgörande

inflytande på storleken af denna inkomsttitel, icke kunde väntas

blifva mindre till följd af sjunkande konjunkturer.

Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna beloppet ansåg

Eders Kungl. Maj:t att, äfven om någon nedgång i denna statsinkomst,

i jämförelse med hvad som influtit år 1907, skulle kunna befaras, kunde

ifrågavarande skattetitel, oafsedt de tilltänkta förändringar i gällande

bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom här nedan vidare förmäles,

beräknas åtskilligt högre än statskontoret föreslagit, och syntes en för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 195. 9

höjning i denna beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara

för högt tilltagen.

Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda förslaget

till en ny stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper skulle denna

nya skatt utgå med 1 krona 50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse

af aktier och banklotter samt med 1 krona på 1,000 kronor vid

direkt öfverlåtelse af obligationer. Eders Kungl. Maj:t föreslog, att

denna nya statsinkomst skulle beräknas inflyta med 500,000 kronor.

Riksdagen nedsatte visserligen berörda skattesatser till respektive 1

krona och 50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar

med afseende å skattens ekonomiska resultat syntes mycket försiktiga

och då skatten i allt fall icke beräknats ens till 5 procent af den

inkomsttitel, hvarunder skatten förts, eller stämpelmedlen, höll Riksdagen

före, att berörda ändringar i afseende på skattesatserna icke behöfde

föranleda till reduktion af det under denna inkomsttitel uppförda totalbelopp.

Riksdagen beräknade därför, att stämpelmedlen komine att år

1909 inflyta med 11,300,000 kronor.

Under den 6 november 1908 utfärdade Eders Kungl. Maj:t nådig

förordning om särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper,

att träda i kraft den 1 januari 1909.

Med hänsyn till det höga belopp, hvarmed inkomsttiteln 1908

influtit, däri emellertid inginge emissionsstämpel för en särskild bolagsbildning

af för våra förhållanden ovanligt stor omfattning, ansåg statskontoret,

att densamma kunde utan fara i 1910 års riksstat uppföras

med 12,000,000 kronor.

I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen under år

1908 influtit, ansåg emellertid chefen för finansdepartementet, enligt det

vid statsverkspropositionen fogade protokollet öfver finansärenden för

den 12 nästlidne januari, att, äfven om beloppet i viss mån framkallats

af särskilda omständigheter, likväl, särskildt vid det förhållandet att

från och med innevarande år öfverlåtelsestämpeln å fondpapper trädt i

kraft, stämpelmedlen för år 1910, i den mån desamma skulle utgå enligt

dittills gällande bestämmelser, kunde beräknas till ett belopp af

12,500,000 kronor.

Innevarande års Riksdag beslöt, uppå Eders Kungl. Maj:ts förslag,

en ökad stämpelbeskattning särskildt genom införande af växelstämpel,

och genom nådiga kungörelser den 5 juni 1909 angående ändrad lydelse

af vissa paragrafer i förordningen den 18 september 1908 angående

stämpelafgiften samt i förordningen den 6 november 1908 angående en

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 45 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper blef Riksdagens

beslut utfärdadt.

Det finansiella utbytet af de sålunda införda nya stämpelskatterna

beräknades af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen till 1,800,000 kronor;

och inkomsttiteln i sin helhet uppfördes i 1910 års riksstat med

14,300,000 kronor.

Under förutsättning af oförändrade stämpelafgifter hemställer statskontoret,

att denna inkomsttitel må för år 1911 beräknas till enahanda

belopp.»

Eders Kungl. Maj:t har emellertid ansett skärpning af stämpelbeskattningen

erforderlig för fyllande af statsverkets behof och i sådant

syfte föreslagit en höjning af arfsskatten. I anslutning härtill har af

chefen för finansdepartementet beräknats, att en ökad inkomst af stämpelskatten

med omkring 2,700,000 kronor skulle tillflyta statsverket.

Sistberörda beräkning finnes närmare utförd i det protokoll öfver

finansärenden för den 14 januari 1910, som bilagts Eders Kungl. Maj:ts

proposition, nr 22, med förslag till förordning om ändrad lydelse af 3,

8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående

stämpelafgiften; och har vid ärendets föredragning chefen för finansdepartementet

i förevarande afseende anfört, bland annat, följande:

»Med tillämpning af de utaf mig föreslagna skatteskalor skulle det

ökade utbytet af arfsskatten hafva under åren 1906—1908 blifvit följande:

År 1906 klass

11

11

År 1907 klass

11

11

År 1908 klass

11

11

I.............................. kronor 1,077,783: —

II .............................. „ 579,840: —

III ............................. „ 467,830: — 2,125,453: —

I ..................... „ 1,922,039: —

II ............................ „ 501,235: —

III............................. „ 633,590:— 3,056,864: —

I.............................. „ 2,004.470: —

II............................ „ 782,937: —

III.............................. „ 939,875: — 3,727,282: —

Summa kronor 8,909,599: —.

I medeltal för hvarje år skulle alltså den föreslagna ökningen

hafva inbringat ungefärligen 2,970,000 kronor. Dragés härifrån den

till högsta möjliga belopp beräknade lindringen för vissa donationer

eller i rundt tal 190,000 kronor, återstode ett belopp af 2,780,000

kronor.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

I förslaget till riksstat för år 1911 liar Eders Kungl. Magt i

anslutning härtill upptagit stämpelmedlen med ett belopp af 17,000,000

kronor.

Qfvannämnda förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa

paragrafer i stämpelförordningen, hvilket förslag innefattar, jämte annat,

den ifrågasatta höjningen af arfsskatten, har i hufvudsak bifallits af

Riksdagen, som endast i afseende å ett par detaljer i författningsförslaget

vidtagit ändringar. Dessa ändringar lära emellertid icke behöfva

föranleda någon jämkning i beräkningen af stämpelskattens afkastning.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka mot Eders Kungl.

Maj:ts beräkning af nu ifrågavarande skattetitel, har Riksdagen beräknat

stämpelmedlen för år 1911 till 17,000,000 kronor.

Brännvinstillverkning sskatten. Enligt uppgift i statskontorets förut

åberopade skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda

år utgjort:

ar

n

ii

eller

1904 ...........................................

1905 .................................................

1906 .................................................

1907 .................................................

1908 .............................................-

i medeltal för dessa fem år.

liter 34,670,551

„ 38,522,616

„ 39,822,435

„ 41,316,201

„ 40,519,377

„ 38,970,236

Medeltalet för femårsperioden 1903—1907 utgjorde 38,559,700 liter.

Enligt hvad Riksdagen från kontrollstyrelsen inhämtat, har tillverkningen

under år 1909 uppgått till 40,340,757 liter och under de

tre första månaderna af år 1910 till 15,125,185 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda

skrifvelse följande öfversikt öfver femårsperioden 1904—1908:

Influten

skatt.

Restitution för

Statsverket

behållet.

denatureradt

brännvin.

för högt

erlagd skatt.

år 1904............

24,522,820

1,998,398

4,897

22,519,525

„ 1905............

24,508,086

2.396,662

4,619

22,106,805

„ 1906............

27,156,221

2,719,962

1,002

24,435,257

„ 1907............

26,576,367

2,770,178

13,309

23,791,880

„ 1908............

24,458,555

3,078,698

18,242

21,361,615

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

Under år 1909 belöpte sig skatten till 22,504,495 kronor, och

utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt

brännvin med 3,292,434 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna

inkomst af denna skattetitel under år 1909 utgjorde 19,212,061 kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1906—1908

uppgått till 23,196,251 kronor.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 14 december 1909

erinrar statskontoret, att för åren 1904 och 1905 denna inkomsttitel

beräknades till 25,700,000 kronor, men att, då densamma under dessa

år icke inflöt med så höga belopp, titeln emellertid blef i riksstaten

för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor samt för åren 1907 och

1908 till 23,500,000 kronor. I 1909 års riksstat uppfördes inkomsttiteln

ånyo med 24,000,000 kronor, hvilken beräkning bestämdes af det

höga belopp, hvarmed skatten inflöt under åren 1906 och 1907. Sedan

Riksdagen höjde titelns beräkning till 24,000,000 kronor, utvisade

emellertid 19Ö8 års uppbörd en afgjord nedgång, och statskontoret

fann därför förhållandena kräfva en nedsättning, hvadan ämbetsverket

hemställde att titeln i 1910 års riksstat skulle uppföras med 23,500,000

kronor. Med anledning dåra! att ifrågavarande skatt under åren 1904—

1907 icke uppgått till högre belopp än i medeltal 22,932,994 kronor,

ansåg emellertid Eders Kungl. Maj:t försiktigheten kräfva, att denna

inkomsttitel för år 1910 ej beräknades till högre belopp än 23,000,000

kronor, och Riksdagen ansåg, att den sänkning, som statsverkets behållna

inkomst å ifrågavarande inkomsttitel under åren 1907—1908

utvisat, borde föranleda, att beräkningen af inkomsttitelns belopp för år

1910 ytterligare sänktes med 500,000 kronor till 22,500,000 kronor.

Den starka nedgången, yttrar statskontoret vidare, under år 1909

torde få anses härröra från de förhållanden, som stodo i samband med

storstrejken, och syntes sålunda endast få tillskrifvas ett öfvergående

inflytande. Ehuru inkomsttiteln i medeltal under treårsperioden 1906

—1908 utgjort 23,196,251 kronor mot 22,843,017 i medeltal under åren

1904—1908, funne sig dock statskontoret med hänsyn till den stora

osäkerhet, som alltid visat sig vidlåda denna titels beräkning, böra hemställa

om en nedsättning däri till 22,000,000 kronor.

Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget till riksstat uppförd.

Riksdagen, som med hänsyn till den nedåtgående tendensen hos

förevarande skattetitels afkastning ansett försiktigheten kräfva, att någon,

om ock mindre, jämkning nedåt göres i nämnda beräkning, har alltså

beräknat brännvinstillverkningsskatten för år 1911 till 21,800,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Biksdagens Skrifvelse Nr 195.

Sockerskatten. Enligt de af kontroll- och justeringsstyrelsen afgift^

berättelser beräknas den årliga soekerkonsumtionen hafva utgjort:

å.r råsocker

1898-

-1899 ..................

..................... 90,853

1899-

-1900 ................

.................... 97,506

1900—1901 ..................

................... 100,999

1901—1902 ...................

..................... 106,004

1902-

-1903 ..................

«

..................... 107,681

1903—1904 ..................

.................... 110,824

1904

1905 ...................

................... 108,530

1905—1906 ..................

..................... 118,494

I sin förberörda skrifvelse anför statskontoret beträffande sockerskatten,

bland annat, följande:

»Enligt den af sockerbeskattningskommittén i dess betänkande den

17 maj 1904 antagna beräkningsgrund motsvara 110 kilogram råsocker

100 kilogram raffinad. Under kalenderåren 1907 och 1908 utlämnades

till fritt bruk respektive 116,917,000 och 139,845,356 kilogram raffinad.

Den stora uttagningen af socker beror därpå, att under december 1908

uttogos till fritt bruk ej mindre än 34,207,449 kilogram mot blott

7,971,104 kilogram under december 1907, något som har sin förklaring

däri att fabrikerna, för att undgå den med 1 januari 1909 inträdande

skatteförhöjningen, under december 1908 uttogo så mycket socker som

möjligt. Man torde kunna uppskatta den mängd socker, som af nämnda

anledning uttogs utan att vara afsedt för konsumtion under 1908, till

omkring 26,000,000 kilogram. Om dessa dragas från förestående summa,

139,845,356 kilogram, återstå för konsumtionen under 1908 113,845,356

kilogram. Under år 1907 importerades 608,000 kilogram socker och

under år 1908 2,841,000 kilogram. Den konsumerade kvantiteten kan

alltså beräknas till 117,525,000 kilogram år 1907 och 116,686,000 kilogram

år 1908.

Enligt nådiga förordningen den 2 juni 1905 har skattesatsen för

socker utgjort 13 öre för hvarje till fritt bruk utlämnadt kilogram

socker. Genom beslut vid 1908 års riksdag och nådiga kungörelsen

den 23 juli 1908 blef nämnda skattesats höjd till 15 öre för kilogram.

1 anledning häraf beräknades skatten i 1909 års riksstat till 16,400,000

kronor, och med hänsyn till den starka och öfvervägande jämna stegring,

som sockerkonsumtionen utvisade, upptogs skatten i 1910 års

riksstat med 18,000,000 kronor, hvilket belopp år 1908 öfverskridits

med icke mindre än 918,868 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

Innevarande år bär medfört en afsevärd nedgång, i det att under

tiden januari—november icke utlämnats till fritt bruk mer än 90,592,139.2

kilogram mot 105,637,907.7 kilogram under samma tid nästföregående

år. Den debiterade skatten har, enligt meddelande från kontroll- och

justeringsstyrelsen, under januari—november innevarande år utgjort

13,531,259 kronor 59 öre mot 13,732,928 kronor under samma tid

nästlidet år. Den genom tullverket debiterade sockerskatten, som under

januari—november 1908 utgjorde 338,719 kronor 91 öre, bar, enligt

meddelande från generaltullstyrelsen, under samma tid 1909 belöpt sig

till 203,714 kronor 9 öre.

Den depression, som sålunda kommit till synes, torde emellertid

få betraktas såsom öfvergående, helst, såsom ofvan nämnts, den förböjning

af sockerskatten, som genomfördes med innevarande års ingång,

föranledde en uppdrifven uttagning till beskattning mot sistlidet års

slut, i följd hvaraf behofvet vid årsskiftet redan var fylldt för flere

månader framåt. Statskontoret finner sig med hänsyn såväl härtill som

till sockerkonsumtionens allmänna stegring kunna hemställa, att sockerskatten

i 1911 års riksstat upptages med ett till 19,000,000 kronor

förhöjdt belopp.»

Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget till riksstat uppförd.

Riksdagen, som inhämtat, att sockerskatten, hvilken i budgeten

ingår med det debiterade beloppet, under år 1909 debiterats med

allenast 14,828,934 kronor, har dock, med hänsyn till hvad statskontoret

anfört, ansett, att samma skatt bör kunna upptagas till det af Eders

Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, och har alltså beräknat sockerskatten

för år 1911 till 19,000,000 kronor.

Punschskatten. Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i 1904—1906

årens riksstater med 1,300,000 kronor. Efter det vid 1906 års riksdag

en särskild stämpelafgift till enahanda belopp som för punsch stadgats

äfven för arrak och rom, höjdes beräkningen af denna inkomsttitel för

år 1907 till 1,500,000 kronor, men sänktes för år 1908 till 1,450,000

kronor. I riksstaterna för åren 1909 och 1910 blef punschskatten ånyo

upptagen till 1,500,000 kronor.

Skatten har influtit med:

år 1906............................................................................ kronor 1,459,220: —

„ 1907 .......................................................................... „ 1,558,538: —

„ 1908 ......................................................................... „ 1,593,012: —

eller i medeltal för dessa tre år................................. „ 1,536,923: —

samt år 1909.................................................................. „ 1,560,292: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

Denna inkomsttitel har af Eders Kungl. Maj:t enligt statskontorets

hemställan i förslaget till riksstat för år 1911 upptagits med oförändradt

belopp eller 1,500,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har beräknat

stämpelafgiften för försäljning af punsch, arrak och rom för år 1911

till 1,500,000 kronor.

Maltskatten. Denna skatt har influtit med:

år 1906

ii

ii

1907

1908

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1909 ..

. kronor 3,084,598: —

„ 3,041,413: —

. „ 2,923,276: —

„ 3,016,429: —

„ 2,897,133: —

Statskontoret har i sin oftanämnda skrifvelse den 14 december

1909 erinrat, att enligt 1909 års Riksdags beslut skattesatsen för hvarje

vid skattepliktigt bryggeri vid tillverkning af maltdrycker användt

kilogram malt höjts till 23 öre, dock att för de första under tillverkningsåret

afverkade 100,000 kilogrammen skatten skulle utgöra endast

17 öre för kilogram och för de nästa 100,000 kilogrammen 20 öre för

kilogram.

Statskontoret anför vidare, att skatten, som i riksstaten för år 1910

uppförts med 6,400,000 kronor, visserligen hade under år 1909 lämnat

ett, med hänsyn därtill att skatteförhöjningen trädt i kraft den 1

oktober nämnda år, synnerligen otillfredsställande resultat, men detta

förhållande syntes äga sin direkta förklaringsgrund i det ekonomiska

läge, hvari de maltdryckskonsumerande klasserna kommit genom storstrejken,

och alltså vara af öfvergående natur. Statskontoret ansåge

sig därför sakna skäl att föreslå någon rubbning i den vid skatteförhöjningen

godkända beräkningen, utan hemställde, att ifrågavarande inkomsttitel

måtte i 1911 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.

Af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll öfver finansärenden

för den 14 januari 1910 inhämtas, att chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t — efter

omförmälande af statskontorets nyssnämnda hemställan — vidare anfört,

att försiktigheten syntes bjuda att något sänka denna beräkning.

Visserligen läte sig den nedgång af maltskatten, som ägt rum år 1909,

delvis förklaras af kända förhållanden å arbetsmarknaden under senare

halfåret 1909 och däraf förorsakadt sämre ekonomiskt läge för en stor

del af den maltdryckskonsumerande allmänheten. Det ville emellertid

synas, som om en mera allmän sänkning i konsumtionen af malt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

och andra sprithaltiga drycker för närvarande gjorde sig gällande.

Särskild! hade detta, såsom statskontoret framhållit och senaste årens

skatteresultat utvisade, blifvit synligt i fråga om brännvinstillverkningsskatten.

Utan åsidosättande af nödig försiktighet syntes dock nedsättningen

i beräkningen af maltskattens afkastning kunna begränsas

till omkring tio procent af maltskattens för innevarande år beräknade

belopp. Departementschefen hemställde alltså, att maltskatten måtte i

1911 års riksstat beräknas till 5,800,000 kronor.

Med detta belopp bar ock skatten blifvit i Eders Kungl. Maj:ts

förslag till riksstat för år 1911 upptagen.

Riksdagen, som mot Eders Kungl. Maj:ts beräkning icke haft

något att erinra, bar förty beräknat maltskatten för år 1911 till 5,800,000

kronor.

I fråga om bevillningen af fast egendom samt af inkomst bar chefen

för finansdepartementet enligt det ofvannämnda vid statsverkspropositionen

fogade protokollet för finansärenden anfört följande:

»Statskontoret har, såsom naturligt är, äfven gjort sina beräkningar

öfver bevillning och inkomstskatt. De förslag rörande den direkta

beskattningen, som äro ämnade att framläggas för årets Riksdag,

innebära emellertid, att inkomstskatten helt och bevillningen, om icke

formellt, så dock reellt, uteslutas från de såsom statens inkomstkällor

i riksstaten för närvarande upptagna bevillningar och att bägge nämnda

skatter ersättas med en ny skatt under benämning inkomst- och förmögenhetsskatt.

Under sådana förhållanden går jag nu förbi statskontorets

beräkningar rörande inkomstskatten.

Såsom jag antydde, skulle bevillning af fast egendom samt af inkomst

fortfarande uppföras bland bevillningarna i riksstaten, men för

annat än rent statsändamål. Denna anordning, för hvilken jag strax

skall redogöra, innebär, att tio procent af det belopp, hvilket under

vanliga förhållanden skulle hafva varit att påräkna under ifrågavarande

inkomsttitel, böra såsom bevillning fortfarande upptagas. I anledning

häraf och då statskontoret ansett sig kunna beräkna, att allmänna bevillningen

för år 1911 efter hittills följda grunder skulle afkasta ett

belopp af 12,500,000 kronor, skulle bevillningen till det af mig angifna

procenttal i riksstaten för år 1911 kunna upptagas till 1,250,000 kronor.»

I förslaget till riksstat har ock inkomsttiteln upptagits med sistnämnda

belopp.

Då Riksdagen i hufvudsak godkänt det förslag till förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, som af Eders

Kungl. Maj:t förelagts Riksdagen, och då Riksdagen icke haft något

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

att erinra mot den föreslagna beräkningen af nu ifrågavarande skattetitel,

har Riksdagen beräknat bevillningen af fast egendom samt af inkomst

i riksstaten för år 1911 till 1,250,000 kronor.

Rörande afkastningen af den inkomst- och förmögenhetsskatt som

blifvit genom innevarande Riksdags beslut bestämd, tillåter sig Riksdagen

att till eu början hänvisa till hvad chefen för finansdepartementet i

detta hänseende anfört vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t af

det sedermera för Riksdagen i proposition, nr 88, af den 11 mars 1910

framlagda förslaget till ifrågavarande skatt.

Den beräkning, som af departementschefen verkställts rörande

skattens afkastning, gifver till resultat, att ur denna skattekälla skulle

kunna upphämtas ett årligt belopp af 31,500,000 kronor. Med denna

summa är ock skatten upptagen i Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksstat

för år 1911.

I det förslag till förordning i ämnet, som af Eders Kungl. Maj:t

framlagts för Riksdagen, har emellertid Riksdagen gjort vissa ändringar

af beskaffenhet att inverka på skattens afkastningsförmåga.

Beträffande den viktiga frågan om rätt till afdrag för utskylder

anför Riksdagen i skrifvelse den 9 innevarande månad i hufvudsak

följande.

I anledning af ett uttalande af kammarrätten därom, att skattskyldigs

å krono- och kommunaldebetsedlar upptagna utskylder borde

undantagas från beskattning, hade chefen för finansdepartementet, under

medgifvande af befogenhet af denna erinran, tillika framhållit den

statsfinansiella betydelsen af ett dylikt afdrag. Utskylder, därför afdrag

skulle ifrågakomma, öfverstege nog, enligt departementschefens antagande,

sammanlagdt 100,000,000 kronor. Afginge detta belopp från

sammanlagda beskattningsbara inkomsterna i riket, måste man antagligen

räkna med en nedgång i den nya skattens afkastning med icke så

litet öfver 2,000,000 kronor. För att kunna erhålla fyllnad härför, skulle

man åter nödgas höja skatteprogressionen. I valet mellan en sådan

åtgärd eller status quo i fråga om utskylder hade departementschefen

vält den senare vägen. Denna fråga hade äfven berörts i vissa motioner,

hvari yrkats sådan ändring, att skattskyldig berättigades till afdrag för

utskylder. Enligt Riksdagens förmenande hade det varit i hög grad önskvärdt,

att vid den nu föreslagna omläggningen af inkomstbeskattningen

den ifrågavarande afdragsrätten, hvars principiella befogenhet torde vara

oomstridd, kunnat genomföras, utan att behofvet af statsinkomster under

den närmaste framtiden därvid tillmätts afgörande betydelse. Under

nuvarande förhållanden tilltrodde sig Riksdagen likväl icke att biBih.

till Riksd. Prof. 1910■ 10 Sami. I Afd. 1 Band. 45 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

lalla det af motionärerna framställda yrkandet i hela dess vidd, men

för att i största möjliga omfattning undanröja de orättvisor i förevarande

afseende, som, därest intet afdrag för erlagda utskylder medgåfves, skulle

föranledas af de stora ojämnheterna i den kommunala beskattningen, hade

Riksdagen ansett den ändring i 10 § bort vidtagas, att afdrag medgåfves

för alla utskylder utom kronoutskylder, däribland äfven inberäknade

utskylder in natura eller i arbetsprestationer. Enligt Riksdagen

tillhandakomna beräkningar skulle härigenom uppkomma en minskning

i inkomstskatten af omkring 2,000,000 kronor, hvilken minskning i

statsinkomster emellertid syntes kunna förväntas blifva täckt dels därigenom,

att, enligt numera gjorda beräkningar angående den skattepliktiga

totalförmögenheten inom landet, denna visat sig med omkring

750,000,000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill densamma af departementschefen

beräknats uppgå, och att till följd häraf afkastningen af

förmögenhetsskatten torde blifva större än i propositionen antagits,

dels ock därigenom att äfven inkomstskatten på goda grunder kunde

antagas gifva ej oväsentligt större utbyte än hvad i afseende härå beräknats.

Med hänsyn till statsregleringen för nästkommande år ansåge

Riksdagen ej, att för år 1911 fullt afdrag för ifrågavarande utskylder

beviljades, utan borde afdraget för nämnda år begränsas till femtio procent

af samma utskylder.

Förutom nu berörda, af Riksdagen beslutade förändring i Eders

Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen vidtagit äfven andra modifikationer,

åt hvilka i detta sammanhang torde särskildt böra erinras om den, som

afser att medgifva skattskyldig rätt att vid uppskattning af inkomst

göra visst afdrag för aflöning, kost och öfriga utgifter för i den skattskyldiges

verksamhet använda hemmavarande barn öfver 15 år. Med

hänsyn härtill torde den beräknade afkastningen af inkomst- och förmögenhetsskatten

böra något reduceras; och har Riksdagen ansett, att

inkomsttiteln icke bör i riksstaten upptagas till högre belopp än 31,000,000

kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen beräknat

inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för år 1911 till 31,000,000

kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år

1911 anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid statsregleringen för år

1911 beräknat och användt dels af besparingar å det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken 250,000 kronor, dels ock beräknad utdelning å sta
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 195. 19

tens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för år 1910, 1,300,000

kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att för

statsverkets behof måtte till utbetalning vid den tid under år 1911,

som af Riksdagen bestämdes, af riksbankens vinst för år 1909 anvisas

6,256,000 kronor. ^ _

I detta ämne hafva fullmäktige i riksbanken i infordrad skrifvelse

afgifvit förslag.

Riksdagen får, med åberopande af § 25 och 26 i lagen för

Sveriges riksbank, anmäla, att Riksdagen beslutat, att af riksbankens

vinst för år 1909 samt odisponerade vinstmedel från föregående år skall

tilj. statsverket öfverlämnas 6,256,000 kronor; samt

att statsverkets andel i bankovinsten skall af fullmäktige i riksbanken

tillhandahållas statskontoret med 1,756,000 kronor under januari

1911 och med 1,500,000 kronor under loppet af hvarje af månaderna

april, juli och oktober 1911.

Stockholm den 10 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 195.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Arrendemedel ...................................

Mantalspenningar.............................

Bötesmedel.........................................

Kontrollstämpelmedel ....................

Fyr- och båkmedel..................,.......

Telegrafmedel ....................................

Järnvägstrafikmedel .......................

Skogsmedel..........................................

Terminsafgifter från läroverken . .

Extra uppbörd....................................

kronor

n

ii

v

ii

ii

ii

V

1,700,000

825.000

450.000

90,000

1,700,000

14,150,000

9,000,000

11,000,000

540.000

400.000

Säger kronor 39,855,000

Bevillningar:

Tullmedel.......................................................................

Postmedel........................................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter...............................................................

Stämpelmedel................................................................

Brännvinstillverkningsskatt ......................................

Sockerskatt....................................................................

Punschskatt.....................................................................

Maltskatt ......................................................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst......

Inkomst- och förmögenhetsskatt.............................

kronor

ii

ii

ii

ii

ii

ii

60,000,000:

22,600,000:

300,000

17.000. 000

21,800,000

19.000. 000

1.500.000

5.800.000

1.250.000

31.000. 000

Säger kronor 180,250,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.