Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till ändrad lydelse af 7 och 9 §§ i lagen om val till Riksdagen.

1910-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:20, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till ändrad lydelse af 7 och 9 §§ i lagen om val till Riksdagen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 20.

3

Nr 20.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 mars 1910.

— — — — Andra Kammaren den 1 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

med förslag till ändrad lydelse af 7 och 9 §§ i lagen

om val till Riksdagen.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag bär enskild motionär framställt förslag

om ändring af 7 och. 9 §§ i lagen om val till Riksdagen den 26

maj 1909.

Riksdagen har i likhet med motionären funnit, att en ändring af

ifrågavarande paragrafer, till afhjälpande af den af motionären påpekade

brist i deras affattning, är erforderlig; och i fråga om 7 § har Riksdagen

icke haft något att erinra mot den af motionären föreslagna lydelsen.

Beträffande åter 9 § har den af motionären föreslagna formuleringen

icke synts vara för alla fall fullt tillfredsställande, i det att uttrycket »den

afgångnes», särskildt då hänvisning från 14 § förekommer, lämnar rum

för den felaktiga tolkningen, att därmed i det fall, att fråga är om efterträdare

åt riksdagsman, som själf efterträdt afgången riksdagsman, skulle

afses den senast afgångne.

I själfva verket gifver den nuvarande affattningen af paragrafen

anledning till enahanda tolkning.

Gifvetvis afses emellertid, att de valsedlar, hvilka upptagit den

ursprungligen valdes namn för själfva riksdagsmannaval, skola vara

bestämmande icke blott vid sammanräkning efter dennes afgång, utan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse Nr 20.

äfven vid den upprepade sammanräkning, som måste företagas, därest

jämväl den i andra kand utsedde afsäger sig riksdagsmannauppdraget,

liksom ock vid de sammanräkningar, som af enahanda anledningar

ytterligare kunna förekomma.

Att valresultatet med berörda felaktiga tolkning i många fall skulle

blifva ett annat än med den afsedda tolkningen, är uppenbart. Å ena

sidan skulle nämligen hänsyn komma att tagas till valsedlar, som ej

bort medräknas, och å den andra skulle valsedlar, som bort medräknas,

ej komma i betraktande.

Riksdagen har därför, till tryggande af en riktig tolkning af 9 §,

företagit en omredigering af den af motionären föreslagna lydelsen af

densamma.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen för sin del antagit

följande ändrade lydelse af 7 och 9 §§ i lagen om val till Riksdagen

den 26 maj 1909:

7 §•

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria

gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet

af stadgadt antal riksdagsmän är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, hvilka,

enligt hvad i 3 § sägs, afse själfva riksdagsmannavalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

1:°) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel såsom hel

röst. Det namn, som fått högsta rösttalet, blifver det första i ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke något af de namn å sedeln, hvilka afse själfva riksdagsmannavalet,

erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom half

röst, där ett af dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom tredjedels

röst, där två af dessa namn uppförts i ordningen; såsom fjärdedels röst,

där tre af dessa namn uppförts i ordningen; och så vidare efter samma

grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i ordningen, som

erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 20.

l:o) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blifver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal, jämväl

samma andra namn, blifver detta namn det andra i ordningen; upptaga

valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn samt

utgöra mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje

namn, blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter

samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan

är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.

Yid hvarje sammanräkning skola föras anteckningar, utvisande, där

de i fråga om den fria gruppen stadgade grunder tillämpats, röstvärdet

för de olika valsedlarna samt det rösttal, som för hvarje namn uträknats,

men eljest antalet af de valsedlar, som upptaga samma första namn eller

samma första och andra namn, och så vidare.

9 §•

Där någon, som blifvit vald till riksdagsman, vid valtillfället afsäger

sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning

inom den valsedelgrupp, för hvilken den afgångne blifvit vald.

Blef den afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske

inom den grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.

Yid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilka upptaga den afgångnes namn för själfva riksdagsmannavalet.

Hvarje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas

alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald i den afgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället afsäga

sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya röstsammanräkningen

såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, hvilka

upptaga den först afgångnes namn för själfva riksdagsmannavalet.

Dessa ändrade bestämmmelser träda i kraft genast efter utfärdandet.

Stockholm den 1 mars 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.