Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående rätt för kvinna att innehafva klockarbefattning.
1910-03-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1910:29, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående rätt för kvinna att innehafva klockarbefattning.
Dokumentets text
8
Riksdagens Skrifvelse Nr 29.
riksgäldskontor full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i deras vid gemensamma sammanträden rörande frågan
om uppförande på Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus förda
protokoll från den 15 januari 1908 till och med den 14 januari 1910.
Stockholm den 9 mars 1910.
Nr 29.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 mars 1910.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —
Eiksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående rätt för kvinna att
innehafva klockarbefattning.
(Lagutskottets utlåtande nr 9.)
Till Konungen.
Vid innevarande års riksdag har enskild motionär gjort framställning
om rätt för kvinna att lika med man söka och innehafva klockarbefattning.
De kompetensfordringar, som kyrkolagen uppställer för erhållande
af klockartjänst, återfinnas i dess 24 kapitel 31 §, där det föreskrifves:
»Han skall vara ärlig, trogen och flitig, boklärd och kunna sjunga och
skrifva, så att han däruti kan undervisa församlingens ungdom.»
Genom utslag den 3 oktober 1884 har Kungl. Maj:t förklarat, att
Riksdagens Skrifvelse Nr SO.
9
»boklärd» endast innefattar att hafva det mått af kunskaper, som kan
inhämtas i folkskola, och egenskapen »kunna sjunga» behöfver enligt
samma utslag ej förefinnas. Vidare bör klockare i landsförsamling »förstå
att med åderlåtning allmogen betjäna» samt äga »kunskap och
färdighet i vaccinationens verkställande och vederbörliga skötsel».
Enligt kungl. brefvet till konsistorium i Lund den 27 juli 1839
bör klockare hafva uppnått 21 års ålder.
Klockarens åligganden äro enligt kyrkolagen och senare gifna
prejudikat hufvudsakligen följande:
1) »att sörja för ringningen och klämtningen» (enligt en mängd
Kungl. Maj:ts utslag innebär detta »sörja» icke vidsträcktare åliggande
för klockaren än att tillse, det ringning i behörig ordning och på bestämda
tider anställes);
2) att »på behöriga tider ställa timklockorna»;
3) att »taga allt det i noga akt och förvar, som honom i händer
antvardas och förtros»;
4) att »vara prästerna vid gudstjänsten, skriftermålen och, när det
befalles, uti sockenbud samt annan kyrkotjänst vid handen»;
5) att »hålla kyrkan och kalken ren samt tillse, att kyrkodörrar,
portar och luckor stängas på torn och k}u-kogård»;
6) att »biträda prästerskapet med antecknande af de personer, som
angifva sig till skriftermål och nattvardsgång i kyrka».
På sätt motionären anmärkt, måste enligt gällande kyrkolag kvinna
för närvarande anses sakna rättighet att söka och innehafva klockarbefattning.
Då emellertid Kungl. Maj:t i särskilda fall, där kvinnas
ansökning att erhålla dylik befattning afsett viss församling, någon gång
ett helt stift, redan frånträdt kyrkolagens grundsats i ämnet, samt det
icke lärer kunna med fog påstås, att kvinna i allmänhet mindre väl
än man skulle lämpa sig för de sysslor, som tillhöra klockartjänst, har
den utvidgning af kvinnans verksamhetsfält jämväl till klockarbefattning,
som motionen ställer i utsikt, synts Riksdagen befogad. Därigenom
undanröjes ock, på sätt motionären erinrat, det hinder, som i de flesta
fall nu möter för kvinna att söka organist- och kyrkosångarbefattning.
Såsom motionären antydt, lär ett bifall till hans framställning
böra föranleda bland annat till sådan förändring i gällande folkskolestadga,
att, om det medgifves kvinna att söka klockarbefattning, äfven
folkskollärarinna tillerkännes samma rätt som folkskollärare att med
sin tjänst förena klockarbefattning.
Bill. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Häft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse Nr 30.
På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes låta för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelse,
att kvinna äger rätt att lika med man söka och innehafva
klockarbefattning.
Stockholm den 11 mars 1910.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 30.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 mars 1910.
— _ — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändring af eller tilllägg
till 154 § utsökning slag en.
(Lagutskottets utlåtande nr 10.)
Till Konungen.
Vid innevarande års riksdag har enskild motionär gjort framställning
om ändring af eller tillägg till 154 § utsökningslagen.
På sätt motionären erinrat, har den, som vunnit kvarstad, skingringsförbud
eller reseförbud, som i 154 § utsökningslagen afse6, att
inom viss tid genom stämning eller lagsökning anhängiggöra sin talan
eller, om den redan är anhängig, fullfölja densamma. Den, som genom
ingånget skiljeaftal eller eljest är bunden att öfverlämna tvistens afgörande
åt skiljemän, är följaktligen, ehuru befogad att under gifua
förutsättningar erhålla handräckning af ifrågavarande art, utesluten från
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.